Vad händer när Staphylococcus aureus infekterar juverceller?
1
Artursson ,
2
Schelin ,
1
Liu ,
3
Lundberg ,
4
Tallkvist ,
5
Bergquist
Karin
Jenny
Lihong
Åsa
Jonas
Jonas
1Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, 2Lunds Tekniska Högskola, 3 VÄXA Sverige AB, 4Sveriges
5
Lantbruksuniversitet, Uppsala, Science for Life Laboratory, Uppsala
Slutsats
Staphylococcus aureus-stammar isolerade från svenska kor har olika förmåga att infektera juverceller.
Mycket tyder på att denna förmåga är kopplad till genotypen.
Introduktion
En orsak till att Staphylococcus aureus (S. aureus)
kan orsaka persisterande juverinflammation är att de
kan tas upp i juverepitelceller. Därmed gömmer de
sig för immunförsvaret och blir också svåra att nå
med antibiotikabehandling. Infekterade celler ställer
om från mjölkproduktion till att producera proteiner
med antimikrobiell funktion.
Målet
Klicka här för att ändra
format
Genom att identifiera varianter av S. aureus som kan
ge upphov till kronisk juverinflammation och/eller
påverka produktionen mer än andra kan åtgärder
sättas in för att bekämpa dessa.
Figur 2. Infektion i juverepitelceller med tre olika
varianter av S. aureus.
På gång
Metod
Vi har i en modell baserad på juverepitelceller
undersökt vad som händer när dessa infekteras. Tre
av de i Sverige vanligast förekommande S. aureusvarianterna har studerats. Figur 1.
Vi har också studerat vilka proteiner som kan påvisas
i de infekterade cellerna. Detta har vi gjort med hjälp
Tabell 1
av proteomics-teknik.
Figur 1. Infektionsmodellen
Produktionsdata från de kor de olika S. aureusstammar som studerats i försöken isolerats från,
kommer att undersökas avseende om de skillnader
som påvisas i infektionsfömåga respektive
proteinsyntes återspeglas i kliniska
produktionsparametrar, såsom mjölkens fett- och
proteininnehåll. Vi kommer också att undersöka
eventuella kopplingar mellan förekomst av specifika
gener hos olika S. aureus-stammar och förmågan att
infektera juverceller.
Klicka här för att ändra
format på underrubrik i
bakgrunden
Resultat
Resultaten visar att det finns skillnader mellan
S. aureus-stammar när det gäller förmågan till
intracellullär infektion. Mycket tyder på att denna
variabilitet är kopplad till genotyp. Figur 2.
Preliminära data visar också att cellernas syntes av
protein, fett- och kolhydrater påverkas vid infektion.
Figur 3.
Figur 3. Båda dessa ribosomala proteiner (40S och
60S) som är involverade i proteinsyntesen var
uppreglerade i S. aureus-infekterade celler.
Karin Artursson
Avdelning för mikrobiologi
Docent
2015-11-03
STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT
besök. Ulls väg 2B post. SE-751 89 Uppsala, Sweden
telefon. +46 18 67 40 00 fax. +46 18 30 91 62
e-post. [email protected] webb. www.sva.se
1
