Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild av
läget för de mänskliga rättigheterna i landet.
Mänskliga rättigheter i Bulgarien 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Bulgarien är medlem i EU sedan 2007 och föremål för CVM – mekanismen
för verifikation och samarbete – för att säkra den fortsatta reformprocessen
inom framförallt rättsväsendet.
Bulgarien har ratificerat de flesta internationella konventioner och ökat
rapporteringen till de internationella konventionskommittéerna. Samtidigt
återstår svårigheter vad gäller genomförande och efterlevnad av mänskliga
rättigheter. Information om människors rättigheter är inte allmänt
förekommande och resurserna otillräckliga.
Särskilt svår är situationen för romerna som utgör mellan fem och tio procent
av befolkningen. Romerna har sämre ekonomi, hälso- och utbildningsnivå
samt boendestandard än majoritetsbefolkningen. De är överrepresenterade i
fängelserna och inom människohandel.
Förhållandevis många barn i Bulgarien bor på institution i förhållande till
befolkningens storlek och ofta under mycket svåra förhållanden. I en nyligen
publicerad rapport uppmärksammades att 238 barn dött på institution under
de senaste tio åren och att dödsfallen inte rapporterats eller lett till åtgärder.
Regeringen har sagt att barnhemmen ska avvecklas inom de närmaste 15
åren.
Korruptionen är alltjämt ett utbrett samhällsproblem, liksom den organiserade
brottsligheten, trots att regeringen vidtagit och fått internationellt erkännande
för sina målmedvetna åtgärder. Få fall, inte minst när misstanken gäller
organiserad brottslighet, leder till fällande domar.
2(13)
Mediefriheten har sina begränsningar bland annat på grund av otydliga
ägarförhållanden och självcensur inom journalistkåren. Kvinnorna är alltjämt
underrepresenterade på ledande poster i samhället och våld i hemmet anses
vanligt förekommande. HBT-personer möter okunskap och fördomar i
samhället.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Bulgarien har ratificierat följande internationella och regionala konventioner:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa
protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) men
inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (CERD).
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Crual,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr undertecknades 2010 men är ännu
inte ratificierat.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter
respektive om handel med barn och barnpornografi.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities undertecknades 2007 men
har ännu inte ratificierats.
3(13)
Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of
All Persons from Enforced Disappearances, undertecknades 2008 men har ännu
inte ratificierats.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees samt det
tillhörande protokollet från 1967.
Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC).
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Bulgarien, som tidigare brustit i sin skyldighet att rapportera till
konventionskommittéerna, har lämnat in ett stort antal rapporter under de
senaste åren. Rapporterna har dock i vissa fall varit flera år försenade. Under
2008 inlämnades rapporterna nr 15, 16, 17, 18 och 19 för konventionen om
avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). Under 2009
inlämnades tredje, fjärde, femte och sjätte rapporten för konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter, (CCPR), fjärde och femte rapporten
för konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR) samt fjärde och femte rapporten för konventionen mot tortyr
(CAT). Under 2010 har fjärde, femte, sjätte och sjunde rapporten för
konventionen mot avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor
(CEDAW) inlämnats.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Den bulgariska grundlagen garanterar allas rätt till liv och förbjuder tortyr och
annan grym eller förnedrande behandling. Det saknas dock en straffrättslig
bestämmelse om tortyr vilket har påpekats av FN:s tortyrkommitté.
Det rapporteras fortsatt om övervåld från polisens sida i samband med till
exempel gripanden. Särskilt drabbade är personer ur minoritetsgrupperna,
framförallt romer. Bulgarien har också fällts i Europadomstolen för mänskliga
rättigheter för brott mot rätten till liv samt brott mot förbudet mot tortyr och
annan grym eller förnedrande behandling i samband med polisingripanden
och brottsutredningar.
4(13)
Förhållandena i bulgariska häkten och fängelser betraktas som mycket svåra.
