Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud

Riktlinjer för antibiotikabehandling
av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård
2010
Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA
(Samverkan mot antibiotikaresistens) som är Läkemedelskommitténs
expertgrupp i antibiotikafrågor.
Medlemmar STRAMA:
Carl-Gustaf Sundin
Smittskydd/Vårdhygien
Sven Blomqvist
Inf klin
Göran Stenlund
Inf klin
Håkan Lindroth
Inf klin
Gösta Lööf LMK
Svend Iversen
ÖNH-kliniken
Maria Mechti Med klin NLN
Malin Widercrantz
VC Stadsfjärden
Christina Lundberg
Mikrobiologiska laboratoriet
Christofer Olsson
Barnkliniken
Jens Sörensen Privatläkarföreningen
Innehållsförteckning
Infektion i hårsäckar............................................................................ 2
Impetigo........................................................................................................ 2
Erysipelas................................................................................................... 3
Nekrotiserande streptokockinfektion (fasciit)....................... 3
Flegmone/abscess................................................................................... 3
Bettsår......................................................................................................... 4
Hund- och kattbett......................................................................................... 4
Människobett.................................................................................................. 4
Bensår........................................................................................................... 5
Infekterade venösa bensår............................................................................... 5
Diabetessår................................................................................................ 5
Antibiotika.................................................................................................. 6
Penicilliner..................................................................................................... 6
Cefalosporiner............................................................................................... 6
Linkosamider................................................................................................... 6
Fusidinsyra..................................................................................................... 6
Kinoloner....................................................................................................... 7
Tetracykliner. ................................................................................................ 7
Preparat för lokalbehandling......................................................... 7
1
Infektion i hårsäckar
Etiologi
S. aureus
Klinik
Follikulit: Små pustler vid hårsäcksmynningar, ofta i hårbotten och på
extremiteterna.
Furunkulos: Djupare hårsäcksinfektion med abscess. Lokaliserad till
hudytor på bål eller extremiteter.
Karbunkulos: Sammansmältning av flera furunklar. Djup infektion och ev
allmänpåverkan med feber.
Behandling
Vid ytliga infektioner: rengöring.
Vid djupa infektioner med abscessbildning: incision och dränage
Antibiotikabehandling kan vara indicerad vid feber och spridning
till omgivande vävnad, lymfangit och lymfadenit. Infektioner hos
immunsupprimerade ökar antibiotikaindikationen liksom infektioner i
ansiktet och vid lednära utbredning.
Antibiotikaval
Heracillin i tredos.
Vid pc-allergi: Dalacin i tredos.
Behandlingstid
10 dagar
Recidiv
Vid recidiverande furunkulos rekommenderas kontakt med hudspecialist.
Impetigo
Etiologi
Icke bullös impetigo orsakas av S. aureus, men även i viss utsträckning av
grupp A streptokocker.
Bullös impetigo orsakas av S. aureus.
Klinik
Icke bullös impetigo karakteriseras av kortvarig blåsbildning som snabbt
övergår i smetig gul krustabildning.
Den bullösa formen kännetecknas av långvarig blåsbildning som oftast
primärt är lokaliserad till bålen med snabb spridning till andra hudområden.
Behandling
Icke bullös impetigo: Noggrann baddning och rengöring av eventuella
krustor med tvål och vatten. Kompletterande lokalbehandling med
klorhexidin­sprit kan försökas, men den vetenskapliga evidensen för denna
behandling är inte övertygande.
Om ovanstående ej har tillräcklig effekt eller vid snabbt recidiv ges Altargo
lokalt 2 ggr dagl. i 5 dagar.
Fucidin bör ej användas p.g.a. risk för utbredd resistens. Bactroban
reserveras för infektioner med MRSA i samråd med infektionsspecialist.
Bullös impetigo, utbredd impetigo samt impetigo som ej svarat på
lokalbehandling: Systembehandling med antibiotikum peroralt.
2
Antibiotikaval
Vuxna: Heracillin i tredos
Barn: Cefadroxilmixtur i tvådos alt. Heracillinmixtur i tredos.
Vid pc-allergi: Klindamycin i tredos för både barn och vuxna.
Behandlingstid
7 dagar
Erysipelas
Etiologi
Betahemolyserande streptokocker, framför allt grupp A, men även grupp
C och G förekommer. (S. aureus finns ofta i sår från vilket erysipelas är
utgången, men orsakar inte infektionen).
