Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Bulgarien 2005
1. Sammanfattning av läget avseende mänskliga rättigheter
Bulgariens lagstiftning erkänner fullt ut de mänskliga rättigheterna (MR) och
överträdelser sanktionerade av staten förekommer generellt sett inte. Samtidigt
tillämpas inte alltid lagstiftningen fullt ut i praktiken, vilket innebär att
rättssäkerheten från tid till annan äventyras. Detta drabbar i synnerhet romer,
kvinnor, barn, funktionshindrade, mentalt handikappade samt homo- och
bisexuella och transpersoner. Bakgrunden till problemen är framförallt det
juridiska systemets ineffektivitet och bristfällighet samt den utbredda
korruptionen. Inom ramen för anpassning inför det förväntade EUmedlemskapet har Bulgarien påbörjat ett omfattande reformarbete på
rättsområdet. Som ett resultat av dessa ansträngningar finns förhoppningar om
bland annat stärkt rättssäkerhet.
Ytterligare områden där åtgärder måste vidtas rör problemen med utebliven
rättshjälp, polisvåld, svåra förhållanden i fängelser och godtyckliga
frihetsberövanden. Situationen är också mycket svår för gatubarn och
barnhemsbarn, där romer är överrepresenterade. Det finns ett kompakt folkligt
motstånd mot integrationsåtgärder för romer och de etniska spänningarna
mellan romer och den övriga befolkningen har tilltagit under 2005. En orsak är
att medias bild av romer försämrats samt att ett främlingsfientligt parti valts in i
parlamentet. Situationen på vårdhem för mentalt handikappade kan inte anses
människovärdig. Handel med kvinnor och barn - trafficking - är ett allvarligt
problem. Därutöver har frikyrkor och religiösa sekter fortsatt svårt att verka i
Bulgarien.
En omfattande samhällsomvandling har utsatt gemene man, i synnerhet äldre,
kvinnor och romer, för betydande ekonomiska och sociala påfrestningar.
Anslutningsprocessen till EU verkar pådrivande för framväxten av en
välfungerande rättsstat och stärker möjligheterna för sociala och ekonomiska
förbättringar för befolkningen.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Bulgarien har tillträtt följande av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt de båda
fakultativa protokollen om enskild klagorätt samt om avskaffandet av
dödsstraffet.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
- Konventionen mot tortyr (dock ej det fakultativa protokollet om
förebyggande av tortyr).
- Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot
kvinnor samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
- Konventionen om barnets rättigheter samt de två tillhörande
protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.
- Flyktingkonventionen.
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och grundläggande friheterna(dock ej protokollet
avseende generellt förbud mot diskriminering).
- Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen.
Rapporteringsläget till berörda konventionskommittéer ser ut som följer:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter: Bulgarien
rapporterade till berörd konventionskommitté 1993, 1994 samt 1999.
Bulgarien skulle även ha rapporterat 2004, men så har ännu inte skett.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté senast 1996.
Landet skulle därtill ha rapporterat under 1999, men så har ännu inte
skett.
- Konventionen mot tortyr: Bulgarien rapporterade till berörd
konventionskommitté senast 2002. Nästföljande rapport förväntas
lämnas in under 2008.
- Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot
kvinnor: Bulgarien rapporterade till berörd konventionskommitté 1983
och 1994. Bulgarien skulle även ha rapporterat 1995, 1999 samt 2003,
men så har ännu inte skett.
- Konventionen om barnets rättigheter: Bulgarien rapporterade till
berörd konventionskommitté senast 1995. Landet skulle även ha
rapporterat 1998, men så har ännu inte skett. Bulgarien ålades att
rapportera avseende de två tillhörande protokollen senast i mars 2004,
men så har ännu inte skett.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering:
Bulgarien rapporterade senast 1996. Landet ålades även att rapportera
3
år 1998, 2000, 2002 och i januari 2004, men någon rapportering har
inte ännu lämnats in.
3. Respekten för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr
Det finns inga rapporterade fall av politiska mord, så kallade försvinnanden
eller avrättningar sanktionerade av statsmakten. Trots att konstitutionen
förbjuder åsamkning av kroppsskada samt grym eller förnedrande behandling
förekommer dock alltjämt uppgifter om polismisshandel av misstänkta och i
synnerhet personer tillhörande minoriteter. Uppgifterna gäller misshandel
särskilt i samband med brottsutredningar, arresteringar, polisförhör och
fängelsevistelser. Flera personer har också omkommit i samband med
arrestering. Europadomstolen för mänskliga rättigheter fann under 2005 den
bulgariska staten ansvarig för polisens ihjälskjutning av två obeväpnade romer i
samband med en arrestering 1997.
Personer misstänkta för brott kan kvarhållas 24 timmar i polishäkte. Det är
också där de flesta fall av polisbrutalitet sker. MR-observatörer vittnar om att
polisen från tid till annan hanterar mindre grova brott genom att låta arrestera
misstänkta, misshandla dem och sedan släppa dem igen inom en 24-timmars
period för att slippa inleda en komplicerad brottsutredning. Utredningar om
polisvåld går långsamt och ineffektivt, även om en viss förbättring kan noteras
under senare år. Som en följd av den år 2005 antagna nya straffprocesslagen
skall den rättsliga proceduren reformeras i syfte att garantera en snabb, objektiv
och transparent rättslig process. Lagen stipulerar även utvidgade möjligheter
till statligt finansierad juridisk hjälp.
Trots indikationer på minskad kriminalitet under senare år ökade antalet
häktade samt dömda personer under 2005. Denna utveckling kan tyda på en
mer effektiv brottsbekämpning. Situationen i häkten och fängelser är i många
fall svår och kännetecknas bland annat av överbeläggning, dålig och lite mat
samt undermåliga sanitära förhållanden, otillräcklig ventilation och värme.
Vissa intagna utsätts för inhuman behandling genom längre vistelser i
isoleringsceller. Förhållandena i arrestutrymmen anses ha förbättrats något
under senare år. För närvarande pågår också arbete i syfte att förbättra den
bristfälliga fängelsestandarden.
