SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND Långfristiga investeringar

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.6.2013
COM(2013) 462 final
2013/0214 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om europeiska långsiktiga investeringsfonder
(Text av betydelse för EES)
{SWD(2013) 230 final}
{SWD(2013) 231 final}
SV
SV
MOTIVERING
1.
BAKGRUND
Långfristiga investeringar betyder att långsiktigt kapital tillhandahålls för att finansiera
materiella tillgångar (t.ex. energi-, transport- och kommunikationsinfrastruktur,
industrianläggningar och tjänstefunktioner, bostäder och klimatförändrings- och
miljöinnovationstekniker) och immateriella tillgångar (t.ex. utbildning och forskning och
utveckling) som stimulerar innovation och konkurrenskraft. Många av dessa investeringar ger
samhällsekonomiska vinster, eftersom de ger större förräntning för samhället som helhet
genom att understödja viktiga samhällsfunktioner och förbättra levnadsstandarden. Syftet med
detta förslag är att bidra till att öka mängden av det kapital som finns tillgängligt för
långsiktiga investeringar i morgondagens ekonomi i Europeiska unionen i syfte att finansiera
övergången till en smart och hållbar tillväxt för alla. Detta kommer att ske genom skapandet
av ett nytt fondinstrument: europeiska långsiktiga investeringsfonder. Dessa fonder förväntas,
genom de tillgångsklasser som de får investera i, kunna ge investerare långsiktig, stabil
avkastning. De investeringsbara tillgångarna ingår i kategorin ”alternativa investeringar” —
dvs. tillgångsklasser som faller utanför den traditionella definitionen av noterade aktier och
obligationer. Alternativa investeringar utgörs bl.a. av fastigheter, riskkapital, privat kapital,
hedgefonder, onoterade företag, osäkra fordringar och råvaror, men dessa fonder skulle endast
fokusera på alternativa investeringar som hör till en definierad kategori av långsiktiga
tillgångsklasser, som kräver ett långsiktigt engagemang från investerarnas sida för att kunna
utvecklas framgångsrikt. Fastigheter, onoterade företag och infrastrukturprojekt skulle därför
vara investeringsbara tillgångar, men däremot inte råvaror.
Det finns därmed ett klart behov av att se till att hinder för långsiktiga investeringar undanröjs
på EU-nivå. Detta gäller särskilt tillgångar som infrastrukturprojekt, som är beroende av
långsiktiga åtaganden. Dessa tillgångar är delvis beroende av s.k. tålmodigt kapital. En
inlösen av denna typ av investeringar är kanske inte möjlig under ett antal år, men
investeringarna sker på ett sådant sätt att de ska kunna ge en stabil och förutsägbar
avkastning. Infrastrukturprojekt, investeringar i humankapital eller koncessioner kan passa in
på denna beskrivning. Kapital som investerats på detta långsiktiga, ”tålmodiga” sätt skapar
vinster för den reala ekonomin genom att förutsägbara och stabila finansieringsflöden
tillhandahålls till företag och genom att sysselsättning skapas.
Investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder med långsiktiga åtaganden har uttryckt
ett intresse för att investera i mer långsiktiga investeringstillgångar. Samtidigt har de påpekat
att det saknas lättillgängliga mekanismer, t.ex. investeringsfonder, för att underlätta tillgången
till dessa typer av investeringar. Följaktligen är sådana investeringsmöjligheter begränsade till
ett fåtal mycket stora investerare, såsom stora pensionsfonder eller försäkringsbolag, som kan
anskaffa och avsätta tillräckligt med kapital med hjälp av sina egna resurser. Detta fungerar i
sin tur som ett hinder för mindre investerare, t.ex. lokala pensionssystem som förvaltas av de
fria yrkena eller företags pensionsordningar, som annars skulle ha kunnat vinna på att
diversifiera sina investeringar i sådana tillgångar. Att dessa grupper av investerare saknas gör
i sin tur att den reala ekonomin inte får tillgång till omfattande finansiering med
kapitaltäckning. Sist men inte minst kan också enskilda icke-professionella investerare som
har ett framtida kapitalbehov (bostadsköp, utbildning eller finansiering av större renoveringar)
dra nytta av den (löpande) avkastning som långsiktiga investeringsfonder ger.
De omfattande och långsiktiga investeringar som krävs för förvaltningen av effektiva
kollektiva investeringar i långsiktiga tillgångar har hittills hindrats av den fragmenterade
lagstiftningen i medlemsstaterna. De fonder och incitament som finns på nationellt plan är
SV
2
SV
inte kompatibla med liknande initiativ i andra medlemsstater. Detta hämmar kapitalansamling
och investeringsexpertis, som skapar stordriftsfördelar för fonder och därmed gynnar
investerare. Flertalet medlemsstater har å andra sidan inga fondmodeller eller motsvarande
incitament med inriktning på långsiktiga tillgångsklasser. I avsaknad av ett
gränsöverskridande fondinstrument kan investerare på dessa marknader inte investera i
långsiktiga tillgångsklasser.
Slutresultatet är att det inte finns någon lättillgänglig mekanism för att kanalisera medel som
ska avsättas för lång tid framåt i realekonomiska projekt som behöver sådan finansiering.
Detta utgör ett hinder för utvecklingen av långsiktiga investeringar. Någon expertis bland
professionella investerare har inte utvecklats på grund av bristande efterfrågan. Det uppstår
inga stordriftsfördelar som leder till minskade kostnader för att driva en fond för långsiktiga
investeringar.
Vidare kan stora infrastrukturprojekt eller projekt inom industriteknik kräva att man har
tillgång till kapital som inte alltid finns tillgängligt om kapitalet ska anskaffas i bara en enda
medlemsstat. Storskaliga projekt kan också omfatta företag som är etablerade i en rad olika
medlemsstater. En finansieringsmekanism måste hantera problemet med fragmentering och
underlätta för investerare och projekt i de olika EU-länderna.
Det finns därför ett behov av ett finansieringsinstrument som är särskilt utformat för att lösa
dessa problem. För att maximera finansieringsmekanismens effektivitet måste den vara möjlig
att tillgå för investerare inom hela unionen. Vikten av att ta itu med dessa frågor fastställdes
redan i inremarknadsakt II (nedan kallad SMA II)1. Ett av de tolv centrala målen är att främja
långsiktiga investeringar i den reala ekonomin. För att uppnå detta mål föreslogs i SMA II att
en ny uppsättning EU-regler ska tas fram för att underlätta gränsöverskridande anskaffning av
det kapital som krävs för att förvalta kostnadseffektiva investeringsfonder som är inriktade på
långsiktiga investeringsmöjligheter.
I Europeiska kommissionens grönbok Långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin2
beskrivs detta arbete och frågor som rör tillgångs- och efterfrågesidan inom alla
finansieringsstrukturer tas upp. Grönboken bekräftade också behovet av åtgärder när det
gäller investeringsfonder, såsom beskrivs i detta förslag, samtidigt som den fokuserade på det
övergripande behovet av att stimulera finansieringen av den reala ekonomin genom att
förbättra mixen av olika finansieringskällor och deras generella motståndskraft. Den nya
europeiska långsiktiga investeringsfonden kan som ett komplement bidra till att öka
tillgången till andra finansieringsformer än bankfinansiering för företagen.
För närvarande domineras EU:s investeringsfondsmarknader av fonder som verkar inom
ramen för fondföretagsdirektivet (kortform för ”företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper”), som infördes 1985. Investeringsinstituten förvaltar nu tillgångar
för 6,697 miljarder euro3. Fondföretagsdirektivet innehåller en uppsättning produktregler som
används av investeringsfonder som är tillgängliga för icke-professionella investerare och det
är särskilt inriktat på överlåtbara värdepapper. Syftet med direktivet är främst att säkerställa
att det finns tillräcklig likviditet för att täcka inlösenkrav. Dessa fondföretag kan därför inte
bidra med finansiering i form av ”tålmodigt” kapital till infrastrukturprojekt och andra
projekt. Även om europeiska långsiktiga investeringsfonder inte nödvändigtvis kommer att
skapa lika stort intresse bland investerarna, med tanke på det värde som mycket likvida fonder
har för många icke-professionella investerare, visar de goda utfallet med
1
2
3
SV
Se hhttp://ec.euopea.eu/internal_market/smact/docs/single-market-act2_en.pdf
See hhttp://ec.euopea.eu/internal_market/finances/financing-growth/long-term/index_en.htm
EFAMA Investment Fund Industry Factsheet, mars 2013.
3
SV
fondföretagsinitiativet att åtgärder på EU-nivå kan få betydande effekter på utvecklingen av
en marknad och bygga upp investerarnas förtroende.
Inrättandet av de europeiska riskkapitalfonderna och de europeiska fonderna för socialt
företagande kommer, tillsammans med de europeiska långsiktiga investeringsfonderna, att
bidra till finansieringen av den europeiska ekonomin. Men dessa två typer av fonder är
inriktade på en mycket specifik nisch av EU:s ekonomi: nystartade företag som finansieras
med riskkapital och företag som specialiserat sig på att åstadkomma sociala effekter.
Förslaget om europeiska långsiktiga investeringsfonder bygger på ett vidare synsätt. Det är
inriktat på en rad olika långsiktiga tillgångsklasser med avsikten att skapa en investeringsfond
som även kan säljas till icke-professionella investerare. Därmed uppstår behovet av tre
centrala egenskaper: 1) särskilda produktregler för investeringsbara tillgångar och deras
diversifiering, 2) en hög kompetensnivå hos dem som får förvalta och marknadsföra
europeiska långsiktiga investeringsfonder, och 3) överensstämmelse mellan fondernas
investeringshorisont och investerarnas förväntningar på inlösen.
Behovet av produktregler
Syftet med de nya ramarna för europeiska långsiktiga investeringsfonder är att skapa ännu ett
”pass för icke-professionella investerare” som följer den beprövade fondföretagsstrategin för
produktspecifikationer och riskspridning. Från investerarnas sida är man mycket intresserade
av att få möjlighet att investera i långsiktiga tillgångsklasser som antingen stiger i värde under
deras livscykel (små och medelstora företag) eller som ger löpande avkastning under hela
innehavsperioden (infrastrukturtillgångar). Särskilt pensionsordningar som förvaltas av
kommunala och regionala myndigheter, små och stora företag eller de fria yrkena vill ha ett
sådant instrument. Eftersom många medlemsstater inte har några fonder för långsiktiga
tillgångar så utestängs investerare i dessa länder från denna investeringsmöjlighet. Ett
gränsöverskridande pass kommer att råda bot på detta.
För att tillgodose dessa investerares behov kommer europeiska långsiktiga investeringsfonder
att kunna investera i alla slag av tillgångar som inte handlas på reglerade marknader. Dessa
tillgångar är illikvida och kräver därför att en fond ingår ett långsiktigt åtagande när den köper
dem. Detsamma gäller för dem som investerar i en sådan fond. Tillgångar som inte är handlas
på en andrahandsmarknad och vars ägare skulle behöva lång tid för att finna en köpare kan
bl.a. vara 1) investeringar i infrastrukturprojekt, t.ex. på områden som transporter, energi eller
utbildning, 2) investeringar i icke-börsnoterade företag, dvs. främst små och medelstora
företag, 3) investeringar i fast egendom, t.ex. byggnader och direktinköp av en
infrastrukturtillgång.
Att en tillgång inte handlas på en reglerad marknad innebär därför att den i sig själv är en
långsiktig tillgång. Dessa tillgångar är illikvida helt enkelt därför att man utan en offentlig
handelsplats inte omedelbart kan hitta en köpare till dem. Dessa tillgångar har också ofta en
ganska liten målgrupp och är bara attraktiva för köpare som själv kan göra egna kontroller och
är specialiserade på området. När en europeisk långsiktig investeringsfond investerar i ett
projektföretag räknar den med att det inte kommer att finnas någon omedelbart identifierbar
köpare av detta innehav under en längre tid.
