Landfakta Bulgarien
uppdaterad april 2013
Officiellt namn:
Huvudstad:
Yta:
Officiellt språk:
Nationaldag:
Folkmängd:
Befolkningstillväxt:
Folkgrupper:
Huvudsakliga religioner:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Parlament:
Republiken Bulgarien
Sofia
110 994 kvadratkilometer (ca ¼ av Sveriges yta)
bulgariska (minoritetsspråk turkiska 600 000 och romani 300 000)
3 mars
7,3 miljoner, varav ca två miljoner i huvudstadsområdet
-0,8%
bulgarer 84%, bulgarien-turkar 9%, romer 5%, övriga 2%
85% kristet ortodoxa, 13% muslimer, 1% judar, 1% övriga
parlamentarisk republik
president Rosen Plevneliev (2012 - )
tillfällig expertregering under ledning av diplomaten Marin Raykov
enkammarparlament Nationalförsamlingen (Narodno Sobranie), 240
ledamöter
Partier i parlamentet 2009 – 2013. Parlamentet upplöstes i mars 2013 inför val i maj.
(mandat inom parentes): - ’Medborgare för Europeisk Utveckling av
Bulgarien’ – GERB (EPP) (116) – ’Koalition för Bulgarien’ (domineras av
Bulgariens Socialistiska Parti – BSP) (40) – ’’Rörelsen för Rätt och
Frihet’ MRF/DPS (turk-etniskt) (38) – ’Nationell Union Attack, Ataka
(nationalistiskt) (21) – ’Blå Koalitionen’ (konservativ) (15) – ’Ordning, Lag
och Rättvisa’ OLJ (konservativt) (10)
Senaste allmänna val:
lokal- och presidentval 2011, parlamentsval 2009
Nästa allmänna val:
parlamentsval 12 maj 2013
Valuta:
bulgarisk lev (BGN), 1 lev (knappt fem kronor) = 100 stotinki
Viktigaste handelspartner: – Export: Turkiet, Tyskland, Italien, Grekland, Rumänien, Frankrike
Export från Sverige ca 974 miljoner SEK 2012
– Import: Ryssland, Tyskland, Italien, Ukraina, Turkiet, Grekland,
Rumänien, Österrike
Import till Sverige ca 673 miljoner SEK 2012
Viktigaste exportprodukter: kläder, skor, metaller, metallvaror, kemikalier, plaster, gummi
BNP:
55 miljarder USD
BNP- tillväxt:
2012: 0,8%, prognos för 2013 drygt 1 %
BNP/capita:
ca 13000 USD 2012
Inflation:
prognos för 2013: 2,4%
Budgetunderskott 2012:
1%
Statsskuld 2012:
18,5,%.
Utländska investeringar: FDI 2012: 1,7 miljarder EURO
Arbetslöshet 2013:
prognos 13 % (växande)
Energikällor:
gas, kärnkraft, olja. Mål andel förnyelsebar energi: 16% till år 2020:
Nettoexportör av elektricitet. Nettoimportör av gas och olja.
Kort historik
Kort före vår tideräknings början erövrades det område som ungefär motsvarar dagens Bulgarien av
romarna. Vid romarrikets upplösning tillföll området det bysantinska riket. Under folkvandringarna
uppblandades den ursprungliga befolkningen med slaver och dessa gav landet dess alltjämt
bestående slaviska prägel. Från slutet av 1300-talet och närmare fem hundra år framåt låg Bulgarien
under ottomanskt herravälde. År 1878 blev landet, som en följd av det rysk-turkiska kriget, åter
självständigt. Då upprättades furstendömet Bulgarien, vilket omfattade norra Bulgarien, med Sofia
som huvudstad. Efter att ha slutit upp vid Tysklands sida under de båda världskrigen kom det
kommunistiska partiet till makten i september 1944 sedan sovjetryska trupper intagit Sofia. Landet
förvandlades till en folkrepublik.
Sedan kommunismens fall 1989 har Bulgarien stegvis blivit en demokrati. De första fria valen hölls
1990 och därefter har ett antal olika partikonstellationer styrt landet. Omvandlingsprocessen har tidvis
varit svår. År 1996 hamnade Bulgarien i en djup ekonomisk kris som också ledde till politisk turbulens.
Bulgarien blev medlem av NATO 2004 och EU den 1 januari 2007.
