Gruppuppgift Världen Eko
Föreläsning: Global Change and the Earth System
Grupp Amazonas
Presentation av föreläsningen
Genom olika typer av mätningar som har genomförts kan det konstateras att de globala
systemen påverkats av människans aktiviteter. Nu är det emellertid inte längre endast
mätningar och diagram som tyder på globala miljöförändringar, idag kan man se dem med
blotta ögat: snön på Kilimanjaros topp har starkt reducerats, Schweiz’ glaciärer har minskat
och Arktis’ is krymper samman. Dessutom har människan förändrat landskapet jorden över,
numera är 25 procent av jordens yta uppodlad. Vårt sätt att hantera marken med monokulturer
och övergödning har fått ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden. Naturen är
så komplicerad att vi för närvarande inte vet varför vissa arter kan anpassa sig bättre än andra
till dessa förändringar.
Will Steffen visade i sin föreläsning ett diagram över temperaturen och koncentrationen av
växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären. De äldsta uppgifterna var nästan 500 år
gamla. Alla dessa data har kunnat utläsas ur iskärnor som borrats upp i Antarktis. Värdena
samvarierar helt uppenbart och de variationer som diagrammet uppvisar beror bl. a. på att
jorden roterar i en elliptisk bana runt solen.
Före 1800 har man inte kunnat finna några konsekvenser av människans aktiviteter på de
globala systemen, men från och med 1950 inträffar en drastisk förändring. Efter 1950 skenar
siffrorna i höjden: urbaniseringen, förbrukningen av papper och vatten, transporter,
McDonald’s-restauranger, uppdämningen av floder m.m. Tjugofyra diagram över olika typer
av mänsklig aktivitet visar samma tendens. De förändringar som vi nu kan iaktta har en
avsevärd påverkan på jordens ekosystem: två tredjedelar av de tjänster vi får från naturen har
försämrats eller används på ett sätt som inte är hållbart på sikt, bränder härjar på ett kraftigare
sätt än förr, naturkatastrofer är intensivare och översvämningar inträffar oftare.
Ett exempel på en ekosystemtjänst som nu börjar svikta är binas pollinering av fruktträd.
Bisamhällena har blivit så få i gränstrakterna mellan Kina och Nepal att denna syssla nu måste
utföras av människor. Det rör sig inte bara om ekonomiska förluster, även om dessa är lättare
att analysera; den sociala, kulturella, psykologiska dimensionen av de globala förändringarna
är svårare att mäta men nog så viktiga.
Människans utveckling genom årtusendena är hårt knuten till de globala systemens
variationer. Under varmare perioder kunde stora kulturer utvecklas, under tider med kyla
kunde folkslag migrera. Många tidigare civilisationer har kollapsat och utraderats som t.ex.
Mayakulturen. Steffen talar om tre stadier i modern tid; den första mellan 1800 och 1945 då
den industriella revolutionen ägde rum vilket förändrade människans livsvillkor. Jordens
befolkning ökade också kraftigt under denna period. Nu i fas två (1945 – 2010) accelererar de
mänskliga aktiviteterna: den teknologiska utvecklingen efter kriget, transporter,
kommunikation, globalisering, ökad konsumtion. År 1970 överskred vi den gräns där det
råder balans mellan uttag och tillgång av jordens resurser. Numera är det bara ett land som
lyckas kombinera befolkningens välfärd utan att lämna efter sig för stora ”ekologiska
fotavtryck”, nämligen Kuba. Fas tre är vår nära framtid och valet står mellan hållbar
utveckling eller kollaps. Will Steffen hävdade på föreläsningen att om medeltemperaturen
tillåts stiga med drygt 5 grader är en kollaps oundviklig. Ekonomiska system kan bara fungera
om de samhälleliga systemen fungerar och dessa, i sin tur, fungerar bara om de globala
ekosystemen respekteras. Enligt Steffen kan ekologisk, ekonomisk och social utveckling inte
vara likvärdiga, utan den sociala och ekonomiska utvecklingen är avhängiga den ekologiskt
hållbara utvecklingen.