Fängelsebyggnaderna är i de flesta fall gamla, bristfälligt underhållna och
ouppvärmda, har otillräckliga sanitära förhållanden och är överfulla.
Statsmakten har för avsikt att bygga nya fängelser och att förbättra
förhållandena, till exempel att de intagna ska ha möjlighet till en meningsfull
sysselsättning när de är frihetsberövade. Reformarbetet fortskrider dock
långsamt bland annat på grund av begränsade ekonomiska resurser. Bulgariska
Helsingforskommittén påtalade i en rapport i april 2010 att det råder särskilt
svåra förhållandena för livstidsdömda som saknar möjlighet till benådning.
Inga politiskt motiverade mord eller försvinnanden har rapporterats.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet är avskaffat sedan 1999. Bulgarien har också ratificierat det andra
protokollet till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter
om dödsstraffets avskaffande i fredstid samt protokoll 6 och 13 till
Europakonventionen om avskaffandet av dödsstraffet.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Enligt grundlagen får ingen bli föremål för frihetsberövande utan lagstöd.
Detta upprätthålls i stor utsträckning när det gäller frihetsberövande på grund
av brott eller misstanke om brott. Häktningstiderna kan dock bli långa något
som Bulgarien också fällts för i Europeiska domstolen för mänskliga
rättigheter. Alla har enligt grundlagen rätt till juridiskt ombud. I praktiken kan
de resurssvaga, enligt uppgifter från människorättsaktivister, ha svårt att få ett
kvalificerat ombud.
Institutionalisering av barn och vuxna samt placering av ungdomar på
ungdomsvårdsskola eller motsvarande har fortsatt att utgöra ett problem.
Placering på en institution för psykiskt funktionshindrade sker genom en
administrativ process som kan ge utrymme för godtycke.
Den bulgariska grundlagen ger alla rätt att röra sig fritt i landet och själv välja
platsen där man vill leva. Grundlagen tillförsäkrar varje medborgare rätt att
lämna landet och att återvända. Bulgariskt medborgarskap kan erhållas vid
födseln genom förälder eller genom naturalisation. Barn som föds i Bulgarien
och inte har rätt till något annat medborgarskap på grund av sitt ursprung kan
bli bulgariska medborgare vid födseln. Den som har bulgariskt påbrå kan få
5(13)
bulgariskt medborgarskap genom ett förenklat förfarande. Den som erhållit
bulgariskt medborgarskap genom födsel kan inte berövas sitt medborgarskap.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Enligt grundlagen ska Bulgarien styras enligt rättsstatens principer (rule of law).
Rättsväsendet ska vara självständigt och domare, åklagare och
förundersökningsledare styras av lagen i sitt arbete. Fortfarande finns dock
många frågetecken kring rättsväsendets oberoende. I samband med att
Bulgarien och Rumänien blev EU-medlemmar 2007 specificerades ett antal
utestående reformer som de båda länderna ännu hade att genomföra,
huvudsakligen på det rättsliga området. Uppföljningen av detta arbete sker
alltjämt inom ramen för den s k Samarbets- och verifikationsmekanismen
(Cooperation and Verification Mechanism, CVM). Målet är också att bistå
med stöd för att få till stånd ett oberoende och effektivt juridiskt och
administrativt system för bekämpande av korruption och organiserad
brottslighet. I EU-kommissionens senaste rapport om framsteg i Bulgarien
inom ramen för CVM (20 juli 2010), framhålls vikten av att landet omgående
vidtar åtgärder i syfte att reformera rättssystemet. Kommissionen efterlyser
särskilt förbättringar vad gäller tillsättning och utbildning av domare samt
offentligt upphandlingsförfarande.
På Transparency Internationals korruptionsindex hamnar Bulgarien på 73:e
plats av sammanlagt 178 undersökta länder med ett index på 3,6. Regeringen
arbetar förvisso målmedvetet med att söka komma till rätta med de
omfattande korruptionsproblemen, men rättsväsendet lider fortfarande av
påfallande bristande resurser och otillräcklig självständighet. Fler fall än
tidigare leder till åtal men avståndet är alltjämt långt till fällande domar.
