Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Mänskliga rättigheter i Danmark 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i
Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats
den strikta danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets
allmänna politiska debatt om asyl- och invandringsfrågor. Speciellt Danmarks
behandling av avvisade asylsökande har uppmärksammats inför Folketingsvalet
i november 2007.
I Amnesty Internationals årsrapport för 2007 omnämns Danmark under sex
avsnitt: diskriminering, terrorlagstiftning, isoleringsfängelser, våld mot kvinnor,
polisens makt och yttrandefrihet. Human Rights Watch beskriver i sin rapport
för år 2007 den debatt om pressfrihet kontra skydd för minoriteter som följde i
spåren av Muhammedkarikatyrerna.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Danmark har därmed ratificerat alla de centrala konventionerna om mänskliga
rättigheter:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR),
samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet
av dödsstraffet.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
(ICESCR).
Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,
(ICERD).
2
Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot
kvinnor, (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
Konventionen mot tortyr, (CAT) samt det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr.
Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande
protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.
Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1966.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC).
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, (Europakonventionen)
med undantag för tilläggsprotokoll 12 (förbud mot diskriminering). 1
Konventionerna har med undantag för Europakonventionen inte inkorporerats
i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s barnkommitté,
som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Danmark menar att
dansk lag även utan inkorporering överensstämmer med konventionerna och
att en sådan därför endast skulle ha symbolisk betydelse.
Danmark har rapporterat till respektive konventionskommitté enligt följande:
- ICCPR, april 2007 (avser rapporttillfälle 2005)
- ICESCR, november 2004 (nästa rapporttillfälle 2009)
- ICERD, juni 2005 (nästa rapporttillfälle 2009)
- ICAT, augusti 2007 (nästa rapporttillfälle 2011)
- ICEDAW, augusti 2006 (nästa rapporttillfälle 2008)
- ICRC, oktober 2006 (nästa rapporttillfälle 2008)
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga rapporter tyder på att det förekommer av statsmakten sanktionerade
mord, försvinnanden eller tortyr i Danmark.
Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och
kränkande behandling, CPT, drog vid sitt senaste besök (2002) slutsatsen att
situationen överlag är god i Danmark. Dock har polisens underrättelsetjänst
(PET) nyligen kritiserats av Amnesty International för användandet av tygpåsar
över huvudet på misstänkta för terrorism vid ett gripande i september 2006.
En översyn av den danska psykiatrilagen har genomförts i syfte att stärka
patienternas rättigheter i samband med tvångsåtgärder inom psykiatriska
institutioner överlag i Danmark, något som CPT uppmärksammade vid sitt
besök. Den reviderade lagen trädde i kraft 1 januari 2007.
1
Danmark har ett förbehåll mot tilläggsprotokoll 7, det betyder att protokollets regel om att
brottsmål ska kunna överklagas inte gäller i vissa fall.
3
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat Danmark för
att dansk straffrättslig lagstiftning inte innehåller något uttryckligt förbud mot
tortyr.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades för alla brott 1978.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Rättssystemet är väl fungerande och skyddet för individens personliga frihet
och säkerhet är generellt sett gott. Kritik har framförts mot att häktade och
dömda hålls i gemensamt förvar. Amnesty har välkomnat att regelverket för
beslut om isolering av häktade personer har ändrats för att minska antalet fall
av isolering, men har samtidigt noterat att dessa regeländringar inte gjorts för
redan dömda personer. Beslutet om isolering fattas numera av domstol och
strikta kriterier har införts som väger in åtgärdens nödvändighet och
proportionalitet. Även fallen av isolering som disciplinär åtgärd under
avtjänande av fängelsestraff har minskat.
Ny lagstiftning som bland annat ger polisen ökade möjligheter att, utan beslut
av domstol, övervaka individer som misstänks har samröre med terroristverksamhet, har kritiserats för att i för stor utsträckning begränsa den
personliga integriteten.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Den danska grundlagen garanterar var och ens tillgång till rättssystemet.
Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten. Inga
andra extraordinära domstolar förekommer. Asylansökningar behandlas inte i
domstol utan i sista instans av flyktingnämnden i ett domstolsliknande
förfarande.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av
företrädare för staten som till exempel poliser. Amnesty International har dock
varit kritisk mot polisens agerande i vissa enskilda fall och menar att en
självständig instans för att utvärdera polisens efterlevnad av mänskliga
rättigheter borde etableras. FN:s kommitté för avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering kritiserade Danmark i samband med den s.k. karikatyrkrisen
för att dess åklagarväsende i vissa fall avstått från att väcka åtal för vissa hetsoch hatbrott riktade mot muslimer.
4
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och mediefriheten, liksom förenings- och mötesfriheten, garanteras
av grundlagen och är fast förankrad i det danska samhället. Enskilda kan fritt
och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier. Danmark har i
förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar.
Utbudet av övriga media är stort och brett. I Reportrar Utan Gränsers årliga
rapport om pressfrihet i världens länder (World Wide Press Freedom Index
2007) återfinns Danmark på åttonde plats, en markant förbättring i relation till
det föregående året då journalister utsattes för hot i Muhammedkrisens
efterdyningar.
FN:s kommitté för konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering har i sin senaste utvärdering av Danmark understrukit det
ansvar som följer med yttrandefriheten och uppmanat den danska regeringen
att agera för att motverka ett stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot
invandrare i den danska politiska debatten.
Den lutherska statskyrkans ställning garanteras av grundlagen. Kyrkans
speciella ställning har kritiserats av andra religiösa samfund som menar att den
danska staten inte garanterar en neutral behandling av olika trosuppfattningar.
De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel
liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Enligt begravningslagen har
den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men
kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att
anlägga egna begravningsplatser. Den första muslimska gravplatsen togs
september 2006 i bruk i Brøndby kommun utanför Köpenhamn.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Danmark är en parlamentarisk demokrati. Drottning Margrethe II är statschef.
Statschefen är den som formellt utser och avskedar statsministern och övriga
ledamöter i regeringen. De politiska befogenheterna begränsas till att utfärda
lagar som antagits av parlamentet.
Politisk pluralism med flerpartisystem råder. Parlamentet utgörs av Folketinget
med 179 ledamöter. Statsminister leder regeringen som består av 19 ledamöter,
7 kvinnor och 12 män. Allmänna val måste hållas med högst fyra års intervall,
men statsministern avgör tidpunkten. Valdeltagandet var 86,6 procent vid valet
i november 2007, två procent högre än vid det föregående valet i februari 2005.
Den enskilde individen har stora möjligheter att delta i det offentliga livet.
Utomlands bosatta danska medborgare har dock ingen rösträtt. Några
5
betydande skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande förekommer
inte. En tredjedel av kandidater som ställdes upp och blev invalda i Folketinget
är kvinnor. Genomsnittsåldern bland de kvinnliga folkvalda är lägre (42,7 år)
än bland männen (48,4 år).
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor
som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska
ha fri och lika tillgång till alla yrken.
Arbetslösheten är låg, cirka 3 procent. Danmark är känd för ”flexicurity”, dvs.
en relativt stor rörlighet på arbetsmarknaden och ett väl utvecklat trygghetssystem. Flertalet anställda är fackligt anslutna och omfattas av olika kollektivavtal. Landsorganisationen i Danmark (LO) har nära 1,3 miljoner medlemmar,
varav cirka 48 procent kvinnor. Akademikernas Centralorganisation har drygt
169 000 medlemmar, varav cirka 42 procent kvinnor. En ännu högre andel av
arbetsstyrkan, drygt 2,5 miljoner personer, är medlemmar i ett 30-tal olika
danska arbetslöshetskassor.
Arbetslösheten bland invandrare är väsentligt högre än bland infödda danskar.
Den bristande integrationen på den danska arbetsmarknaden är av danska
regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Danmark har ett väl utbyggt hälsovårdssystem och en allmän sjukförsäkring.
Alla invånare rätt till adekvat sjukvård. Merparten av läkar- och sjukhusbesöken är kostnadsfria. Sjukvården håller hög internationell standard.
Utgifterna för hälsovård som andel av BNP är drygt 9 procent (2005).
12. Rätten till utbildning
Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare
har rätt till offentligt finansierad utbildning. Utgifterna för utbildning utgör
drygt 7 procent av BNP (2003). Den grundläggande utbildningen (Folkeskolen)
inleds vid 5 års ålder men är obligatorisk först vid 7 års ålder. Utbildningar på
gymnasie- och universitetsnivå är kostnadsfria. Ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån finns. Andelen studerande vid högre
utbildning fördelar sig lika mellan könen. Antalet kvinnliga forskarstuderande
ökar och är nu cirka 40 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock
fortfarande låg - under tio procent.