Inrikespolitisk översikt
Sedan kommunismens fall har Bulgarien haft regeringar av varierande politisk inriktning.
Parlamentsvalet 2001 vann ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gothas liberala parti, Nationella
rörelsen stabilitet och framsteg (NMS II/ALDE). Partiet förlorade sin ställning som största parti vid
parlamentsvalet 2005. Istället fick Bulgariska socialistpartiet (BSP) flest röster (31%) och bildade
koalitionsregering - under ledning av premiärminister Sergei Stanishev (BSP) - tillsammans med
NMSS (efterföljaren till NMS II) och det turketniska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (MRF).
Vid valen 2009 rönte Sofia borgmästaren Boyko Borissovs nybildade, höger-center parti GERB stora
framgångar. Partiet fick 116 av 240 platser i parlamentet. Regeringen Borissov avgick i februari 2013
efter stora demonstrationer mot bl a höga energipriser. President Rosen Plevneliev tillsatte därefter en
expertregering under ledning av diplomaten Marin Raykov, utlyste val till den 12 maj och upplöste
parlamentet. Missnöjet med inrikespolitiska förhållanden har lett till en låg tilltro till den politiska eliten
och institutionerna. Väljarkåren har hittills vid varje parlamentsval efter 1989 röstat bort sittande
regering oavsett partifärg.
En folkomröstning, den första i Bulgariens moderna historia, hölls i januari 2013. Frågan gällde
utbyggnad av kärnkraften med ett andra kärnkraftverk. Drygt 20% av befolkningen röstade varav en
majoritet var för.
Bulgarien och EU
Den 1 januari 2007 blev Bulgarien och Rumänien medlemmar i EU. Arbetet med landets EUanpassning är ännu inte slutförd. Bulgarien har uppmanats att förbättra den institutionella och rättsliga
strukturen och att påverka de beteendemönster, attityder och värderingar som bidragit till korruption.
Tillämpningen av stiftade lagar, förordningar och föreskrifter är ännu bristfällig. Förmågan att
absorbera EU:s strukturfondsmedel är alltjämt låg även om den förbättrats under senare år.
Bulgariens EU-medlemskap har ett relativt starkt stöd bland landets befolkning. Det finns ett utbrett
missnöje bland befolkningen mot korruption, organiserad brottslighet och de återstående bristerna
inom rättsväsendet.
Dessa missförhållanden kritiseras också från EU:s sida, framför allt i EU-kommissionens
framstegsrapporter som upprättas årligen inom ramen för den s k samarbets- och
verifikationsmekanismen (CVM). Domstolarna förmår dock sällan att avkunna verkningsfulla domar.
Nästa rapport avseende Bulgarien väntas i slutet av 2013. Kommissionen har också uttryckt oro för
den bristande mediefriheten i landet.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Allmänt
Bulgariens ambition är generellt sett att vara en självständig, engagerad och pålitlig aktör på
utrikespolitiska planet. Denna ambition har konkretiserats bland annat genom medlemskap i FN:s
säkerhetsråd 2002-2003 och ordförandeskapet i OSSE 2004. Båda uppdragen genomfördes väl.
De viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna är att förvalta och utveckla EU- och
NATO-medlemskapen. Bulgarien, som har varit medlem i EU i sex år, vill framöver spela en mer aktiv
roll i EU. Stabilitet i närområdet en också av prioritet för Bulgarien. Bulgarien är en tillskyndare av EUnärmande för hela västra Balkan. Bulgarien vill också dela med sig av sina erfarenheter från
demokratiseringsprocessen för att stödja länder i framförallt Nordafrika och Mellanöstern på deras väg
mot demokrati.
Relationer med grannländer
Bulgariens relation med Makedonien (FYROM) är inte okomplicerad trots de nära historiska och
kulturella banden. Bilaterala överenskommelser har ingåtts på flera områden, bl a ett vänskapsavtal
från 1999. Bulgarien vill ha ett avtal med Makedonien om goda grannskapsförbindelser och har
uttryckt missnöje vid flera tillfällen mot vad man anser vara en makedonsk förvrängning av ländernas
gemensamma historia. Många bulgarer anser fortfarande att makedonierna egentligen är bulgarer och
att deras språk är en bulgarisk dialekt.