Rättegångar kan ofta bli mycket utdragna i tid på grund av de möjligheter som
finns för parterna att förhala processen. Under 2010 har medierna särskilt
uppmärksammat några gripanden av personer som misstänks för delaktighet i
organiserad brottslighet. Några av dem har släppts ur häkte för att istället sitta
i husarrest. Också detta har uppmärksammats.
Bulgarien har militärdomstolar som dömer i mål gällande militär och polisär
personal samt mål rörande landets säkerhet. Specialdomstolar kan inrättas
genom lag. Regeringen har föreslagit att särskilda ”anti-maffia-domstolar” ska
skapas. Förslaget har diskuterats men ännu inte godkänts i parlamentet.
Straffbarhetsåldern är 14 år.
6(13)
Det finns ett justitieombudsmannaämbete. Nyligen utsågs Konstatin Penchev,
tidigare ordförande i den högsta administrativa domstolen (VAS), till ny
ombudsman för en femårsperiod.
7. Straffrihet
Grundlagen ger parlamentsledamöter viss immunitet. Gäller misstanken brott
ska tillåtelse inhämtas från parlamentet alternativt talmannen. För det fall det
gäller ett allvarligt brott behöver tillåtelse inte inhämtas.
8. Yttrande-, tryck, mötes-, förenings- och religionsfrihet m. m.
Den bulgariska grundlagen garanterar yttrande- och tryckfrihet
samt medias frihet. Den förbjuder också censur. Det finns ett stort
medieutbud men ägandet är koncentrerat och med kopplingar till politiska
intressen. Enligt nya regler måste ägarförhållandena framgå och registreras.
Uppgifter förekommer om påtryckningar på journalister samt självcensur
inom journalistkåren. Enligt organisationen Freedom House hamnar
Bulgarien vad gäller mediefrihet på 76:e plats av världens 196 länder.
Organisationen Reportrar utan gränser har uttryckt oro för ett lagförslag som
behandlats under året och som skulle höja straffet för ”diskriminerande
uttalanden i media.” Organisationen menar att skrivningen är så vag att den
ger utrymme för godtycke och att domstolar därför skulle kunna straffa alla
som har kritiska åsikter eller ägnar sig åt undersökande journalistik. ITanvändningen är alltjämt bland de lägsta inom EU. Enligt en undersökning
hösten 2010 använder endast var femte bulgar över 50 års ålder internet
regelbundet.
Förenings- och mötesfrihet garanteras av grundlagen. Grupper som vill
ordna offentliga möten eller demonstrationer måste söka tillstånd för detta på
förhand.
Grundlagen föreskriver religionsfrihet samtidigt som den framhåller den
ortodoxa kyrkans särställning som ”traditionell religion i Bulgarien.” För att få
utöva sin religion krävs registrering för andra religiösa samfund än den
bulgariska ortodoxa kyrkan. Uppskattningsvis 85 procent av befolkningen
tillhör den ortodoxa kyrkan som är skild från staten. Den största religiösa
minoriteten utgörs av muslimer som uppgår till ca 13 procent av
befolkningen. Det finns också protestanter, katoliker och en liten judisk
minoritet. En strid har pågått under flera året gällande ledarskapet för det
7(13)
muslimska samfundet. Rapporter förekommer om vandalism mot moskéer
och synagogor. Det har också framkommit uppgifter om att personer
tillhörande Jehovas vittnen har blivit utsatta för trakasserier.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Enligt grundlagen har Bulgarien ett parlamentariskt styrelseskick där all makt
utgår från folket. Den politiska aktiviteten ska baseras på politisk pluralism.
Makten ska vara delad mellan den lagstiftande, verkställande och dömande
makten.
