Antibiotika vid bakteriella
hud- och mjukdelsinfektioner
i öppen vård
2004
Omslag: Li Gessbo Illustration.
Multitryck, Eskilstuna 2003
Innehållsförteckning
ANTIBIOTIKA........................................................................................2
PENICILLINER ..............................................................................................................2
CEFALOSPORINER ......................................................................................................2
MAKROLIDER ................................................................................................................2
LINKOSAMIDER ............................................................................................................2
FUSIDINSYRA................................................................................................................3
KINOLONER ..................................................................................................................3
TETRACYKLINER ..........................................................................................................3
PREPARAT FÖR LOKALBEHANDLING ............................................3
INFEKTION I HÅRSÄCKAR ................................................................4
IMPETIGO ............................................................................................5
ERYSIPELAS ........................................................................................5
NEKROTISERANDE STREPTOKOCKINFEKTION (FASCIIT) ............6
FLEGMONE/ABSCESS ........................................................................6
BETTSÅR..............................................................................................7
HUND- OCH KATTBETT ................................................................................................7
MÄNNISKOBETT............................................................................................................7
BENSÅR................................................................................................8
INFEKTERADE VENÖSA BENSÅR ..............................................................................8
DIABETESSÅR ....................................................................................8
Innehåll >>>
2
Antibiotika
Översikt av perorala antibiotika för behandling av hud- och mjukdelsinfektioner
Penicilliner
V-penicillin (fenoximetylpenicillin)
Mycket god effekt på streptokocker men saknar
effekt på betalaktamasbildande stafylokocker.
Rek preparat: Kåvepenin
Isoxazolylpenicillin
God effekt på stafylokocker inklusive betalaktamasbildare
och är således förstahandspreparat för behandling av
dessa bakterier. Har även god effekt på streptokocker.
Rek preparat: Heracillin
Amoxicillin
God effekt på Pasteurella multocida (vid hund- och kattbett) och detta är amoxicillins enda indikation i samband
med behandling av hud- och mjukdelsinfektion.
Rek preparat: Amimox
Amoxicillin-klavulansyra
Till skillnad mot rent amoxicillin har detta preparat
även effekt mot Staph aureus. Således indikation för
detta medel vid infekterade hund- och kattbett innan
odlings svar föreligger. I övrigt inga indikationer vid hudoch mjukdelsinfektioner.
Rek preparat: Spektramox
Cefalosporiner
Cefadroxil
God effekt på streptokocker och stafylokocker inklusive
betalaktamasbildare. Används vid samtidig misstanke på
streptokock-/ stafylkock genes, då penicilliner av någon
anledning ej är lämpliga
Rek preparat: Cefadroxil NM
Övriga orala cefalosporiner har ingen plats i behandling av vanliga hud- och mjukdelsinfektioner
Makrolider
Erytromycin
God effekt på streptokocker och stafylokocker, men framförallt streptokocker kan utveckla resistens vid överdrivet
bruk av preparaten. Används vid penicillinallergi.
Rek preparat: Ery-Max
Linkosamider
Klindamycin
Mycket god effekt på stafylokocker inklusive betaltamasbildare och streptokocker. Används vid penicillinallergi. Har god effekt på anaerober och kan vara aktuella
vid anaerobinfektion.
Rek preparat: Dalacin
Innehåll >>>
3
Fusidinsyra
Fusidinsyra
God effekt på stafylokocker. Stor risk för resistensutveckling.
Bör ej användas som singelterapi vid komplicerade infektioner.
Behandlingsalternativ vid penicllinallergi.
Rek preparat: Fucidin
Kinoloner
Ciprofloxacin
Bör i normalfallet inte användas på hud- och mjukdelsinfektioner. Kan i enstaka fall användas vid gramnegativ
infektion och då framförallt pseudomonas. Kan användas som
tredjehandspreparat på Pasteurella multocida vid hund- och
kattbett.
Rek preparat: Ciprofloxacin
Tetracykliner
Doxycyklin
Endast aktuell vid behandling av acne samt andrahandspreparat vid behandling av Pasteurella multocidainfektioner efter
hund- och kattbett.
Rek preparat: Doxyferm
Preparat för lokalbehandling
Fusidinsyra
God effekt på stafylokocker och viss effekt på streptokocker.