Mot bakgrund av den inneboenden avsaknaden av likviditet innehåller förslaget till förordning
inte några bestämmelser om att investeringarna ska innehas under en på förhand fastställd tid.
Mot bakgrund av den noggranna genomlysning som en investering i en långsiktig tillgång
kräver framstår det inte som klokt att föreskriva minimiperioder för innehavet. Alla
investeringsbeslut kommer att skilja sig från varandra och förvaltarna av europeiska
långsiktiga investeringsfonder är bäst lämpade att bestämma hur länge de vill investera i
SV
4
SV
tillgången för att generera utlovad avkastning. Detta är en stor skillnad jämfört med
fondföretagens förvaltare som noga följer den makroekonomiska utvecklingen eller de
dagliga fluktuationerna på en fondbörs.
Det förefaller också nödvändigt att ge utrymme för förvaltningsmässig flexibilitet när det
gäller den exakta tidsramen för en portfölj med långsiktiga tillgångar. En portfölj kan därför
enligt förslaget byggas upp under fem år. Förslaget ger också förvaltaren möjlighet att
investera upp till 30 % av fondens kapital i likvida värdepapper. Denna likviditetsbuffert har
utformats för att göra det möjligt för fonden att hantera det kassaflöde som uppstår medan den
långsiktiga portföljen byggs upp. Förvaltaren har därmed också möjlighet att placera
överskott av likvida medel som uppstår ”mellan investeringar”, dvs. när en långsiktig tillgång
säljs för att ersättas av en annan.
För att skapa förtroende hos investerarna samt rättslig säkerhet, särskilt men inte bara för
icke-professionella investerare som är målgrupp för europeiska långsiktiga
investeringsfonder, krävs det enligt förslaget en uppsättning robusta men flexibla
produktregler. Produktregler är det bästa sättet att bidra till att de långsiktiga
finansieringsbehov som konstaterats tillgodoses och ge europeiska långsiktiga
investeringsfonder en förutsägbar produktprofil. När fonden godkänts kan den säljas till
professionella och icke-professionella investerare i andra medlemsstater.
Europeiska långsiktiga investeringsfonder ger investerarna möjlighet att diversifiera sina
investeringsportföljer. De tillgångar som den föreslagna fonden kan investera i är alternativa
investeringar och därför mycket olika till sin karaktär jämfört med mer traditionella noterade
aktier och värdepapper som innehas av många investerare. De stränga diversifieringsreglerna i
regelverket för fondföretag kan göra det dyrt eller till och med omöjligt att driva en europeisk
långsiktig investeringsfond, men fonden kommer fortfarande att omfattas av en rimlig nivå av
diversifiering av tillgångarna.
Denna diversifieringsfördel gäller såväl icke-professionella investerare som institutionella
eller ”sofistikerade” investerare som personer med stor nettoförmögenhet. De stränga
föreslagna produktreglerna och det investerarskydd som därmed skapas har utformats för att
göra europeiska långsiktiga investeringsfonder lämpliga för icke-professionella investerare.
Behovet av omfattande förvaltningsmässig kompetens
På grund av avsaknaden av likviditet och då de andelar i långsiktiga tillgångsklasser som en
europeisk långsiktig investeringsfond fokuserar på inte är noterade på en reglerad marknad,
omfattas alla långsiktiga tillgångar som en fond får investera i av kategorin ”alternativa
investeringar” (se beskrivningen av alternativa investeringar ovan). Europeiska långsiktiga
investeringsfonder måste därför förvaltas av företag som auktoriserats enligt direktivet om
förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) för att förvalta och marknadsföra
alternativa investeringar.
Förslaget till regler för europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer därför att vara
baserat på ordningen för auktorisation av förvaltare enligt direktivet AIF-förvaltare4, som
innehåller de allmänna reglerna för AIF-förvaltare som förvaltar och säljer sina fonder till
professionella investerare. Särskilda produktregler för långsiktiga investeringsfonder kommer
att läggas till så att fonden lätt kan kännas igen av både professionella och icke-professionella
investerare som är intresserade av de avkastningsprofiler som är förknippade med
investeringar i långsiktiga tillgångar.
4
SV
Direktiv 2011/61/EU.
5
SV
Förslaget till regler bygger på de gränsöverskridande bestämmelserna i direktivet om AIFförvaltare genom att det europeiska passet för marknadsföring till professionella investerare
kompletteras med ett europeiskt pass för marknadsföring till icke-professionella investerare
inom EU när det gäller europeiska långsiktiga investeringsfonder. Eftersom europeiska
långsiktiga investeringsfonder kan säljas till privata konsumenter finns det ett ökat behov av
konsumentskydd, t.ex. de strängare regler som förbjuder investeringar i tillgångar som kan ge
upphov till en intressekonflikt, regler om öppenhet som innebär att ett dokument med basfakta
för investerare måste offentliggöras samt särskilda villkor för försäljningen.
Mot bakgrund av det ovan nämnda gäller att för att en europeisk långsiktig investeringsfond
ska kunna godkännas måste förvaltaren vara auktoriserad enligt direktivet om AIF-förvaltare.
Merparten av de tillgångar som en europeisk långsiktig investeringsfond investerar i måste
per definition vara tillgångar som ska innehas under lång tid. En alltför stor koncentration i en
enda tillgång eller ett enda företag skapar risker för investerarna som kan visa sig vara mycket
svårhanterliga. För att minska dessa risker måste en europeisk långsiktig investeringsfond
följa vissa diversifieringsregler. Dessutom föreslås gränser för användningen av derivat när
det gäller fondens tillgångar samt ett tak för upplåning.
Behovet av överensstämmelse mellan investerings- och inlösenhorisonten
De tillgångar som en fond investerar i kommer att vara illikvida. De kommer därför inte att
kunna köpas och säljas så lätt. Det finns eventuellt inte någon tillförlitlig andrahandsmarknad
för långsiktiga tillgångar, vilket kan göra det svårare att värdera och sälja dem. Tillgångarnas
illikvida beskaffenhet är inte i sig självt ett problem och förslaget är utformat för att skapa ett
finansieringsinstrument som är anpassat för denna typ av tillgångar. Kraven i direktivet om
AIF-förvaltare omfattar också dessa frågor, t.ex. vad gäller värderingen samt kravet att
förvaltare ska ha lämpliga riktlinjer och mekanismer för värderingen.
Tillgångarnas illikvida beskaffenhet kan göra det svårt för fonderna att tillgodose en begäran
om inlösen från investerare innan en tillgång eller ett projekt som man investerat i når sin
förväntade förfallotidpunkt. Ett behov av att behålla likvida tillgångar för att tillgodose
inlösenkrav skulle också styra bort pengar från det primära syftet med de europeiska
långsiktiga investeringsfonderna — nämligen att investera i långsiktiga tillgångar.
Möjligheter att kunna lösa in tidigt, dvs. före utgången av fondens investeringslivscykel,
skulle dessutom öka behovet av att förfoga över tillgångar för att tillgodose krav på tidig
inlösen. Det finns risk för att dessa tillgångar kan behöva säljas till utförsäljningspriser långt
under vad fondförvaltaren anser att tillgången bör vara värd under normala omständigheter.
En sådan försäljning kan också begränsa avkastningen för andra investerare som fortsätter att
vara investerade i fonden. Fonderna kommer således inte erbjuda investerarna någon förtida
inlösen. Detta tillvägagångssätt kommer att förhindra potentiella intressekonflikter mellan
investerare som lämnar fonden och övriga investerare.
Europeiska långsiktiga investeringsfonder i kombination med direktivet om AIF-förvaltare
kommer att utgöra en robust förvaltnings- och produktram som utformats för att ge
investerarna visshet om att deras investeringar förvaltas på ett förnuftigt, kompetent och ärligt
sätt. Det måste klart och tydligt anges att det inte kommer att finnas någon möjlighet till
inlösen under investeringarnas löptid så att man undviker oberättigade förväntningar om
fondens likviditet. Att europeiska långsiktiga investeringsfonder också är tillgängliga för ickeprofessionella investerare kommer dessutom att säkerställa att största möjliga mängd kapital
görs tillgängligt.
Dessutom kan den illikviditetspremie som är förknippad med en investering i en långsiktig
tillgång endast omsättas om förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond får gå in i
projekt under en längre tid utan att ställas inför ett konstant tryck på inlösen. Som påpekas i
SV
6
SV
konsekvensanalysen kräver den illikviditetspremie som följer av investeringar i långsiktiga
tillgångar ett innehav på mellan 10 och 20 år. T.ex. ligger avkastningen på fast egendom
omräknat på årsbasis på 12.71 %, vilket kan jämföras med S&P 500 (aktieindex) på 10,94 %
och det typiska obligationsindexet på 7,70 % sett över en period på 14 år. I likhet med detta
kan de amerikanska riskkapitalfondernas goda avkastning — 16,5 % omräknat på årsbasis
jämfört med S&P 500 på 11,2 % — bara uppnås om man väljer en investeringshorisont på 20
år.
Den positiva avkastningen på en investering i långsiktiga tillgångar bör också bedömas mot
bakgrund av de risker de medför. Precis som med traditionella investeringar i aktier och
obligationer finns risken att man förlorar hela kapitalet. Det som emellertid skiljer de
långsiktiga tillgångarna från överlåtbara värdepapper som det handlas med på en reglerad
marknad är den risk som är knuten till deras avsaknad av likviditet. I motsats till aktier och
obligationer som normalt lätt kan avyttras på en reglerad marknad finns det för långsiktiga
tillgångar inte några likvida andrahandsmarknader och det krävs ofta månader eller år för att
kunna sälja en sådan tillgång. Utkastet till förslag kräver därför att den valda livslängden för
en fond måste vara tillräckligt lång för att inrymma ett omsorgsfullt val och ett långsiktigt
engagemang i ett projekt, företag eller fast egendom.
Under dessa omständigheter måste det framtida fondpasset vara förenat med en tillräcklig
grad av förvaltningsmässig flexibilitet när det gäller valet av tillgångar och fastställandet av
tidsramen innan de avyttras. Detta är skälet till att det i förslaget inte föreskrivs några fasta
tidsperioder för innehavet av tillgångar eller för löptiden för själva fonden.
Fonden bör därför vara flexibel vad gäller investeringspolicy och innehavsperioder. Syftet är
att locka en kritisk massa av förvaltare som erbjuder instrumentet över nationsgränser och
därigenom lockar en kritisk massa av tillgångar och investerare. Fondens livscykel bör därför
stämma överens med den särskilda profil som de tillgångar som fonden investerar i har. Detta
får effekter för de möjligheter till inlösen som en sådan fond realistiskt sett kan erbjuda.
Erfarenheterna av öppna långsiktiga fonder på de nationella marknaderna visar att en fond
inte kan erbjuda inlösen samtidigt som den investerar i sådana långsiktiga tillgångar som
förslaget är inriktat på. Det bästa sättet att se till förvaltarna har utrymme att investera i
tillgångar som kräver långsiktiga åtaganden och därmed finansiera ekonomin är att fondens
livscykel anpassas efter de tillgångar den investerar i. Om det finns möjligheter till inlösen i
ett tidigare skede kommer detta alltid att leda till att fondens långsiktiga perspektiv vattnas ur,
och detta gör den mindre attraktiv för de flesta pensionsordningsinvesterare som vill ha en
långsiktig och stadig inkomst i stället för möjligheter till förtida inlösen.