Bulgarien styrs sedan det senaste parlamentsvalet av en minoritetsregering
som består av höger-center partiet GERB som fick knappt 40 procent av
rösterna och 116 av de 240 platserna i parlamentet. Övriga partier i
parlamentet är Koalition för Bulgarien med 40 mandat, Rörelsen för
Rättigheter och friheter (MRF) 38 mandat, Nationella Unionen Attack (Ataka)
21 mandat, Blå koalitionen 15 mandat och Ordning, Lag och Rättvisa (OLJ)
10 mandat.
Alla bulgariska medborgare över 18 års ålder som inte har omyndigförklarats
eller avtjänar fängelsestraff har rösträtt. Oppositionen är mångfacetterad och
aktiv. Valdeltagandet uppgick till 60 procent. Presidentval samt lokalval
kommer att hållas 2011. Uppgifter om röstköp förekom i samband med
parlamentsvalet 2009. Enligt grundlagen har män och kvinnor lika rättigheter
och skyldigheter. Kvinnor är dock underrepresenterade bland annat i det
politiska livet. Av parlamentets 240 ledamöter är 188 män och 52 kvinnor.
Regeringen består av 16 män och två kvinnor. Enligt grundlagen är alla lika
oavsett ras, nationellt eller socialt ursprung, etnisk identitet, sexuell läggning,
religion, utbildning, politisk åsikt eller social ställning. I praktiken är
minoriteterna dock underrepresenterade i till exempel det offentliga livet.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Bulgarien har ratificerat ILO:s, den internationella arbetsrättsorganisationens,
centrala konventioner.
8(13)
Enligt grundlagen ska medborgare ha rätt till arbete. Ungdomar får arbeta från
16 års ålder och från 18 år om det gäller hälsofarligt arbete. Arbetsrätten
föreskriver 40 timmars arbetsvecka med minst ett dygns vila per vecka.
Bulgarien har under många år haft en hög arbetslöshet. Den har dock minskat
under senare år och uppgick i slutet av 2010 till nio procent. Minimilönen är
240 leva per månad (cirka 1 200 kronor) och medellönen ca 650 leva per
månad (cirka 3 250 kronor). Inkomstskatten uppgår till 10 procent. Den
arbetsrättsliga lagstiftningen förbjuder all form av diskriminering inom
arbetslivet och föreskriver lika lön för män och kvinnor. Grundlagen ger
intresseorganisationer inklusive fackföreningar rätt att mötas och tillvarata
sina medlemmars intressen. Strejkrätten respekteras i allmänhet.
Intresseorganisationer inklusive fackföreningar får enligt grundlagen inte
verka för att uppfylla politiska målsättningar eller främja något politiskt partis
intresse. Strejker har under året förekommit bland annat bland poliser och
sjukvårdsanställda som agerat för bättre villkor
Lagstiftningen förbjuder tvångsarbete inklusive för barn. Enligt UNHCR,
FN:s flyktingkommissariat, förekommer visst tvångsarbete i Bulgarien och i
större utsträckning att bulgarer, såväl barn som vuxna, blir offer för
tvångsarbete i andra europeiska länder.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsosektorn i Bulgarien står inför stora utmaningar. Bristande resurser och
brist på sjukvårdskunnig personal är några av utmaningarna. Landet har
förhållandevis många små sjukhus. Enligt nya föreskrifter ska allmänna
sjukhus i fortsättningen ha minst 60 vårdplatser och specialiserade sjukhus
minst 30 vårdplatser. Tillgång till sjukvård och kvalitén på vården varierar
mellan olika regioner i Bulgarien. Den allmänna sjukförsäkringen är
obligatorisk för bulgariska medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i
landet. Besök på lokal poliklinik kostar mycket lite men kan innebära långa
väntetider. Även om avgiften är mycket låg finns det grupper som inte klarar
av att betala den. Det gäller framförallt de mest utsatta romerna, en grupp
som utsätts för fortsatt diskriminering i vården och som har sämre hälsa än
genomsnittet för den bulgariska befolkningen. Lönerna inom sjukvården är
låga, vilket är ett skäl till den omfattande korruptionen som förekommer.