Med tanke på spridning av fusidinresistentklon av Staph
aureus vid Impetigo under senare år, bör fusidinsyra endast
användas på impetigo när känsliga stafylokocker framodlats.
Rek preparat: Fusidinkräm och salva
Mupirocin
God effekt på stafylokocker inklusive MRSA samt streptokocker.
Bör endast användas i samband med eradikering av MRSA
hos MRSA-bärare, samt vid eradikering av Staph aureus vid
recidiverande furunkulos.
Rek prep: Bactroban
Gentamicin
God verkan på stafylokocker och gramnegativa bakterier inklusive pseudomonas, men dålig effekt på streptokocker.
Oxytetracyklin-polymyxinB
Bredspektrumantibiotika. Resistensutveckling vanlig hos pseu
domonas, stafylokocker och streptokocker. Bör inte användas
vid hud- och mjukdelsinfektioner.
Innehåll >>>
4
Infektion i hårsäckar
Etiologi
Staph aureus
Klinik
Follikulit: Små pustler vid hårsäcksmynningar, ofta
hårbotten och på extremiteterna.
Furunkulos: Djupare hårsäcksinfektion med
abscess. Lokaliserad till hudytor på bål eller extremiteter.
Karbunkulos: Sammansmältning av flera furunklar.
Djup infektion och ev allmänpåverkan med feber.
Behandling
Vid ytliga infektioner: rengöring
Vid djupa infektioner med abscessbildning: incision och
dränage
Antibiotikabehandling kan vara indicerad vid feber och
spridning till omgivande vävnad, lymfangit och lymfadenit.
Infektioner hos immunsupprimerade ökar antibiotikaindikationen liksom infektioner i ansiktet och lednära utbredning.
Antibiotika-val
Heracillin
Vid pc-allergi: Dalacin
Behandlingstid
10 dagar
Recidiv
Vid recividerande furunkulos kan en eradikering av Staph
aureus i näsan med Fucidinsalva övervägas om stafylokockerna är Fucidinkänsliga eller med Bactroban Nasal salva.
Innehåll >>>
5
Impetigo
Etiologi
Icke bullös impetigo orsakas av Staph aureus, men även i viss
utsträckning av grupp A-streptokocker. Bullös impetigo orsakas
av Staph aurerus.
Klinik
Icke bullös impetigo karakteriseras av kortvarig blåsbildning
som snabbt övergår i smetig gul krustabildning.
Den bullösa formen kännetecknas av långvarig blåsbildning
som oftast primärt är lokaliserat till bålen med snabb spridning
till andra hudområden.
Behandling
Icke bullös impetigo: Noggrann uppblötning och rengöring av eventuella krustor med tvål och vatten.
Kompletterande lokalbehandling med klorhexidinsprit eller
Microcid kan försökas, men den vetenskapliga evidensen för
denna behandling är inte övertygande.
Bullös impetigo, utbredd impetigo samt impetigo
som ej svarat på lokalbehandling: Systembehandling med
antibiotika peroralt.
Antibiotika-val
Vuxna: Heracillintabletter i tredos
Barn: Cefadroxilmixtur i tvådos alt Heracillinmixtur i tredos.
Vid pc-allergi: Klindamycin i tredos för både barn och vuxna.
Behandlingstid
7 dagar
Erysipelas
Etiologi
Grupp A-streptokocker, men av och till även grupp
B- och G-streptokocker.
Klinik
Ytlig cellulit. Hudskada är ofta ingångsport.
Avgränsad svullnad, rodnad och ömhet. Feber, ev med frossa
och allmänpåverkan. Underbenen dominerar när det gäller
lokalisering. Ansikte, bål och armar mindre ofta.
Antibiotika-val
Kåvepenin i 3-dos
Vid pc-allergi: Dalacin
Behandlingstid
10-14 dagar
Innehåll >>>
6
Nekrotiserande streptokockinfektion (fasciit)
Etiologi
Grupp A streptokocker.
Toxinbildande
Klinik
Uttalad smärta, ev ödem och rodnad över infekterat område.
Leder ofta till svår allmänpåverkan, chock och multiorgansvikt.
Behandling
Inläggningsfall. Incision, dränage, i.v. antibiotika och
intensivvård.
Flegmone/abscess
Etiologi
Flegmone är en bakteriell infektion i subkutan vävnad.