2. Referat av storseminariet
Storseminariet inleddes med att vi ställde några förberedda frågor till föreläsaren. Den första
frågan refererade till en ny klimatrapport av Global Carbon Project som säger att
klimatsituationen är ännu värre än FN:s klimatpanel förutspått. Rapporten menar att
koldioxidnivåerna ökar så snabbt att de kommer att nå en farlig nivå redan om 10-15 år och
att vi sannolikt kommer att få en 4-6 graders uppvärmning av klimatet. Eftersom Steffen sa i
sin föreläsning att en 5-graders uppvärmning troligen skulle innebära en kollaps, löd den
första frågan om Steffen trodde att vi verkligen har tid kvar att undvika en kollaps. Svaret löd
att ja, han trodde att vi fortfarande kan förhindra en kollaps, men vi måste börja reducera
utsläppen av växthusgaser nu. Det finns mycket som kan göras menade han, exempelvis
skulle Australien kunna minska sina utsläpp med 25 procent på fem år om all ineffektiv teknik
i exempelvis byggnader skulle bytas ut till energieffektiv teknik.
Vår andra fråga var vem som har det huvudsakliga ansvaret att se till att en kraftig
förändring kommer till stånd. Will visste inte vem som skulle ta det första steget, men att en
ökad medvetenhet troligtvis skulle leda till att några länder går före och att resten följer efter.
Ett land som kommit långt enligt Steffen är Tyskland.
Nobels fredspris delades i år ut till Al Gore för hans insatser att väcka opinion och
medvetenhet i klimatfrågan. Inom vetenskapen har Gores film ”En obekväm sanning” dock
kritiserats för att vara vinklad och för att överdriva en del vetenskaplig fakta. Vår tredje fråga
löd om Steffen ansåg att filmen var vetenskapligt korrekt och om han anser att Gore
förtjänade priset. Steffen svarade att på en femgradig skala får Gore en fyra. Han var positiv
till att Gore fick fredspriset men betonade att priset även delades ut till FN:s klimatpanel
IPCC.
3. Gruppdiskussion
Med utgångspunkt från sin föreläsning uppmanade Will Steffen till reflektion kring först och
främst två frågeställningar: Är ny teknik lösningen för en förändring mot en mer hållbar
global utveckling? Hur kan samhället och institutioner omformas så att värdet av hållbar
utveckling sätts i fokus? I frågan om tekniken uttryckte Will sin egen skepsis till att ny teknik
skulle vara lösningen. Han påpekade att tekniken i många fall varit orsaken till de
expanderande problemen och att ingenting försäkrar att ny teknik inte kommer att föra med
sig ytterligare liknande problem. Begreppet ”core values” var istället någonting som fördes på
tal. För att komma till grunden med problemen menar Steffen att det måste klargöras vad som
är viktigt här i livet för att detta ska kunna värdesättas. I gruppen var vi eniga om att detta är
en viktig synpunkt. Detta har varit en återkommande reflektion från tidigare föreläsningar.
Dock poängterades inom gruppen den möjlighet som ny teknik kan innebära under
förutsättning att den används för rätt ändamål.
Steffen gav inga direkta lösningar eller förslag på problemet om hur vårt samhälle skulle
kunna förändras. Han nämnde snabba åtgärder med långsiktiga mål som måsten för att
undvika en kollaps av vår civilisation. Vem som ska ta första steget till förändring är en svår
fråga men i diskussionsgruppen var vi eniga om att uppmaning till allmänt ansvarstagande är
otillräckligt. Vad som är allas ansvar leder av erfarenhet ofta till att mycket lite blir utfört.
Det fanns i vår grupp skilda meningar om vilka de egentliga makthavarna är. En av oss ansåg
att politikerna endast är marionetter till den ekonomiska makten. En annan mening var att
makten ligger hos folket och att medborgarna kan driva fram en förändring. Slutligen, en
tredje mening var att det är politiker som har det huvudsakliga ansvaret och att så länge som
de inte vågar fatta obekväma beslut kommer klimatfrågan inte kunna lösas.
I sin föreläsning utgick Steffen från såväl lokala som globala situationer och trender. Detta
avspeglades också i hans arbetsområden som även de innefattade både lokala och globala
frågor. Gruppen var överens om att det känns hoppfullt för framtiden att det finns forskare
som Steffen som överför kunskap till praktisk handling samt påverkar den allmänna
opinionen.
Gruppen konstaterade slutligen att rika industriländer kräver mera resurser från naturen och
har därför mer ansvar och är mer kapabla att göra en förändring i sin levnadsstandard för att
åstadkomma en hållbar framtid.
Källförteckning
Världens eko, Kompendium, s. 37 ff.
Global Carbon Project, Contributions to accelerating atmospheric CO2 growth from economic
activity, carbon intensity, and efficiency of natural sinks, 2007
http://www.globalcarbonproject.org
Al Gore, En obekväm sanning, 2006
Framtidsjordens seminarium ”Lär av Syd”, 1-10 oktober 2007, www.framtidsjorden.se
