EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2016
COM(2016) 323 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Bulgariens nationella reformprogram 2016
med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2016
SV
SV
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Bulgariens nationella reformprogram 2016
med avgivande av rådets yttrande om Bulgariens konvergensprogram 2016
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2
och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av
övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den
ekonomiska politiken1, särskilt artikel 9.2,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den
16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser2,
särskilt artikel 6.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation3,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner4,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)
1
2
3
4
5
6
SV
Den 26 november 2015 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten5, som
inledde 2016 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska
politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska
rådet den 17–18 mars 2016. Den 26 november 2015 antog kommissionen, på
grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen6,
där det angavs att Bulgarien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en
fördjupad granskning.
EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
COM(2016) 323 final.
P8_TA(2016)0058, P8_TA(2016)0059 och P8_TA(2016)0060.
COM(2015) 690 final.
COM(2015) 691 final.
2
SV
(2)
Landsrapporten 2016 för Bulgarien7 offentliggjordes den 26 februari 2016. Den
innehöll en bedömning av hur väl Bulgarien hade lyckats genomföra de
landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 14 juli 2015 och uppnå
sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också den fördjupade granskning som
föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Den 8 mars 2016 antog
kommissionen ett meddelande8 om resultatet av den fördjupade granskningen. Av
analysen drog kommissionen slutsatsen att Bulgarien har alltför stora
makroekonomiska obalanser. Framför allt kännetecknas ekonomin av fortsatta
svagheter i den finansiella sektorn och hög skuldsättning i företagssektorn mot
bakgrund av hög arbetslöshet.
(3)
Den 15 april 2016 lade Bulgarien fram sitt nationella reformprogram för 2016 och
sitt konvergensprogram för 2016. För att man ska kunna beakta sambandet mellan de
båda programmen har de bedömts samtidigt.
(4)
Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för
2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. Enligt artikel 23
i förordning (EU) nr 1303/2013 får kommissionen begära att en medlemsstat ser över
och föreslår ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta
program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer
från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som
sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund
ekonomisk styrning9 beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna
bestämmelse.
(5)
Bulgarien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande
del. Enligt konvergensprogrammet för 2016 planerar regeringen en successiv
förbättring av det nominella underskottet till -1,9 % av BNP 2016 och därefter till 0,2 % av BNP under 2019. Det medelfristiga budgetmålet – ett strukturellt
underskott på 1 % av BNP – planerar man att uppnå 2017. Enligt
konvergensprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten nå en topp på 31,8 %
av BNP under 2018 och därefter minska till 30,8 % av BNP under 2019. Det
makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är något
optimistiskt. De åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2017
och framåt har inte beskrivits tillräckligt. Enligt kommissionens vårprognos 2016
finns det en risk för vissa avvikelser från anpassningsbanan för att nå det
medelfristiga budgetmålet under både 2016 och 2017 om politiken förblir
oförändrad. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av konvergensprogrammet
och kommissionens vårprognos 2016, att Bulgarien i stora drag kan förväntas följa
stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Det kommer dock att krävas ytterligare
åtgärder för att säkerställa efterlevnad både 2016 och 2017.
(6)
Bulgarien har gjort vissa framsteg när det gäller att följa förra årets rekommendation
för att göra sina utgifter för hälso- och sjukvård mer effektiva, särskilt genom att ta
fram en nationell ”sjukvårdskarta” som gör det möjligt att planera utgifterna enligt
territoriella kriterier och befolkningens behov. Det bulgariska hälso- och
sjukvårdssystemet står inför stora utmaningar, bl.a. begränsad tillgång,
underfinansiering och dåliga hälsoresultat. Trots ansträngningar på senare tid för att
7
8
9
SV
SWD(2016) 72 final.
COM(2016) 95 final.
COM(2014) 494 final.
3
SV
förbättra skatteuppbörden är den svarta ekonomin fortfarande ett stort problem som
påverkar de offentliga intäkterna. Odeklarerat arbete, inklusive underrapporterade
inkomster och undvikande av inbetalningar till socialförsäkringssystemet snedvrider
villkoren på arbetsmarknaden och leder till minskade skatteintäkter.
SV
(7)
Fall av oförsiktiga affärsmetoder inom finanssektorn i kombination med en ineffektiv
tillsyn har skapat en miljö där obalanser ackumuleras. Nyligen inleddes flera
översyner inom banksektorn, försäkringar och pensionsfonder. Om dessa genomförs
på ett transparent sätt och enligt internationell bästa praxis och om man därefter
vidtar nödvändiga uppföljande åtgärder kommer de att leda till ett ökat förtroende för
den finansiella sektorn. Dessutom skulle fortsatta ansträngningar att förbättra den
finansiella tillsynen, både inom banksektorn och icke-banksektorn, spela en viktig
roll för att stärka det finansiella systemet och skapa ett läge där det kan stödja den
begynnande makroekonomiska återhämtningen.