Kan utvecklas till en abscess. Staph aureus och grupp A
streptokocker är vanligast. Annan etiologi kan dock föreligga,
t ex gramnegativa bakterier.
Klinik
Således djupare infektion än erysipelas och kan utvecklas till
abscess. Utgår oftast från sårskada. Diffust avgränsad rodnad,
smärta, svullnad och ev fluktuation.
Antibiotika-val
Observera att vid misstanke om abscess är första
handbehandlingen incision och dränage.
Heracillin
Vid pc-allergi: Dalacin
Behandlingstid
10-14 dagar
Innehåll >>>
7
Bettsår
Hund- och kattbett
Etiologi
Pasteurella multocida vanligast. Capnocytophaga canimorsus
mer sällsynt, men kan ge fulminant förlopp. Staph aureus
förekommer.
Klinik
Vanligast med lokal sårinfektion på bettstället, men även
septikemi och meningit förekommer.
Behandling
Rengöring och revision. Tveksamt om suturering ska ske.
Ansiktsskador kan ev sutureras primärt efter revision.
Antibiotika-val
Tidig behandling/profylax:
Indikationer:
- färska sår, < 12 tim + något av nedanstående
- handskada
- stick-/punktionsskada (t ex kattbett)
- patient med känd immunbrist
- primärsuturerat sår
T Kåvepinin 1 g x 3 x V
Vid pc-allergi: T Doxyferm 100 mg x 1 x V (vuxna)
Mixt Bactrim (dos enl FASS) x 2 x V (barn)
Manifest infektion:
T Spektramox 500 mg x 3 x X
Vid pc-allergi: T Doxyferm 100 mg x 1 x X (vuxna)
Mixt Bactrim (dos enl FASS) x 2 x X (barn)
Obs! Stafylokockpenicilliner bör undvikas pga dålig effekt mot
Pasteurella multocida.
Om Staph aureus odlas fram bör stafylokocktäckning ske med
Dalacin.
Behandlingstid
10 dagar vid manifest infektion
5 dagar vid profylax
Människobett
Etiologi
Staph aureus, streptokocker, anaerober m fl.
Indikation
Etablerad infektion. "Tandsår" vid knogar absolut indikation för
antibiotikabehandling.
Antibiotika-val
Dalacin
Behandlingstid
10 dagar
Innehåll >>>
8
Bensår
Infekterade venösa bensår
Etiologi
I huvudsak orsakas infektion i venösa bensår av Staph aureus
och grupp A streptokocker. Pseudomonasinfektioner kan oftast
behandlas med lokalbehandling och kräver sällan något
antibiotikum.
Klinik
Feber samt rodnad, svullnad, värmeökning och värk samt ökad
sekretion och lukt från såret. Vid pseudomonasinfektion
grönaktig sekretion. Odla enbart vid kliniska tecken på sårinfektion.
Antibiotika-val
Endast vid kliniska tecken på sårinfektion.
Odlingssvar behöver icke inväntas.
Vid erysipelasbild: Kåvepenin i tredos
Vid varsekretion, tecken på abscess eller tecken på
annan djup infektion: Heracillin i tredos
Vid pc-allergi: Dalacin i tredos
Behandlingstid
10 dagar
Diabetessår
Etiologi
Ytliga infektioner orsakas vanligen av Staph aureus och grupp
A, C eller G streptokocker. Djupa infektioner orsakas av en
blandflora med framförallt Staph aureus, men även av anaerober och gramnegativa stavar.
Klinik
Feber, allmänpåverkan, smärta (saknas ibland vid neuropati).
Fluktuation på djupet. Lokal rodnad och svullnad.
Behandling
Vid tecken på djup infektion skall på vida indikationer kontakt
tas med ortopedklinik för ställningstagande till kirurgisk åtgärd
(dränage/sårrevision).
Antibiotika-val
Sårodling
Antibiotikabehandling vid kliniska tecken på infektion.
skall alltid tas före antibiotikabehandlingens insättande.
Heracillin i tredos.
Dalacin i tredos (vid pc-allergi) och/eller vid misstanke om
samtidig anaerob infektion.
Om säkerställd gramnegativ genes: Cefadroxil.
Antibiotika vid bakteriella
hud- och mjukdelsinfektioner
i öppen vård
2004
Omslag: Li Gessbo Illustration.
Multitryck, Eskilstuna 2003