Detta innebär dock inte att investerarna inte kan lösa in sina investeringar före utgången av
den fondens livscykel. Många av de framgångsrika långsiktiga fonder som kommissionens
konsekvensanalys hittade på nationell nivå är uppbyggda som noterade enheter. Investerare
kan på så sätt handla med sina aktier eller andelar i fonden på en andrahandsmarknad. Om
långsiktiga investeringar verkligen ska vara attraktiva för mindre investerare eller ickeprofessionella investerare generellt kommer andrahandsmarknader att vara den huvudsakliga
plats där man köpa in sig i eller lämna den långsiktiga fonden.
Europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer att vara investeringsprodukter i den
mening som avses i direktivet om marknader för finansiella instrument (nedan kallat MiFIDdirektivet)5 och omfattas därför av alla krav i det direktivet avseende marknadsföring,
försäljning och information.
5
SV
Direktiv 2004/39/EG.
7
SV
Den föreslagna nya fonden kommer att kunna marknadsföras till investerare i hela EU. Det är
därför viktigt att investerare vet att det skydd som de kommer att få är detsamma oavsett var
fondförvaltaren kommer ifrån. Det rättsliga instrument som föreslås är därför en förordning,
eftersom detta är det bästa sättet att åstadkomma enhetliga, klara och direkt tillämpliga regler i
hela unionen.
2.
RESULTAT
AV
SAMRÅD
KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
2.1.
Samråd med berörda parter
MED
BERÖRDA
PARTER
OCH
Sedan mitten av 2012 har Europeiska kommissionen genomfört omfattande samråd med
representanter från en rad olika organisationer. Samrådet har skett i form av bilaterala och
multilaterala möten, ett skriftligt offentligt samråd om frågor som rör kapitalförvaltning6,
inbegripet långsiktiga investeringar och ett uppföljande frågeformulär som skickades ut till
berörda parter. Kommissionens avdelningar fick in 65 svar på den del som avsåg långsiktiga
investeringar. Frågeformulär resulterade i 50 svar. Ytterligare bilaterala diskussioner har
hållits med fondförvaltare som är verksamma på marknaderna för infrastruktur och
långsiktiga projekt, fondbolagens föreningar och representanter för icke-professionella och
institutionella investerare.
2.2.
Konsekvensbedömning
I linje med sin politik för bättre lagstiftning har kommissionen genomfört en
konsekvensbedömning av handlingsalternativen. En lång rad handlingsalternativ ingick: från
inga åtgärder, integrering av långsiktiga tillgångsklasser i det befintliga regelverket för
fondföretag, till att skapa ett fondinstrument bara för professionella investerare, eller ett
fondinstrument som är öppet för alla investerare, med eller utan möjligheter till inlösen.
Alla dessa alternativ analyserades mot bakgrund av de allmänna principerna om att öka
tillgången till kapitalflöden för den långsiktiga finansieringen för den europeiska reala
ekonomin och öka samstämmigheten på den inre marknaden. En ny finansieringsmekanism
måste dock också utformas på ett sådant sätt att målet att skapa stordriftsfördelar för
fondförvaltare och öka utbudet inte strider mot behovet av att informera och tillhandahålla ett
lämpligt skydd för alla kategorier av investerare.
Det valda alternativet är att inrätta ett fondinstrument för långsiktiga investeringar som är
öppet för både professionella och icke-professionella investerare. Eftersom långsiktiga
tillgångsklasser till sin natur är illikvida har man ingen rätt till inlösen innan fondens livscykel
löper ut. Så många olika typer av investerare som möjligt skulle få tillgång till europeiska
långsiktiga investeringsfonder. På så sätt kan det potentiella samlade kapitalet som finns
tillgängligt för att göra dessa investeringar maximeras. Fonderna skulle omfattas av
produktregler som är utformade på ett sätt som garanterar tillräcklig diversifiering, förhindrar
potentiella intressekonflikter, ökar transparensen när det gäller kostnader och begränsar
användningen av derivat och hävstångseffekter. Detta för att tillhandahålla ett investerarskydd
för icke-professionella investerare. Genom att inte ge någon rätt till inlösen under fondens
löptid kan mer av dess kapital investeras i tillgångar som är illikvida. Denna avsaknad av rätt
till inlösen är också en stark signal till professionella och icke-professionella investerare om
att det rör sig om en långsiktig investering.
De synpunkter som konsekvensbedömningsnämnden lämnade i sitt yttrande av den 31 maj
2013 har beaktats. Problembeskrivningen har stramats upp för att i högre grad klargöra
6
SV
Se http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2012/ucits/ucits_consultation_en.pdf
8
SV
problemets omfattning och valet av tidpunkt för förslaget. Beskrivningen av
handlingsalternativen har också förbättrats liksom analysen av det föreslagna alternativets
effektivitet. Konsekvensbedömningen klargör nu också i större detalj skälen till att förslaget
avviker från vissa av de synpunkter som framförts av vissa berörda parter under
samrådsförfarandet. Resonemanget kring valet att inte införa rätt till inlösen stramades upp
både med avseende på investerarskyddet och sett till hur investerarna kommer att ställa sig till
den nya fondtypen. Vissa icke-professionella investerare kan visserligen vara mindre benägna
att investera i en fond utan rätt till inlösen, men de risker som är förknippade med att erbjuda
sådana rättigheter kan undergräva fondmodellen. Samtidigt skulle den begränsning av
investeringarnas effektivitet som är nödvändig för att säkra ytterligare likviditet hämma
verkan av en eventuell ytterligare efterfrågan från icke-professionella investerares sida.
3.
FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
3.1.
Rättslig grund och regleringsform
I artikel 114.1 i EUF-fördraget föreskrivs en rättslig grund för en förordning som skapar lika
villkor och riktar sig mot den inre marknadens funktion. Försiktighetsbaserade produktregler
fastställer gränserna för de risker som är förenade med investeringsfonder som är inriktade på
långsiktiga tillgångar. De reglerar därmed inte tillgången till kapitalförvaltningsverksamhet
utan styr det sätt på vilket denna verksamhet bedrivs för att säkra skyddet för investerarna och
den finansiella stabiliteten. De främjar en korrekt fungerande inre marknad.
För att nå målet om den inre marknadens integritet kommer lagförslaget att skapa ett
regelverk för europeiska långsiktiga investeringsfonder i syfte att säkerställa att dessa fonder
omfattas av enhetliga regler i hela EU och att de kan identifieras som sådana av investerare i
hela EU. Målet med den föreslagna förordningen är att skapa en robust och samtidigt flexibel
uppsättning regler som svarar mot de aktuella investeringarnas långsiktiga karaktär. De
föreslagna bestämmelserna bör också garantera lika konkurrensvillkor för de olika förvaltarna
av långsiktiga investeringsfonder. Med detta lagförslag harmoniseras därmed villkoren för
alla relevanta aktörer på marknaden för investeringsfonder, till förmån för alla investerare och
för en väl fungerande inre marknad för finansiella tjänster.
En förordning anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att införa enhetliga krav för
bl.a. investeringsbara tillgångar, portföljsammansättning, diversifieringsregler, inlösenpolicy
samt regler för auktorisering av de fonder som ska investera i långsiktiga tillgångar. Syftet
med dessa produktregler är att säkerställa att europeiska långsiktiga investeringsfonder
kommer att fungera på ett mer effektivt sätt. Utövande av verksamhet som förvaltare av en
europeisk långsiktig investeringsfond regleras genom direktivet om AIF-förvaltare.
Förvaltarnas verksamhet kommer att fortsätta att omfattas av det direktivet, men de
långsiktiga investeringsprodukterna omfattas av den föreslagna förordningen, utöver de regler
som gäller enligt direktivet om AIF-förvaltare.
3.2.
Subsidiaritet och proportionalitet
Nationella lagstiftningsåtgärder är till sin natur begränsade till medlemsstaten i fråga. Om
produktprofilen för en europeisk långsiktig investeringsfond bara regleras på nationell nivå
finns det risk för att olika investeringsprodukter säljs som långsiktiga investeringsfonder med
olika egenskaper. Detta skulle skapa förvirring bland investerarna och hindra framväxten av
EU-omfattande konkurrensvillkor för de förvaltare som erbjuder europeiska långsiktiga
investeringsfonder till professionella och/eller icke-professionella investerare.
Eftersom kapitalförvaltningssektorn i huvudsak är av gränsöverskridande karaktär har den
nuvarande fragmenteringen av marknaden lett till att sektorn inte fungerar effektivt. Det
SV
9
SV
föreslagna harmoniserade och hållbara regelverket för europeiska långsiktiga
investeringsfonder kommer att fungera som en källa till långsiktig finansiering för den
europeiska ekonomin. Det nya regelverket kommer att garantera en finansiering av olika
projekt och sektorer och ge stabila källor till avkastning för långsiktiga investerare. Det är
därför nödvändigt med en Europatäckande marknad för europeiska långsiktiga
investeringsfonder och lagförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.3 i
EU-fördraget och det andra protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och
proportionalitetsprinciperna.
Vad beträffar proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i EU-fördraget inrymmer
förslaget en lämplig balans mellan det allmänintresse som är aktuellt och åtgärdens
kostnadseffektivitet. De föreslagna bestämmelserna har till syfte att skapa en gemensam
produktmärkning, som det finns ett starkt allmänintresse för och som skulle lägga grunden för
en gemensam, konkurrenskraftig och kostnadseffektiv marknad för europeiska långsiktiga
investeringsfonder i hela EU. De krav som införs för de olika berörda parterna har avpassats
noggrant. Kraven har så långt som möjligt utformats som miniminormer (t.ex.
diversifieringsgränser för utfärdare) och de regleringsmässiga kraven har anpassats så att de
inte i onödan påverkar befintliga affärsmodeller. I synnerhet kombineras i förslaget till
förordning parametrar som är lämpliga för långsiktiga investeringar och särskilda grupper av
investerare genom att full hänsyn tas till säkerhets- och förtroendeaspekter som rör alla
europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förslaget går följaktligen inte utöver vad som är
nödvändigt för att uppnå en gemensam rättslig ram för europeiska långsiktiga
investeringsfonder, samtidigt som det behandlar de regleringsfrågor som skulle påverka
märkningens tillförlitlighet.
3.3.
Närmare redogörelse för förslaget
Förslaget till förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder är uppdelat i sju
kapitel.
3.3.1.
Kapitel I – Allmänna bestämmelser (Artiklarna 1–65).
Kapitel I innehåller allmänna bestämmelser, bl.a. de föreslagna fondbestämmelsernas syfte
och tillämpningsområde, definitioner, förfarandet för godkännande av europeiska långsiktiga
investeringsfonder (på fondnivå), och den föreslagna förordningens samverkan med gällande
regler för auktorisation av förvaltare av alternativa investeringsfonder, enligt direktiv
2011/61/EU (direktivet om AIF-förvaltare).
I artikel 1 fastställs syftet med förordningen och förordningens tillämpningsområde
avgränsas. Det klargörs att kraven i förordningen är uttömmande och därmed inte lämnar
något utrymme för nationell överreglering. Artikel 2 innehåller ytterligare definitioner som
krävs för den föreslagna förordningens tillämpning. I artikel 3 föreskrivs att EU-baserade
alternativa investeringsfonder ska godkännas i enlighet med förslaget till förordning om de
ska marknadsföras eller förvaltas inom EU som europeiska långsiktiga investeringsfonder.
