Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Danmark
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i
Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats
den alltmer restriktiva danska invandrings- och integrationslagstiftningen,
liksom landets allmänna politiska debatt om asyl- och invandringsfrågor.
I Amnesty Internationals årsrapport för 2010 omnämns Danmark under fyra
avsnitt: säkerhet och förebyggande av terrorism, tortyr, polisens
myndighetsutövning, flyktingar och asylsökande samt våld mot kvinnor.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Danmark har ratificerat alla centrala konventionerna om mänskliga rättigheter:
− Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR),
samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet
av dödsstraffet.
− Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
(ICESCR).
− Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,
(ICERD).
− Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot
kvinnor, (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
− Konventionen mot tortyr, (CAT) samt det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr.
− Konventionen om barnets rättigheter, (CRC) samt de två tillhörande
protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.
2
− Flyktingkonventionen samt det tillhörande protokollet från 1966.
− Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, (ICC).
− Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, (Europakonventionen)
med undantag för tilläggsprotokoll 12 (förbud mot diskriminering). 1
Konventionerna har med undantag för Europakonventionen inte inkorporerats
i dansk lagstiftning. Detta har bland annat påpekats av FN:s barnkommitté,
som velat se barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Danmark menar att
dansk lag även utan inkorporering överensstämmer med konventionerna och
att en sådan därför endast skulle ha symbolisk betydelse.
Danmark har rapporterat till respektive konventionskommitté enligt följande:
- ICCPR, juli 2007 (nästa rapporttillfälle oktober 2013)
- ICESCR, december 2009 (nästa rapporttillfälle inte fastställt)
- ICERD, juli 2009 (nästa rapporttillfälle januari 2013)
- ICAT, augusti 2007 (nästa rapporttillfälle juni 2011)
- ICEDAW, augusti 2006 (nästa rapporttillfälle 2013)
- ICRC, augusti 2008 (nästa rapporttillfälle inte fastställt)
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga rapporter tyder på att det förekommer av statsmakten sanktionerade
mord, försvinnanden eller tortyr i Danmark.
I november 2010 antog FN:s generalförsamling en omfattande resolution mot
tortyr som Danmark hade framlagt. Resolutionen innebär bland annat
förbättringar av utredningar vid misstanke om tortyr samt stärkta krav vid
rehabilitering av tortyroffer.I EU har Danmark tagit på sig rollen som ”burden
sharer”, vilket betyder atDanmark har en särskild förpliktelse att stärka EU:s
insats mot tortyr.
Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och
kränkande behandling, CPT, har fastställt att situationen överlag är god i
Danmark. CPT besökte senast Danmark 2008.
1
Danmark har ett förbehåll mot tilläggsprotokoll 7, det betyder att protokollets regel om att
brottsmål ska kunna överklagas inte gäller i vissa fall.
3
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat Danmark för
att dansk straffrättslig lagstiftning inte innehåller något uttryckligt förbud mot
tortyr. I Amnestys Internationals årsrapport 2010 redovisas att FN:s särskilde
rapportör om tortyr uttryckt oro över den omfattande användningen av
isoleringsceller i Danmark, i synnerhet för personer som är frihetsberövade
inför rättegång. På grund av kapacitetsbrist är köerna för att få avtjäna
fängelsestraff långa på Grönland. .
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades 1978.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Rättssystemet är väl fungerande och skyddet för individens personliga frihet
och säkerhet är generellt sett gott.
2008 antog Folketinget en lagändring som begränsar antalet långtidsfängslade.
Kritik har under flera år riktats mot den lagstiftning som bland annat ger
polisen ökade möjligheter att, utan beslut av domstol, övervaka individer som
misstänks har samröre med terroristverksamhet och som begränsar den
personliga integriteten.
I november 2009 gjordes en lagändring som gav polisen rätt att administrativt
frihetsberöva en person upp till 12 timmar. De nya reglerna infördes kort innan
klimattoppmötet COP-15 och tillämpades genom att 250 demonstranter
frihetsberövades. Efter överklagan från de frihetsberövade, fastställde
Köpenhamns tingsrätt i december 2010 att polisens ingripanden var olagliga
och de 250 målsäganden tilldelades skadestånd på ett sammanlagt belopp av
närmare 2 miljoner danska kronor.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Den danska grundlagen garanterar var och ens tillgång till rättssystemet.
