Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Danmark 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i
Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats
den skärpta danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets
allmänna politiska debatt om flykting- och invandringsfrågor.
Danmark omnämns inte i Amnesty Internationals årsrapport för 2004. Senast
det skedde var 2003. Då uppmärksammades bland annat förekomsten av
isolering av danska fångar. Danmark omnämns heller inte i de senaste
årsrapporterna från Human Rights Watch.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter besökte Danmark i april
2004. I sin sammanfattande rapport från besöket pekade denne på såväl
positiva som negativa utvecklingstendenser i Danmark. Bland de positiva
tendenserna som kommissarien pekar på i sin rapport finns antagandet av
lagstiftning för att bekämpa människohandeln och förhindra våld mot kvinnor
i hemmet, liksom stärkandet av lagstiftningen och det institutionella ramverket
gällande icke-diskriminering. På vissa områden noterade dock kommissarien ett
skifte mot en mer restriktiv politik gällande utlänningars och etniska
minoriteters rättigheter.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter
Danmark har ratificerat alla de centrala konventionerna om mänskliga
rättigheter. Landet har dock inte skrivit under tilläggsprotokoll 12
(diskriminering) till den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Med undantag för den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har konventionerna
inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s
2
barnkommitté, som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag.
Argumentet från dansk sida har varit att de konventioner som Danmark
ratificerat redan idag är applicerbara på rättssystem och myndigheter i
Danmark och att en inkorporering endast skulle ha symbolisk betydelse.
Danmark var under 2004 föremål för utfrågning i FN:s barnkommitté. I
kommitténs rapport upprepas rekommendationen att Danmark ska
inkorporera barnkonventionen i den danska nationella lagstiftningen.
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och
kränkande behandling, CPT, besökte Danmark i början av 2002. Rapporten
från besöket konkluderade att situationen överlag är god i Danmark. I
rapporten återfinns ett antal rekommendationer om mindre åtgärder.
En översyn av den danska psykiatrilagen är planerad till åren 2005-2006.
Översynen kommer bland annat att behandla förekomsten av tvångsåtgärder
inom psykiatriska institutioner överlag i Danmark, något som CPT
uppmärksammade vid sitt senaste besök.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet finns ej i den danska strafflagen.
5. Rättssäkerhet
Rättssystemet är väl fungerande. Grundlagen fastslår domstolarnas
självständighet.
Amnesty International välkomnar i sin årsrapport för 2004 att regelverket för
beslut om isolering av häktade personer har ändrats för att minska antalet fall
av isolering. Rapporten noterar dock att dessa regeländringar inte gjorts för
redan dömda personer. Den danska Rigsadvokaten meddelade i en rapport
2003 att antalet fall där fångar blir föremål för isolering minskat de senaste
åren.
Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna skriver i sin rapport
från sitt besök i Danmark 2004 att lagstiftning införts som minskat fallen av
isolering av häktade personer med 51 procent under åren 1998-2002. Strikta
kriterier har införts som väger in åtgärdens nödvändighet och proportionalitet.
Beslutet om isolering fattas av domstol. Även fallen av isolering som disciplinär
åtgärd under avtjänande av fängelsestraff har minskat.
6. Personlig frihet
Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. En person får
frihetsberövas under maximalt 24 timmar utan prövning av domstol.
3
De danska reglerna för uppehållstillstånd genom familjeanknytning ingick i det
paket av åtstramningar på asyl- och invandringsområdet som infördes 2002 i
samband med den nuvarande regeringens tillträde. Bland de nya krav som
infördes för att en dansk ska kunna få sin make/maka till Danmark ingick
bland annat att båda ska vara över 24 år och att paret ska kunna visa att deras
samlade anknytning till Danmark är större än till något annat land. Efter kritik
från en stark opinion som menade att dessa regler i alltför hög grad drabbade
"vanliga danskar", införde regeringen under 2003 en lagändring som innebär
att den som varit dansk medborgare i över 28 år undantas från
anknytningskravet.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av
företrädare för staten som till exempel poliser.
8. Yttrande och mediafrihet
Yttrande- och mediafrihet är fastslagen i grundlagen. Danmark har i
förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar.
Utbudet av övriga media är stort och brett.
I Reportrar utan gränsers årliga rapport om pressfrihet i världens länder
återfinns Danmark på första plats (World Wide Press Freedom Index 2005).
Sverige återfinns på plats 12.
