IP/98/843
Bryssel DEN 30 SEPTEMBER 1998
Kommissionen bedömer Greklands konvergensprogram
Europeiska kommissionen utfärdade i dag en rekommendation till
ministerrådet om det grekiska konvergensprogrammet. Detta utgör den
första konkreta tillämpningen av de nya förfarandena i stabilitets- och
tillväxtpakten för att övervaka den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
i de länder som inte kommer att ingå i euroområdet från och med den 1
januari 1999. Huvudmålet för det grekiska konvergensprogrammet är att
uppfylla de nödvändiga villkoren för att Grekland fullt ut skall kunna delta i
euroområdet från och med år 2001. Programmet är förenligt med de
allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som Europeiska rådet i
Cardiff enades om. Det kommer att vara viktigt att uppfylla prognosen om en
nedgång i inflationen till 2,5% 1999 och att därefter upprätthålla
prisstabiliteten. Regeringens mål är att minska budgetunderskottet till 2,4%
av BNP för 1998 och gradvis ytterligare minska underskottet under de
följande åren till 0,8% av BNP år 2001. Nivån på den offentliga skulden
beräknas sjunka från 108,9% av BNP 1998 till 99,8% år 2001. Rådet förväntas
den 12 oktober anta ett formellt yttrande om det grekiska
konvergensprogrammet på grundval av kommissionens rekommendation.
Kommissionens rekommendation antogs på initiativ av ordförande Jacques
Santer och Yves-Thibault de Silguy, ledamot av kommissionen med ansvar för
ekonomiska, monetära och finansiella frågor. Detta är första gången som
kommissionen har tillämpat stabilitets- och tillväxtpaktens nya förstärkta
förfaranden för övervakning och samordning av den nationella ekonomiska
politiken och budgetpolitiken på EU-nivån (se även IP/98/842 om det finska
stabilitetsprogrammet).
Enligt stabilitets- och tillväxtpakten, som antogs av Europeiska rådet i Amsterdam
i juni 1997, skall de länder som inte deltar i euroområdet (s k "pre-ins")
regelbundet lägga fram konvergensprogram för kommissionen och rådet. Syftet
med dessa program är att BESKRIVA hur länderna avser att uppfylla paktens
mål, i synnerhet det medelfristiga målet med offentliga finanser som är nära
balans eller i överskott. I det grekiska programmet beskrivs också de planerade
framstegen för att uppnå de konvergenskriterier som är ett krav för deltagande i
euroområdet (dessa gäller särskilt inflation, offentliga finanser, långfristiga
räntesatser och växelkursstabilitet). Programmen täcker det innevarande året och
de tre följande åren (det grekiska programmet omfattar perioden 1998-2001).
Kommissionens viktigaste slutsatser är de följande:
Programmet återspeglar regeringens målsättning att uppfylla de nödvändiga
villkoren för att införa euron från och med den 1 januari år 2001.
-
Det grekiska konvergensprogrammet uppfyller i huvudsak stabilitets- och
tillväxtpaktens krav, under förutsättning att de skatte- och strukturåtgärder
som tillkännagavs 1998 fullt ut genomförs.
-
I programmet upprepas den grekiska regeringens åtagande att fullständigt
genomföra de skatte- och strukturreformer som aviserades när drakman
anslöts till växelkursmekanismen (ERM) den 16 mars 1998.
-
Programmet grundas på en ambitiös men inte orealistisk prognos för BNPtillväxten.
-
En återhållsam löneutveckling och en förstärkt budgetdisciplin är avgörande
för att säkerställa att inflationsmålen i programmet uppnås.
-
Kommissionen noterar att genomförandet av budgeten för 1998 tycks följa
prognosen. Den grekiska regeringen har därutöver tillkännagivit nya, mer
ambitiösa budgetmål för 1999 sedan konvergensprogrammet lades fram
(1.7% av BNP i stället för 2.1%).
-
För att programmet skall bli framgångsrikt krävs planerade ökningar i
offentliga investeringar som finansieras genom besparingar i de löpande
utgifterna, samtidigt som den nedåtgående trenden i det totala underskottet
upprätthålls. Denna omläggning mot att använda offentliga besparingar för att
finansiera investeringar i realkapital kommer att innebära ett tydligt uppbrott
från tidigare praxis och skulle ha varit lättare att övervaka om programmet
hade innehållit klara normer för att säkerställa utgiftskontrollen.
-
Programmet förutsätter behovet av förbättrade förfaranden för att driva in de
offentliga inkomsterna och en strikt utgiftskontroll. För att programmet inte
skall avvika från den utstakade kursen måste regeringen mycket noga
kontrollera de löpande utgifterna och vara beredd att ingripa utan dröjsmål för
att korrigera alla eventuella avvikelser från de angivna målen.
-
Skuldkvoten har sjunkit sedan 1994, dock långsammare än vad som hade
varit möjligt med hänsyn till minskningen av underskottet under samma
tidsperiod. Programmet syftar till att garantera ett primärt överskott på 7% av
BNP per år från och med 1998. Det är viktigt att säkerställa detta utfall för att
uppnå varaktiga minskningar av nivån på den offentliga skulden. En mer
vittgående privatisering av offentliga företag skulle kunna ge ett värdefullt
bidrag till detta.
-
Enligt kommissionens uppskattning bör det strukturella (konjunkturrensade)
underskott som svarar mot målet för underskottet i de offentliga finanserna för
år 2001 på 0,8% av BNP ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att den
grekiska ekonomin skall kunna hantera normala konjunktursvängningar och
samtidigt hålla underskottet inom fördragets referensvärde på 3% av BNP.
-
Strukturella reformer är nödvändiga för att förbättra effektiviteten i den
grekiska ekonomin, särskilt i dess stora offentliga sektor.
2
Nyckeltal i det grekiska konvergensprogrammet
1997
Real BNP-tillväxt ( i % per år)
1998
1999
2000
2001
3,5
3,5
3,7
3,9
Saldot för den offentliga
sektorns finanser
-4,0
-2,4
-2,1•
-1,7
-0,8
Offentlig skuld
108,6
107,8
105,8
102,5
99,8
5,5
4,5
2,5
1,9
9,8
9,3
8,6
7,5
Inflation (privat konsumtionsdeflator årlig förändring i %)
Arbetslöshet (%)
*
10,3
Uppdaterad till – den 1 juli 1998
Förstärkta förfaranden
De huvudsakliga förändringar som infördes genom stabilitets- och tillväxtpakten
jämfört med de tidigare bestämmelserna om rådets övervakning av de nationella
konvergensprogrammen gäller följande punkter:
-
Kommissionen lämnar en formell rekommendation om ett utkast till yttrande till
rådet om innehållet i programmet på grundval av en detaljerad teknisk analys.
Rådets arbete baserades tidigare på en inom kommissionen utförd analys av
programmet.
-
Rådet är skyldigt att avge ett formellt yttrande om innehållet i
konvergensprogrammet (till skillnad från ett allmänt omdöme). Om rådet anser
att programmet i fråga är otillräckligt, kan det uppmana den berörda
medlemsstaten att göra nödvändiga ändringar.
-
En strikt tidsfrist gäller för rådets undersökning av programmet (inom två
månader efter det att programmet har lagts fram).
-
Medlemsstaterna är skyldiga att offentliggöra sina konvergensprogram.
Dessa bestämmelser fastställs genom rådets förordning 1466/97 som trädde i
kraft den 1 juli 1998.
3
4,5
1,7