Domstolarna är självständiga i förhållande till den verkställande makten. Inga
andra extraordinära domstolar förekommer. Asylansökningar behandlas inte i
domstol utan i sista instans av flyktingnämnden i ett domstolsliknande
förfarande.
4
7. Straffrihet
Det finns inga rapporter om att staten undgår att bestraffa brott begångna av
företrädare för staten som till exempel poliser. Amnesty International har dock
varit kritisk mot polisens agerande i vissa enskilda fall och menar att en
självständig instans för att utvärdera polisens efterlevnad av mänskliga
rättigheter borde etableras. FN:s kommitté för avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering kritiserade Danmark i samband med den s.k. karikatyrkrisen
för att dess åklagarväsende i vissa fall avstått från att väcka åtal för vissa hetsoch hatbrott riktade mot muslimer.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och mediefriheten, liksom förenings- och mötesfriheten, garanteras
av grundlagen och är fast förankrad i det danska samhället. Enskilda kan fritt
och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier. Danmark har i
förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar.
Utbudet av övriga media är stort och brett. I Reportrar Utan Gränsers årliga
rapport om pressfrihet i världens länder (World Wide Press Freedom Index
2010) återfinns Danmark på elfte plats.
Inför femårsdagen av publiceringen av Muhammedkarikatyrerna hösten 2010
gjordes insatser på den danska regeringens initiativ för att i konstruktiv dialog
bland annat med muslimska företrädare i landet framhålla yttrandefrihetens
starka ställning.
På femårsdagen gav Jyllandspostens kulturredaktör Flemming Rose ut boken
Tystnadens tyranni i vilken karikatyrerna publicerades ånyo. Detta har bland
annat lett till förnyade hot mot författaren.
FN:s kommitté för konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering har i sin senaste utvärdering av Danmark understrukit det
ansvar som följer med yttrandefriheten och uppmanat den danska regeringen
att agera för att motverka ett stigmatiserande och nedsättande tonfall gentemot
invandrare i den danska politiska debatten.
Den lutherska statskyrkans ställning garanteras av grundlagen. Kyrkans
speciella ställning har kritiserats av andra religiösa samfund som menar att den
danska staten inte garanterar en neutral behandling av olika trosuppfattningar.
De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel
liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Enligt begravningslagen har
den danska statskyrkan, Folkekirken, monopol på gravsättning i Danmark, men
kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att
5
anlägga egna begravningsplatser. Den första muslimska gravplatsen togs
september 2006 i bruk i Brøndby kommun utanför Köpenhamn.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Danmark är en parlamentarisk demokrati. Drottning Margrethe II är statschef.
Statschefen är den som formellt utser och avskedar statsministern och övriga
ledamöter i regeringen. Statschefens politiska befogenheter begränsas till att
utfärda lagar som antagits av parlamentet.
.
Politisk pluralism med flerpartisystem råder. Parlamentet utgörs av Folketinget
med 179 ledamöter. Statsministern leder regeringen som består av 19
ledamöter, 7 kvinnor och 12 män. Allmänna val måste hållas med högst fyra
års intervall, men statsministern avgör tidpunkten med tre veckors varsel.
Nästa val kommer hållas senast den 12 november 2011. Valdeltagandet var
86,6 procent vid valet i november 2007, två procent högre än vid det
föregående valet i februari 2005.
Den enskilde individen har stora möjligheter att delta i det offentliga livet.
Utomlands bosatta danska medborgare har dock ingen rösträtt. Några
betydande skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande förekommer
inte. En tredjedel av kandidater som ställde upp och blev invalda i Folketinget
är kvinnor. Genomsnittsåldern bland de folkvalda är 45,8 år (kvinnor 42,7 år
och män 48,4 år).
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor
som kan trygga försörjningen. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska
ha fri och lika tillgång till alla yrken.