Myndigheterna har haft svårt att få gehör för en mildare behandling av
misstänkta brottslingar samtidigt som man fört en hård kampanj med brett
folkligt stöd syftande till att bekämpa den organiserade brottsligheten. I takt
med Bulgariens närmande till EU är kraven stora på att man på allvar tar itu
med missförhållanden som till exempel polisbrutalitet i häkten och fängelser.
Problemet kan också antas minska i takt med att polis och andra statliga
tjänstemän utbildas i mänskliga rättigheter.
4
Tortyr har ännu inte uttryckligen straffbelagts; den bulgariska brottsbalken tar
inte upp handlingen som ett specifikt brott.
4. Dödsstraff
Parlamentet godkände i december 1998 en ändring i brottsbalken som innebar
att dödsstraffet avskaffades. Lagen trädde i kraft den 1 oktober 1999.
Dödsstraffet har ersatts av livstids fängelse.
5. Rättssäkerhet
Författningen garanterar domstolarnas och advokatkårens självständighet i
förhållande till den exekutiva makten. Det är dock många som tvivlar på
omfattningen av denna självständighet. Bland annat anklagas justitieministeriet
för att utöva ett alltför långtgående administrativt inflytande och regeringen för
att påverka utnämningen av domare och åklagare i enskilda rättsfall. Domare
utses av specialistorganet Supreme Judicial Council. Konkurrensförfarande vid
anställning av nya domare är lagstadgat men direktutnämningar förekommer
alltjämt.
Det finns ett utbrett misstroende mot myndigheterna. Detta gäller särskilt mot
rättsväsendet som kämpar med problem till följd av låga löner, många
vakanser, föråldrade procedurer, bristande samordning mellan åklagare,
utredare och domstolar samt inte minst omfattande korruption. Inom ramen
för den pågående anslutningsprocessen till EU är Bulgarien ålagt att genomföra
omfattande reformprogram för rättssystemet. Bland annat har begränsningar i
immuniteten för domare, åklagare och utredare samt utökade möjligheter att
avsätta domare införts. Trots vissa framsteg går reformarbetet inom de
rättsvårdande instanserna långsamt. Korruptionen är mycket utbredd och inga
fall av upphävd immunitet för tjänstemän har registrerats. En förklaring är att
proceduren för upphävande av immuniteten är mycket komplicerad.
Misstänkta brottslingar har rätt till allmän rättshjälp innebärande rätt till en
offentlig försvarare, att ta del av bevisföring och åtalsgrund samt att ta emot
besök av anhöriga i samband med frihetsberövande. I praktiken förekommer
dock från tid till andra kränkningar av dessa rättigheter. Bland annat får mindre
än hälften av de misstänkta tillgång till offentlig försvarare. Detta gäller i
synnerhet romer. En ny lag som trätt ikraft 2005 syftar till att komma tillrätta
med dessa problem. Vidare har även under året den antagna straffprocesslagen
stärkt den enskildes rättigheter på området. Härvidalag finns även
förhoppningar att komma tillrätta med problemet med utdragna
brottsutredningar. Under 2005 har skyddstillsyn för första gången införts som
möjlig påföljd.
5
Det finns militärdomstolar som handhar fall rörande militär och polisiär
personal samt fall rörande nationell säkerhet. Några extraordinära domstolar
förekommer inte.
Lagen gör ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.
En ny lag som för första gången förbjuder våld i hemmet antogs under 2005.
En nationell ombudsman valdes i april 2005 efter flera misslyckade försök
sedan lagens antagande år 2003. Ombudsmannainstitutionen är dock
fortfarande i en uppstartningsfas och har i praktiken ännu inte påbörjat sitt
arbete. Lagen som upprättar ombudsmannainstitutionen har utsatts för kritik
bland annat avseende begränsningar av ombudsmannainstitutionens
granskningsrätt samt att endast parlamentsledamöter och parlamentariska
grupper är berättigade att nominera ombudsmannakandidater.
6. Personlig frihet
Lagen skyddar mot godtyckliga frihetsberövanden. Trots detta förekommer
uppgifter om att människor, i synnerhet romer och gatubarn, godtyckligt
kvarhålls av myndigheterna.
Det är relativt okomplicerat för bulgariska medborgare att erhålla pass. Det
finns dock uppgifter om att personer som sökt asyl utomlands och som sedan
tvingats återvända till Bulgarien i vissa fall har fråntagits sina pass vid
återvändandet samt därefter nekats möjligheten att få ett nytt.
Några restriktioner för utrikesvistelser för bulgariska medborgare förekommer
inte. Medborgare har rätt att återvända till Bulgarien och kan inte landsförvisas
eller berövas ett genom födseln förvärvat medborgarskap. Konstitutionen
föreskriver inga undantag eller begränsningar i dessa rättigheter.
Polisen i Bulgarien har rätt att genomföra rutinmässig kontroll av
identitetshandlingar. Proceduren är kritiserad av MR-organisationer som anser
att polisens handlande är diskriminerande eftersom den nästan uteslutande
tillämpas på etniska minoriteter, främst romer. Vid avsaknad av
identitetshandlingar blir personen som regel förd till polisstation för utfrågning
trots att misstanke om brott sannolikt inte föreligger i många fall. Ingen
statistik förs över vilka som stoppas för id-kontroll.
Den fortlöpande och regelmässiga placeringen av mentalt funktionshindrade
på sociala institutioner utgör en allvarlig inskränkning av den personliga
friheten. Placeringar anses ofta godtyckliga då de ofta genomförs utan rättsligt
förfarande. MR organisationer är även oroade över att behandling på
mentalsjukhus ofta sker mot patientens (samt anhörigas och god mans) vilja.
Även lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern. Beslut sker
6
visserligen i domstol, men i praktiken godtyckligt utan reella möjligheter för
målsäganden att försvara sig. Stor brist på rättshjälp för målsäganden i denna
typ av fall är ett problem.