Hälsosektorns andel av statsbudgeten uppgår till 4,2 procent.
Förväntad livslängd är knappt 70 år för män och drygt 77 år för kvinnor.
9(13)
12. Rätten till utbildning
Skolan är obligatorisk till 16 års ålder. Den allmänna skolan är avgiftsfri men
inte den frivilliga förskolan. Det finns även avgiftsbelagda privata skolor.
Skolböcker är kostnadsfria till fjärde klass men måste därefter bekostas av
eleverna själva vilket orsakar svårigheter för en del familjer.
Utbildningsväsendet lider av otillräckliga resurser och låga lärarlöner, eftersatt
underhåll och många elever som hoppar av skolan. Detta gäller särskilt de
romska barnen. Skolväsendet är segregerat med ojämnt fördelade resurser.
De romska skolorna är särskilt hårt drabbade. Utbildningsväsendets andel av
statsbudgeten uppgår till 3,3 procent.
13. Rätten till tillfredsställande levnadsstandard
Bulgarien är alltjämt ett av EU:s fattigaste medlemsländer. BNP per capita
uppgår till ca 6 850 USD/år. Landet återfinns på 58:e plats på UNDP:s
Human Development Index. Det bulgariska regelverket fastslår att gränsen
för fattigdom går vid 211 leva per månad (ca 1 055 kr) Enligt en nyligen
genomförd undersökning av Eurobarometer
anser sig en av tre bulgarer vara fattig. Tillväxten har under 2000-talet legat på
ca fem – sex procent per år för att under 2009 dyka till minus fem procent.
För 2010 beräknas nolltillväxt. Enligt IMF uppskattas BNP-tillväxten 2011 till
två procent medan andra, inklusive regeringen, anger högre siffror (drygt tre
procent).
Skillnaderna i levnadsstandard är stora mellan stad och landsbygd och mellan
genomsnittet av befolkningen och framförallt romaminoriteten. Unga, äldre
och kvinnor är också överrepresenterade bland landets fattiga.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Den bulgariska grundlagen stadgar lika rättigheter och skyldigheter för män
och kvinnor. I praktiken präglas samhället alltjämt av traditionella värderingar
där kvinnor förväntas axla det största ansvaret för hem och barn. Rapporter
om våld i hemmet förekommer fortsatt. Enligt en undersökning kan var fjärde
kvinna vara utsatt. En tendens att se misshandel i hemmet som en privat
10(13)
angelägenhet leder till att många övergrepp inte anmäls till polisen. Detsamma
gäller våldtäkt inom äktenskapet som är straffbelagt men sällan anmäls.
Handel med kvinnor och barn, främst för sexuella ändamål, är fortsatt ett
stort problem i Bulgarien. Landet är främst ett transitland men fungerar också
som ursprungsland och i mindre utsträckning som mottagarland för
människohandel. Lagstiftningen förbjuder människohandel och nationella
planer för att bekämpa människohandel har utarbetats. Det finns också en
nationell anti-trafficking kommission som bland annat verkar för att öka
kunskapen och medvetenheten om människohandel hos allmänheten. Det
finns några skyddade boenden för offer mot människohandel. Den bulgariska
regeringen har enligt UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, gjort väsentliga
framsteg för att bekämpa människohandel. Flera ligor som ägnat sig åt
människohandel har sprängts under året. Människohandeln är i mycket stor
utsträckning kopplad till den organiserade brottsligheten. Det finns särskilda
enheter inom såväl den nationella polisen som gränspolisen som bekämpar
människohandel. Romska kvinnor och barn är särskilt utsatta och
överrepresenterade som offer för människohandel, liksom föräldralösa och
barn från ekonomiskt utsatta familjer. Bulgarien har ratificierat Europarådets
konvention om åtgärder för att bekämpa människohandel.
