Inomhusmiljön och den yttre miljön på förskola

öförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvalt
Maj 2014
Inomhusmiljön och den yttre miljön på förskola
Inomhusmiljön på förskolor skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att särskilt
många personer vistas samtidigt på en relativt liten yta, det ställer höga krav på till exempel
ventilationen och städningen. Idag vistas människor ungefär 90 procent av sin tid inomhus. I
regel är barn mer känsliga för olika miljöfaktorer, därför är det särskilt viktigt att barn vistas i så
bra och hälsosam miljö som möjligt. Barnens miljöer ska vara trygga, säkra, hälsosamma och
utvecklande.
Lokalyta inomhus
Lokalens storlek och utformning ska underlätta för förskolan att
erbjuda omsorg och lärande. Barn har behov av utrymme för att
kunna röra sig fritt och utveckla motoriken. Ytorna ska vara
tillräckligt stora. I förskolan rekommenderas minst 7,5 kvadratmeter
vistelseyta per barn. Detta är viktigt för att hålla en låg stress- och
ljudnivå bland barnen, men även med hänsyn till smittskydd och
luftkvalité.
Toaletter och hygienutrymmen
Det bör finnas minst en toalett per tio barn, samt en separat
personaltoalett. Det ska finnas tillgång till tvål och engångshanddukar. Toaletter ska förses med lock för att förhindra spridning av
bakterier vid spolning. På förskolor med yngre barn ska det finnas
avskilt placerade skötbord i skötrum, med tillgång till rinnande
vatten och frånluftsventilation.
Ventilation och temperatur
Tillräcklig ventilation, anpassad till lokalens användningssätt och
antal personer som vistas där, är en förutsättning för en bra inomhusmiljö för barnen på förskolan.
Luften i en lokal förorenas kontinuerligt av människor, byggnadsoch inredningsmaterial med mera. Ventilationssystemet ska tillföra
lokalerna tillräckligt med frisk luft, och föra bort använd luft,
luftburna dammpartiklar och emissioner (luftburna kemiska ämnen
från byggnads- och inredningsmaterial) från lokalerna. Otillräcklig
ventilation kan ge upphov till bland annat allergiska besvär,
huvudvärk, trötthet och irritation i ögon och luftvägar.
Miljöförvaltningen i Malmö stad
Bergsgatan 17
205 80 Malmö
[email protected]
www.malmo.se/miljo
Telefon: 040-34 10 00
Fax: 040-30 41 05
E-post: [email protected]
Dålig inomhusluft kan även orsaka koncentrations- och
inlärningsproblem för barnen. En vanlig orsak till dålig luft är att det
vistas fler människor i lokalen än vad ventilationen är avsedd för.
Ventilationens friskluftsintag i enskilda rum bör vara minst sju liter
per sekund och person, som samtidigt förväntas vistas i utrymmet.
För att kompensera emissioner från till exempel väggfärg och
plastmaterial på väggar och golv, ska friskluftsintaget dessutom
utökas med minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea.
Lokalerna i förskolan ska ventileras dygnet runt, med ett grundflöde
under natten och med ett normalflöde under verksamhetstiden.
För att säkerställa bra luftkvalité i lokalerna innan förskolan öppnar
för barnen på morgonen, ska ventilationen övergå till normalflöde
minst två timmar innan verksamhetens lokaler används. Reducering
till lägre grundflöde ska först ske två timmar efter verksamhetens
avslut för dagen.
Ventilationssystemets olika filter, med anpassad filterklass, ska bytas
regelbundet. Det är lämpligt att byta filter i augusti innan skolstarten, samt i februari då pollensäsongen startar. Ansvarig på förskolan ska känna till lokalansvariges rutiner för byte av filter, samt
skötsel och underhåll av kanal- och ventilationssystem.
Kontrollera ventilationen
Det är viktigt att du som arbetar på förskolan känner till var till- och
frånluftsventiler är placerade i förskolans olika rum, och att de inte är
belastade med damm och partiklar eller blockerade av bokhyllor
eller gardiner. Du kan själv enkelt och regelbundet kontrollera att
ventilationssystemet är påslaget, genom att observera luftrörelser
med hjälp av en remsa hushållspapper direkt framför rummens olika
luftventiler.
öförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvalt
Egna och enkla kontroller av ventilationen, men även av
inomhusmiljön i övrigt, medför att brister kan upptäckas i tid och
åtgärdas - innan de orsakar hälsoproblem på förskolan. Barnens
hälsa och vistelse i förskolans lokaler ska säkerställas.
Vart tredje år ska förskolans ventilationssystem kontrolleras,
obligatorisk ventilationskontroll (OVK), med hjälp av en behörig
besiktningsman. Ansvarig på förskolan ska känna till kontrollens
resultat samt eventuella anmärkningar och åtgärder.
Fastighetsägaren kan lämna uppgifter på hur många personer
förskolans ventilation är dimensionerad för. Via flödesmätningar i
förskolans olika rum, kan också uppgifter tas fram på hur många
personer som samtidigt kan vistas i de olika rummen, utifrån
ventilationskapaciteten. Förslagsvis kan skyltar med uppgifter på
max personantal sättas upp i varje rum på förskolan.
Ett enkelt sätt att kontrollera ventilationens funktion är att mäta
koldioxidhalten. Om koldioxidhalten regelmässigt överstiger 1000
ppm (parts per million) i ett rum vid normal användning, kan detta
vara en indikation på att ventilationen inte är tillräcklig i förhållande
till hur många personer som vistas i lokalen.
Vid upplevda besvär eller misstanke om otillräcklig ventilation ska
anmälan göras till lokalansvariga, ventilationssystemet och
luftflöden ska då kontrolleras. Ansvarig på förskolan ska se till att det
finns skriftliga rutiner och en tydligansvarsfördelning på förskolan,
för uppföljning av anmälda brister.
Vädra effektivt
Före och efter större samlingar och vilostund är det viktigt att vädra
ut lokalen. Vädring bör ske kort och effektivt, i cirka fem minuter,
helst genom korsdrag.
Lufttemperaturen är en viktig faktor för ett bra inomhusklimat, och
bör vara kring 20 grader Celsius. Barn leker ofta på golvet, golvtemperaturen bör därför inte vara under 20° C. För hög temperatur
kan orsaka besvär för dem som vistas i lokalen. Avskärmning från
stark solinstrålning kan avhjälpas med markiser, gardiner, persienner
eller ”fönsterfilm” som fästes på fönsterrutorna.
Fukt
Det finns klara samband mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier, som i sin tur kan avge
kemiska ämnen till inomhusluften. Tecken som påvisar fuktskada
kan vara missfärgning av ytskikt, avvikande lukt, bubblor i mattan
och omfattande kondens på fönstrens insida. Misstanke om
fuktskada ska alltid utredas.
Radon
Radongashalten ska kontrolleras i lokaler för barnomsorg. Mätvärdet
för radongashalten ska inte överstiga 200 Bq per kubikmeter i rum
där personer vistas mer än tillfälligt. Vid förändringar av lokalen eller
ventilationssystemet bör en ny radonmätning utföras.
Städrutiner
En välstädad och ren miljö är viktigt för att alla ska må bra.
Städningen är viktig för att upprätthålla en bra inomhusmiljö, en
god hygien och för att undvika smittspridning. Ventilationen är
tillsammans med en effektiv städning bästa sättet att hålla nere
halten av damm och partiklar.
Det finns tydliga samband mellan upplevda besvär, allergiska
reaktioner och otillräckligt städade lokaler. I damm samlas ämnen
och partiklar från bl.a. bakterier, virus, dammkvalster, pollen, mögelsporer, allergen, fibrer från textilier, bromerade flamskyddsmedel,
ftalater och bisfenoler från inredningsmaterial och plaster.
Städning bidrar till att olika föroreningar, som påverkar luftkvaliteten,
förs bort eller minskas på förskolan. Vid bristfällig städning, kan
inandning av de luftburna dammpartiklarna orsaka problem med
luftvägarna och ge slemhinneirritation och allmänna
trötthetskänslor.
Barn i förskolan vistas en stor del av tiden nära golvet, och barnens
aktivitet virvlar lätt upp damm. Detta medför att barnen lätt andas in
de små partiklar som håller sig svävande under en längre tid.
Beroende på vad dammet innehåller och de enskilda barnens
känslighet, kan detta leda till hälsobesvär.