Arbetslösheten är cirka 6 procent (augusti 2010). Danmark är känt för
”flexicurity”, dvs. en relativt stor rörlighet på arbetsmarknaden och ett väl
utvecklat trygghetssystem. Flertalet anställda är fackligt anslutna och omfattas
av olika kollektivavtal. Landsorganisationen i Danmark (LO) har cirka 1,2
miljoner medlemmar, varav nära 49 procent är kvinnor. Akademikernas
Centralorganisation har drygt 203 000 medlemmar, varav cirka 42 procent
kvinnor. En ännu högre andel av arbetsstyrkan, cirka 2,1 miljoner personer
2010 är medlemmar i 29 olika danska arbetslöshetskassor.
6
Arbetslösheten bland invandrare är väsentligt högre än bland infödda danskar.
Den bristande integrationen på den danska arbetsmarknaden är av danska
regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Danmark har ett väl utbyggt hälsovårdssystem och en allmän sjukförsäkring.
Alla invånare har rätt till adekvat sjukvård. Merparten av läkar- och sjukhusbesöken är kostnadsfria. Sjukvården håller hög internationell standard.
Utgifterna för hälsovård som andel av BNP var 2008 ca 7,7 procent och ligger
kvar på oförändrad nivå.
Sedan år 2000 har man i Danmark antagit flera handlingsplaner för att
förebygga cancer. I november 2010 antogs den tredje handlingsplanen, enligt
vilken alla mellan 50 och 74 år ska erbjudas undersökningar för att upptäcka
tarmcancer.
Danska regeringen har infört så kallat fritt sjukhusval i syfte att minska
vårdköerna och som innebär att patienterna kan välja privat sjukvård om
kötiden inom den allmänna vården överstiger en månad.
12. Rätten till utbildning
Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare
har rätt till offentligt finansierad utbildning. Utgifterna för utbildning utgör
drygt 7 procent av BNP (2010). Den grundläggande utbildningen (Folkeskolen)
inleds vid 5 års ålder men är obligatorisk först vid 7 års ålder.
I december 2010 presenterade den danska regeringen ett förslag till ny
folkeskolereform som innehåller ett antal initiativ för att uppnå målet att den
danska grundskolan ska vara bland de fem bästa i världen år 2020. I
reformpaketet ingår bland annat målsättningen att alla barn ska kunna läsa när
de går ut andra klass.
Utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå är kostnadsfria. Ett utvecklat
studiemedelssystem med möjlighet till studielån finns. Andelen studerande vid
högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, med en mindre övervikt åt de
kvinnliga studerande. Antalet kvinnliga forskarstuderande ökar och är nu cirka
46 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock fortfarande låg).
7
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli
försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp; den väl utbyggda
offentliga sektorn tillhandahåller ett offentligt trygghetssystem. Den ordinarie
danska socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark
sju av de senaste åtta åren. Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i
världen. I FN:s välfärdsindex från 2010 återfinns Danmark på en 19:e plats
(Sverige är på 9:e plats).
VISSA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen och någon systematisk
diskriminering av kvinnor anses inte förekomma. Statistiska undersökningar
visar emellertid att kvinnors löner i Danmark, liksom i de flesta andra länder,
genomsnittligt ligger under mäns löner. Skillnaden beräknas till mellan 12 och
19 procent. Färre kvinnor än män innehar chefspositioner, särskilt inom det
privata näringslivet. 2009 var 27,5 procent av de högsta cheferna inom statlig
och privat industri kvinnor.
År 2000 inrättades en jämställdhetsnämnd med uppdrag att, som komplement
till domstolsväsendet, ta emot och behandla anmälningar om
arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har
rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till
Jämställdhetsnämnden har successivt ökat.
Kritik har framförts av både Amnesty och Europarådets kommissarie för
mänskliga rättigheter för att utländska kvinnor, som utsätts för våld i hemmet
av sin partner, riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd om de lämnar
förhållandet. Frågan har därför getts prioritet i regeringens årliga handlingsplan
för jämställdhet. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och att bryta våldspiralen,
behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen.