(8)
En blygsam återhämtning har skett på arbetsmarknaden men kvarvarande svagheter
fortsätter att utgöra hinder för tillväxten och begränsar ekonomins
anpassningsförmåga. Anpassningarna på arbetsmarknaden hämmas av den
strukturella långtidsarbetslösheten, en krympande och åldrande arbetskraft, lågt
arbetskraftsdeltagande och kompetensglapp. Arbetslösheten förbättras gradvis, men
stora utmaningar kvarstår, t.ex. när det gäller långtidsarbetslösa och unga som varken
arbetar eller studerar. Det skulle behövas mer aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att
hjälpa dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden. Uppdelningen på olika
byråer som erbjuder ersättning och tjänster för integration på arbetsmarknaden och
det bristande samarbetet mellan dem är ett problem när man vill aktivera människor
som får sociala förmåner. Särskilda centrum för sysselsättning och sociala tjänster,
som är en kombination av arbetsförmedlingar och byråer för socialt bistånd, har
utvecklats inom ett pilotprojekt men inga beslut har ännu fattats om projektet ska
fortsätta i större skala när det avslutats i december 2016.
(9)
Minimilönen i Bulgarien är fortfarande den lägsta i EU men har ökat avsevärt sedan
2011. Det saknas dock objektiva kriterier för att bestämma minimilönens storlek,
vilket skapar osäkerhet. Trots att regeringen och arbetsmarknadens parter har gjort
insatser på området finns det fortfarande inga tydliga riktlinjer eller transparenta
kriterier för hur man fastställer minimilönen som tar hänsyn till hur den påverkar
skapandet av nya arbetstillfällen, de sociala förhållandena och konkurrenskraften.
(10)
Risken att drabbas av fattigdom eller social utestängning är fortfarande mycket hög i
Bulgarien, liksom ojämlikheten. Arbetet mot fattigdom och social utestängning
hindras av det fortfarande är mycket svårt att integrera romerna i arbetskraften, att
underlätta övergången från skola till arbete och att göra social-, hälso- och
arbetsmarknadspolitiken mer omfattande och effektiva. Det allmänna systemet för
minimiinkomst ger ett väldigt begränsat stöd och når inte ut till befolkningen.
Stödnivån ligger under fattigdomsgränsen och har inte höjts i takt med höjningarna
av genomsnittslönen och minimilönen de senaste åren. Uppskattningar av täckningen
visar att en stor andel av de avsedda mottagarna inte får några förmåner. Om man
kunde nå ut bättre till målgrupperna, samtidigt som man fortsätter att föra en
ansvarsfull budgetpolitik, skulle det bidra till att lindra fattigdomen.
(11)
Utbildningssystemet har en begränsad kapacitet att inkludera utsatta grupper och att
ge eleverna relevanta färdigheter. Utsatta grupper, t.ex. romer och elever från fattiga
familjer, har fortfarande svårt att få tillgång till och att avsluta en utbildning. På alla
utbildningsnivåer är deltagandet betydligt lägre för romer än för övriga invånare.
4
SV
Andelen unga med högst grundskoleutbildning fortsätter att öka och är särskilt hög i
landsbygdsområden och i mindre utvecklade regioner. Det är mycket viktigt att
undanröja hinder för missgynnade barns deltagande i förskoleverksamhet, för att
förbättra utbildningsresultaten och förebygga avhopp. Den nya lag om förskola och
skola som antogs av parlamentet i september 2015 är ett viktigt steg på vägen mot en
omfattande reform av skolsystemet. Genomförandet av lagstiftningen, tillsammans
med riktade åtgärder för att undanröja icke-rättsliga hinder för missgynnade gruppers
deltagande i utbildning i full utsträckning, borde kunna bidra till att förbättra den
bulgariska ekonomins tillväxtpotential och den sociala sammanhållningen på lång
sikt. Andelen som deltar i och avslutar högre utbildning stiger, och
sysselsättningsgraden bland nyutexaminerade återhämtar sig långsamt, fast den
fortfarande ligger betydligt under EU-genomsnittet.
SV
(12)
Företagens höga skuldsättning och hinder för skuldminskning medför fortfarande
stora risker. De nuvarande insolvensreglerna lämnar inte mycket utrymme för en
skulduppgörelseprocess och bidrar knappast till att minska den stora skuldsättningen
i företagssektorn. Reformer för att underlätta insolvensförfarandena för företagen
skulle kunna påskynda skuldminskningen och öppna vägen för ny utlåning och
investeringar.