15. Barnets rättigheter
Den sittande regeringen har initierat en dialog med ett antal
intresseorganisationer för att stärka barnets rättigheter. Många barn, över
7.000 enligt vissa uppgifter, lever på institution. Antalet har dock minskat med
närmare hälften sedan början av 2000-talet. Endast en mindre andel av barnen
är föräldralösa. De flesta barn har institutionaliserats för att de har
funktionshinder. I andra fall kan det vara frågan om föräldrar som av olika
skäl, bland annat ekonomiska, inte förmår ta hand om sina barn. Barn med
romska föräldrar är överrepresenterade på institutionerna. Förhållandena på
institutionerna är ofta mycket bristfälliga. Det förekommer många uppgifter
om vanförhållanden, otillräckligt näringsintag och bristande stimulans för
barnen. Även våld - i vissa fall med dödlig utgång -, våldtäkt och sexuellt
utnyttjande av barn på institution förekommer. Enligt en undersökning,
utförd av bulgariska Helsingforskommittén i samarbete med bulgariska
åklagarväsendet, har 238 barn som vistats på institution dött under åren 20002010. Dödsfallen har inte rapporterats eller lett till att andra åtgärder vidtagits.
11(13)
Bulgariens parlament har antagit en nationell strategi 2008-2018 för barn.
Avsikten är att institutionerna ska stängas inom de närmaste åren. De minsta
barnen, under tre år, ska ges högst prioritet.
Så kallad ”baby trafficking” förekommer också. Organiserade ligor för gravida
kvinnor till utlandet där de stannar tills barnet är fött. Barnet lämnas till
organisatörerna och kvinnan återvänder till Bulgarien med en liten summa
pengar. Det är främst unga romska kvinnor som fallit offer för detta.
Minimiålder för militärtjänstgöring är 18 år.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga
och religiösa minoriteter samt urfolk
Grundlagen tillåter ingen diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. I
praktiken förekommer dock diskriminering, främst av romer som utgör
mellan fem och tio procent av befolkningen (olika uppgifter förekommer och
beror bland annat på hur romerna själva definierar sig). Turkbulgarerna utgör
ca tio procent av befolkningen men är numera i större utsträckning
integrerade i det bulgariska samhället. Det finns också en liten judisk
minoritet. Nästa folkräkning kommer att genomföras 2011.
Enligt regeringen behöver ett helhetsgrepp tas vad gäller romernas situation.
Romerna har en svårare situation än folkmajoriteten såväl vad gäller
hälsoläget, utbildning, arbetsmarknad och boende. Ett nytt ramprogram för
integration av romer i det bulgariska samhället 2010-2020 har antagits. Den
nationella aktionsplanen för årtiondet för integrering av romer (2005-2015)
håller på att uppdateras. Det finns också en strategi för integration av barn
och elever som tillhör etniska minoriteter i utbildningsväsendet. Därtill finns
en hälsostrategi för minoriteter och ett nationellt program för att förbättra
bostadsförhållandena för romer. Det finns också ett rådgivande nationellt råd
för etniska och demografiska frågor.
I realiteten är situationen för många romer mycket svår. Få romska barn går
ut skolan och mycket få är högutbildade. Uppgifter förekommer om att en
tiondel av de romska barnen aldrig går i skolan. Många av dem föder barn
tidigt och de är överrepresenterade bland de arbetslösa, i fängelserna och som
offer för människohandel och prostitution. Enligt ideella organisationer
verksamma i landet har regeringen försökt införa skolor för både bulgariska
12(13)
och romska barn men detta anses inte ha fungerat i praktiken. Många romer
sägs också arbeta i den s.k. grå sektorn, till exempel på byggen. Romerna har
ett sämre hälsotillstånd än befolkningen i övrigt. Eftersom många av dem står
utanför den ordinarie arbetsmarknaden har de inte socialförsäkring och får
därmed inte tillgång till sjukvård annat än akutvård.