Människohandel har identifierats av regeringen som ett växande problem.
Sedan lagstiftningen gällande människohandel skärptes 2002 kan brott
bestraffas med upp till åtta års fängelse. Den danska regeringens arbete för att
bekämpa människohandel inriktas dels på att ge stöd till de utsatta kvinnorna,
dels på ett antal förebyggande åtgärder som till exempel informationsspridning
till både de personer som utsätts för människohandel och den danska
allmänheten. Stor vikt läggs också vid etablering av kontakt med myndigheter
och enskilda organisationer i de drabbades hemländer för att kunna garantera
8
ett säkert återvändande för de som utsatts för människohandel. Både FN:s
kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor och
kvinnoorganisationer har uttryckt oro över allt för snabba utvisningar.
I en handlingsplan mot människohandel anges att kvinnor som varit offer ska
få stanna i Danmark i upp till tre månader om de samarbetar med
myndigheterna.
15. Barnets rättigheter
Ett statligt råd, Børnerådet, finns sedan 1994 och har till uppgift att arbeta för
och uppmärksamma barns rättigheter. Möjligheten till föräldraledighet är väl
utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid.
Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat att Danmark
sänkt åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i
invandrarfamiljer i Danmark. Förhållandena för de barn som vistas i asylcentra
har också uppmärksammats på senare tid i den allmänna debatten då
undersökningar visat att många barn far psykiskt illa av långa vistelser i
centrumen.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot
diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare
förbud mot rasistiska uttalanden. Rådet for Etniske Minoriteter har till uppgift
att vara rådgivare åt regeringen och föra de etniska minoriteternas talan i
Danmark. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets
kunskap i anspråk.
Regeringen antog 2010 en ny handlingsplan för perioden 2010-2012 för att
främja likabehandling och mångfald samt för att bekämpa rasism.
Handlingsplanen innehåller 21 initiativ, däribland ett forskningsprojekt som ska
bidra till att utveckla metoderna för att mäta diskriminering.
Det danska Institut for Menneskerettigheder har även mandat som
klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för vissa fall av
diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie
arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan
behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat
verksamhet.
Tonläget i den politiska debatten i Danmark gentemot invandrare, och framför
allt muslimer, uppmärksammas och kritiserats från flera håll. Europarådets
9
kommission mot rasism och intolerans har rapporterat att det politiska klimatet
i Danmark har förvärrats och att vissa politiker och delar av media frammanar
en negativ bild av invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet, samt att
den lagstiftning som finns mot diskriminering inte används i tillräckligt hög
utsträckning. Liknande kritik kommer också från FN:s kommitté om
avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. I en rapport från FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna om situationen för muslimer och
araber runt om i världen, skriven med anledning av Muhammedkrisen,
kritiseras den danska regeringen för att under krisen inte i tillräckligt hög grad
ha markerat mot religiös intolerans.
Enligt The Migrant Integration Policy Index 2007, ett EU-finansierat projekt
som utvärderar integrationsbefrämjande åtgärder i EU:s medlemsländer, är
Danmark ett av Europas sämsta länder på integration av invandrare. Speciellt
låga betyg får Danmark när det gäller familjeåterföring, diskriminering av
invandrare och tillgång till arbetsmarknaden och medborgarskap. Rapporten
har lett fortsatt debatt om den danska integrationspolitiken.
Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade
hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild lag har
de båda riksdelarna även haft ett relativt omfattande självstyre. Det
grönländska självstyret stärktes sommaren 2009 genom beslut av danska
regeringen att grönlänningarna ska få självbestämmande till vad som döljer sig
under den egna ytan och berggrunden. Det finns en opinion för full
självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen
motsätter sig inte principiellt denna process, utan har framhållit att det i första
hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska
besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har
egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från
medborgarna om att deras rättigheter kränkts.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella
att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat
partnerskap välsignat av den danska statskyrkan. 2010 ändrades reglerna för
adoption så att par som ingått registrerat partnerskap får adoptera barn, enligt
samma regler som gifta par. Angående adoption av barn från andra länder är
det dock en förutsättning att givarlandet är införstått med att de förmedlar
barnet till ett homosexuellt registrerat par. Den danska lagstiftningen tillåter
klinisk insemination för lesbiska. Den danska diskrimineringslagen inbegriper
även diskriminering av personer på grund av sexuell läggning.