9. De politiska institutionerna
Danmark är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Det
danska politiska systemet kan karakteriseras som en stabil demokrati med ett
väl etablerat flerpartisystem.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor
som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska
ha fri och lika tillgång till alla yrken.
Arbetslösheten är låg i Danmark. Invandrare är dock särskilt utsatta för
arbetslöshet. Den bristande integrationen av invandrare på den danska
arbetsmarknaden är av danska regeringen identifierad som ett centralt politiskt
och ekonomiskt problem.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Danmark har allmän sjukförsäkring. Alla medborgare har rätt till adekvat
sjukvård och merparten av läkar- och sjukhusbesöken är gratis.
4
12. Rätten till utbildning
Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare
har rätt till offentligt finansierad utbildning. Universitetsutbildning är gratis,
och det finns ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån.
Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, och
antalet kvinnliga forskarstuderande har ökat till cirka 40 procent. Andelen
kvinnliga professorer är dock fortfarande mycket låg - under tio procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli
försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp.
Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. I UNDP:s senaste
Human Development Index (2005) återfinns Danmark emellertid först på 14:e
plats (Sverige på 6:e plats).
OLIKA GRUPPERS SITUATION
14. Kvinnans ställning
Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta kvarstår
liksom i andra jämförbara länder brister vad gäller lika lön för lika arbete,
jämställd fördelning av ansvar för hem och barn samt lika representation i
näringsliv och offentlig sektor.
I Folketinget är 66 av de 179 ledamöterna kvinnor (cirka 37 procent).
Regeringen består av fem kvinnor och 14 män.
En särskild jämställdhetsnämnd inrättades år 2000 med uppdrag att som
komplement till domstolsväsendet ta emot och behandla anmälningar om
arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har
rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till
Jämställdhetsnämnden har successivt ökat. Under 2003 inkom 46 anmälningar
och under 2004 59 st.
Regeringen lade 2002 fram en handlingsplan för att bekämpa våld mot
kvinnor. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och bryta våldspiralen, behandla
våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen.
Människohandel är identifierat som ett växande problem av den danska
regeringen. Lagstiftningen skärptes 2002, och människohandel kan nu ge upp
till åtta års fängelse. Den danska regeringen presenterade 2002 en
handlingsplan för bekämpning av människohandel, som dels syftar till att ge
stöd till de utsatta kvinnorna, dels anger ett antal förebyggande åtgärder som
5
bland annat spridande av information till utsatta och allmänheten. Stor vikt
läggs bland annat vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda
organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera att säkert
återvändande för de som utsatts för människohandel. Den första domen där de
tilltalade åtalades och dömdes för brottet människohandel avkunnades 2004.
Domen anses ha stor principiell betydelse för framtida bedömningar.
15. Barnets rättigheter
Danmark ratificerade FN:s barnkonvention 1991. Ett statligt råd, Børnerådet,
inrättades 1994 med uppgift att arbeta för och uppmärksamma barns
rättigheter.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat den under
2004 införda lagstiftningen som sänkte åldersgränsen från 18 år till 15 år för
familjeåterförening av barn i Danmark, och pekade i sin rapport på att
Barnkonventionen anger 18 år som åldersgränsen för barn.
Möjligheten till föräldraledighet är väl utbyggd i Danmark, vad gäller såväl
ersättningsnivåer som omfattning i tid.
16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter,
urbefolkningar med flera)
Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot
diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare
förbud mot rasistiska uttalanden.
Rådet for Etniske Minoriteter tillsattes den 1 mars 2000 av regeringen. Rådet
har till uppgift att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska
minoriteternas talan i Danmark. Det består av 14 valda medlemmar ur de
lokala integrationsråden från 35 av landets 275 kommuner. Även privata
företag och organisationer har möjlighet att ta rådets kunskap i anspråk.
Regeringen antog under 2003 en handlingsplan för att främja likabehandling
och mångfald och för att bekämpa rasism. Åtgärderna inbegriper åtgärder
inom områdena tillgång till utbildning och arbetsmarknad, språkträning och
interaktion mellan olika grupper av den danska befolkningen.
Sedan 2003 har det danska Institut for Menneskerettigheters mandat utvidgats
så att det även utgör klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för
vissa fall av diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie
arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan
behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat
verksamhet.
6
De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel
liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Inga sådana finns ännu i
Danmark. Enligt begravningslagen har den danska statskyrkan, Folkekirken,
monopol på gravsättning i Danmark, men kyrkoministern har möjlighet att
tillåta trossamfund utanför Folkekirken att anlägga egna begravningsplatser.