6
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli
försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp; offentliga trygghetssystem tillhandahåller en välutbyggd offentlig sektor. Levnadsstandarden i
Danmark är en av de högsta i världen. I FN:s välfärdsindex från 2007 återfinns
Danmark på 14:e plats (Sverige är på 6:e plats).
VISSA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen och någon systematisk
diskriminering av kvinnor anses inte förekomma. Statistiska undersökningar
visar emellertid att kvinnors löner i Danmark, liksom i de flesta andra länder,
genomsnittligt ligger under mäns löner. Skillnaden beräknas till mellan 12 och
19 procent. Färre kvinnor än män innehar chefspositioner, särskilt inom det
privata näringslivet där 15-20 procent av cheferna på mellannivå och 4 procent
av de högre cheferna är kvinnor.
Sedan år 2000 finns en särskild jämställdhetsnämnd med uppdrag att som
komplement till domstolsväsendet ta emot och behandla anmälningar om
arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har
rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till
Jämställdhetsnämnden har successivt ökat.
Kritik har framförts av både Amnesty och Europarådets kommissarie för
mänskliga rättigheter för att utländska kvinnor som utsätts för våld i hemmet
av sin partner, riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd om de lämnar
förhållandet. Det har lett till att frågan prioriterats upp av regeringen i sin
årliga handlingsplan för jämställdhet. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och
bryta våldspiralen, behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring
problemen.
Människohandel är identifierat som ett växande problem av den danska
regeringen. Lagstiftningen skärptes 2002, och människohandel kan nu ge upp
till åtta års fängelse. Den danska regeringens arbete för att bekämpa
människohandel inriktas dels på att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels på ett
antal förebyggande åtgärder som till exempel informationsspridning till både de
personer som utsätts för människohandel och den danska allmänheten. Stor
vikt läggs också vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda
organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera ett säkert
7
återvändande för de som utsatts för människohandel. Både FN:s kommitté för
avskaffande av diskriminering av kvinnor och kvinnoorganisationer har
uttryckt oro över allt för snabba utvisningar. I en ny treårig handlingsplan mot
människohandel som regeringen presenterade i mars 2007 anges därför att
kvinnor som varit offer för ska nu få stanna i Danmark i upp till tre månader,
om de samarbetar med myndigheterna.
15. Barnets rättigheter
Ett statligt råd, Børnerådet, finns sedan 1994 och har till uppgift att arbeta för
och uppmärksamma barns rättigheter. Möjligheten till föräldraledighet är väl
utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat att Danmark
sänkt åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i
invandrarfamiljer i Danmark. Förhållandena för de barn som vistas i asylcentra
har också uppmärksammats på senare tid i den allmänna debatten då
undersökningar visat att många barn far psykiskt illa av långa vistelser i
centrumen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot
diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare
förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter har till uppgift
att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i
Danmark. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets
kunskap i anspråk.
Regeringen antog under 2003 en handlingsplan för att främja likabehandling
och mångfald och för att bekämpa rasism. Åtgärderna inbegriper åtgärder
inom områdena tillgång till utbildning och arbetsmarknad, språkträning och
interaktion mellan olika grupper av den danska befolkningen. Det danska
Institut for Menneskerettigheder har även mandat som klagoinstans för etnisk
diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på
arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner.
Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande
diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet.
Tonläget gentemot invandrare och framför allt muslimer i den politiska
debatten i Danmark har under 2007 fortsatt att uppmärksammats och
kritiserats från flera håll. Europarådets kommission mot rasism och intolerans
skriver i sin rapport från maj 2006 att det politiska klimatet i Danmark har
8
förvärrats och att vissa politiker och delar av media frammanar en negativ bild
av invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet, samt att den lagstiftning
som finns mot diskriminering inte används i tillräckligt hög utsträckning.