Beteckningen ”europeiska långsiktiga investeringsfonder” ska förbehållas de EU-baserade
AIF-fonder som uppfyller kraven i den föreslagna förordningen. Detta innebär att en
förvaltare av alternativa tillgångsklasser som vill förvalta eller marknadsföra fonder som är
inriktade på långsiktiga tillgångar utan att använda den föreslagna beteckningen inte skyldig
att följa bestämmelserna i förslaget till förordning.
Artikel 4 föreskriver ett harmoniserat förfarande för godkännande av europeiska långsiktiga
investeringsfonder och i artikel 5 fastställs villkoren för ett sådant godkännande. Artikel 6
beskriver samspelet mellan bestämmelserna i direktivet om AIF-förvaltare och den föreslagna
SV
10
SV
förordningen, som framför allt föreskriver att fondförvaltaren ska se till att förordningen
efterlevs.
3.3.2.
KAPITEL II — Skyldigheter i samband med europeiska
investeringsfonders investeringsstrategier (artiklarna 7–15)
långsiktiga
Kapitel II innehåller bestämmelser om investeringsstrategier som ska följas av en europeisk
långsiktig investeringsfond, bl.a. bestämmelser om investeringsbara tillgångar,
portföljsammansättning och diversifiering, intressekonflikter, koncentration och lån av
kontanter.
I artikel 7 föreskrivs att, i förekommande fall, varje delfond i en europeiska långsiktig
investeringsfond ska anses utgöra en separat fond vid tillämpningen av bestämmelserna i
kapitel II.
I artikel 8 beskrivs två kategorier av finansiella tillgångar som en europeisk långsiktig
investeringsfond kan investera i: långsiktiga tillgångar och tillgångar som avses i artikel 50.1 i
direktiv 2009/65/EG (fondföretagsdirektivet). Europeiska långsiktiga investeringsfonder får
inte syssla med blankning av tillgångar, vara exponerade för råvaror, ingå avtal om utlåning
av värdepapper eller om inlåning av värdepapper, ingå återköpsavtal eller använda finansiella
derivat, utom när dessa instrument används för risksäkring.
I artikel 9 beskrivs de villkor som gäller för att långsiktiga tillgångar ska kunna användas,
t.ex. de olika kategorier av instrument som kan användas för att få tillgång till kvalificerade
portföljföretag, investeringen i andelar eller aktier i andra europeiska långsiktiga
investeringsfonder och innehav av reala tillgångar, t.ex. fastigheter, fartyg eller flygplan. I
artikel 10 anges villkoren för att ett företag ska kunna bli ett godkänt portföljföretag. Det
godkända portföljföretaget ska vara onoterat, ha sitt säte i EU och ha till syfte att finansiera
infrastrukturprojekt, företag eller fastigheter, fartyg och flygplan. Det ska inte ha formen av
ett företag för kollektiva investeringar.
Artikel 11 innehåller en generell bestämmelse om hur fondförvaltaren ska hantera
intressekonflikter. Förvaltaren får inte har något personligt intresse i en långsiktig tillgång
som fonden har investerat i.
Artikel 12 innehåller detaljerade bestämmelser om fondens portföljsammansättning. Det
innehåller också bestämmelser om diversifieringen av investeringsbara tillgångar som alla
fonder måste följa, t.ex. bestämmelser om den maximala riskexponering som en fond får ha
gentemot en enda motpart. I artikel 13 fastställs maxgränsen för en fonds förvärv av andelar i
en enda emittent (koncentrationsgränser). I artikel 14 anges under vilka förutsättningar fonden
får låna kontanter. Artikel 15 innehåller bestämmelser om tillämpningen av bestämmelserna
om portföljsammansättning och diversifiering, med beaktande av de olika stadierna av
fondens livslängd.
3.3.3.
Kapitel III — Inlösen av, handel med och utfärdande av aktier eller andelar i den
europeiska långsiktiga investeringsfonden och inkomstfördelning (artiklarna 16-20)
Kapitel III handlar om fondernas inlösenpolicy, möjligheten att handla med andelar eller
aktier i fonden på en andrahandsmarknad, emission av nya aktier eller andelar, avyttring av
tillgångar i europeiska långsiktiga investeringsfonder och inkomstfördelning till investerarna i
en fond.
Enligt artikel 16 kan en fond inte erbjuda sina investerare rätt till inlösen före utgången av
fondens livscykel. Livscykeln fastställs i fondbestämmelserna och motsvarar livscykeln för
fondens enskilda tillgångar och dess långsiktiga investeringsmål.
SV
11
SV
Artikel 17 innehåller bestämmelser om handeln med andelar eller aktier i en europeisk
långsiktig investeringsfond på reglerade marknader samt fri överföring av andelar eller aktier
i en fond till tredje part. Artikel 18 innehåller villkoren för fonders nyemission av aktier eller
andelar, t.ex. att de först ska ha erbjudits befintliga investerare om priset understiger värdet på
fondens nettotillgångar. I artikel 19 behandlas det förfarande som varje europeisk långsiktig
investeringsfond ska anta för avyttring av tillgångar. I artikel 20 fastställs tillämpliga regler
för fördelningen av inkomster från fondens tillgångar och där föreskrivs att en fond ska ange
sin utdelningsstrategi i sina fondbestämmelser.
3.3.4.
Kapitel IV — Krav på insyn (artiklarna 21-22)
Kapitel IV innehåller regler om insyn som ska uppfyllas när fonden marknadsförs till
investerare.
Artikel 21 kräver att ett dokument med basfakta för investerare och ett prospekt ska
offentliggöras innan fonden marknadsförs till icke-professionella investerare. Prospektet och
annat marknadsföringsmaterial ska informera investerarna om de särskilda förutsättningar
som gäller för långsiktiga investeringar i en europeisk långsiktig investeringsfond. Artikel 22
kräver att fondförvaltaren på ett detaljerat sätt ska informera investerarna om alla kostnader
som är knutna till fonden.
3.3.5.
Kapitel V — Marknadsföring (artiklarna 23–25)
Kapitel V innehåller de regler som gäller för en EU-baserad AIF-förvaltare vid
marknadsföringen av andelar eller aktier i fond till professionella och icke-professionella
investerare.
Enligt artikel 23 ska fondförvaltare ha faciliteter på plats i alla medlemsstater där de avser att
marknadsföra sina fonder. Artikel 24 innehåller de ytterligare krav som förvaltare måste
uppfylla vid marknadsföring till icke-professionella investerare. Artikel 25 bygger på det
anmälningsförfarande som föreskrivs i direktivet om AIF-förvaltare för att förvaltare av
långsiktiga investeringsfonder ska få marknadsföra andelar eller aktier i sin fond till
investerare både i deras hemland och i en potentiell värdmedlemsstat.
3.3.6.
Kapitel VI — Tillsyn (artiklarna 26-29)
Kapitel VI innehåller
investeringsfonder.
bestämmelserna
om
tillsyn
över
europeiska
långsiktiga
I artikel 26 beskrivs fondens behöriga myndigheters och fondförvaltarens respektive
uppgifter. I artikel 27 anges att de behöriga myndigheternas befogenheter enligt
fondföretagsdirektivet och direktivet om AIF-förvaltare ska utövas även med hänsyn till den
föreslagna förordningen. Artikel 28 rör Esmas befogenhet, medan artikel 29 innehåller
bestämmelser om samarbete mellan tillsynsmyndigheterna.
3.3.7.
Kapitel VII – Slutbestämmelser (artiklarna 30–31)
Kapitel VII innehåller bestämmelser om att kommissionen ska utvärdera hur de föreslagna
bestämmelserna fungerar samt bestämmelser om ikraftträdandet av den föreslagna
förordningen.
4.
BUDGETKONSEKVENSER
Budgetkonsekvenserna av förordningen om långsiktiga investeringsfonder framgår av den
finansieringsöversikt som bifogas förslaget.
SV
12
SV
2013/0214 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om europeiska långsiktiga investeringsfonder
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande7,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
SV
(1)
Långsiktig finansiering är ett viktigt verktyg som gör det möjligt att föra in den
europeiska ekonomin på vägen mot smart och hållbar tillväxt för alla och att utarbeta
morgondagens ekonomi så att den blir är mindre sårbar för systemrisker och mer
motståndskraftig. Europeiska långsiktiga investeringsfonder erbjuder finansiering till
olika långsiktiga infrastrukturprojekt eller varaktiga icke-börsnoterade företag som
emitterar egetkapitalinstrument eller skuldebrev för vilka det inte finns några lätt
identifierbara köpare. Genom att finansiera sådana projekt bidrar fonderna till
finansieringen av unionens ekonomier.
(2)
På efterfrågesidan kan fonderna ge en stabil intäktsström för pensionsförvaltare,
försäkringsbolag och andra som har regelbundna och återkommande utgifter.
Fonderna ger visserligen mindre likviditet än investeringar i överlåtbara värdepapper,
men de kan ge en stabil intäktsström för enskilda investerare som är beroende av ett
regelbundet penningflöde i stil med det som fonderna kan tillhandahålla. Fonderna
erbjuder också goda möjligheter till realisationsvinster över tiden för sådana
investerare som inte erhåller en stadig inkomstström.
(3)
Det kan ofta vara svårt att finna finansiering för projekt som handlar om
transportinfrastruktur, hållbar energiproduktion eller hållbar energidistribution,
samhällsinfrastruktur (bostäder eller sjukhus), utveckling av ny teknik och nya system
som bidrar till minskad användning av resurser och energi, eller som främjar de små
och medelstora företagens vidare tillväxt. Finanskrisen har visat att man komma åt
luckor i finansieringen genom att komplettera bankfinansiering med ett större utbud av
finansieringskällor som bättre mobiliserar kapitalmarknaderna. Fonderna kan spela en
avgörande roll i detta avseende.
7
EUT C,…, s….
13
SV
SV
(4)
Medan enskilda investerare kan vara intresserade av att investera i en fond innebär det
faktum att de flesta investeringar i långsiktiga projekt är av illikvid art att fonderna
ofta inte kan erbjuda sina investerare regelbunden inlösen. Den enskilda investerarens
är därför bunden till sin investering i sådana tillgångar under hela
investeringsperioden. Fonderna bör därför vara utformade så att de inte erbjuder
regelbunden inlösen före utgången av fondens livslängd. I en rapport tre år efter det att
denna förordning har antagits ska det undersökas huruvida denna bestämmelse har
uppnått förväntade resultat i form av fondspridning eller om införandet, i ett begränsat
antal fall, av en möjlighet för vissa enskilda icke-professionella investerare att lösa in
sina andelar eller aktier före fondens utgång kan bidra till att öka fondspridningen
mellan de enskilda icke-professionella investerarna.
(5)
Långsiktiga tillgångsklasser i den mening som avses i denna förordning bör omfatta
onoterade företag som emitterar egetkapitalinstrument eller skuldebrev för vilka det
inte finns några lätt identifierbara köpare. Denna förordning bör också omfattar reala
tillgångar som kräver betydande inledande kapitalutgifter.
(6)
I avsaknad av en förordning med bestämmelser om fonderna skulle sinsemellan
avvikande åtgärder kunna vidtas på nationell nivå, vilket sannolikt skulle orsaka
snedvridningar av konkurrensen till följd av skillnader i investeringsskyddsåtgärder.
Skillnader i kraven på portföljsammansättning, diversifiering och godtagbara
tillgångar, i synnerhet investeringar i råvaror, skapar hinder för gränsöverskridande
marknadsföring av fonder som inriktar sig på onoterade företag och fasta tillgångar,
eftersom investerarna har svårt att jämföra de olika investeringserbjudandena.
Skillnader mellan nationella krav leder också till olika nivåer av investerarskydd.