Trots att minderåriga enligt lag enbart kan bli placerade på institutioner genom
domstolsbeslut, förekommer uppgifter om att myndigheterna genomför
rutinmässiga placeringar av barn på ungdomsvårdsanstalter utan varken
närvaro av eller samråd med juridiska ombud.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer generellt sett inte, men den utbredda korruptionen
inom rättsväsendet äventyrar från tid till annan principen om likhet inför lagen.
Hittills har ingen tjänsteman inom rättsväsendet dömts för brott. Inte heller
har någon politiker eller person med koppling till kriminella nätverk fällts i
domstol. Brott mot minoriteter, särskilt polisbrutalitet, tas inte alltid upp till
åtal. Lagstadgat förbud mot våld i hemmet infördes under 2005. Polisen lägger
sig dock ogärna i familjebråk och våld i hemmet.
Som ett led i EU-anpassningen har immuniteten för domare, åklagare och
utredare begränsats. Dessa åtnjuter numer enbart immunitet i samband med
utförande av officiella arbetsuppgifter. Proceduren för att upphäva
immuniteten är dock mycket komplicerad.
8. Yttrande- och mediafrihet
Författningen garanterar yttrande- och pressfrihet. Censur anses mycket sällan
förekommande. Bulgarien har en statlig och en privat marksänd rikstäckande
TV-station, ett flertal privata TV-stationer som sänder regionalt samt ett antal
satellit- och kabelkanaler. Tidningsutbudet representerar hela det politiska
spektrumet. Landet har över hundra privata radiostationer. Tillgången till
internet sker utan restriktioner.
En spridd uppfattning bland mediafolk, enskilda organisationer och
allmänheten är att regeringen utövar ett otillbörligt inflytande på media, bland
annat genom licensförfaranden och i samband med tillsättningar och
avsättningar av nyckelpersoner inom de statliga mediebolagen. Även kriminella
nätverk utövar inflytande på media.
Bulgariens lagstiftning om ärekränkning har vid flera tillfällen använts mot
journalister på ett sätt som av journalistkåren tolkas som ett brott mot
pressfriheten. Hittills har ett antal journalister dömts under denna
brottsrubricering. Lagen har diskuterats vid flera tillfällen i parlamentet men
anses vara författningsenlig enligt utslag i konstitutionsdomstolen. Tillgången
till offentlig information är fortsatt begränsad trots ny lagstiftning angående
ökad öppenhet och transparens.
7
Under året har en ny dagstidning, Ataka, lanserats i Bulgarien. Tidningen
bekänner sig till samma främlingsfientliga värdegrund som partiet med samma
namn. Tidningen ges ut av mediebolaget Skat som också uppmärksammats för
sitt främlingsfientliga budskap. Det statliga kontrollorganet Rådet för
elektroniska media har kritiserats för att inte vidta någon åtgärd mot bolagets
TV-kanal som anses bidra till etniska spänningar i samhället.
Förenings- och församlingsrätten garanteras av landets författning. Grupper
som vill hålla offentliga möten måste söka tillstånd hos myndigheterna.
Tillstånd ges i allmänhet till de grupper som är officiellt registrerade. Det finns
uppgifter om att personer från vissa minoritetsgrupper ofta stöter på
svårigheter vad gäller att erhålla sådana tillstånd.
Konstitutionen föreskriver religionsfrihet. Under senare år anser flera MRorganisationer att det blivit svårare för andra religiösa samfund än den
ortodoxa kyrkan att verka i Bulgarien. Frikyrkor som Jehovas vittnen,
Pingstkyrkan, Baptistkyrkan, mormoner och Sjundedagsadventister betraktas
vanligtvis som sekter och måste registreras innan de får verka fritt. Därutöver
måste myndigheterna först ges full insyn i religiösa gruppers verksamhet innan
eventuell registrering kan genomföras. Islam, katolicismen och judendomen
betraktas som "traditionella" religioner och åtnjuter en hög grad av tolerans.
Dessa får till och med ett visst finansiellt stöd från staten.
Förra året uppmärksammades ett tillslag och avspärrningar av cirka 250 kyrkor
och kloster tillhörande den ortodoxa så kallade alternativa synoden (som inte
erkänner den officiella patriarken). Byggnaderna överlämnades efter tillslaget
till Bulgariens ortodoxa kyrka. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i
Strasbourg behandlar för närvarande fallet enligt så kallad snabb procedur.
9. De politiska institutionerna
Politisk pluralism och ett parlamentariskt styrelseskick i vedertagen ordning
råder. Allmänna val ägde senast rum i juni 2005 och var enligt valobservatörer
rättvisa och väl genomförda. Det senaste presidentvalet genomfördes i
november 2001. Valdeltagandet i dessa var 55 procent respektive 60 procent av
befolkningen. Regeringen består av en koalition av Bulgarian Socialist Party, exkungens National Movement Simeon II samt det huvudsakligen turketniska
Movement for Rights and Freedom.
Det finns ingen inskränkning i lagen för kvinnors valdeltagande och valbarhet.
Kvinnor är dock underrepresenterade i såväl parlamentet som regeringen och
administrationen. Den kvinnliga representationen i parlamentet är 20 procent
(jämfört med 26 procent under föregående period). För närvarande finns tre
kvinnliga ministrar i regeringen samt flera kvinnliga viceministrar.
8
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Enligt lagstiftningen får ingen åtskillnad med anledning av etnisk tillhörighet,
religion, politisk åsikt, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön göras
avseende anställnings- eller lönefrågor. Lagen tillämpas dock ofta godtyckligt
eller inte alls på merparten av landets arbetsplatser. Till exempel är
löneskillnaderna mellan män och kvinnor ofta betydande. Vidare är
diskriminering av personer av minoritetsursprung vid anställningsprocesser
vanlig.
Bulgarien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (om föreningsfrihet
och förhandlingsrätt, om icke-diskriminering i arbetslivet, om förbud mot
tvångsarbete samt mot barnarbete). ILO har vid flertalet tillfällen kritiserat
Bulgarien för att inte leva upp till åtagandena avseende icke-diskriminering i
arbetslivet.
