Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Danmark 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Standarden avseende mänskliga rättigheter (MR) är internationellt sett hög i
Danmark.. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats
den strikta danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets
allmänna politiska debatt om flykting- och invandringsfrågor. Den så kallade
Muhammedkrisen som kulminerade i början av 2006 har lett till en intensiv
dansk debatt om begreppet yttrandefrihet och om tonläget i den danska
debatten.
Danmark omnämns inte i Amnesty Internationals årsrapport för 2005. Senast
skedde det 2003. Då uppmärksammades bland annat förekomsten av isolering
av danska fångar. Danmark omnämns heller inte i de senaste årsrapporterna
från Human Rights Watch.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Danmark har ratificerat alla de centrala konventionerna om mänskliga
rättigheter:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa
protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
2
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter och om handel med barn
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1966
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
Landet har dock inte ratificerat tilläggsprotokoll 12 (diskriminering) till den
europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna. Med undantag för den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna, har konventionerna inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har
bland annat påpekats av FN:s barnkommitté, som velat se barnkonventionen
inkorporerad i dansk lag. Argumentet från dansk sida har varit att de
konventioner som Danmark ratificerat redan idag är applicerbara på
rättssystem och myndigheter i Danmark och att en inkorporering endast skulle
ha symbolisk betydelse.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och
kränkande behandling, CPT, drog vid sitt senaste besök (2002) slutsatsen att
situationen överlag är god i Danmark. En översyn av den danska psykiatrilagen
har genomförts i syfte att stärka patienternas rättigheter i samband med
tvångsåtgärder inom psykiatriska institutioner överlag i Danmark, något som
CPT uppmärksammade vid sitt besök. Den reviderade lagen trädde i kraft 1
januari 2007.
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns ej i Danmark.
3
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Rättssystemet är väl fungerande. Grundlagen fastslår domstolarnas
självständighet. Amnesty International har välkomnat att regelverket för beslut
om isolering av häktade personer har ändrats för att minska antalet fall av
isolering, men har samtidigt noterat att dessa regeländringar inte gjorts för
redan dömda personer. Beslutet om isolering fattas numera av domstol och
strikta kriterier har införts som väger in åtgärdens nödvändighet och
proportionalitet. Även fallen av isolering som disciplinär åtgärd under
avtjänande av fängelsestraff har minskat.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Inga
andra extraordinära domstolar förekommer.
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av
företrädare för staten som till exempel poliser. Amnesty International har dock
varit kritisk mot polisens agerande i vissa enskilda fall och menar att en
självständig instans för att utvärdera polisens efterlevnad av mänskliga
rättigheter borde etableras.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och mediafriheten, liksom förenings- och mötesfriheten, är fast
förankrad i det danska samhället. Danmark har i förhållande till
befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar. Utbudet av
övriga media är stort och brett. I Reportrar Utan Gränsers årliga rapport om
pressfrihet i världens länder (World Wide Press Freedom Index 2005) återfinns
Danmark på första plats. Sverige återfinns på plats 11.
FN:s kommitté för konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering har i sin senaste utvärdering av Danmark understrukit det
ansvar som följer med yttrandefriheten och uppmanat den danska regeringen
att agera för att motverka ett stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot
invandrare i den danska politiska debatten.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Danmark är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Det
danska politiska systemet kan karakteriseras som en stabil demokrati med ett
4
väl etablerat flerpartisystem. Parlamentet utgörs av Folketinget med 179
ledamöter. Regeringen består för närvarande av 5 kvinnor och 14 män.
Den enskilde individen har stora möjligheter att delta i det offentliga livet.
Några skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande och valbarhet
förekommer inte.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor
som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska
ha fri och lika tillgång till alla yrken. Arbetslösheten är låg i Danmark.
Invandrare är dock särskilt utsatta för arbetslöshet. Den bristande
integrationen av invandrare på den danska arbetsmarknaden är av danska
regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Danmark har allmän sjukförsäkring. Alla medborgare har rätt till adekvat
sjukvård och merparten av läkar- och sjukhusbesöken är gratis.
12. Rätten till utbildning
Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare
har rätt till offentligt finansierad utbildning. Universitetsutbildning är gratis,
och det finns ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån.
Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, och
antalet kvinnliga forskarstuderande har ökat till cirka 40 procent. Andelen
kvinnliga professorer är dock fortfarande låg - under tio procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli
försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp. Levnadsstandarden i
Danmark är en av de högsta i världen. I FN:s välfärdsindex från 2005 återfinns
Danmark på 14:e plats (Sverige på 6:e plats).
5
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta kvarstår
liksom i andra jämförbara länder brister när det gäller lika lön för lika arbete,
jämställd fördelning av ansvar för hem och barn samt lika representation i
näringsliv och offentlig sektor. I Folketinget är 66 av de 179 ledamöterna
kvinnor (cirka 37 procent). Regeringen består av fem kvinnor och 14 män.
Sedan år 2000 finns en särskild jämställdhetsnämnd med uppdrag att som
komplement till domstolsväsendet ta emot och behandla anmälningar om
arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har
rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till
Jämställdhetsnämnden har successivt ökat.
Regeringen har utarbetat en särskild handlingsplan för att bekämpa våld mot
kvinnor. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och bryta våldspiralen, behandla
våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen. Människohandel
är identifierat som ett växande problem av den danska regeringen.