Dessutom kan olika nationella krav aveseende investeringsteknik, t.ex. de tillåtna
gränsvärdena för upplåning, användning av derivat, regler för blankning eller
transaktioner för värdepappersfinansiering leda till skillnader i skyddsnivå för
investerare. Slutligen kan skillnader i fråga om kraven avseende inlösen och/eller
innehavsperioder hindra gränsöverskridande försäljning av fonder som investerar i
onoterade tillgångar. Dessa skillnader kan undergräva förtroendet hos investerare som
överväger att investera i sådana fonder, och minska utrymmet för investerare att i
praktiken välja mellan olika långsiktiga investeringsmöjligheter. Följaktligen bör den
lämpliga rättsliga grunden för denna förordning vara artikel 114 i fördraget, i dess
tolkning enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis.
(7)
Det behövs enhetliga regler i hela unionen för att garantera att fonderna får en enhetlig
produktprofil i hela unionen. För att säkerställa en väl fungerande inre marknad och en
hög skyddsnivå för investerare är det nödvändigt att fastställa enhetliga bestämmelser
för fondernas finansiering, särskilt i fråga om portföljsammansättning vilka
investeringsinstrument som får användas för att vinna exponering mot onoterade
företag och fasta tillgångar. Det behövs också enhetliga regler för fondernas portföljer
för att säkerställa att fonder som syftar till att generera regelbunden inkomst
upprätthåller en diversifierad portfölj av tillgångar som är lämpad att garntera ett jämnt
kassaflöde.
(8)
Det är viktigt att säkerställa att definitionen av fondernas drift, särskilt vad gäller
portföljsammansättning tillåtna investeringsinstrument, blir direkt tillämplig på
fondförvaltare, och därför bör dessa nya regler antas i form av en förordning. Detta
skulle också garantera enhetliga villkor för användning av beteckningen europeiska
långsiktiga investeringsfonder, genom att förebygga skillnader mellan nationella krav.
Fondförvaltarna bör följa samma regler i hela unionen, också för att öka investerarnas
förtroende dessa fonder och säkerställa beteckningens trovärdighet på lång sikt.
14
SV
Samtidigt kan man, genom enhetliga regler, göra de rättsliga krav som är tillämpliga
på fionerna mindre komplexa. Genom enhetliga regler sänks dessutom förvaltarnas
kostnader för att följa olika nationella bestämmelser om fonder som investerar i
onoterade företag och jämförbara reala tillgångsklasser. Detta gäller särskilt för
förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. Det bidrar också till att undvika
snedvridning av konkurrensen.
SV
(9)
De nya fondreglerna är nära knutna till Europaparlamentets och rådets direktiv
2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt
om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr
1060/2009 och (EU) nr 1095/20108, eftersom det direktivet utgör den rättsliga grunden
för förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) i
unionen. Per definition är europeiska långsiktiga investeringsfonder EU-baserade AIFfonder som förvaltas av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare)
som är godkända i enlighet med direktiv 2011/61/EU.
(10)
I direktiv 2011/61/EU föreskrivs också bestämmelser i tredjeland i olika steg för icke
EU-baserade AIF-förvaltare och icke EU-baserade AIF-fonder, men de nya reglerna
om europeiska långsiktiga investeringsfonder har en mer begränsad omfattning för att
betona dessa nya långsiktiga investeringsprodukters europeiska dimension.
Följaktligen är endast EU-baserade AIF-fonder enligt definitionen i direktiv
2011/61/EU behöriga att bli godkänd som europeisk långsiktig investeringsfond, och
endast om den förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare som har godkänts i enlighet
med direktiv 2011/61/EU.
(11)
De nya regler som gäller fonderna bör baseras på befintliga rättsliga ramar som
upprättats genom direktiv 2011/61/EU och de rättsakter som antagits för dess
tillämpning. Därför bör produktbestämmelserna för fonden tillämpas utöver de regler
som fastställs i den befintliga EU-lagstiftningen. I synnerhet bör de förvaltnings- och
marknadsföringsbestämmelser som föreskrivs i direktiv 2011/61/EU tillämpas på
fonderna. Likaså bör bestämmelserna om gränsöverskridande tillhandahållande av
tjänster och fri etableringsrätt enligt direktiv 2011/61/EU också tillämpas på
europeiska långsiktiga investeringsfonders gränsöverskridande verksamhet. Dessa bör
därför kompletteras med särskilda regler för gränsöverskridande marknadsföring av
fonderna till både professionella och icke-professionella investerare inom hela
unionen.
(12)
Enhetliga regler bör gälla för alla EU-baserade AIF-fonder som vill marknadsföra sig
som europeiska långsiktiga investeringsfonder. EU-baserade AIF-fonder som inte vill
marknadsföra sig som europeiska långsiktiga investeringsfonder bör inte vara bundna
av dessa regler, men därmed också avstå från att utnyttja de fördelar som denna
beteckning medför. Å andra sidan skulle företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper (fondföretag) och icke EU-baserade AIF-fonder inte ha rätt
att marknadsföra sig som europeiska långsiktiga investeringsfonder.
(13)
För att garantera att europeiska långsiktiga investeringsfonder efterlever de
harmoniserade regler som styr deras verksamhet är det nödvändigt att kräva att de
godkänns av behöriga myndigheter. De harmoniserade tillstånds- och
kontrollförfarandena för AIF-förvaltare enligt direktiv 2011/61/EU bör därför
kompletteras med ett särskilt godkännandeförfarande för europeiska långsiktiga
investeringsfonder. Förfaranden bör fastställas för att garantera att endast EU-baserade
AIF-förvaltare som godkänts i enlighet med direktiv 2011/61/EU och klarar av att
8
EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.
15
SV
förvalta europeiska långsiktiga investeringsfonder tillåts göra så. Alla lämpliga
åtgärder bör vidtas för att se till att de europeiska långsiktiga investeringsfonderna kan
efterleva de harmoniserade regler som styr verksamheten inom dessa fonder.
SV
(14)
Eftersom EU-baserade AIF-fonder kan ha olika rättsliga former som inte
nödvändigtvis ger dem status som juridisk person, bör de bestämmelser som ålägger
europeiska långsiktiga investeringsfonder att vidta åtgärder avse fondförvaltaren i de
fall där en europeisk långsiktig investeringsfond är etablerad som en EU-baserad AIFfond som inte kan agera själv, eftersom den inte är en självständig juridisk person.
(15)
För att säkerställa att europeiska långsiktiga investeringsfonder inriktar sig på
långsiktiga investeringar bör det i bestämmelserna om fondernas portfölj krävas en
tydlig identifiering av de kategorier av tillgångar som kommer i fråga för fondernas
investeringar, och av villkoren för detta. En europeisk långsiktig investeringsfond bör
investera minst 70 % av sitt kapital i investerbara tillgångar. För att garantera
fondernas integritet är det är också önskvärt att förbjuda europeiska långsiktiga
investeringsfonder att ägna sig åt vissa finansiella transaktioner som kan påverka deras
investeringsstrategi och finansieringsmål till följd av ytterligare risker utöver dem som
kan förväntas för en fond med inriktning på långsiktiga investeringar. För att
säkerställa en tydlig inriktning på långsiktiga investeringar, som kan vara till nytta för
icke-professionella investerare som inte är bekanta med okonventionella
investeringsstrategier, bör europeiska långsiktiga investeringsfonder inte tillåtas
investera i finansiella derivatinstrument i annat syfte än för att gardera sig mot de
övriga tillgångarnas durationsrisker eller valutarisker. Med tanke på att råvaror, och de
finansiella derivat som ger indirekt exponering mot dessa, är av likvid art, kräver
investeringar i råvaror inte några långsiktiga investeraråtaganden, och bör därför
uteslutas. Detta resonemang är inte tillämpligt på investeringar i infrastruktur eller
råvarurelaterade företag, eller företag vars resultat indirekt är knutna till råvarors
avkastning, t.ex. gårdar när det gäller jordbruksvaror, eller kraftverk i fråga om
energiprodukter.
(16)
Definitionen av vad som utgör en långsiktig investering är bred. Utan att
nödvändigtvis kräva långsiktiga innehavsperioder för förvaltare av europeiska
långsiktiga investeringsfonder är investerbara tillgångar i allmänhet illikvida, kräver
åtaganden för en längre tidsperiod och har en långfristig ekonomisk profil.
Investerbara tillgångar är ej överförbara värdepapper, och har därför inte tillgång till
likviditeten på andrahandsmarknader. De kräver ofta åtaganden med fast tidsfrist,
vilket
begränsar
deras
marknadsföringsmöjligheter.
Den
ekonomiska
investeringscykel som europeiska långsiktiga investeringsfonder eftersträvar är
huvudsakligen av långfristig karaktär, på grund av de stora kapitalåtagandena och den
tid som krävs för att producera avkastning. Därför lämpar sig sådana tillgångar inte för
investeringar med rätt till inlösen.
(17)
Europeiska långsiktiga investeringsfonder bör tillåtas att investera i andra tillgångar än
investerbara tillgångar, vilket kan vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna
hantera kassaflödet, men endast i den mån detta är förenligt med de europeiska
långsiktiga investeringsfondernas långsiktiga investeringsstrategier.
(18)
Godkända investeringstillgångar bör anses inbegripa innehav, såsom eget kapital eller
därmed likställt kapital, skuldinstrument i godkända portföljföretag och lån som
tillhandahålls dem. De bör också inbegripa innehav i andra fonder som är inriktade på
tillgångar såsom investeringar i onoterade företag som emitterar egetkapitalinstrument
eller skuldebrev för vilka det inte finns några lätt identifierbara köpare. Även direkta
16
SV
innehav av reala tillgångar bör, om de inte är värdepapperiserade, utgöra en klass av
godtagbara tillgångar.
SV
(19)
Hybridkapitalinstrument bör anses omfatta en typ av finansieringsinstrument, som är
en kombination av eget kapital och lån, där instrumentets avkastning är kopplad till det
godkända portföljföretagets vinst eller förlust och där återbetalningen av instrumentet i
händelse av obestånd inte är helt garanterad. Till dessa instrument hör en rad
finansieringsinstrument som exempelvis efterställda lån, passivt delägande,
vinstandelslån, vinstandelsbevis, konvertibler och obligationer med optionsrätt.
(20)
I syfte att återspegla gällande praxis inom branschen bör europeiska långsiktiga
investeringsfonder tillåtas köpa befintliga aktier i ett godkänt portföljföretag från
befintliga aktieägare i företaget. I syfte att optimera möjligheterna till
kapitalanskaffning bör dessutom investeringar i andra europeiska långsiktiga
investeringsfonder tillåtas. För att förhindra att investeringarna i godkända
portföljföretag urvattnas bör europeiska långsiktiga investeringsfonder endast tillåtas
att investera i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder, under förutsättning att
dessa europeiska långsiktiga investeringsfonder inte själva har investerat mer än 10 %
av sitt sammanlagda kapital i andra europeiska långsiktiga investeringsfonder.
(21)
Det kan bli nödvändigt att använda finansiella företag för att samla och organisera
bidragen från olika investerare, inklusive investeringar av offentlig natur, till
infrastrukturprojekt. Europeiska långsiktiga investeringsfonder bör därför tillåtas att
investera i investerbara tillgångar med hjälp av finansiella företag, så länge som dessa
företag endast sysslar med finansiering av långsiktiga projekt.
(22)
För att ge investerarna garantier för att europeiska långsiktiga investeringsfonder
direkt bidrar till utvecklingen av långsiktiga investeringar, bör europeiska långsiktiga
investeringsfonder begränsas till investeringar i företag som inte är börsnoterade.
Därför bör godkända portföljföretag inte vara börsnoterade på en reglerad marknad.