10
Den danska strafflagen och dess stadgande om skydd mot diskriminering på
grund av sexuell läggning gäller på Färöarna. Däremot gäller inte den danska
lagen om registrerat partnerskap på Färöarna.
18. Flyktingars rättigheter
Danmark har sedan 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De
administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl
utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde 2001 infört
en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna
omfattar, utöver regelverket för asylsökande, även reglerna för invandring
genom familjeanknytning. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har
lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och
uppehållstillstånd genom familjeanknytning i Danmark. Det sociala
skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de
flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska
socialbidragsnormen endast gäller för personer som vistats i Danmark sju av de
senaste åtta åren.
I början av november 2010 ingick danska regeringen och Dansk Folkeparti en
överenskommelse som syftar till att skärpa asyl- och invandringslagstiftningen.
Bland annat har kraven för invandring genom anknytning höjts genom en
skärpning av poängsystemet. Den som kommer från ett land utanför Norden
och EU och är gift med en dansk medborgare och är yngre än 24 år gammal,
måste efter bedömning uppnå 120 poäng för att få bosätta sig i Danmark med
permanent uppehållstillstånd (för personer äldre än 24 år krävs 60 poäng).
Poäng ges för utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, frivilligarbete
och förmåga att försörja sig själv. Reglerna, som syftar till att hindra uppgjorda
äktenskap och underlätta integrationen av nyanlända invandrare, riskerar att
begränsa främst unga vuxnas rätt till familjeliv och kan vid tillämpningen
framstå som diskriminerande.
2010 presenterade även den danska regeringen med stöd av Dansk Folkeparti
en plan för att förbättra socialt belastade områden där det råder hög
arbetslöshet, kriminalitet och hög andel invandrare . I den så kallade
Ghettostrategin fastslogs även ett förbud att anvisa flyktingar och invandrare
utanför EES-länderna till ghettoområdena. Vid bedömningen av om
familjeåterförening är möjlig kommer det även att läggas vikt vid om man bor i
ett listat ghettoområde.
Efter undersökningar av situationen för asylsökande barn i Danmark väcktes
debatten inför Folketingsvalet 2007 om de asylsökande som far illa av
långvariga vistelser på asylcentra. Medel avsattes för förbättring av
11
förhållandena på landets asylcentrum med en särskild stärkt insats på barn och
ungdomsområdet, vilket följts upp i en flerårig plan för 2009-2012.
I december 2010 antog danska regeringen en ny lag angående
ensamkommande flyktingbarn som innebär att uppehållstillstånd endast kan
ges för tiden fram till dess att barnen blir myndiga. Därefter görs en förnyad
prövning.
Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), ett organ knutet
till Europarådet, har uttryckt oro för ökad intolerans och främlingsfientlighet
riktad mot flyktingar, asylsökande, minoriteter i allmänhet och mot muslimer i
synnerhet.
19. Funktionshindrades rättigheter
Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993.
Då inrättades det ett särskilt statligt center för likabehandling av
funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor
relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att
sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder
likabehandling. Danmark har även ratificerat FN-konventionen om
handikappades rättigheter som trädde i kraft augusti 2009.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Inom det danska utrikesministeriets institut Dansk center for Internationale
Studier og Menneskerettigheder ingår två självständiga enheter dels Dansk
institut for Internationale Studier och dels Institut for Menneskerettigheder.
Dansk institut for Internationale Studier samlar forskning och
opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor under ett tak
och Institut for Menneskerettigheder utgör ett danskt centrum för insamling av
kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets
arbete omfattar även forskning, information, utbildning och dokumentation
om danska och internationella förhållanden. Flera internationella och nationella
frivilligorganisationer har verksamhet i Danmark, till exempel Amnesty
International.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inga internationella insatser för mänskliga rättigheter har genomförts i
Danmark.