Förbindelserna med Turkiet är numera goda, bland annat tack vare att Bulgarien erkänt den tidigare
diskrimineringen av turk-bulgarer samt att Turkiet blivit en betydelsefull handelspartner. Bulgarien,
som fick stöd från Turkiet att bli NATO-medlem, är positivt inställt till fortsatt EU-utvidgning som även
omfattar Turkiet.
Relationen med Ryssland är generellt sett god men kompliceras av energifrågorna. Kärnan i
förbindelserna är, utöver gemensamma språkliga, kyrkliga och historiska rötter, ett stort bulgariskt
beroende av ryska energileveranser. Bulgariens målsättning är att gradvis minska detta
energiberoende. Bulgarien verkar inom EU för en mer enhetlig och kraftfull energipolitik och
gemensamt förhållningssätt gentemot Ryssland.
Kosovos självständighetsdeklaration medförde bryderi i Sofia, som var angeläget om att behålla sina
goda relationer med grannlandet Serbien. Bulgarien avvaktade således en tid innan man erkände
Kosovos självständighet. Bulgarien har idag goda relationer med både Serbien och Kosovo.
Säkerhetspolitik
Bulgarien medverkar i internationella fredsbevarande missioner. Insatser har gjorts i Västra Balkan
och man deltar med truppstyrkor om 600 personer i Afghanistan. I samband med Libanonkrisen 2006
bidrog bulgariska flottan med en enhet. En mindre bevakningskomponent med främst humanitärt
uppdrag fanns i Irak fram till 2008 då den bulgariska närvaron där upphörde. Bulgarien deltog med två
fregatter utanför Libyens kust sommaren 2011 samt viss humanitär hjälp.
Nato-medlemskapet och samarbetet är mycket betydelsefullt för Bulgarien. Sedan tidigt 1990-tal har
landet fört en USA-vänlig politik som bland annat tagit sitt uttryck i insatser i Irak och Afghanistan. Ett
avtal om amerikanska militära faciliteter i Bulgarien ingicks 2007. NATO-medlemskapet ställer också
krav på modernisering av Bulgariens försvar, inte minst utbyte av föråldrad materiel och strukturer.
Behoven är stora (flygplan, fartyg, landsystem mm) men de finansiella resurserna är begränsade.
Upphandlingsprocesserna har blivit mycket utdragna, bl a av ekonomiska orsaker.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Efter den svåra finansiella och ekonomiska krisen i landet åren 1996-97 har en hög nivå av
makroekonomisk stabilitet upprätthållits. Före den globala krisen 2008 hade Bulgarien under flera år
tillväxt och budgetöverskott. Regeringens Borissov har varit mån om landets finansiella stabilitet och
den offentliga utlandsskulden är en av EU:s lägsta på drygt 18 % av BNP. Investeringarna i t ex
hälso- och sjukvård samt utbildningsväsendet har samtidigt varit små. Landets valuta (lev) är genom
ett sedelfondsarrangemang knuten till euron med en fast växelkurs.
Den kraftiga tillväxt på 5-6% av BNP som Bulgarien åtnjöt i början av 2000-talet minskade under 2009
då BNP föll dramatiskt med 5% i kölvattnet av den globala finanskrisen. År 2012 ökade BNP med
0,8% och för 2013 prognosticeras en ökning på ca en procent.
Bulgarien är EU:s fattigaste medlemsland. BNP/capita är mindre än hälften av genomsnittet i EU.
Enligt en internationell konsultstudie uppgår den gråa ekonomin till närmare 40% av BNP.
De regionala skillnaderna är stora, med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än
i storstäderna. Arbetslösheten stiger och uppgår f n till ca 13%. Samhällsutvecklingen och
företagsklimatet hämmas av korruption, organiserad brottslighet och en generellt sett
överdimensionerad och ineffektiv offentlig förvaltning.
Bulgarien har naturtillgångar bl a i form av mineraler och metaller samt bördiga jordbruksmarker.
Närmare 50 procent av all handel sker med EU-länder där Tyskland, Italien och Grekland och
Rumänien är de största handelspartnerna. Mest import kommer från Ryssland och består främst av
energi. De viktigaste varugrupperna för både import och export består av kemiska produkter, textilier,
maskiner och transportutrustning samt bränsle från mineraler. Utländska direktinvesteringar (FDI),
som ökade markant under 2000-talet har fallit stadigt under senare år. År 2012 beräknas de uppgå till
1,7 miljarder euro. Omkring 85% av investeringarna härrör från EU-länder där Nederländerna,
Österrike, UK, Tyskland och Grekland utgör de största investerarna.