Lagstiftningen skärptes 2002, och människohandel kan nu ge upp till åtta års
fängelse. Den danska regeringens arbete för att bekämpa människohandel
inriktas dels på att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels på ett antal
förebyggande åtgärder som till exempel informationsspridning till både de
personer som utsätts för människohandel och den danska allmänheten. Stor
vikt läggs också vid etablering av kontakt med myndigheter och enskilda
organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera ett säkert
återvändande för de som utsatts för människohandel. Den första domen där de
tilltalade åtalades och dömdes för brottet människohandel avkunnades 2004.
15. Barnets rättigheter
Ett statligt råd, Børnerådet, finns sedan 1994 och har till uppgift att arbeta för
och uppmärksamma barns rättigheter. Möjligheten till föräldraledighet är väl
utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat att Danmark
sänkt åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i
invandrarfamiljer i Danmark.
6
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot
diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare
förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter har till uppgift
att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i
Danmark. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets
kunskap i anspråk.
Regeringen antog under 2003 en handlingsplan för att främja likabehandling
och mångfald och för att bekämpa rasism. Åtgärderna inbegriper åtgärder
inom områdena tillgång till utbildning och arbetsmarknad, språkträning och
interaktion mellan olika grupper av den danska befolkningen. Det danska
Institut for Menneskerettigheters har även mandat som klagoinstans för etnisk
diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på
arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner.
Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande
diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet.
De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel
liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Enligt begravningslagen har
den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men
kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att
anlägga egna begravningsplatser. Den första muslimska gravplatsen togs
september 2006 i bruk i Brøndby kommun utanför Köpenhamn.
Tonläget gentemot invandrare och framför allt muslimer i den politiska
debatten i Danmark har under 2006 uppmärksammats och kritiserats från flera
håll. Europarådets Kommission mot rasism och intolerans skriver i sin rapport
från maj 2006 att det politiska klimatet i Danmark har förvärrats och att vissa
politiker och delar av media frammanar en negativ bild av invandrare i
allmänhet och muslimer i synnerhet, samt att den lagstiftning som finns mot
diskriminering inte används i tillräckligt hög utsträckning. Liknande kritik
kommer också från FN:s kommitté om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering. I en rapport från FN:s kommission för de mänskliga
rättigheterna om situationen för muslimer och araber runt om i världen,
skriven med anledning av Muhammedkrisen, kritiseras den danska regeringen
för att under krisen inte i tillräckligt hög grad ha markerat mot religiös
intolerans.
Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade
hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild
hjemmestyrelov har de båda riksdelarna ett relativt omfattande självstyre inom
7
ramen för den danska suveräniteten. Det finns en opinion för självständighet
på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte
principiellt en frigörelseprocess, utan har framhållit att det i första hand bör
vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om
de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna
parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från
medborgarna om att deras rättigheter kränkts.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella
att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat
partnerskap välsignat av den danska statskyrkan, folkekirken. Det är inte tillåtet
för registrerade partners att adoptera barn tillsammans, men adoption av
styvbarn är möjlig sedan 1999. Statsminister Anders Fogh Rasmussen fick 2004
Landsforeningen for Bøsser og Lebiskes årliga pris för att "simma mot
strömmen". Priset fick statsministern för sitt personliga - inte politiska - stöd
till den kyrkliga välsignelsen av registrerade partnerskap. Den danska
diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer på grund av
sexuell läggning.
18 Flyktingars rättigheter
Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De
administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl
utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört
en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna
omfattar utöver regelverket för asylsökande även reglerna för invandring
genom familjeanknytning. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har
lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och
uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Det sociala
skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de
flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska
socialbidragsnormen endast gäller för personer som vistats i Danmark sju av de
senaste åtta åren.
Europarådets MR-kommissarie har, liksom FN:s kommitté för avskaffandet av
alla former av rasdiskriminering rekommenderat den danska staten att
överväga ändring av vissa av bestämmelserna i asyl- och
invandringslagstiftningen. Bland annat gäller detta kraven för invandring
genom anknytning, särskilt minimiåldern om 24 år, kravet på ekonomisk
garanti om drygt 50 000 danska kronor samt villkoret om fast anknytning till
den danska arbetsmarknaden. Kritiken har tagits allvarligt i Danmark och lett
till intensiv inrikespolitisk debatt. Den danska regeringen har deklarerat att den
8
är öppen för att se över tillämpningen av reglerna om familjesammanföring,
men att den danska lagstiftningen inte bryter mot några internationella
förpliktelser eller konventioner.
19. Funktionshindrades rättigheter
Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993.
Då inrättades även ett särskilt statligt center för likabehandling av
funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor
relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att
sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder
likabehandling.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
När Danmarks nuvarande regering tillträdde efter valet i november 2001 avsåg
den inledningsvis lägga ned det internationellt välrenommerade dåvarande
Dansk center för menneskerettigheter. Förslaget att lägga ner centret väckte en
omfattande inrikespolitisk debatt och uppmärksammades även internationellt.
Regeringens planer ändrades, och centret ingår sedan den 1 januari 2003, med
ett i praktiken förstärkt mandat, som en självständig del i Dansk Center for
Internationale Studier och Menneskerettigheter, en nyinrättad institution som
under ett tak samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och
biståndspolitiska frågor. Institut for Menneskerettigheter utgör ett danskt
centrum för insamling av kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och
internationellt. Institutets arbete omfattar forskning, information, utbildning
och dokumentation om danska och internationella förhållanden. Flera
internationella och nationella frivilligorganisationer har verksamhet i Danmark,
till exempel Amnesty International.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inga internationella insatser för mänskliga rättigheter har rapporterats.