Klinik
Ytlig infektion i huden främst beroende på bakterietoxiner. Hudskada
är ofta ingångsport. Avgränsad svullnad, rodnad och ömhet. Feber, ev.
med frossa och allmänpåverkan. Underbenen dominerar när det gäller
lokalisering. Ansikte, bål och armar kan också vara säte för infektionen.
Antibiotikaval:
Kåvepenin i tredos.
Vid pc-allergi: Dalacin i tredos.
Behandlingstid
10-14 dagar
Nekrotiserande streptokockinfektion (fasciit)
Etiologi
Invasiva grupp A streptokocker med toxinbildning.
Klinik
Uttalad smärta, ev. ödem och rodnad över infekterat område. Feber
kan saknas. Infektionen leder ofta till svår allmänpåverkan, chock och
multiorgansvikt.
Behandling
Inläggningsfall. Samråd med kirurg. Incision, dränage, i.v. antibiotika och
intensivvård.
Flegmone/abscess
Etiologi
Flegmone är en bakteriell infektion i subkutan vävnad, som kan utvecklas
till abscess. S. aureus och grupp A streptokocker är vanligast. Annan
etiologi kan dock föreligga, t ex gramnegativa bakterier.
Klinik
Således djupare infektion än erysipelas. Utgår oftast från sårskada. Diffust
avgränsad rodnad, smärta, svullnad och ev. fluktuation.
Antibiotikaval
Observera att vid misstanke om abscess är behandlingen i första hand
incision och dränage.
Heracillin i tredos.
Vid pc-allergi: Dalacin i tredos.
Behandlingstid
10-14 dagar
3
Bettsår
Hund- och kattbett
Etiologi
Pasteurella multocida är vanligast. Capnocytophaga canimorsus är mer
sällsynt, men kan ge fulminant förlopp. S. aureus förekommer.
Klinik
Vanligast med lokal sårinfektion på bettstället, men även septikemi och
meningit förekommer.
Behandling
Rengöring och revision. Primär suturering bör ej ske. Ansiktsskador kan ev.
sutureras primärt efter revision.
Antibiotikaval
Tidig behandling/profylax:
Indikationer:
- färska sår, < 12 tim + något av nedanstående
- bett på hand, i ansikte eller lednära
- stick-/punktionsskada (t ex kattbett)
- patient med känd immunbrist
- primärsuturerat sår
Spektramox i tredos
Vid pc-allergi: Doxyferm i endos (vuxna)
Mixt. Bactrim (dos enl. FASS) i tvådos (barn)
Manifest infektion:
Spektramox i tredos
Vid pc-allergi: Doxyferm i endos (vuxna)
Mixt. Bactrim i tvådos (barn)
Obs! Heracillin bör undvikas p gr a dålig effekt mot Pasteurella multocida.
Behandlingstid
3 dagar vid profylax
10 dagar vid manifest infektion
Människobett
Etiologi
S. aureus, streptokocker, anaerober m fl.
Indikation
Etablerad infektion. ”Tandsår” vid knogar absolut indikation för
antibiotikabehandling.
Antibiotikaval
Spektramox i tredos.
Behandlingstid
10 dagar
4
Bensår
Infekterade venösa bensår
Etiologi
I huvudsak orsakas infektion i venösa bensår av S. aureus och grupp A
streptokocker. Odlingsfynd måste alltid ställas i relation till den kliniska
bilden. Även i till synes rena och oretade sår hittas ofta stafylokocker.
Pseudomonasinfektioner kan oftast behandlas med lokalbehandling
(t ex ättiksyra) och kräver sällan något antibiotikum. Fynd av andra
gramnegativa tarmbakterier har oftast ingen betydelse för infektionen.
Klinik
Feber samt rodnad, svullnad, värmeökning och värk samt ökad sekretion
och lukt från såret. Vid pseudomonasinfektion grönaktig sekretion. Odla
enbart vid kliniska tecken på sårinfektion.
Antibiotikaval Endast vid kliniska tecken på sårinfektion. Odlingssvar behöver icke
inväntas.
Vid erysipelasbild: Kåvepenin i tredos
Vid varsekretion, tecken på abscess eller tecken på annan djup infektion:
Heracillin i tredos
Vid pc-allergi: Dalacin i tredos
Behandlingstid
10 dagar
Diabetessår
Etiologi
Ytliga infektioner orsakas vanligen av S. aureus och grupp A, C eller G
streptokocker. Djupa infektioner orsakas av en blandflora med framförallt
S. aureus, men även av anaerober och gram­negativa stavar.
Klinik
Feber, allmänpåverkan, smärta (saknas ibland vid neuropati). Ev.
fluktuation på djupet. Lokal rodnad och svullnad. Hög CRP stödjer
behandlingsindikation.