Godkända portföljföretag omfattar infrastrukturprojekt, investeringar i ickebörsnoterade företag som söker tillväxtkapital och investeringar i fast egendom eller
andra reala tillgångar som kan vara lämpliga för långsiktiga investeringsändamål.
(23)
På grund av sin omfattning kräver infrastrukturprojekts stora mängder kapital som
måste investeras under en längre tid. Sådana infrastrukturprojekt kan vara offentliga
byggnader som t.ex. skolor, sjukhus eller fängelser, samhällsinfrastruktur som sociala
bostäder, transportinfrastruktur (t.ex. vägar, kollektivtrafiksystem eller flygplatser),
energiinfrastruktur (t.ex. energinät), projekt för klimatanpassning och begränsning av
följderna
av
klimatförändringen,
kraftverk
eller
rörledningar,
vattenförvaltningsinfrastruktur såsom vattenförsörjningssystem, avlopps- eller
bevattningssystem, kommunikationsinfrastruktur (t.ex. nätverk) samt infrastruktur för
avfallshantering som återvinnings- eller insamlingssystem.
(24)
Onoterade företag kan ha svårigheter med att få tillgång till kapitalmarknaderna och
med sin finansiering av tillväxt och expansion. Privat finansiering genom
kapitalandelar eller lån är vanliga sätt att skaffa finansiering. Eftersom sådana
instrument till sin natur är långsiktiga investeringar, behöver de ”tålmodigt” kapital,
som kan tillhandahållas av europeiska långsiktiga investeringsfonder.
(25)
Investeringar i reala tillgångar kräver ”tålmodigt” kapital på grund av att det saknas
likvida andrahandsmarknader. Investeringsfonder utgör en viktig finansieringskälla för
tillgångar som kräver stora investeringar. För sådana tillgångar krävs det ofta
kapitalsammanslagning för att uppnå den önskade finansieringsnivån. Sådana
17
SV
investeringar kräver lång tid på grund av sina generellt långa ekonomiska cykler. Det
tar vanligtvis flera år innan investeringar i stora reala tillgångar är amorterade. För att
underlätta utvecklingen av sådana stora tillgångar bör europeiska långsiktiga
investeringsfonder kunna investera direkt i reala tillgångar med ett värde av mer än 10
miljoner euro. I praktiken skulle detta innefattar tillgångar såsom infrastruktur,
fastigheter, fartyg, luftfartyg eller rullande materiel. Därför är det nödvändigt att
behandla direkta innehav i reala tillgångar och investeringar i godkända portföljföretag
på samma sätt.
(26)
Om förvaltare innehar en andel i ett portföljföretag finns det en risk att de sätter sina
egna intressen före de investerares intressen som har insatser i fonden. För att undvika
en sådan intressekonflikt bör europeiska långsiktiga investeringsfonder endast
investera i tillgångar som saknar all koppling till förvaltaren.
(27)
För att ge förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder en viss grad av
flexibilitet vid investering av sina fonder bör handel med andra tillgångar än
långsiktiga investeringar tillåtas upp till ett högsta tröskelvärde på 30 % av deras
kapital.
(28)
För att begränsa risktagande från europeiska långsiktiga investeringsfonder är det
viktigt att minska motpartsriskerna genom att låta fondportföljen omfattas av klara
diversifieringskrav. Alla OTC-derivat bör omfattas av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter
och transaktionsregister9.
(29)
För att förhindra att europeiska långsiktiga investeringsfonder utövar betydande
inflytande över förvaltningen av en annan europeisk långsiktig investeringsfond eller
en emittent är det nödvändigt att undvika överdriven koncentration av en europeisk
långsiktig investeringsfond i en och samma investering.
(30)
För att göra det möjligt för förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder
chefer att anskaffa ytterligare kapital under fondens livstid bör de få låna medel på upp
till 30 % av fondens kapital. Detta bör användas för att alstra ytterligare avkastning för
investerarna. I syfte att undanröja risken för valutaobalanser bör europeiska
långsiktiga investeringsfonder bara låna upp i den valuta i vilken förvaltaren räknar
med att förvärva tillgången.
(31)
På grund av att placeringar i europeiska långsiktiga investeringsfonder är av långsiktig
och illikvid natur bör förvaltarna ha tillräcklig tid för att tillämpa
placeringsbegränsningarna. Den tid som behövs för att införa dessa begränsningar bör
ta hänsyn till investeringarnas särdrag och egenskaper, men bör inte vara längre än
fem år.
(32)
Trots att europeiska långsiktiga investeringsfonder inte erbjuder någon rätt till inlösen
före utgången av fondens livslängd finns det inget som hindrar en europeisk långsiktig
investeringsfond från att försöka få in dessa aktier eller andelar på en reglerad
marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument10, på en
multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG,
eller på en OTF-plattform enligt definitionen i punkt (...) i förordning (...), för att ge
investerare möjlighet att sälja sina andelar eller aktier före utgången av fondens
livslängd. Fondbestämmelser eller bolagsordningar för europeiska långsiktiga
9
EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.
EGT L 145, 30.4.2004, s. 1.
10
SV
18
SV
investeringsfonder bör därför inte hindra andelar eller aktier från att tas upp i eller
hanteras på reglerade marknader, och bör inte heller förhindra att investerare fritt
överför sina aktier eller andelar till tredje parter som vill köpa aktierna eller andelarna.
(33)
För att investerare effektivt ska kunna lösa in sina andelar eller aktier vid när fonden
upphör att existera bör förvaltaren börja sälja portföljen av tillgångar i europeiska
långsiktiga investeringsfonder i god tid för att garantera att värdet realiseras korrekt.
Vid fastställandet av en ordnad avvecklingsplan för värdepappersinnehav bör
förvaltarna av europeiska långsiktiga investeringsfonder beakta investeringarna olika
löptidsprofiler och den tid som krävs för att hitta en köpare för de tillgångar i vilka
fonden har investerat. Eftersom det skulle vara praktiskt omöjligt att upprätthålla
begränsningar av investeringar under denna avvecklingsperiod bör de upphöra att gälla
när avvecklingsperioden inleds.
(34)
De tillgångar i vilka europeiska långsiktiga investeringsfonder investerar kan noteras
på en reglerad marknad under fondens existens. I sådana fall skulle tillgången inte
längre uppfylla kravet på att vara onoterat i denna förordning. För att göra det möjligt
för fondförvaltare att på ett ordnat sätt dra sig tillbaka från en sådan tillgång skulle
sådana tillgångar i upp till tre år kunna fortsätta att räknas med i de 70 % som gäller
för investerbara tillgångar.
(35)
Med tanke på europeiska långsiktiga investeringsfonders specifika särdrag och de
professionella och icke-professionella investerare som utgör fondernas målgrupp är
det viktigt att införa robusta insynskrav som ger potentiella investerare att fatta väl
underbyggda beslut och vara fullt medvetna om riskerna. Utöver kraven i direktiv
2011/61/EU bör europeiska långsiktiga investeringsfonder offentliggöra ett prospekt
vars innehåll under alla omständigheter bör innehålla alla upplysningar som ska
lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten typ enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2003/71/EG11 och kommissionens förordning (EG) nr 809/200412.
För marknadsföring av europeiska långsiktiga investeringsfonder till ickeprofessionella investerare bör det vara obligatoriskt att offentliggöra ett faktablad
(basfakta för investerare) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr
[...] av den [...]. Dessutom bör reklammaterial uttryckligen framhäva europeiska
långsiktiga investeringsfonders riskprofil.
(36)
Eftersom europeiska långsiktiga investeringsfonder är inriktade både på professionella
och icke-professionella investerare i unionen måste vissa krav läggas till de
marknadsföringskrav som anges i direktiv 2011/61/EU för att säkerställa en skälig
nivå av investerarskydd. Således bör faciliteter tillhandahållas för att teckna, gör
utbetalningar till aktie- eller andelsägare, återköpa eller inlösa andelar eller aktier och
tillgängliggöra den information som europeiska långsiktiga investeringsfonder och
deras förvaltare är skyldiga att tillhandahålla. För att se till att icke-professionella
investerare inte missgynnas i förhållande till erfarna professionella investerare bör
vissa garantier införas om europeiska långsiktiga investeringsfonder marknadsförs till
icke-professionella investerare.
(37)
De europeiska långsiktiga investeringsfondernas behöriga myndighet bör kontrollera
om de europeiska långsiktiga investeringsfonderna är i stånd att fortlöpande efterleva
denna förordning. Eftersom de behöriga myndigheterna redan har omfattande
befogenheter enligt direktiv 2011/61/EU måste dessa befogenheter utvidgas så att de
11
EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
EUT L 149, 30.4.2004, s. 1.
12
SV
19
SV
kan utövas genom hänvisning till de nya gemensamma reglerna för europeiska
långsiktiga investeringsfonder.
SV
(38)
Esma bör med avseende på denna förordning kunna utöva alla de befogenheter som
den ålagts enligt direktiv 2011/61/EU.
(39)
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), inrättad genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november
2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och
marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av
kommissionens beslut 2009/77/EG13, bör spela en central roll vid tillämpningen av de
regler som gäller för europeiska långsiktiga investeringsfonder genom att se till att
nationella behöriga myndigheter tillämpar unionens regler på ett enhetligt sätt. Som ett
organ med mycket specialiserade expertkunskaper om värdepapper och
värdepappersmarknader är det lämpligt och ändamålsenligt att Esma anförtros
utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn som inte inbegriper
strategiska ställningstaganden, för överlämnande till kommissionen, när det gäller de
omständigheter under vilka europeiska långsiktiga investeringsfonders livstid är
tillräckligt lång för att täcka livscykeln för var och en av fondens enskilda tillgångar,
tidsplanen för ordnat avyttrande av fondens tillgångar, definitioner, beräkningsmetoder
och presentation av kostnadsupplysningar samt vad som kännetecknar de faciliteter
som europeiska långsiktiga investeringsfonder ska skapa i varje medlemsstat där de
vill marknadsföra andelar eller aktier.
(40)
De nya gemensamma bestämmelserna för europeiska långsiktiga investeringsfonder
bör överensstämma med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter14 och
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000
om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen
behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter15.
(41)
Eftersom denna förordnings syften (nämligen att sörja för enhetliga krav avseende
europeiska långsiktiga investeringsfonders investeringar och driftsvillkor i hela
unionen, samtidigt som man tar full hänsyn till behovet av att väga europeiska
långsiktiga investeringsfonders säkerhet och tillförlitlighet mot behovet av en effektivt
fungerande marknad för långsiktig finansiering samt kostnaderna för de olika
intressenterna) inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de
därför, på grund av deras omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå,
kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget
om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går
förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(42)
De nya enhetliga reglerna om europeiska långsiktiga investeringsfonder respekterar de
grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns bland annat i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet
konsumentskydd, näringsfrihet, rätten till rättsmedel och till en rättvis rättegång och
skydd av personuppgifter. Det nya enhetliga reglerna för europeiska långsiktiga
investeringsfonder bör tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer.
13
14
EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
15
EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
20
SV
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
Syfte
1.
Genom denna förordning fastställs enhetliga regler om godkännande,
investeringsstrategi och driftsvillkor för EU:s alternativa investeringsfonder (AIFfonder) som marknadsförs i unionen som Europeiska långsiktiga investeringsfonder
(Eltifs).
2.
Medlemsstaterna får inte lägga till några ytterligare krav inom det område som
omfattas av denna förordning.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)
kapital avser sammanlagt kapital och utfäst ej infordrat kapital, beräknat på grundval
av investeringsbara belopp efter avdrag av alla avgifter och andra kostnader som
investerarna står för direkt eller indirekt.