Liknande kritik kommer också från FN:s kommitté om avskaffandet av alla
former av rasdiskriminering. I en rapport från FN:s kommission för de
mänskliga rättigheterna om situationen för muslimer och araber runt om i
världen, skriven med anledning av Muhammedkrisen, kritiseras den danska
regeringen för att under krisen inte i tillräckligt hög grad ha markerat mot
religiös intolerans.
Enligt The Migrant Integration Policy Index 2007, ett EU-finansierat projekt som
utvärderar integrationsbefrämjande åtgärder i EU:s medlemsländer, är
Danmark ett av Europas sämsta länder på integration av invandrare. Speciellt
låga betyg får Danmark när det gäller familjeåterföring, diskriminering av
invandrare och tillgång till arbetsmarknaden och medborgarskap. Rapporten
har lett fortsatt debatt om den danska integrationspolitiken.
Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade
hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild lag har
de båda riksdelarna ett relativt omfattande självstyre. Det finns en opinion för
självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen
motsätter sig inte principiellt en frigörelseprocess, utan har framhållit att det i
första hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som
ska besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har
egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från
medborgarna om att deras rättigheter kränkts.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella
att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat
partnerskap välsignat av den danska statskyrkan. Det är inte tillåtet för
registrerade partners att adoptera barn tillsammans, men adoption av styvbarn
är möjlig sedan 1999. Den danska lagstiftningen tillåter klinisk insemination för
lesbiska. Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av
personer på grund av sexuell läggning.
Den danska strafflagen och dess stadgande om skydd mot diskriminering på
grund av sexuell läggning gäller på Färöarna sedan mars 2007. Däremot gäller
inte den danska lagen om registrerat partnerskap på Färöarna.
18. Flyktingars rättigheter
9
Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De
administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl
utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört
en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna
omfattar utöver regelverket för asylsökande även reglerna för invandring
genom familjeanknytning. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har
lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och
uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Det sociala
skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de
flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska
socialbidragsnormen endast gäller för personer som vistats i Danmark sju av de
senaste åtta åren.
Både Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s kommitté
för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering har rekommenderat den
danska staten att överväga vissa förändringar av asyl- och invandringslagstiftningen. Bland annat gäller detta kraven för invandring genom
anknytning, särskilt minimiåldern om 24 år, kravet på ekonomisk garanti om
drygt 50 000 danska kronor samt villkoret om fast anknytning till den danska
arbetsmarknaden. Reglerna, som syftar till att hindra uppgjorda äktenskap och
underlätta integrationen av nyanlända invandrare, riskerar att begränsa främst
unga vuxnas rätt till familjeliv och kan vid tillämpningen framstå som
diskriminerande. Vidare har åldersgränsen på 14 år för familjeåterförening med
barn kritiserats. Den danska regeringen har förklarat att den är öppen för att se
över tillämpningen av reglerna om familjeåterförening, men att den danska
lagstiftningen inte bryter mot några internationella förpliktelser eller
konventioner.
Efter undersökningar av situationen för asylsökande barn i Danmark väcktes
debatten inför Folketingsvalet om de asylsökande som far illa av långvariga
vistelser på asylcentra. Efter valet 2007 utlovades breda överenskommelser
mellan regeringen och folketingets partier för att få till en förbättring för de
asylsökande. Det gäller främst irakiska asylsökande som fått avslag på sin
ansökan men som inte kan sändas tillbaka till hemlandet på grund av konflikt.
Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), ett organ knutet
till Europarådet, har uttryckt oro för ökad intolerans och främlingsfientlighet
riktad mot flyktingar, asylsökande, minoriteter i allmänhet och mot muslimer i
synnerhet.
19. Funktionshindrades rättigheter
Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993.
Då inrättades även ett särskilt statligt center för likabehandling av
10
funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor
relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att
sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder
likabehandling.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Dansk center för Menneskerettigheder ingår numera som en självständig del i
Dansk Center for Internationale Studier och Menneskerettigheder, en
nyinrättad institution som under ett tak samlar forskning och opinionsbildning
i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor. Institut for
Menneskerettigheder utgör ett danskt centrum för insamling av kunskap om
mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete omfattar
forskning, information, utbildning och dokumentation om danska och
internationella förhållanden. Flera internationella och nationella
frivilligorganisationer har verksamhet i Danmark, till exempel Amnesty
International.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inga internationella insatser för mänskliga rättigheter har rapporterats.