Anställningsskyddet har genom tillämpningen av ett antal EU-direktiv
åtminstone på papperet stärkts ytterligare. Direktiven gäller bland annat rätten
till lika lön och anställningsförhållanden för män och kvinnor samt till
föräldraledighet. Därtill har anställningstryggheten för gravida kvinnor
förbättrats samt förbudet mot natt- och övertidsarbete för vissa kategorier av
kvinnor upphävts. Förbud råder mot sexuella trakasserier på arbetsplatser.
Under 2005 har en oberoende kommission för skydd mot diskriminering
upprättats.
Författningen föreskriver alla medborgares rättighet att bilda eller gå med i
fackförbund. Vissa yrkesgrupper, bland annat läkare, är dock enligt lagen
skyldiga att ingå i statliga fackförbund. Sammantaget är cirka en tredjedel av
den cirka 2,3 miljoner stora arbetskraften organiserad. Medlemskapet i
fackföreningarna minskar konstant och få arbetstagare inom framförallt små
och medelstora företag är organiserade. Nedgången anses bland annat bero på
vissa yrkesgruppers missnöje med att regeringen i allt för stor utsträckning
dikterar villkoren och strukturen för fackförbund. Författningen föreskriver
strejkrätt med undantag för centrala nyckelgrupper i offentlig sektor,
energiförsörjning samt kommunikation.
Författningen förbjuder alla former av tvångsarbete. Dock finns uppgifter om
att tvångsarbete i mindre skala förekommer. Detta gäller framförallt bland
kvinnor av minoritetsursprung på landsbygden i gränsområdena till Grekland
och Turkiet. Tvångsarbete tar sig främst uttryck i form av övertidstvång,
uteblivna löner samt nekande av rätten till vila.
Konstitutionen föreskriver alla medborgares rätt till en hälsosam och ickeskadlig arbetsmiljö. Långt ifrån alla arbetsplatser klarar dock av att leva upp till
9
dessa krav, även om vissa förbättringar inrapporterats under senare år. De
vanligaste problemen är avsaknad av skyddskläder samt bullrig miljö. Frågan
diskuteras livligt i massmedia men få verkliga framsteg har åstadkommits på
området. Under 2005 har ny lagstiftning rörande kompensation vid utförandet
av hälsofarligt arbete införts. Denna kan exempelvis bestå av längre betald
semester, kortare arbetstid samt tvång för arbetsgivare att förse arbetare med
mat. EU har ställt sig kritiskt till kompensationssystemet som sådant. Ett
statligt organ med ansvar för verkställande av arbetsrelaterad lagstiftning har
upprättats. Under året har även en ny lag om skydd mot buller på arbetsplatser
antagits.
Enligt officiell statistik minskade arbetslösheten ytterligare under 2005 och
uppgick efter andra kvartalet till strax över 10 procent vilket är en minskning
med 2 procent i jämförelse med samma period 2004. Sannolikt finns det dock
ett stort mörkertal. Minimilönen är 150 BGN per månad (cirka 750 SEK).
Utifrån denna lönenivå är det mycket svårt att skapa en dräglig levnadsstandard, varför många tvingas skaffa sig en extrainkomst. Därtill är uteblivna
löneutbetalningar ett växande problem bland vissa arbetsgivare. Arbetsrätten
föreskriver 40-timmars vecka med rätt till åtminstone ett dygns vila per vecka.
Detta respekteras överlag, i synnerhet inom offentlig sektor. Lagstadgad
semester uppgår till minimum 20 dagar per år.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
En andel om 4,3 procent av BNP har reserverats för hälso- och sjukvård i den
preliminära budgeten år 2005. Hälso- och sjukvården genomgår sedan några år
tillbaka en omfattande omstrukturerings- och omorganiseringsprocess, där
mindre enheter slås igen för att frigöra resurser till större sjukhus och
vårdinrättningar. Den allmänna sjukförsäkringen är obligatorisk för bulgariska
medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i landet.
Besök på lokal poliklinik är i det närmaste kostnadsfritt men kan innebära så
lång väntetid att de som har pengar väljer privatläkare i stället. Övrig läkarvård
ska i teorin vara gratis men i praktiken är korruptionen utbredd; ofta betalar
patienten för all läkarvård över polikliniknivån, inte sällan direkt till läkaren
utan kvitto. Tandvården är avgiftsbelagd. Under 2005 har en ny hälso- och
sjukvårdslag trätt i kraft. Denna syftar bland annat till att stärka den enskilde
patientens rättigheter, främst genom att stipulera hälso- och
sjukvårdsinstitutionernas skyldigheter gentemot patienten.
Hälsotillståndet för i synnerhet romer är sämre jämfört med den bulgariska
majoriteten. Bland annat når endast 5 procent av romerna pensionsålder i
jämförelse med 35 procent för resten av befolkningen. Enligt UNDP är
spädbarnsdödligheten dubbelt så hög bland romer (240 per 1 000 levande
födslar jämfört med 40 per 1 000 levande födslar för bulgarer). Utbredd
10
fattigdom, undermåliga sanitära förhållanden samt dålig infrastruktur är några
av förklaringarna bakom dessa förhållanden. Upp till 40 procent av romerna
har aldrig kommit i kontakt med sjukvården vilket till viss del beror på
begränsad medvetenhet bland romerna om möjligheten till sjukvård. Många
saknar även nödvändiga identitetshandlingar som behövs för att kunna söka
vård. En ny hälsostrategi för etniska minoriteter har antagits under 2005.
Strategin syftar till att förbättra minoriteters hälsa samt medvetenhet om
vårdmöjligheter.
Hälsosituationen för funktionshindrade och för mentalt handikappade är
allmänt sett mycket svår. Vården anses undermålig och den enskildas
rättigheter respekteras inte alltid.
Bulgarien har för närvarande en negativ befolkningstillväxt (- 0,8 procent) samt
en åldrande befolkning. Vårdhem och äldreomsorg är i många delar av landet
inte tillräcklig och saknar ofta adekvat infrastruktur. Omsorg av äldre, kroniskt
sjuka samt människor i slutskedet av sitt liv sköts således ofta av närstående.