(13)
Bulgariens system för offentlig upphandling har fortfarande strukturella brister,
vilket inkluderar systematiska oegentligheter i upphandlingsförfarandena, brist på
administrativ kapacitet och bristfälliga kontrollmekanismer, i kombination med
systematiska överklaganden i domstol som ofta fördröjer det konkreta arbetet. Endast
begränsade framsteg har gjorts vad gäller övergången till ett helt elektroniskt
upphandlingsförfarande. Bristerna i Bulgariens system för offentlig upphandling har
lett till att utbetalningarna avbrutits och finansiella korrigeringar gjorts i EU:s
finansieringsprogram, vilket också påverkar också hela företagsklimatet.
(14)
En instabil politik och en brist på förtroende för viktiga offentliga institutioner, som
domstolsväsendet, verkar i hög grad avskräckande för investeringar i den bulgariska
ekonomin. Det långsamma genomförandet av reformerna av den offentliga
förvaltningen och av vissa sektorer, t.ex. forskning, innovation och energi, utgör
hinder i arbetet med att förbättra investeringsklimatet. Bulgarien har visserligen
antagit en strategisk ram för att reformera och modernisera sin förvaltning, men
arbetet går långsamt och genomförandet skjuts ofta upp. Det görs inte systematiskt
några konsekvensbedömningar av ny lagstiftning, även om vissa ansatser gjorts för
att ändra på detta. Regelverket ändras ofta, vilket skapar osäkerhet och påverkar
affärsklimatet negativt. Korruptionen är fortfarande ett stort bekymmer och de
nationella myndigheternas försök att hantera problemet hindras ofta av det faktum att
institutionerna är svaga och fragmenterade. Inom ramen för samarbets- och
kontrollmekanismen får Bulgarien rekommendationer om reform av rättsväsendet
och kamp mot korruption och organiserad brottslighet. Dessa områden är visserligen
av stor betydelse för företagsklimatet i dess helhet, men omfattas av den anledningen
inte av de landsspecifika rekommendationerna för Bulgarien.
(15)
Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en
omfattande analys av Bulgariens ekonomiska politik och offentliggjort den i 2016 års
landsrapport. Kommissionen har också bedömt konvergensprogrammet och det
nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Bulgarien
fått under tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för
hållbarheten i den bulgariska finanspolitiken och socioekonomiska politiken utan
även i vilken utsträckning de följder EU:s regler och riktlinjer, mot bakgrund av
5
SV
behovet att stärka EU:s övergripande ekonomiska styrning genom att låta EU
tillhandahålla underlag för framtida nationella beslut. Rekommendationerna inom
ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4
nedan.
(16)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och
dess yttrande10 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.
(17)
Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har
rådet granskat det nationella reformprogrammet och konvergensprogrammet. Dess
rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i
rekommendationerna 1–4 nedan.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Bulgarien att under 2016 och 2017 vidta följande
åtgärder:
1.
Uppnå en finanspolitisk korrigering på 0,5 % av BNP mot det medelfristiga
budgetmålet 2016 och 2017. Ytterligare förbättra skatteuppbörden och vidta åtgärder
för att minska den informella ekonomins omfattning, inklusive odeklarerat arbete.
2.
Till slutet av 2016 avsluta översynen av tillgångarnas kvalitet och stresstestet för
bankerna. Till slutet av 2016 avsluta översynen av balansräkningarna och stresstestet
för försäkringsbolagen samt översynen av de privata pensionsfondernas tillgångar.
Vidta nödvändiga uppföljande åtgärder inom alla de tre sektorerna och fortsätta att
förbättra tillsynen av banksektorn och icke-banksektorn.
3.
Förstärka och integrera sociala tjänster och aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt
för långtidsarbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar. Öka utbudet av
utbildning av hög kvalitet för missgynnade grupper, inklusive romer. Effektivisera
hälso- och sjukvårdssystemet genom att förbättra tillgången och finansieringen samt
hälsoresultaten. I samråd med arbetsmarknadens parter, fastställa riktlinjer för hur
minimilönen ska bestämmas. Se till att systemet för minimiinkomst är tillräckligt och
att det omfattar fler.
4.
Reformera insolvensreglerna för att påskynda förfarandena för återkrav och
avveckling och göra dem mer effektiva och transparenta. Öka domstolarnas kapacitet
när det gäller insolvensförfaranden. Öka kapaciteten hos myndigheten för offentlig
upphandling och hos upphandlande myndigheter och förbättra utformningen och
kontrollen av upphandlingsförfarandena. Påskynda införandet av e-upphandling.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
10
SV
I enlighet med artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.
6
SV