(2)
eget kapital avser ägarandel i ett företag i form av aktier eller andra former av
andelar i det godkända portföljföretagets kapital som emitterats till investerarna.
(3)
hybridkapital avser varje typ av finansieringsinstrument där avkastningen på
instrumentet är kopplat till resultatet i ett portföljföretag och där återbetalningen av
instrumentet vid betalningsförsummelse inte är helt garanterad.
(4)
finansiellt företag avser något av följande:
Ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2006/48/EG16,
(b)
Ett investeringsbolag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG.
(c)
Ett försäkringsbolag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/138/EG17.
(d)
Ett finansiellt holdingbolag enligt definitionen i artikel 4.19 i direktiv
2006/48/EG.
(e)
Ett holdingbolag med blandad verksamhet enligt definitionen i artikel 4 i
direktiv 2006/48/EG.
(5)
den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet avser den
behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för EU:s alternativa investeringsfonder
enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU.
(6)
den europeiska långsiktiga investeringsfondens hemmedlemsstat avser den
medlemsstat där den europeiska långsiktiga investeringsfonden är godkänd.
16
17
SV
(a)
EUT L 177, 30.6.2006, s.1.
EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.
21
SV
Artikel 3
Godkännande och användning av beteckning
1.
Bara EU:s alternativa investeringsfonder ska vara berättigade att beviljas tillstånd
som en europeisk långsiktig investeringsfond.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond får bara marknadsföras i unionen om den
har godkänts i enlighet med denna förordning.
Godkännandet av en europeisk långsiktig investeringsfond ska gälla i alla
medlemsstater.
3.
Ett företag för kollektiva investeringar får bara använda beteckningen ”europeisk
långsiktig investeringsfond” eller ”långsiktig investeringsfond” i förhållande till sig
självt eller de andelar eller aktier det emitterar när det har godkänts i enlighet med
denna förordning.
4.
De behöriga myndigheterna för den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska en
gång per kvartal informera Esma om godkännanden som beviljats eller återkallats i
enlighet med denna förordning.
Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om varje europeisk
långsiktig investeringsfond som godkänts enligt denna förordning, dess förvaltare
och den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet. Registret
ska finnas tillgängligt i elektronisk form.
Artikel 4
Ansökan om godkännande som europeisk långsiktig investeringsfond
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond ska ansöka om godkännande från sin
behöriga myndighet.
Ansökan om godkännande som en europeisk långsiktig investeringsfond ska
innehålla följande:
2.
(a)
Fondbestämmelser eller bolagsordning.
(b)
Uppgifter om förvaltarens identitet.
(c)
Uppgifter om förvaringsinstitutets identitet.
(d)
En beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerarna.
(e)
Andra upplysningar eller handlingar som begärts av den behöriga myndigheten
i den europeiska långsiktiga investeringsfonden för att kontrollera
överensstämmelsen med kraven i denna förordning.
En förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som godkänts enligt
direktiv 2011/61/EU ska hos den behöriga myndigheten för den europeiska
långsiktiga investeringsfonden ansöka om godkännande om att förvalta en sådan
investeringsfond som har lämnat in en ansökan om godkännande i enlighet med
punkt 1.
Ansökan om att förvalta den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska innehålla
följande:
SV
(a)
Ett skriftligt avtal med förvaringsinstitutet.
(b)
Information om portföljens ansvarsfördelning och riskhantering
administration vad gäller den europeiska långsiktiga investeringsfonden.
22
och
SV
(c)
Information om investeringsstrategier, riskprofil och andra egenskaper hos
alternativa investeringsfonder som förvaltaren av dessa fonder har rätt att
förvalta.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet kan begära
förtydliganden och information från den behöriga myndigheten för förvaltaren av
EU:s alternativa investeringsfonder vad gäller den dokumentation som avses i andra
stycket eller ett intyg om huruvida den europeiska långsiktiga investeringsfonden
omfattas av förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonders godkännande att
förvalta EU:s alternativa investeringsfonder. Den behöriga myndigheten för
förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder ska lämna ett svar inom tio
arbetsdagar från dagen för mottagandet av ansökan från den behöriga myndigheten
för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.
3.
Den europeiska långsiktiga investeringsfonden och förvaltaren för EU:s alternativa
investeringsfonder ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har
lämnats in underrättas om huruvida den europeiska långsiktiga investeringsfonden
har godkänts.
4.
Alla senare ändringar av de handlingar som avses i punkterna 1 och 2 ska omedelbart
delges den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet.
Artikel 5
Villkor för beviljande av godkännande
1.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond som ansöker om godkännande ska
godkännas först om dess behöriga myndighet
(a)
är övertygad om att den europeiska långsiktiga investeringsfond som ansöker
om godkännande kan uppfylla alla krav i den här förordningen,
(b)
har godkänt en förvaltare av EU:s alternativa investeringsfonder i enlighet med
direktiv 2011/61/EU för att förvalta den europeiska långsiktiga
investeringsfonden, fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet får bara avslå
ansökan från förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder om förvaltning av
den europeiska långsiktiga investeringsfonden om
(a)
förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte följer bestämmelserna i
denna förordning,
(b)
förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte följer bestämmelserna i
direktiv 2011/61/EU,
(c)
förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte godkänns av sin
behöriga myndighet att förvalta de av EU:s alternativa investeringsfonder som
innehåller fonder av det slag som avses i denna förordning,
(d)
förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder inte har lämnat den
dokumentation som avses i artikel 4.2.
Innan den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet avslår en
ansökan ska den samråda med den behöriga myndigheten för förvaltaren för EU:s
alternativa investeringsfonder.
SV
23
SV
3.
Den behöriga myndigheten får inte godkänna en europeisk långsiktig
investeringsfond om den ansökande fonden är rättsligt förhindrad från att
marknadsföra sina fondandelar eller aktier i sin hemmedlemsstat.
4.
Godkännandet av en europeisk långsiktig investeringsfond får inte omfattas av ett
krav på att fonden förvaltas av en förvaltare för EU:s alternativa investeringsfonder
som har godkänts i en europeisk långsiktig investeringsfonds hemmedlemsstat eller
att förvaltaren för EU:s alternativa investeringsfonder utför eller delegerar
verksamhet i en europeisk långsiktig investeringsfonds hemmedlemsstat.
Artikel 6
Gällande bestämmelser och ansvar
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond ska vid varje tidpunkt uppfylla
bestämmelserna i denna förordning.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond och dess förvaltare ska vid varje tidpunkt
uppfylla kraven i direktiv 2011/61/EU.
3.
Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond är ansvarig för att
bestämmelserna i denna förordning efterlevs. Förvaltaren är ansvarig för varje förlust
eller skada som uppstår till följd av bristande efterlevnad av bestämmelserna i denna
förordning.
Kapitel II
Skyldigheter i samband med europeiska långsiktiga
investeringsfonders investeringsstrategier
AVSNITT 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH INVESTERINGSBARA TILLGÅNGAR
Artikel 7
Delfonder
Om en europeisk långsiktig investeringsfond består av flera delfonder ska varje delfond anses
utgöra en separat fond vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel.
Artikel 8
Investeringsbara tillgångar
1.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond ska bara investera i följande kategorier av
tillgångar och bara på de villkor som anges i denna förordning:
(a)
Investeringsbara tillgångar.
(b)
Tillgångar som avses i artikel 50.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG18.
En europeisk långsiktig investeringsfond får inte utföra någon av följande
verksamheter:
(a)
18
SV
Blankning av tillgångar.
EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
24
SV
(b)
Direkt eller indirekt exponering av råvaror, också via derivat och värdepapper
inlösbara i dem, index som baseras på dem eller andra sätt eller instrument som
skulle innebära en exponering mot dem.
(c)
Ingå avtal om utlåning av värdepapper och avtal om inlåning av värdepapper,
och återköpsavtal eller något annat avtal som kan belasta fondens tillgångar.
(d)
Använda finansiella derivat, utom när det underliggande instrumentet består av
räntesatser eller valutor och enbart tjänar syftet att risksäkra löptiden och
kursrisken gentemot fondens andra investeringar.
Artikel 9
Investeringsbara tillgångar
En tillgång som avses i artikel 8.1 (a) ska bara vara berättigad till investering från en
europeisk långsiktig investeringsfond om den tillhör någon av följande kategorier:
(a)
Egetkapital eller hybridkapitalinstrument som har
i)
utfärdats av ett godkänt portföljföretag och som den europeiska
långsiktiga investeringsfonden direkt förvärvat från det godkända
portföljföretaget,
ii)
utfärdats av ett godkänt portföljföretag i utbyte mot ett
egetkapitalinstrument som den europeiska långsiktiga investeringsfonden
tidigare har förvärvat direkt från det godkända portföljföretaget,
iii)
utfärdats av ett företag i vilket det godkända portföljföretaget är ett
majoritetsägt dotterbolag, i utbyte mot ett egetkapitalinstrument som den
europeiska långsiktiga investeringsfonden förvärvat i enlighet med led i
eller ii från det godkända portföljföretaget,
(b)
skuldinstrument som utfärdats av ett godkänt portföljföretag,
(c)
lån som den europeiska långsiktiga investeringsfonden beviljat ett godkänt
portföljföretag,
(d)
andelar eller aktier i en eller flera andra europeiska långsiktiga investeringsfonder,
europeiska riskkapitalfonder (EuVECAs) och europeiska fonder för socialt
företagande (EuSEFs) förutsatt att dessa europeiska långsiktiga investeringsfonder,
europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande inte själva
har investerat mer än 10 % av sitt kapital i europeiska långsiktiga investeringsfonder,
(e)
Direkta innehav av enskilda reala tillgångar som kräver initiala investeringar på
minst 10 miljoner euro eller motsvarande i den valuta och vid den tidpunkt,
utgifterna uppstod.
Artikel 10
Godkänt portföljföretag
1.
SV
Ett godkänt portföljföretag som avses i artikel 9.1 ska vara ett annat portföljföretag
än ett företag för kollektiva investeringar, som ska uppfylla samtliga följande krav:
(a)
Det är inte ett finansiellt företag.
(b)
Det har inte tillåtelse att bedriva handel
25
SV
(c)
2.
i)
på en reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv
2004/39/EG.
ii)
på en multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i
direktiv 2004/39/EG,
iii)
på organiserade handelsplattformar enligt definitionen i punkt [...] i
förordning [...].
Det ska ha sitt säte i en medlemsstat eller i tredjeland, under förutsättning att
det tredjelandet
i)
inte identifierats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) som en
högrisk och icke samarbetsvillig jurisdiktion,
ii)
har undertecknat en överenskommelse med hemmedlemsstaten för
förvaltaren av den europeiska långsiktiga investeringsfonden och med
varje annan medlemsstat där fondandelarna eller aktierna i den
europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedda att marknadsföras
för att säkerställa att tredjelandet till fullo uppfyller standarderna i artikel
26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och att
det säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden,
inbegripet eventuella multilaterala skatteavtal.
Genom undantag från punkt 1 a i denna artikel kan ett godkänt portföljföretag vara
ett finansiellt företag som uteslutande finanserar godkända portföljföretag som avses
i punkt 1 i denna artikel eller i reala tillgångar som avses i artikel 9.
Artikel 11
Intressekonflikter
En europeisk långsiktig investeringsfond får inte investera i en stödberättigad
investeringstillgång i vilken förvaltaren har eller förvärvar ett direkt eller indirekt intresse,
annat än genom att inneha andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfond
som denne förvaltar.