12. Rätten till utbildning
Skolan är obligatorisk fram till 16 års ålder. Från regeringens sida görs
betydande insatser för att trygga alla barns rätt till undervisning av god kvalitet,
men skolsystemet lider av allvarliga budgetära begränsningar. Ingen avgift utgår
för statliga skolor upp till universitetsnivå. Det finns även privata
avgiftsbelagda skolor. Skolböcker är kostnadsfria fram till fjärde klass men
bekostas därefter normalt av eleven. Även flyktingbarn har rätt till utbildning
och kan få stöd av Röda Korset för inköp av böcker, kläder och skor.
Skolan av idag står inför många problem: liten budget (4,3 procent av BNP),
låga lärarlöner, skolor som förfaller och elever som hoppar av. Regeringen har
försökt att integrera barn från minoritetsskolor i vanliga skolor men har stött
på hårt motstånd från bulgariska föräldrar. Under 2004 antogs en nationell
strategi för förbättrad utbildning av minoritetsbarn. Strategin innebär bland
annat introducering av obligatorisk och kostnadsfri förskola, undervisning i det
bulgariska språket före skolstart samt möjlighet till hemspråkslärare. I januari
2005 upprättades till följd av strategin en statlig myndighet för integration av
skolbarn från etniska minoritetsgrupper med en budget på 1 miljon BGN för
att försöka avhjälpa segregation i skolan. Framstegen har dock hittills varit
begränsade.
Statistik från senare år visar att fler pojkar än flickor går i skolan och att så är
fallet särskilt bland romska barn. Enligt UNDP hoppar 32 procent av de
romska barnen av skolan i förtid, jämfört med 8 procent för bulgarer och 6
procent för den turkiska minoriteten. Därtill blir endast 1 procent av romska
barn antagna till vidare studier efter 16 års ålder. Under senare år har även
11
analfabetismen ökat bland romaminoriteten. Anledningarna till den generellt
sett låga utbildningsnivån bland romer anses vara fattigdom, tidiga äktenskap
och barnafödslar, kollapsen av det centrala utbildningssystemet under 90-talet
samt den tilltagande segregationen.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
En omfattande samhällsomvandling har utsatt folkflertalet för betydande
ekonomiska och sociala påfrestningar. BNP per capita beräknades för 2004 till
2 217 USD. Ekonomiska och institutionella reformer har under 1990-talet
resulterat i drastiska nedskärningar av subventioner till allmänna tjänster och
sociala förmåner. Under den finansiella och ekonomiska kris som kulminerade
i Bulgarien i början av 1997 blev dessa problem akuta. Läget har därefter
gradvis förbättrats. Enligt UNDP:s beräkningar lever cirka 20 procent av
Bulgariens befolkning på under 4 USD om dagen. Bland romabefolkningen är
situationen än svårare: 82 procent lever på under 4 USD om dagen och 29
procent på under 1 USD om dagen.
Arbetslöshetstalen har pressats tillbaka kraftigt och är nu de lägsta på fyra år
och uppgick till cirka 10 procent under andra kvartalet 2005. Det finns dock
sannolikt ett stort mörkertal. De minskade arbetslöshetstalen förklaras i första
hand av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De regionala skillnaderna är stora
med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i Sofia och
andra större städer. Därtill är arbetslösheten lägre under turistsäsongen jämfört
med under övriga året.
14. Kvinnans ställning
Lagen förbjuder könsbaserade begränsningar av rättigheter och privilegier.
Rätten till lika lön för lika arbete samt ett antal andra rättigheter till skydd för
kvinnor (bland annat skydd mot uppsägning på grund av graviditet) togs bort
ur lagen 1992 i ett försök att ge fler kvinnor arbete. Dessa rättigheter har
numera återinförts. Ingen diskriminering förekommer beträffande arv eller
äganderätt. Kvinnor får äga företag, land, egendom m.m.
Vissa rättsliga framsteg har gjorts beträffande jämställdheten i arbetslivet
mellan män och kvinnor. Genom att några av EU:s nyckeldirektiv på området
börjat gälla har åtminstone på papperet rätten till lika lön och
anställningsförhållanden stärkts. Därtill har rätten till föräldraledighet samt
anställningstrygghet för gravida kvinnor stärkts. Förbudet mot natt- och
övertidsarbete har i princip tagits bort.
Det finns inga legala hinder för kvinnor att delta i det politiska livet. Totalt
finns 50 kvinnor av samtliga 240 ledamöter i parlamentet. I regeringen är tre av
18 ministrar kvinnor.
12
Löneskillnaderna mellan könen är stora och ökar. Under 2003 beräknades den
genomsnittliga löneskillnaden till 18 procentenheter. Kvinnorna dominerar
inom lågstatus- och lågavlönade sektorer som utbildning (75 procent kvinnor),
hälso- och sjukvård (78 procent) och serviceyrken (cirka 80 procent). Därtill är
arbetslösheten högre bland kvinnor än män, vilket utgör en viktig förklaring till
att två tredjedelar av de fattiga i Bulgarien utgörs av kvinnor och barn.
Det förekommer ingen direkt könsdiskriminering inom utbildningssystemet,
som dock brister i fråga om objektiv yrkesvägledning. Flickor väljer till stor del
traditionell utbildning inom vård och serviceyrken. Fler kvinnor än män tar ut
universitetsexamen.
Kvinnan får generellt sett ta det största ansvaret för hem och barn.
Skilsmässofrekvensen är hög. Enligt vissa källor slutar vart tredje äktenskap i
skilsmässa. Detta är också en av de vanligaste orsakerna till att kvinnorna
fastnar i fattigdom.
Sexuellt ofredande har tidigare inte varit olagligt, men har sedan 2004
förbjudits. Våld i hemmet har även kriminalierats under 2005. I många fall
finns dock stor tolerans bland kvinnorna som ofta anklagar sig själva.
Hustrumisshandel och våld mot kvinnor är vanligt förekommande.
Det finns en utbredd handel med kvinnor - trafficking - i Bulgarien. Landet är
främst ett transitland men fungerar i allt större utsträckning som
ursprungsområde och till viss del även som mottagarland för traffickingoffer.
Romakvinnor och barn är särskilt utsatta för trafficking. Köp av sexuella
tjänster är inte kriminaliserat och sker med tämligen stor öppenhet.
