UMEÅ UNIVERSITET
Energi och miljö
Vt 2016
Sammanställning av lärdomar från föreläsning 1
Med Fredrik Lundmark
1. Arktis is smälter vilket många i dagens samhälle är bekanta med, men en sådan sak
som att Antarktis istäcke ökar överraskar i och med dagens globala uppvärmning. Men
denna nyis som bildas växer inte nog fort för att ens i närheten kunna ”kompensera”
för den is som smälter på nordpolen. Även värt att poängtera att Antarktis landis
minskar med ökande takt, men att det är just havsisen som vuxit.
2. Länderna i EU är världens största energi importör. År 2011 importerade EU ca 54% av
energibehovet. Detta är ett problem då EU blir väldigt beroende av andra länder för att
tillgodose energibehovet. Det finns även ett samband mellan länders ekonomi och
oljeberoendet. De svagaste ekonomierna i EU har även det största oljeberoendet.
Det satsas mycket på förnyelsebara och alternativa energikällor men det är en lång bit
kvar innan vi är oberoende av fossila energikällor.
3. Det finns en stark koppling mellan oljepriset och den ekonomiska situationen i
världen. Länder som är väldigt beroende av oljan, typ de som har olja som en stor del
av sin energiutvinning, blir väldigt såklart väldigt påverkade när oljepriserna
förändras. Irland, Spanien, Grekland och Italien är exempel på sådana länder inom
EU. De är också de länder det har gått sämst för ekonomiskt under den senaste tiden.
Samtidigt har oljepriset den senaste tiden legat extremt högt i vissa förlopp. Till
exempel steg oljepriserna snabbt till 140 dollar per fat 2008, för att sedan störtdyka till
40 dollar per fat då börskraschen tillträdde. Indikationer pekar på att det skyhöga
oljepriset till och med kan ha varit en av de utlösande faktorerna till kraschen. En kort
tid därefter steg priset per fat igen till drygt 100 dollar, och höll sig där omkring till
och med 2014. Medan idag så ligger priset runt 40 dollar. Att priset fluktuerar så
mycket är inte bara slumpen, utan även ett politiskt spel ligger bakom detta då stora
oljeländer kan reglera produktionen och därmed priset. Detta är otroligt oroväckande
då hela ekonomier ligger i händerna på dessa olje-”shejkar”, som kan justera priset för
egen vinning utan att ta till hänsyn hur hela länders ekonomier påverkas. Detta tycker
jag är en stark indikation, och ännu ett bra argument, till att dagens samhälle måste bli
oberoende oljan.
UMEÅ UNIVERSITET
Energi och miljö
Vt 2016
4. Att det vi spolar ned i avloppen faktiskt kan påverka det marina ekosystemet. Vi ser
avlopp som en slags avfallsystem utan att tänka på hur vattnets kretslopp egentligen
fungerar. Jag har inte tidigare tänkt på alla kemikalier som finns i hygien- och
kosmetikaprodukter, som vi utan vidare spolar ned i avloppet när vi använder dusch,
toalett eller handfat.
5. Koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökar med ca 2 ppm/år.
Vilket inte är så konstigt om man tittar på t.ex. utvecklingen av transport via personbil
som har dubblats på 40 år. 1970-2010 ökade persontransporten i personbil från ca 50
miljarder personkilometer till nästan 110 miljarder personkilometer.
Kommentar
Detta är endast i Sverige, alltså 9,8 miljoner människor. Kommer denna ökning även i
länder som t.ex. Indien med över en miljard invånare kommer
koldioxidkoncentrationen öka i betydligt snabbare takt än den gör idag. Den takt som
vi redan har problem att hantera.
6. Det uppskattas att den mänskliga aktiviteten på jorden hittills har höjt
medeltemperaturen med 0,6°C. Detta beror till stor del på den ökande halten av
koldioxid i luften som kommer från vårt användande av fossila bränslen. På
klimatmötet i Paris som genomfördes nyligen har man beslutat om nya klimatmål. Ett
av dessa mål är att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5°C.
7. I Sverige kring 70-talet skedde ett trendbrott för utsläpp och miljöpåverkan, men där
BNP fortsatte stiga. I Sverige drog man ner sin produktion och utsläppen minskade
och samtidigt ökade sin levnadsstandard. Men för att detta skulle gå började man
importerade betydligt mer och flytta sina utsläpp från Sveriges gränser, vilket man inte
tagit hänsyn till i sin statistik. Så det gäller att se kritisk kring statistik och BNP för att
inte luras.