Behandling
Vid tecken på djup infektion skall på vida indikationer kontakt tas
med ortopedklinik för ställningstagande till kirurgisk åtgärd (dränage/
sårrevision).
Antibiotikaval
Antibiotikabehandling vid kliniska tecken på infektion. Sårodling skall alltid
tas före antibiotika­behandlingens insättande.
Heracillin i tredos.
Dalacin i tredos vid pc-allergi och/eller vid misstanke om samtidig anaerob
infektion.
Om säkerställd gramnegativ genes: tillägg av Ciproxin i tvådos
(stafylokocktäckning bör alltid finnas).
5
Antibiotika
Översikt av perorala antibiotika för behandling av hud- och mjukdelsinfektioner
Penicilliner
V-penicillin (fenoximetylpenicillin)
Mycket god effekt på streptokocker men saknar effekt
på de flesta stafylokocker eftersom dessa i mer än 80 %
bildar betalaktamas.
Rek. preparat: Kåvepenin
Isoxazolylpenicillin
Stabilt mot betalaktamas. God effekt på och
förstahands­preparat för behandling av infektioner med
Staphylococcus aureus (S. aureus), dock ej MRSA.
Av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) är 40-80 %
resistenta mot isoxazolylpenicillin. Kan även användas vid
blandinfektion med S. aureus och streptokocker.
Rek. preparat: Heracillin
Amoxicillin-klavulansyra
Till skillnad mot rent amoxicillin har detta preparat även
effekt mot S. aureus. Således indikation för detta medel
vid infekterade hund-, katt- och människobett innan
odlings­svar föreligger. I övrigt inga indikationer vid hudoch mjukdelsinfektioner.
Rek. preparat: Spektramox
Cefalosporiner
Cefadroxil
God effekt på streptokocker och S. aureus. Mixturen
saknar penicillinernas bittra smak. Användningen
av cefalosporiner bör begränsas med hänsyn till
utvecklingen av resistenta tarmbakterier.
Rek. preparat: Cefadroxil NM
Övriga orala cefalosporiner har ingen plats i behandling av vanliga hud- och
mjukdelsinfektioner.
Linkosamider
Klindamycin
Fusidinsyra
Fusidinsyra
Mycket god effekt på stafylokocker och streptokocker.
Cirka 3 % av S. aureus är resistenta mot klindamycin.
Används vid penicillinallergi. Har god effekt på anaerober
och kan vara aktuella vid anaerob infektion.
Rek. preparat: Dalacin
God effekt på stafylokocker. Av S. aureus är
4-5 % resistenta mot fucidinsyra. Stor risk för
resistensutveckling och bör därför ej användas som
singelterapi. Behandlingsalternativ vid penicillinallergi.
Rek. preparat: Fucidin
6
Kinoloner
Ciprofloxacin
Tetracykliner
Lymecyklin, Doxycyklin
Har dålig effekt på streptokocker och stafylokocker.
Fynd av gramnegativa bakterier i ett sår bör i normalfallet
inte föranleda antibiotikabehandling. Kan i enstaka fall
användas då gramnegativ flora bedöms som kliniskt
relevant.
Rek. preparat: Ciproxin
Endast aktuellt vid behandling av acne och rosacea samt
som andrahandspreparat vid behandling av Pasteurella
multocidainfektioner efter hund- och kattbett.
Rek. preparat: Tetralysal, Doxyferm
Preparat för lokalbehandling
Retapamulin
Ny halvsyntetisk substans som hämmar proteinsyntesen.
Liknar ej andra antibiotika. Bakteriostatiskt med god
effekt på streptokocker och stafylokocker (ej MRSA).
Ingen effekt på enterokocker eller pseudomonas.
Rek. preparat: Altargo
Mupirocin
God effekt på stafylokocker inklusive MRSA samt
streptokocker. Bör endast användas i samråd med
infektionsspecialist för eradikeringsförsök av MRSAbärarskap.
Rek. preparat: Bactroban
(Oxytetracyklin-polymyxin B
Fucidinsyra)
P.g.a. risken för resistensutveckling mot vanliga
hudpatogener bör dessa medel ej användas vid hud- och
mjukdelsinfektioner.
Prep.: Fucidin, Terracortril-Polymyxin B.
7
8
Dahlströms Tryckeri AB Nyköping, okt 2010.