Förbindelserna med Sverige
Relationerna får betecknas som mycket goda. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EU-relaterade
aspekterna, av en långsiktigt ökande handel och samarbete kring bl a kulturfrågor.
Ambassaden i Sofia stängdes den 30 september 2010. I stället ackrediterades en Stockholmsbaserad
ambassadör till Bulgarien. Ett honorärt generalkonsulat i Sofia upprättades i samband med detta.
Härutöver finns ett honorärkonsulat i Varna vid Svarta havskusten. Sedan 2007 har Exportrådet och
numera Business Sweden ett eget kontor i Sofia. Samma år bildades även en bulgarisk-svensk
handelskammare, numera ombildad till en bulgarisk-nordisk handelskammare. Ett sjuttiotal svenska
företag uppskattas vara aktiva i Bulgarien och ett femtiotal svenskar beräknas vara bofasta i landet.
Under år 2006 slöts två bilaterala överenskommelser (Memorandum of Understanding ) mellan
Sverige och Bulgarien; en om handel- och energisamarbete och en om försvarssamarbete.
Besöksutbyte
Det officiella besöksutbytet från Sverige inkluderar bl.a. statsbesök (2000), statsminister Göran
Persson (2000), utrikesminister Anna Lindh (2000), jordbruksminister Margareta Winberg (2000,
2001), utrikesminister Laila Freivalds (2004, OSSE-ministermöte), migrationsminister Barbro
Holmberg (2005), talman Björn von Sydow (2006), statssekreterare Jonas Hjelm (2006),
utrikesminister Jan Eliasson (2006 NATO/EU-utrikesministermöte), utrikesminister Carl Bildt (2006),
statssekreterare Håkan Jonsson (2007), vice-ordföranden i näringsutskottet Tomas Östros jämte
utskottsmedlemmar (2007), handelsminister Sten Tolgfors (2007), transportminister Åsa Torstensson
(2007, CEMT-ministermöte), statssekreterare Håkan Jonsson (2008), utrikesminister Carl Bildt (2008),
ss Gunnar Wieslander (2008), ss Maria Åsenius (2009), jordbruksminister Eskil Erlandsson (2009),
utrikesminister Carl Bildt (2010, 2011 samt 2012) och statsminister Fredrik Reinfeldt 2011.
Besöken från Bulgarien inkluderar bl.a.: president Stoyanov (2000, förintelsekonferensen),
premiärminister Kostov (2001), energiminister Kovachev (2002), Europaminister Kuneva (2002, 2004,
2005), premiärminister ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gotha (2004), premiärminister Stanishev
(2005) samt vice utrikesminister Koldanova (2007). I oktober 2007 genomförde president Purvanov
statsbesök i Sverige åtföljd av utrikesminister Kalfin, försvarsminister Bliznakov och ekonomi- och
energiminister Dimitrov. År 2011 samt 2012 besökte utrikesminister Mladenov Sverige. År 2011
besökte försvarsminister Anguelov Sverige.
Handel och investeringar mellan Sverige och Bulgarien
Under 2012 uppgick Sveriges export till Bulgarien till ca 974 miljoner SEK medan importen från
Bulgarien uppgick till ca 673 miljoner kronor.
Till de svenska företag som investerat i Bulgarien hör bl a ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, MTG,
SKF, Swedish Match och Volvo Lastvagnar. Under 2011 öppnades det första Ikeavaruhuset i Sofia
och under 2012 har Hennes & Mauritz etablerats i Bulgarien.
Bulgarien har antagit ett program för NATO-anpassning och modernisering av land-, sjö- och
luftförsvaret. Bulgarien planerar bl a att skaffa minst åtta stridsflygplan till flygvapnet.
Antalet svenska turister till Bulgarien ökade kraftigt under 2000-talet för att år 2007 uppgå till ca 110–
120.000. Sedan 2008 har antalet svenska besökare minskat. Under 2011 ökade resandeströmmen
igen och uppgick 2012 till mellan 40.000 och 50.000 personer. Flera större svenska researrangörer är
aktiva i Bulgarien och erbjuder framför allt resmål vid Svarta havskusten.