Människohandeln är i stor utsträckning sammankopplad med den organiserade
brottsligheten och följer ungefär samma rutter som narkotikasmugglingen.
Bulgariska traffickingoffer skickas ofta till andra balkanländer eller via dem till
Västeuropa. Det förekommer också människohandel inom Bulgarien.
Människosmugglingen till Bulgarien härstammar i stor utsträckning från andra
transitionsländer i Öst- och Centaleuropa.
Förutsättningarna för att bekämpa människohandel har förbättrats något under
de senaste åren, bland annat genom att ny lagstiftning om trafficking trätt i
kraft. En nationell anti-trafficking-kommission har även skapats. Trots detta
har antalet arresteringar relaterade till trafficking varit få. Inga åtal till följd av
den nya traffickinglagstiftningen har väckts under 2005. Avsaknaden av ett
fungerande vittnesskyddsprogram utgör en svårighet. En nationell
handlingsplan har upprättats under året i vilken åtgärder stipuleras inom både
förebyggande arbete samt omhändertagande och återintegrering av offer. Brist
13
på medelstilldelning utgör en svårighet för planens genomförande. Därtill råder
stor brist på officiell statistik avseende trafficking.
15. Barnets rättigheter
Liksom kvinnorna har barnen särskilt drabbats av de ekonomiska och sociala
svårigheter som orsakats av de stora strukturomvandlingarna efter
kommunismens fall. Situationen för föräldralösa barn, i synnerhet romska
barn, fortsätter att vara mycket bekymmersam.
Enligt enskilda organisationer är runt 30 000 barn varav 3 000 spädbarn (den
högsta siffran i Europa) placerade på statliga barnhem. Den officiella
statistiken anger betydligt lägre siffror, främst med anledning av tillämpningen
av en snävare definition av begreppet barnhemsbarn. Många av barnen har
föräldrar som av olika anledningar saknar förutsättningar att ta hand om dem. I
praktiken hamnar dessa barn först på uppfostringsanstalter medan utredning
sker om föräldrarna ska få fortsatt vårdnad eller om barnen skall placeras på
barnhem. Dessa utredningar kan ta mycket lång tid. Under 2005 inleddes ett
nationellt handlingsprogram för att minska antalet barn på institutioner.
Bulgariens tidigare stora antal internationella adoptioner har minskat kraftigt
under året. Kritik har tidigare riktats mot att landet genom internationella
adoptioner försöker exportera sitt problem med det höga antalet
institutionaliserade barn.
Förhållandena på barnhemmen och uppfostringsanstalterna är generellt sett
mycket svåra. Några nämnvärda förbättringar under det senaste året har inte
ägt rum. Tvärtom förekommer ofta uppgifter om förfallna institutioner och
bristande kompetens hos personalen. På merparten av barnhemmen är också
barnens möjligheter till god skolgång och hälsa högst otillräckliga.
Lagstadgad minimiålder för arbete är 16 år respektive 18 år för hälsofarligt
arbete.
Lagen tillämpas strikt i den formella sektorn, men barnarbete, främst inom
romaminoriteten, förekommer i den informella sektorn. Utnyttjande av barn
för prostitution, stöld och narkotikadistribution är ett växande problem.
Enskilda organisationer som arbetar med barns rättigheter uppskattar att
ungefär 6 procent av barnen i Bulgarien utnyttjas genom tvångsarbete.
Motsvarande nivå för romska barn bedöms vara betydligt högre. Situationen
anses av flera enskilda organisationer ha förvärrats under de senaste åren.
Aga av barn är olagligt i Bulgarien men en komplicerad juridisk procedur vid
åsamkning av lättare kroppsskador på barn medför i realiteten ofta en
begränsning av barnens rättsliga skydd.
14
Den statliga myndigheten State Agency for Child protection med ansvar för att
förbättra barnens situation, lider av fortsatt brist på resurser och samordning
med ansvariga ministerier. I Bulgarien finns ett antal enskilda organisationer,
nationella och internationella, som driver frågor om barnens rätt.
Barn, i synnerhet romer, drabbas i allt högre utsträckning av människohandel.
Uppskattningsvis är ungefär en tiondel av dem som utsätts för människohandel
barn. Under året antogs en manual för berörda myndigheter om hur barn som
utsatts för trafficking skall bemötas.
Under 2005 har fall av barnsmuggling, babytrafficking, från Bulgarien till länder i
Västeuropa förekommit. De nyfödda barnen köps eller kidnappas från främst
roma-mödrar för att senare säljas vidare av organiserade ligor. Det händer även
att gravida mammor transporteras ut ur landet för att föda och för att sedan
sälja barnen.
Minimiålder för militärtjänstgöring är 18 år.
16. Olika befolkningsgruppers situation
Konstitutionen tillåter ingen diskriminering med anledning av etnisk
tillhörighet. I praktiken förekommer dock diskriminering, främst av romerna
som utgör ca 6 procent av befolkningen samt i viss utsträckning även av
personer med makedonskt ursprung. Turkbulgarerna utgör ca 10 procent av
befolkningen och är numera mer eller mindre integrerade i samhället.
Lagen tillåter inte att politiska partier bildas på etniska eller religiösa grunder,
men turkbulgarernas talan förs av MRF, Movement for Rights and Freedom. (Efter
ett utslag av konstitutionsdomstolen från i början av 1990-talet har MRF rätt
att delta fullt ut i det politiska livet). MRF sitter även med i regeringen. Vid det
senaste parlamentsvalet lyckades inte det romaetniska partiet Euroroma bli
inröstat i parlamentet. Däremot blev det nystartade främlingsfientliga partiet
Ataka inröstat. Ataka gick på val på en mycket nationalistisk plattform och
erhöll sammanlagt 8 procent av rösterna. Det finns inga legala hinder för
deltagande i politik för minoriteter. Totalt 34 platser av 240 i
nationalförsamlingen innehas av personer från minoriteter, varav en med
romskt ursprung. Därtill är ministern med ansvar för minoritetsfrågor av
turkiskt ursprung.