För muslimer har alternativen hittills varit att begravas på en särskild muslimsk
avdelning på de kristna kyrkogårdarna eller att låta sända kvarlevorna till
eventuellt ursprungsland. Den första muslimska gravplatsen är nu under
uppförande i Brøndby kommun utanför Köpenhamn och beräknas kunna tas i
bruk under 2006.
Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade
hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild
hjemmestyrelov har de båda riksdelarna ett relativt omfattande självstyre inom
ramen för den danska suveräniteten. Det finns en opinion för självständighet
på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte
principiellt en frigörelseprocess, utan har framhållit att det i första hand bör
vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om
de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna
parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från
medborgarna om att deras rättigheter kränkts.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella
att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat
partnerskap välsignat av den danska statskyrkan, folkekirken. Det är inte tillåtet
för registrerade partners att adoptera barn tillsammans, men adoption av
styvbarn är möjlig sedan 1999.
Statsminister Anders Fogh Rasmussen fick 2004 Landsforeningen for Bøsser og
Lebiskes årliga pris för att "simma mot strömmen". Priset fick statsministern för
sitt personliga - inte politiska - stöd till den kyrkliga välsignelsen av registrerade
partnerskap.
Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer
på grund av sexuell läggning.
18. Flyktingars rättigheter
Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De
administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl
utvecklade.
Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört en rad
åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna omfattar
7
utöver regelverket för asylsökande även regler om familjeanknytning (se även
avsnitt 6). Ändringarna avseende asylsökande inbegriper bland annat att
begreppet de-facto-status avskaffats och att så kallad skyddsstatus i stället
införts som begrepp. Uppehållstillstånd utifrån begreppet skyddsstatus kan ges
till asylsökande som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan starkt kränkande
behandling, men som inte definieras som flykting enligt flyktingkonventionen.
Därutöver har tidsperioden för att få permanent uppehållstillstånd höjts från
tre till sju år, samtidigt som även övriga krav skärpts. Åtstramningarna i asyloch invandringspolitiken har lett till en kraftig minskning av antalet
ansökningar om asyl och uppehållstillstånd genom familjeanknytning i
Danmark.
Under 2004 skärptes lagstiftningen vad gäller familjeåterförening ytterligare på
så sätt att gränsen för familjeåterförening för barn sänktes från 18 år till 15 år
(se ovan stycke 15).
Det sociala skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som
gäller för de flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska
socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark sju av de
senaste åtta åren.
Europarådets MR-kommissarie rekommenderade i sin rapport från besöket i
april 2004 den danska staten att överväga vissa av bestämmelserna i asyl- och
invandringslagstiftningen från 2002. Bland annat gällde detta den fastställda
minimiåldern om 24 år för familjeåterförening, men även den ekonomiska
garantin om drygt 50 000 DKK och villkoret om fast anknytning till den
danska arbetsmarknaden för beviljande av familjeåterförening.
Kritiken har tagits allvarligt i Danmark och bland annat Institut for
Menneskerettigheder har varnat regeringen för att lagstiftningen bryter mot
den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Institutet pekar
också på möjligheten att Europadomstolen kommer att kunna få det slutliga
avgörandet när enskilda fall kommer att prövas. Den danska regeringen har
deklarerat att den kommer att se över tillämpningen av reglerna om
familjesammanföring, men att den danska lagstiftningen inte bryter mot några
internationella förpliktelser eller konventioner.
19. Funktionshindrades situation
Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993.
Då inrättades även ett särskilt statligt center för likabehandling av
funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor
relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att
sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder
likabehandling.
8
ÖVRIGT
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
När Danmarks nuvarande regering tillträdde efter valet i november 2001 avsåg
den inledningsvis lägga ned det internationellt välrenommerade dåvarande
Dansk center för menneskerettigheter. Förslaget att lägga ner centret väckte en
omfattande inrikespolitisk debatt och uppmärksammades även internationellt.
Regeringens planer ändrades, och centret ingår sedan den 1 januari 2003, med
ett i praktiken förstärkt mandat, som en självständig del i Dansk Center for
Internationale Studier och Menneskerettigheter, en nyinrättad institution som
under ett tak samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och
biståndspolitiska frågor. Dess nya namn är Institut for Menneskerettigheter,
och tanken är att det skall utgöra att danskt centrum för insamling av kunskap
om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete
omfattar forskning, information, utbildning och dokumentation om danska
och internationella förhållanden.
21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
Internationella insatser för mänskliga rättigheter genomförs inte i Danmark.
