Europeiska kommissionen - Faktablad
Faktablad: Frågor och svar om EU:s politik för genetiskt modifierade
organismer
Bryssel, 22 april 2015
Vad är genetiskt modifierade organismer?
Livsmedel och foder kommer i allmänhet från växter och djur som vi har odlat och fött upp i tusentals
år. Under tidens gång har växter och djur med de mest önskvärda egenskaperna valts ut för att avla
fram nya generationer av livsmedel och foder. På så sätt har vi till exempel fått växter med större
motståndskraft mot miljöbelastningar, såsom sjukdomar, eller som ger större avkastningar.
Dessa önskvärda egenskaper har uppstått genom naturligt förekommande variationer i den genetiska
koden för dessa växter och djur. På senare tid har det blivit möjligt att ändra i den genetiska koden för
levande celler och organismer med hjälp modern bioteknik, så kallad genteknik. Det genetiska
materialet ändras på konstgjord väg för att ge det en ny egenskap (t.ex. ge en växt motståndskraft
mot sjukdomar, insektsangrepp eller torka, ge en växt tolerans mot ett växtbekämpningsmedel, ge ett
livsmedel förbättrad kvalitet eller förbättrat näringsvärde eller öka grödors avkastning).
En sådan organism kallas för ”genetiskt modifierad organism” eller ”GMO”. Livsmedel och foder som
innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer, eller som har framställts från genetiskt
modifierade organismer, kallas ”genetiskt modifierade livsmedel och foder”.
Vad har EU för strategi för genetiskt modifierade organismer?
Den strategi som valts i EU för genetiskt modifierade organismer är en försiktighetsprincip som
föreskriver ett förhandsgodkännande innan en GMO släpps ut på marknaden och en
miljöövervakning i efterhand för varje godkänd GMO. Denna strategi garanterar en hög
skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt för miljön.
I lagstiftningen fastställs särskilda förfaranden för bedömning och godkännande av genetiskt
modifierade organismer som är tidsbestämda och öppna för insyn. Riskbedömningen görs på grundval
av harmoniserade kriterier som anses vara bland de striktaste i världen.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ansvarar, i samarbete med medlemsstaternas
vetenskapliga organ, för riskbedömningen som ska visa att produkten, under avsedda
användningsförhållanden, är säker för människors och djurs hälsa och för miljön.
Den slutförda riskbedömningen ligger till grund för kommissionens förslag till beslut till
medlemsstaterna om att bevilja eller avslå ansökningar om godkännande för att släppa ut en GMO på
marknaden. Både kommissionen och medlemsstaterna är alltså delaktiga i godkännandet av dessa
genetiskt modifierade organismer.
Lagstiftningen föreskriver också att miljön övervakas efter det att en godkänd GMO släppts ut på
marknaden. Detta gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder
om någon oförutsedd negativ miljöpåverkan identifieras.
För att ge konsumenterna information och valfrihet fastställs slutligen skyldigheter när det gäller
spårbarhet och märkning av varje godkänd GMO.
Vilket är förfarandet för att godkänna att genetiskt modifierade organismer släpps ut på
marknaden?
I förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder fastställs ett förfarande
för beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om godkännande för att släppa ut genetiskt
modifierade livsmedel och foder på marknaden samt för att odla genetiskt modifierade organismer för
produktion av livsmedel och foder.
Ansökningarna lämnas först in till den behöriga myndigheten i en medlemsstat. I ansökan ska
tillämpningsområdet tydligt framgå och den ska innehålla de studier och uppgifter som visar att
produkten är säker. Vilka delar som är konfidentiella ska anges. Ansökan måste också innehålla en
övervakningsplan, ett förslag till märkning och en metod för detektering.
Ansökan och all kompletterande information som sökanden har lämnat måste göras tillgänglig för Efsa,
som ansvarar för den vetenskapliga riskbedömningen som omfattar risker för såväl miljön som
människors och djurs hälsa. Riskbedömningen utförs i nära samarbete med medlemsstaternas
vetenskapliga organ. Därefter görs Efsas yttrande tillgängligt för allmänheten och ett offentligt samråd
förs under en månad.
Inom tre månader efter det att kommissionen mottagit Efsas yttrande, utarbetar den ett utkast till
beslut om att bevilja eller avslå ansökan om godkännande. Kommissionen får avvika från Efsas
yttrande, men ska i så fall motivera sitt beslut.