Städfrekvens
Ett skriftligt städprogram ska finnas där det framgår vem som
städar, var och hur ofta samt vilken städmetod som används. De
delar av städningen, exempelvis dammtorkning av hyllplan för
leksaker och textiltvätt, som förskolepersonalen är ansvarig för ska
vara tydlig för alla på förskolan. Städansvar och städrutiner kan
tydligt anslås på de olika avdelningarnas anslagstavlor. Ansvarig
på förskolan ska kontinuerligt följa upp att städningen är
regelbunden, tillräcklig och följer framtagna städrutiner för
förskolan.
Rum där barn vistas stadigvarande samt hygienutrymmen ska
städas dagligen. Högt belägna horisontella ytor,
ventilationsdon, lampor och liknande ska städas i den
omfattning som behövs för att undvika att damm ansamlas.
Stoppade möbler bör dammsugas varje vecka och textila
mattor varje dag. Gardiner, draperier, textila leksaker,
utklädningskläder, madrasser, kuddar, leksaker etc. ska
tvättas regelbundet, enligt tydliga och skriftliga rutiner
inom verksamheten. Se gärna Miljöförvaltningens
exempel på städschema för förskolor på malmo.se.
Städmetoder
Med torra städmetoder, där elektrostatiskt laddade
eller fuktiga dukar och moppar används, virvlas
mindre damm upp. Städmetod och rengöringsmedel
ska anpassas till olika ytmaterial, bl. a. för olika typer
av golv och väggar. Det minskar risken för
fuktskador, emissioner samt onödigt slitage på
ytmaterial.
öförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvalt
Våta metoder, till exempel svabbning, bör användas i begränsad
utsträckning.Torrmoppning är att föredra framför dammsugning. För
att minimera dammpartiklar från dammsugarens utblåsningsluft,
kan ett effektivt HEPA-filter användas. För god effekt ska filtret bytas
ut regelbundet. Vädra gärna i samband med dammsugning.
Undvik allergiframkallande växter, parfymer och rengöringsmedel
med starka dofter. De som har pälsdjur hemma ska visa hänsyn
genom lämpliga försiktighetsåtgärder för att undvika spridning av
allergener på förskolan. Mer information finns på Astma- och
allergiförbundets hemsida.
Förutsättningar för en bra städning
Skapa goda förutsättningar och eftersträva lättstädad inredning och
möblering. Golvförvaring ska undvikas. Använd endast öppna hyllsystem i den utsträckning det behövs för den pedagogiska inriktningen. För många öppna hyllsystem med mycket material framme
är svårstädat och medför även mer damm i inomhusluften. För att
underlätta städningen kan delar av pedagogiskt material och
leksaker, efter tema och säsong, förvaras i skåp eller i stora genomskinliga plastbackar med lock.
En sund miljö under de tidiga uppväxtåren är en viktig grund för
fortsatt god hälsa.
Tillräckligt stora entrémattor förhindrar att onödig smuts dras in i
lokalerna.
Rökning
Cigarettrök finns kvar i utandningsluften i cirka 15 minuter efter
rökning, och sprids dessutom via kläderna. För allergiska och
astmatiska barn är det olämpligt att personalen röker. Enligt
tobakslagen får rökning inte förekomma på eller i anslutning till
förskolan.
Ljud
För att minska risken för spridning av bakterier och virus, är det
viktigt att det finns fasta rutiner för handtvätt och personlig hygien
för både barn och personal. Skriftliga hygienrutiner ska exempelvis
finnas för blöjbyten, toalettbesök och måltider.
Förskolemiljöer blir lätt bullriga med höga ljudnivåer, bullret beror i
hög grad på barnens och de vuxnas egna aktiviteter. Lokalerna ska
anpassas efter verksamheten, och verksamheten i sig kan
genomföra ljuddämpande åtgärder. Akustikplattor, tassar under
stols- och bordsben och mindre grupper är några exempel på
åtgärder.
Det bör finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid
infektionssjukdomar, och hur leksaker och annat material desinficeras. Örngott, filtar och madrasser och överdrag bör förvaras i
personliga facksystem, och tvättas minst två gånger per månad.
Bullernivån kan även påverkas av bullrande ventilationsanläggningar, fläktar och värmepumpar. Ljudnivåer från dessa installationer
ska följa gällande riktlinjer, enligt Folkhälsomyndighetens allmänna
råd.
Ytor som barnen och vuxna ofta tar på, till exempel lysknappar,
vattenkranar och handtag till dörrar och skåp samt särskilt belastade
bordsytor ska städas ofta.