Det finns en tydlig koppling mellan regeringens minoritetspolitik och
medlemskapsförhandlingarna om EU. Sedan Bulgarien 1995 ansökte om EUmedlemskap har regeringen visat upp en helt ny medvetenhet avseende
behovet av integrationsåtgärder, framförallt för romerna. Regeringen har sedan
en tid tillbaka börjat hantera romafrågan utifrån ett etniskt
diskrimineringsperspektiv i stället för som tidigare som ett socialt problem.
15
Sedan ett par år finns en särskild integrationsstrategi avseende romafrågor.
Strategin har fått utstå kritik, bland annat för att den inte innehåller förslag på
tillräckliga reformer på ett antal grundläggande områden såsom hälsa,
utbildning och bostäder samt för att inte tilldelas tillräckliga resurser. Utan
reformer på dessa områden är det mycket svårt att komma till rätta med
segregationsproblematiken. Den fortsatta bristen på medelstilldelning är också
ett av de största hindren för ökad integration samt förbättrad levnadsstandard
för romerna. Under 2005 upprättades en myndighet för integration av skolbarn
från etniska minoritetsgrupper.
En tioårig integrationsplan, A Decade of Roma Inclusion, med början 2005 har
sjösatts i Bulgarien och åtta andra länder i Öst- och Centraleuropa. Initiativet,
som varar mellan 2005 och 2015, syftar ytterst till att bryta isoleringen och
diskrimineringen mot Europas romabefolkning. I Bulgarien har bland annat en
treårig hälsostrategi för etniska minoriteter som syftar till att förbättra
minoriteters hälsa antagits.
Generellt lever romerna fortsatt under mycket svåra förhållanden. Några
avsevärda framsteg under 2005 jämfört med tidigare år kan inte sägas ha ägt
rum. En stor del av romabefolkningen bor i dåliga, egenhändigt byggda hus
som inte är godkända av myndigheterna. Det finns inte alltid fungerande el,
vatten och avlopp. Under året har demolering av romers hus samt
tvångsavhysning av romer utförts utan att alternativt boende erbjudits av
staten. Oberoende organisationer har kraftfullt kritiserat händelserna.
Arbetslösheten bland romer uppgår till cirka 70-80 procent och är i vissa
områden närmast total. Romers hälsa samt utbildning är också sämre jämfört
med den bulgariska majoritetens. Därtill är våld mot romer, inklusive barn,
vanligt förekommande.
Bilden av romer i media har försämrats under 2005 bland annat till följd av den
nya främlingsfientliga dagstidningen Ataka samt den privatägda TV-kanalen
Skat som sänder mycket anti-romska budskap. Även Bulgariens nationella
television har blivit kritiserad av flera organisationer för att sända
främlingsfientliga budskap i TV-program trots lagligt krav på att främja
kulturell pluralism. Det statliga kontrollorganet Rådet för elektroniska media
har inte vidtagit någon åtgärd avseende något av de ovan nämnda fallen.
Uppfattningen om romerna bland den slaviska majoriteten är fortsatt ofta
negativ och fördomsfull och det råder ett i det närmsta kompakt folkligt
motstånd mot integrationsåtgärder för romabefolkningen.
16
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Konstitutionen förbjuder all diskriminering med anledning av sexuell läggning.
Tidigare diskriminerande element i lagstiftningen mot homosexuella har tagits
bort. Under 2005 fann exempelvis en domstol att ett universitet diskriminerat
ett flertal studenter på grund av deras sexuella läggning. Trots att utvecklingen
går i rätt riktning är dock diskriminering av homo- och bisexuella samt
transpersoner fortsatt vanligt förekommande. Homosexuella har inte
adoptionsrätt eller möjlighet att registrera partnerskap.
Någon öppen förföljelse av homo- och bisexuella samt transpersoner sker inte;
dock är intolerans och fördomar fortsatt mycket vanliga och spridda bland
befolkningsflertalet. Homo- och bisexuella samt transpersoner framställs också
ofta negativt och subjektivt i massmedia.
Homo-, bi- och transsexualitet (HBT) är tämligen oberörda ämnen inom
politiken. Politiker tar sällan ställning till homo- och bisexuellas samt
transpersoners rättigheter med rädsla för att bli anklagade för att själv vara
sexuellt orienterade i någon av dessa riktningar. Den enda politiska
formationen som hittills har talat öppet för homo- och bisexuellas samt
transpersoners rättigheter är "The Bulgarian Socialist Youth". I övrigt har inga
politiska partier öppet visat acceptans för homo- eller bisexualitet eller
transpersoner vare sig i den politiska sfären eller i samhället i stort.
Inom läkarkåren uppfattas homo-, bi- och transsexualitet bland vissa
fortfarande som ett patologiskt tillstånd och klassificeras som en mental
störning, mot vilken behandling rekommenderas. Många homo- och bisexuella
samt transpersoner är också rädda för att berätta om sin läggning vid
läkarbesök på grund av risken för att utsättas för diskriminering eller
avslöjande av personlig information. Kränkningar av lagföreskrifter som
garanterar konfidentialitet om patientens hälsotillstånd förekommer, i
synnerhet i samband med HIV-tester och behandling av HIV-smittade
patienter.
HBT-gemenskapen är relativt osynlig i det bulgariska samhället. Det finns dock
ett fåtal oberoende intresseorganisationer såsom “Gemini – Bulgarian Gay
Organization", "Queer Bulgaria" och "Bilitis – Resource Centre of Lesbians
and Bisexual Women".
18. Flyktingars rättigheter
Bulgarien är anslutet till 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från
1967. Asylsökande som erkänns som flyktingar får samma rättigheter som
bulgariska medborgare med undantag för rösträtt och militärtjänst. Nya tillägg
till lagstiftningen om asyl och flyktingar har på flera punkter stärkt de
asylsökandes rättigheter, framför allt vad gäller procedurer för att bevilja
17
flyktingstatus och själva mottagandet inklusive omvårdnad. Under 2005 antogs
ett nationellt program för integrering av flyktingar i samhället.