Utkastet till kommissionens beslut lämnas till medlemsstaterna för omröstning med kvalificerad
majoritet. Om den ständiga kommittén eller omprövningskommittén inte lyckas fatta ett beslut med
kvalificerad majoritet inom en viss tid är det upp till kommissionen att fatta det slutliga beslutet.
Hur görs riskbedömningen av genetiskt modifierade livsmedel och foder?
Ett företag som vill som släppa ut ett nytt genetiskt modifierat livsmedel eller foder på EU-marknaden
måste lämna in handlingar som visar att produkten är säker för människors och djurs hälsa och för
miljön.
De studier som ska genomföras för att visa att det genetiskt modifierade livsmedlet eller fodret är
säkert måste uppfylla kraven i förordning (EU) nr 503/2013 om ansökningar om godkännande av
genetiskt modifierade livsmedel och foder. I den förordningen fastställs de krav som ska vara uppfyllda
vid inlämnandet av en ansökan om godkännande, inbegripet de studier som ska genomföras och de
protokoll som ska följas vid genomförandet av dessa studier.
När handlingarna har inkommit bedöms de av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i
samarbete med medlemsstaternas vetenskapliga organ. Efsa har möjlighet att begära ytterligare
studier eller uppgifter från företaget om man inte är nöjd med de inlämnade. Riskbedömningen slutförs
genom att Efsa offentliggör ett yttrande med en slutsats om det genetiskt modifierade livsmedlets eller
fodrets säkerhet. Efter detta inleds en månads offentligt samråd så att allmänheten kan lämna
synpunkter på Efsas yttrande innan ett beslut om riskhantering fattas.
Är alla genetiskt modifierade organismer som godkänts i EU säkra för människors hälsa och
miljön?
Alla genetiskt modifierade organismer som godkänts i EU har bevisats vara säkra innan de släpps ut på
EU-marknaden. Den slutsatsen har dragits av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i
samarbete med medlemsstaterna för varje enskild GMO på marknaden.
De årliga rapporterna om den miljöövervakning som genomförs för alla godkända genetiskt
modifierade organismer har inte identifierat några skadliga effekter på miljön.
Dessutom granskar Efsa alla nya vetenskapliga publikationer som kan påverka säkerheten hos de
godkända genetiskt modifierade organismerna och hittills har ingen av dem förändrat slutsatserna i
Efsas yttranden.
Vad har nyligen ändrats när det gäller godkännande av odling av genetiskt modifierade
organismer?
Det nyligen antagna direktivet (EU) 2015/412 ger medlemsstaterna större frihet att på vissa villkor
besluta om odling av genetiskt modifierade grödor, vid två olika tillfällen under förfarandet:
- Under godkännandeförfarandet får en medlemsstat begära att det geografiska
tillämpningsområdet för ansökan ändras så att dess territorium inte omfattas av EUgodkännandet.
- Efter det att en GMO har godkänts kan en medlemsstat förbjuda eller begränsa odling av
grödan av skäl som har att göra med målen för miljö- eller jordbrukspolitiken eller av andra
tvingande skäl, som till exempel kan ha att göra med fysisk planering, markanvändning,
socioekonomiska effekter, samexistens eller allmän ordning.
Innan direktivet antogs kunde medlemsstaterna tillfälligt förbjuda eller begränsa användningen av en
GMO på deras territorium endast om de hade nya bevis för att organismen utgör en risk för
människors hälsa eller miljön eller i händelse av ett nödläge. Ingen medlemsstat som hade antagit en
s.k. skyddsklausul hade någon gång kunnat lägga fram några nya bevis.
Odlas redan genetiskt modifierade organismer i EU?
Ja. Det finns en genetiskt modifierad majssort – MON 810 – som odlas kommersiellt i EU.
Produkten som har genmodifierats för att skydda grödan mot skadegöraren majsmott godkändes
1998.
MON 810 odlas i fem medlemsstater med en täckning (2013) av knappt 150 000 hektar (varav 137
000 hektar i Spanien). Detta är mindre än 1,5 % av den totala yta på vilken det odlas majs i EU. Över
hela världen odlades 2013 genetiskt modifierade organismer på 175 miljoner hektar (framför allt soja,
majs, raps och bomull). Det ska också sägas att en genmodifierad stärkelsepotatis, kallad
Amflorapotatis, godkändes år 2010 i EU för odling och industriell bearbetning. Den är dock inte längre
godkänd i EU.