En stor del av romaminoriteten bor i undermåliga bostäder, inte sällan
egenhändigt byggda utan bygglov på mark som tillhör det allmänna. De
riskerar därför också att vräkas från sina boplatser. Under sommaren 2010
utvisades flera hundra personer, de flesta av dem romer, från Frankrike till
Rumänien och Bulgarien under uppmärksammade former.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet
Diskriminering är förbjudet i lag och samkönade relationer mellan vuxna är
lagliga. Frågan om homo- och bisexuellas samt transpersoners rättigheter står
dock inte särskilt högt på den politiska dagordningen i Bulgarien. Det finns
alltjämt utbredda fördomar mot och begränsat intresse för de svårigheter som
HBT-personer kan möta i landet. Toleransen, framförallt bland de yngre, har
dock ökat under senare år. En Prideparad, den tredje i ordningen, hölls i
Sofia under året. Homosexuella möter också diskriminering ibland annat i
arbetslivet. Enligt en undersökning skulle en tredjedel av arbetsgivarna inte
anställa en HBT-person. Samkönade äktenskap är inte lagstadgade. HBTpersoner har idag inte möjlighet att adoptera barn tillsammans.
18. Flyktingars rättigheter
Bulgarien har ratificierat 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från
1967. Bulgarien har enligt FN:s flyktingorgan UNHCR gjort stadiga framsteg
vad gäller flyktingmottagningen. Antalet flyktingar är alltjämt mycket
begränsat men ökar något. Det gäller flyktingar från till exempel Irak och
Afghanistan. Det finns ett system för asylsökande. Processen för att få sin
ansökan prövad kan vara tidskrävande och asylsökande får sitta i fängsligt
förvar under tiden. Fullgoda faciliteter för flyktingmottagning finns ännu inte.
Protester har under året ägt rum vid Busmantsi flyktingförläggning mot de
undermåliga förhållandena. där. Den som tillerkänns flyktingstatus får delta i
språkundervisning i bulgariska. Denna behöver dock förbättras enligt
UNHCR. De asylsökande får en mycket liten ekonomisk ersättning. Det
13(13)
händer att flyktingar söker arbete inte minst inom den grå ekonomin för att
klara sig ekonomiskt under väntetiden. Främlingsfientlighet förekommer.
19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Lagen förbjuder diskriminering av personer med fysiska eller psykiska
funktionshinder. I realiteten möter personer med funktionsnedsättning
fördomar i samhället. De flesta av dem har inte kunnat finna förvärvsarbete.
Många bor på institution under svåra förhållanden. Den begränsade tillgången
till det offentliga rummet utgör en påtaglig svårighet för funktionshindrade.
De flesta offentliga byggnader är till exempel inte tillgängliga med rullstol.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Grundlagen stadgar enskildas rätt till föreningsfrihet, bland annat för att
tillvarata mänskliga rättigheter. Det finns många enskilda organisationer som,
mer eller mindre aktivt, arbetar med mänskliga rättigheter. Dialog och samråd
med regeringen förekommer om än i varierande grad. Enligt en nyligen
publicerad undersökning (Center for the Study of Democracy - Civil Society in
Bulgaria, Trends and Risks) har situationen för frivilligorganisationerna
försämrats under senare år. Det talas om ”NGO capture” det vill säga att
frivilligorganisationerna bli kan bli gisslan för politiska och/eller ekonomiska
intressen. En grupp frivilligorganisationer har under 2010 antagit
gemensamma regler för god styrning (good governance) av
frivilligorganisationernas arbete och åtagit sig att följa dem.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sedan Bulgarien blev EU-medlem 2007 har flera organisationer lämnat landet.
Bland verksamma FN-organ återfinns UNDP (Förenta Nationernas
Utvecklingsprogram) och UNICEF (FN:s barnfond). IOM (Internationella
organisationen för migration) finns på plats i Bulgarien med olika stödprojekt
liksom Internationella Röda Korset och EU-kommissionen.