Antalet asylsökande i Bulgarien är begränsat och sjunkande. Av sammanlagt
1127 asylsökande under 2004 avvisades närmare tre fjärdedelar. Första
kvartalet 2005 var asylansökningarna 21 procent lägre jämfört med samma
period 2004. Största andelen asylsökande kom från Afghanistan, Irak,
Armenien och Pakistan.
Generellt sett anses asylprocedurerna fungera väl. Ett allvarligt problem som
ofta lyfts fram är dock förekomsten av utbredd korruption i asylprocessen.
Därtill anses gränspolisen vara dåligt utbildad i asylfrågor och det saknas ofta
översättare och adekvat juridisk rådgivning till flyktingarna vid gränsen. Enligt
vissa källor förekommer det att flyktingar tillbakavisas vid gränsen. Det finns
vidare en oro bland enskilda organisationer att uppgiften att prioritera illegal
immigration ytterligare skall betonas på bekostnad av flyktingfrågor och
humanitära aspekter.
Sammanlagt ansökte 3006 bulgarer asyl utomlands 2004. En stor ökning av
bulgarer som söker asyl i Sverige kunnat skönjas de senaste två åren. Av de
567 bulgarer som ansökte om asyl i Sverige 2004 fick i stort sätt alla avslag.
Från januari till och med september 2005 uppgick antalet bulgariska
asylsökande i Sverige 588 personer.
19. Funktionshindrades situation
Konstitutionen förbjuder diskriminering med anledning av funktionshinder.
Sedan 2003 finns en nationell strategi för rehabilitering och integration av
funktionshindrade. Funktionshindrade är också enligt lag berättigade till
finansiellt stöd inklusive gratis resor på allmänna transportmedel, rabatter på
handikappanpassade bilar och gratis hjälpmedel såsom till exempel rullstolar.
Från 2005 är funktionshindrade även i vissa fall berättigade till ett månatligt
finansiellt stöd efter ett tillägg till lagen om hälsoförsäkring. Funktionshindrade
skall ges tillgång till universitetsutbildning, till bostäder och till
arbetsmarknaden, men svåra ekonomiska realiteter sätter ofta stopp för
välmenande intentioner. För att komma tillrätta med de alltjämt höga
arbetslöshetstalen bland funktionshindrade har vissa initiativ tagits syftande till
att uppmuntra till anställning av funktionshindrade. Åtgärderna har dock
hittills haft begränsad effekt.
Det gamla kommunistiska systemet att skilja ut handikappade och "förvara"
dem på särskilda hem kvarstår till stora delar och innefattar även små barn.
Amnesty International, UNICEF och ett antal enskilda organisationer har
länge starkt kritiserat situationen för de mentalt funktionshindrade i Bulgarien,
vilka ofta är tvångsintagna. Lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern
18
och även om beslut fattas av domstol är processen ofta godtycklig. Många
psykiatriska kliniker och vårdhem kan inte anses människovärdiga. Det
förekommer ofta uppgifter om undernärda patienter, outbildad personal,
ohygieniska förhållanden, överfyllda salar, undermålig mat samt avsaknad av
medicin, sängar, elektricitet och varmt vatten. Därtill har flera patienter
omkommit till följd av våld från medpatienter och personal.
Ett nationellt, flerårigt reformprogram på området godkändes under 2002 av
regeringen. Ett syfte med programmet är att avinstitutionalisera vården och i
högre utsträckning försöka återintegrera patienterna i sina biologiska familjer
eller i fosterfamiljer, särskilt när det handlar om barn. Förbättringar avseende
det rättsliga skyddet för mentalt handikappade har skett under året. Den nya
hälsolagen från 2005 stipulerar bland annat att behandling av mentalt
handikappade bör bygga på principen om avinstitutionalisering av patienter
samt skall utföras med medverkan av oberoende organisationer. Därtill har
individuella vårdplaner införts. Framstegen har dock hittills varit begränsade.
20. Oberoende organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal enskilda organisationer som arbetar med mänskliga
rättigheter, såväl inhemska som internationella. De verkar fritt och aktivt med
undersökningar och publicering av rapporter. Bulgariska Helsingforskommittén torde vara en av de mest välinformerade. Dialog och samråd med
regeringen, bland annat vad avser utformningen av nya lagar, förekommer.
21. Fältverksamhet eller rådgivning om mänskliga rättigheter
Flera FN-organ finns på plats i Bulgarien med diverse olika stödprojekt.
Europarådet har informationskontor och bedriver olika program inom
områdena yttrandefrihet, media samt institutionsuppbyggnad. Vissa projekt
genomförs tillsammans med EU-kommissionen. Det förekommer samarbete
inom EU-kretsen rörande frågor om mänskliga rättigheter, främst vad gäller
utbyte av information.
Sverige bedriver ett projekt som syftar till att stödja romernas integration på
arbetsmarknaden och i samhället i stort. Projektet genomförs lokalt av
UNDP:s kontor i Bulgarien men finansieras uteslutande av Sida, vars stöd
uppgår till sammanlagt 5 215 000 SEK över en treårsperiod (2004-2006).
Det svenska Domstolsverket deltar i ett s.k. Twinning-projekt som finansieras
av EU-kommissionen. Projektet syftar till att bistå i genomförandet av
pågående rättsreformer inom det straff- och civilrättsliga området. Reformerna
genomförs som en del av Bulgariens pågående EU-anpassning.
Domstolsverkets insats omfattar bland annat utbildning av domare.
19
Genom Sida ges stöd till IOM:s regionala program mot trafficking av kvinnor
och barn på Balkan, varav 1,1 MSEK är avsatta för Bulgarien. Programmet
löper mellan 2005 och 2007 och fokuserar på omhändertagande och
återintegrering av offer. Därtill genomförs ett svenskt-amerikanskt projekt på
regeringsnivå mellan 2004 och 2006 där finansiellt stöd ges till enskilda
organisationer för åtgärder rörande arbete mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål. Projektet genomförs i tolv länder,
däribland Bulgarien.
LO-TCO genomför fackliga utvecklingsprojekt i Bulgarien bland annat inom
industrisektorn och för kommunalanställda.