För närvarande finns åtta pågående ansökningar om odling av GMO i EU, däribland en förlängning av
godkännandet för MON 810. Fyra har fått ett positivt yttrande från Efsa, medan fyra fortfarande väntar
på ett yttrande.
Vilka genetiskt modifierade organismer är godkända för användning i livsmedel och foder
inom EU?
Det behövs även ett EU-godkännande för att släppa ut genetiskt modifierade organismer på EUmarknaden och för att använda dem vid tillverkning av livsmedel och foder. Godkännandet fås på
villkor att det kan visas att det inte finns någon risk för människors och djurs hälsa och för miljön, och
efter en grundlig bedömning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i samarbete
med medlemsstaternas vetenskapliga organ.
Idag är 58 genetiskt modifierade organismer godkända i EU för användning som livsmedel
och foder (däribland majs, bomull, raps, sojabönor och sockerbetor). Ytterligare 58
ansökningar är under prövning, varav 17 har fått ett positivt yttrande från Efsa och 1 har fått ett
yttrande utan slutsats. En förteckning över godkända genetiskt modifierade organismer och deras
användningsområden finns i EU:s register över genetiskt modifierade livsmedel och foder:
http://ec.europa.eu/food/dyna/gm_register/index_en.cfm
Finns det många genetiskt modifierade livsmedel och foder på EU-marknaden?
EU importerar betydande mängder genetiskt modifierat foder, men bara mycket lite genetiskt
modifierade livsmedel.
Uppgifter visar att EU behöver mer än 36 miljoner ton sojabönor eller motsvarande per år för att föda
sina djur. Inom unionen produceras dock endast 1,4 miljoner ton sojabönor (vilka inte är genetiskt
modifierade, eftersom ingen genetiskt modifierad sojaböna har godkänts för odling i EU).
EU:s djurhållningssektor är således mycket beroende av produktionen i tredjeländer för sina
växtproteiner. Under 2013 importerade unionen 18,5 miljoner ton sojamjöl och 13,5 miljoner
ton sojabönor vilket svarade för mer än 60 % av unionens behov av växtproteiner.
Denna import kommer främst från tredjeländer där odlingen av genetiskt modifierade organismer är
utbredd – 90 % kommer från fyra tredjeländer där andelen av den sojabönodlade arealen som odlas
med genetiskt modifierad sojaböna är ungefär 90 %. Under 2013 kom 43,8 % från Brasilien där 89 %
av de odlade sojabönorna var genmodifierade – 22,4 % från Argentina där 100 % av de odlade
sojabönorna var genmodifierade – 15,9 % från USA, där 93 % av de odlade sojabönorna var
genmodifierade – 7,3 % från Paraguay där 95 % av de odlade sojabönorna var genmodifierade.
När det gäller livsmedel är antalet genetiskt modifierade produkter som finns att köpa på
EU-marknaden få. Många livsmedelsföretag har valt att inte ha genetiskt modifierade livsmedel till
försäljning. Detta kan bero på märkningskraven i GMO-lagstiftningen och tillgången på alternativ som
inte är genetiskt modifierade.
Är genetiskt modifierade livsmedel och foder märkta?
I EU:s lagstiftning föreskrivs en GMO-märkning av alla genetiskt modifierade livsmedel och foder som
innehåller, består av eller har framställts av GMO, utom om andelen är lägre än 0,9 % av livsmedlet,
fodret eller ingrediensen och förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig.
EU:s lagstiftning innehåller inte något förbud mot att använda en märkning med ”GMO-fri” för att
uppmärksamma att livsmedlen inte innehåller genetiskt modifierade grödor eller inte framställts med
hjälp av genetiskt modifierade organismer. Detta är under förutsättning att märkningen följer de
allmänna reglerna för livsmedelsmärkning, särskilt att informationen till konsumenterna inte får vara
vilseledande. Vissa medlemsstater har således infört märkningssystem för GMO-fria livsmedel och
foderprodukter.
Vilka ändringar föreslår kommissionen angående genetiskt modifierade livsmedel/foder?
Se följande pressmeddelande och faktablad.
Mer information:
http://ec.europa.eu/food/plant/gmo/new/index_en.htm
MEMO/15/4778
För allmänheten:
Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post