Förhöjda bullernivåer orsakar stress, och kan ge negativa effekter för
inlärningsförmåga och koncentration. Olika tips finns i
Folkhälsomyndighetens bok Bullret bort!.
Allergi
Dagsljus
Idag är det vanligt med sjukdomar som är kopplade till
överkänslighet, exempelvis allergi. Vanligast bland de yngsta barnen
är födoämnesallergi, men det finns även annan allergi som till
exempel allergi mot djur eller pollen. Det är viktigt med fungerande
städrutiner för att minimera förekomst av damm, pollen och allergen
från husdjur i inomhusmiljön. Städningen på de allergiska barnens
avdelning behöver oftast utökas.
Rum där barn vistas mer än tillfälligt ska ha tillräckligt med dagsljus.
Fönster ska vara placerade så att barnen kan se ut.
Smittskydd
Allergirond bör genomföras årligen, gärna i samband med
skyddsronden.
Varmvatten
För att minimera risken för tillväxt av legionellabakterier ska
varmvattentemperaturen vid tappställen (duschar och kranar) hålla
minst 50° C. Där det finns risk för skållning, det vill säga vid kranar
där små barn själva använder varmvattnet, ska temperaturen inte
överstiga 38°C, nedreglering av värmen ska ske först i blandaren.
Duschar ska regelbundet spolas igenom för att förhindra tillväxt av
bakterier, särskilt efter längre ledigheter. Inandning av legionellabakterier från vattenånga kan orsaka en allvarlig lunginflammation.
öförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvaltningen informerar – Miljöförvalt
Kemikaliehantering
Användningen av kemiska produkter som utgör en risk för hälsan
eller miljön bör minimeras, och ersättas med mindre farliga
alternativ. Kemikalier ska förvaras inlåsta och vara tydligt märkta
med bland annat skyddsanvisningar, innehållsuppgifter och doseringsanvisning. Kemiska produkter med farosymbol/-piktogram på
förpackningen ska redovisas i en kemikalieförteckning. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängligt, tillsammans med kemikalien. För
mer information om kemikalier och kemikalier i varor (leksaker och
inredning), se kemikalieinspektionens hemsida kemi.se och
broschyren Kemikalier i barns vardag.
Material och inredning
Vid inköp av byggnads- och inredningsmaterial, möbler och leksaker
är det viktigt med medvetna val, för att undvika negativ påverkan
från kemiska ämnen i barnens förskolemiljö. Barn är mer mottagliga
för miljögifter eftersom deras kroppar är mindre och huden tunnare
än de vuxnas. Då barnen gärna också utforskar omvärlden genom
att bita och suga på saker, utsätts de även för ett större intag av
miljögifter. Utfasning av kemikalier såsom exempelvis ftalater,
bisfenol och flamskyddsmedel i material bör eftersträvas i barnens
miljöer. Mer information hittar du på malmo.se/miljö&hållbarhet/att
göra hållbara val/konsumtion/välj giftfritt när du shoppar.
Lekyta utomhus
Det är viktigt för barnens utveckling och trivsel att det finns
tillräckligt stora lekytor utomhus, i anslutning till förskolelokalerna.
Tillgänglig utomhusyta bör omfatta 30 kvadratmeter per barn, och
utformas till utvecklande och stimulerande utemiljöer med olika
lekvärden. Utemiljön bör vara en naturlig och integrerad del av
förskolan, och kunna användas spontant för alla barnen i den
dagliga verksamheten. Närbelägna parker eller grönytor kan vara ett
tillskott till verksamheten.
Uteytor som är mindre än miljöförvaltningens rekommenderade, ska
kompenseras med bra lekvärdesfaktor på den tillgängliga
uteplatsen, och med tydligt planerad utevistelse vid andra
rekreationsytor. På malmo.se kan du läsa mer om lekvärdefaktorer.
Solskydd
Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att
minska barnens exponering för UV-strålning. Förskolegårdar ska ha
tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter
och växtbeklädda pergolor. Solskydd kan även anordnas med hjälp
av uppsättning av segelduk.
Energi- och resurshushållning
Medvetenhet kring energi- och resurshushållning är viktigt.
Energisparåtgärder kan uppnås genom exempelvis sparsam
användning av torkskåp, välfyllda tvätt- och diskmaskiner, åtgärder
av droppande kranar och toaletter, sparsam belysning, dubbelsidig
kopiering etc. Sortering av avfall är också en viktig del i arbetet med
energi- och resurshushållning.