8. Sverige har faktiskt gjort många framsteg inom miljöpåverkande utsläpp, och
föroreningar. Något som jag själv inte hade kunskap om, som trodde att i princip alla
trender har varit negativa. Trenden som verkade komma fram under föreläsningen var
att 1970 -talet var vändpunkten för utsläppen. Bly, koppar och syreförbrukande ämnen
har sedan dess förminskats dramatiskt, och har i princip återgått till nivåer liknande
innan människans påverkan. Det som bland annat har fått oss att göra något åt
utsläppen är när människan klart påverkats negativt. Till exempel så var bly-nivåerna i
storstadsbarns blod liknande till dem som arbetade i utsatta industrier, vilket fick oss
UMEÅ UNIVERSITET
Energi och miljö
Vt 2016
att tänka till. På grund av detta så förbjöds bensin med bly (även fast det ansågs
omöjligt att köra bilar utan bly), och utsläppen gick genast ned.
9. Vi kan idag se drastiskt sjunkande kurvor på många farliga utsläpp, bland annat
partiklar, bly och ozonskadande ämnen, men även bioackumulerande kemikalier som
PBDE, DDT och så vidare allt eftersom ämnena förbjuds. Många bioackumulerande
ämnen blir dock inte uppenbara i olika livsformer förrän de når tillräckligt höga
nivåer, och då kan föroreningar ha skett okontrollerat i många år innan de upptäcks. I
många fall när det gäller kemikalier handlar det om att ändra en molekyl på ett
marginellt sätt för att ämnet ska uppfylla de miljökrav som ställs på den, men den nya
föreningen kan ha andra oförutsedda effekter.
10. Även fast vi i många fall har lyckats med återhämtningar efter miljöförstöringar så
måste vi lära oss att identifiera problem och göra något åt dem i tid. Till exempel så
kunde kungsörnen inte längre reproducera tack vare DDT, en kemikalie som användes
för att ta ihjäl insekter. Sedan DDT har förbjudits så har kungsörnen börjat komma
tillbaka. Men ibland går vi för långt och miljön kan inte återhämta sig. Exempelvis så
fiskades torsken ut utanför Canada, vid New Foundland, och efter ett 20 årigt torskfiskeförbud så har ingen återhämtning skett. Det finns en stark trend som visar att så
länge något inte är förbjudet eller begränsat så fortsätter produktionen, aktiviteten eller
utsläppen att öka. Medan då det har blivit förbjudet så minskar det stadigt. Vilket är
väldigt oroväckande då till exempel andelen plast som dumpas i haven bidrar till
hemska miljöförstöringar, och tanken på att år 2050 beräknas det finnas mer plast än
fisk i haven.
11. Energi har inte bara att göra med klimatfrågor, i Sverige finns 16
miljökvalitetsområden som det varje år görs uppföljning på. Sveriges
miljökvalitetsmål är till övervägande del långt från uppfyllda men de ska vara en
grund för det långsiktiga miljöarbetet som alla myndigheter i samhället ska använda
som vägledare för det svenska miljöarbetet. Även om vissa mål verkar oerhört svåra
att uppnå, i Sverige och globalt, görs det positiva initiativ som pekar på ett mer
medvetet miljöarbete. Exempelvis har klimatförhandlingarna i Paris precis ägt rum vi
har nu ett globalt juridiskt bindande avtal där alla länder är överens om att hållas
världen ska hållas under två graders medeltemperaturhöjning. Dessa
klimatförhandlingar i Paris var alltså ett stort genombrott.
UMEÅ UNIVERSITET
Energi och miljö
Vt 2016
12. I Dagsläget har Sverige 16 olika miljömål som är så kallade generationsmål, de ska
alltså vara uppnådda inom en generation. Ett annat kriterium för dessa mål var att
lösningen på dessa problem inte får skapa problem någon annanstans. De 16 olika
målen är skilda mål men de går in i varandra på många punkter.
Målen är:
1. Hav i balans samt levande kust och skärgård
2. Myllrande våtmarker
3. Levande skogar
4. Ett rikt odlingslandskap
5. Storslagen fjällmiljö
6. God bebyggd miljö
7. Ett rikt växt- och djurliv
8. Begränsad klimatpåverkan
9. Frisk luft
10. Bara naturlig försurning
11. Giftfri miljö
12. Skyddande ozonskikt
13. Säker strålmiljö
14. Ingen övergödning
15. Levande sjöar och vattendrag
16. Grundvatten av god kvalitet
Men endast ett av dessa mål kommer att kunna uppnås till 2020 som var den första
gränsen som sattes, vilket är ”skyddande ozonskikt”. Resten av målen kommer Sverige
inte att kunna uppnå inom vilka gränser som sattes när målen sattes.