AVSNITT 2
BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSSTRATEGIER
Artikel 12
Portföljsammansättning och diversifiering
SV
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond ska investera minst 70 % av sitt kapital i
investeringsbara tillgångar.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond får högst investera
(a)
10 % av sitt kapital i tillgångar som emitterats av ett enskilt godkänt
portföljföretag,
(b)
10 % av sitt kapital i en enskild real tillgång,
(c)
10 % av sitt kapital i andelar eller aktier i en enskild europeisk långsiktig
investeringsfond, europeisk riskkapitalfond eller europeisk fond för socialt
företagande,
(d)
5 % av sitt kapital i tillgångar som avses i artikel 8.1 b om dessa tillgångar har
utfärdats av ett enskilt organ.
26
SV
3.
Det sammanlagda värdet av andelar eller aktier i europeiska långsiktiga
investeringsfonder, europeiska riskkapitalfonder eller europeiska fonder för socialt
företagande i en europeisk långsiktig investeringsfonds portfölj får inte överstiga
20 % av värdet av dess kapital.
4.
Den totala riskexponeringen för en motpart till en europeisk långsiktig
investeringsfond som härrör från OTC-derivattransaktioner eller omvända repor får
inte överstiga 5 % av dess kapital.
5.
Genom undantag från punkt 2 a och 2 b får den europeiska långsiktiga
investeringsfonden höja den nämnda gränsen på 10 % till 20 %, förutsatt att
innehavet av det sammanlagda värdet på den europeiska långsiktiga
investeringsfondens de tillgångar i godkända portföljföretag och i enskilda reala
tillgångar i vilka det investerar mer än 10 % av sitt kapital inte överstiger 40 % av
värdet av dess kapital.
6.
Bolag som ingår i samma grupp för ändamålet med konsoliderad redovisning i
enlighet med rådets sjunde direktiv 83/349/EEG19 eller i enlighet med erkända
internationella redovisningsregler ska räknas som ett enskilt godkänt portföljföretag
eller enskilt organ vid beräkningen av de gränser som avses i punkterna 1–5.
Artikel 13
Koncentration
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond får inte förvärva mer än 25 % av andelarna
eller aktierna i en enskild europeisk långsiktig investeringsfond, europeisk
riskkapitalfond eller europeisk fond för socialt företagande.
2.
De koncentrationsgränser som anges i artikel 56.2 i direktiv 2009/65/EG ska
tillämpas på investeringar i de tillgångar som avses i artikel 8.1 b i denna förordning.
Artikel 14
Lån av kontanter
En europeisk långsiktig investeringsfond får låna kontanter, under förutsättning att sådan
upplåning uppfyller samtliga följande villkor:
(a)
Den består inte av mer än 30 % av kapitalet i den europeiska långsiktiga
investeringsfonden.
(b)
Den tjänar syftet att förvärva en andel i investeringsbara tillgångar.
(c)
Den lånas upp i samma valuta som de tillgångar som ska förvärvas med kontantlånet.
(d)
Den hindrar inte realiseringen av eventuella tillgångar i den europeiska långsiktiga
investeringsfondens portfölj.
(e)
Den belastar inte tillgångarna i den europeiska långsiktiga investeringsfondens
portfölj.
Artikel 15
Tillämpning av bestämmelserna om portföljsammansättning och diversifiering
1.
19
SV
De investeringsgränser som anges i artikel 12.1 ska
EGT L 193, 18.7.1987, s. 1.
27
SV
2.
(a)
tillämpas senast den dag som anges i den europeiska långsiktiga
investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning, där hänsyn tas till de
särdrag och egenskaper hos de tillgångar som den europeiska långsiktiga
investeringsfonden ska investera i, och detta datum inte inträffar senare än fem
år efter fondens godkännande, i undantagsfall får den europeiska långsiktiga
investeringsfondens behöriga myndighet efter inlämnande av en vederbörligen
motiverade investeringsplan godkänna en förlängning av denna tidsfrist med
ytterligare högst ett år,
(b)
upphör att gälla när den europeiska långsiktiga investeringsfonden börjar sälja
tillgångar i enlighet med sin strategi för inlösen som anges i artikel 16,
(c)
tillfälligt upphävs om den europeiska långsiktiga investeringsfonden anskaffar
ytterligare kapital, så länge som ett sådant tillfälligt upphävande inte varar
längre än 12 månader.
Om en långfristig tillgång som den europeiska långsiktiga investeringsfonden har
investerat i utfärdas av ett godkänt portföljföretag som inte längre uppfyller kraven i
artikel 10.1 b, kan den långsiktiga tillgången fortsätta att tas med vid beräkningen av
de 70 % som avses i artikel 12.1 under en period på högst tre år från och med den
dag då portföljföretaget inte längre uppfyller kraven i artikel 10.
Kapitel III
Inlösen av, handel med och utfärdande av aktier eller andelar i
den europeiska långsiktiga investeringsfonden samt
inkomstfördelning
Artikel 16
Strategi för inlösen
1.
Investerarna ska inte ha möjlighet att begära inlösen av sina andelar eller aktier före
det att den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera. Inlösen
som riktas till investerare kan påbörjas dagen efter det datum när den europeiska
långsiktiga investeringsfonden upphör att existera.
Den tidpunkt när den europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera
ska anges som ett bestämt datum i bestämmelserna eller bolagsordningen för den
europeiska långsiktiga investeringsfonden och redovisas för investerarna.
Bestämmelserna eller bolagsordningen för den europeiska långsiktiga
investeringsfonden och information till investerarna ska innehålla en beskrivning av
förfarandena för inlösen och avyttring av tillgångar och tydligt ange att den inlösen
som riktas till investerare ska påbörjas dagen efter den dag då fonden upphör.
SV
2.
Den den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska existera tillräckligt länge för
att täcka livscykeln för var och en av fondens enskilda tillgångar, mätt i förhållande
till tillgångens likviditetsprofil och ekonomiska livscykel, och för att uppfylla den
europeiska långsiktiga investeringsfondens uppsatta investeringsmål.
3.
Investerare kan begära att få en europeisk långsiktig investeringsfond avvecklad om
deras begäran om inlösen inte har uppfyllts inom ett år efter det att fonden upphört.
4.
Investerare ska alltid ges möjlighet att få återbetalning i kontanter.
28
SV
5.
6.
Återbetalning in natura av tillgångar från en europeisk långsiktig investeringsfond
ska bara vara möjlig om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:
(a)
Om den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller
bolagsordning ger möjlighet till det, förutsatt att alla investerare behandlas
rättvist.
(b)
Investeraren skriftligen begär återbetalning i form av en andel av fondens
tillgångar.
(c)
Det inte finns några särskilda bestämmelser som begränsar överföringen av
dessa tillgångar.
Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger under vilka
förhållanden en europeisk långsiktig investeringsfonds existens är tillräckligt lång för
att täcka livscykeln för var och en av de enskilda tillgångarna i den europeiska
långsiktiga investeringsfonden.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till
kommissionen senast den […].
Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som
avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)
nr 1095/2010.
Artikel 17
Andrahandsmarknad
1.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning
ska inte hindra att andelar eller aktier i en investeringsfonden tas upp till handel på en
reglerad marknad enligt definitionen i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG eller på en
multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv 2004/39/EG
eller på en organiserad handelsplattform enligt definitionen i (...) i förordning (...).
2.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning
ska inte hindra investerare från att fritt överföra sina aktier eller andelar till tredje
part.
Artikel 18
Nyemissioner av aktier eller andelar
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond kan erbjuda nyemissioner av aktier eller
andelar i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.
2.
En europeisk långsiktig investeringsfond ska inte emittera nya aktier eller andelar till
ett pris som understiger värdet på dess nettotillgångar utan att först ha erbjudit dessa
aktier eller andelar till detta pris till befintliga investerare.
Artikel 19
Avyttring av tillgångar i europeiska långsiktiga investeringsfonder
SV
1.
Varje europeisk långsiktig investeringsfond ska anta en tidsplan för en ordnad
avyttring av sina tillgångar i syfte att lösa in investerares innehav efter det att en
europeisk långsiktig investeringsfond upphör.
2.
Den tidsplan som avses i punkt 1 ska omfatta följande:
29
SV
3.
(a)
En bedömning av marknaden för potentiella köpare.
(b)
En bedömning och jämförelse av potentiella försäljningspriser.
(c)
En värdering av de tillgångar som ska avyttras.
(d)
En exakt tidsram för tidsplanen för avyttring.
Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar de
kriterier som ska användas för bedömningarna i punkt 2 a och värderingen i punkt 2
c.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till
kommissionen senast den […].
Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som
avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)
nr 1095/2010.
Artikel 20
Inkomstfördelning
1.
En europeisk långsiktig investeringsfond får regelbundet till investerare dela ut den
inkomst som genereras från de tillgångar som ingår i portföljen. Dessa inkomster ska
bestå av
(a)
inkomster som tillgångarna regelbundet genererar,
(b)
den värdestegring som realiseras efter avyttringen av en tillgång, men
exklusive de ursprungliga kapitalåtagandena.
2.
Inkomsterna kan utdelas i den omfattning det inte finns behov att uppfylla den
europeiska långsiktiga investeringsfondens framtida åtaganden.
3.
Den europeiska långsiktiga investeringsfonden ska i sina fondbestämmelser eller
bolagsordningar ange den utdelningsstrategi den kommer att tillämpa under fondens
existens.
Kapitel IV
Krav på insyn
Artikel 21
Insyn
1.
Andelar eller aktier i en godkänd europeisk långsiktig investeringsfond får inte
marknadsföras i unionen utan föregående offentliggörande av ett prospekt.
Andelar eller aktier i en godkänd europeisk långsiktig investeringsfond får inte
marknadsföras till icke-professionella investerare i unionen utan föregående
offentliggörande av ett dokument med basfakta för investerare i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning nr [...] av den [...]20.
2.
20
SV
Prospektet ska innehålla den information som krävs för att investerare ska kunna
göra en välgrundad bedömning av den föreslagna placeringen och särskilt den
därmed förenade risken.
Hänvisning till EUT.
30
SV
3.
4.
Prospektet ska åtminstone innehålla följande:
(a)
En redogörelse om hur den europeiska långsiktiga investeringsfondens
investeringsmål och strategi för att uppnå dessa mål gör fonden till en fond av
långsiktig karaktär.
(b)
Information som ska lämnas av företag för kollektiva investeringar av sluten
typ enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG21 och
kommissionens förordning (EG) nr 809/200422.
(c)
Information som ska redovisas till investerare i enlighet med artikel 23 i
direktiv 2011/61/EU, om det inte redan omfattas av led b i denna punkt.
(d)
En tydlig hänvisning till de kategorier av tillgångar som den europeiska
långsiktiga investeringsfonden får investera i.
(e)
All annan information som de behöriga myndigheterna anser vara relevanta för
tillämpningen av punkt 2.
Prospektet, ett dokument med basfakta för investerare och annat
marknadsföringsmaterial ska på ett tydligt sätt underrätta investerarna om fondens
illikvida natur.
Prospektet,
dokumentet
med
marknadsföringsmaterial ska tydligt
basfakta
för
investerare
och
annat
(a)
informera investerarna om att den europeiska långsiktiga investeringsfondens
investeringar är av långsiktig karaktär,
(b)
informera investerarna om när den europeiska långsiktiga investeringsfonden
upphör att existera,
(c)
ange om den europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedd att
marknadsföras till icke-professionella investerare,
(d)
ange att investerarna inte har rätt att lösa in sina investeringar förrän den
europeiska långsiktiga investeringsfonden upphör att existera,
(e)
ange hur ofta och när eventuella inkomststöd utbetalas till investerare under
fondens existens,
(f)
ge råd till investerare om att bara en liten andel av deras samlade
investeringsportfölj bör investeras i en europeisk långsiktig investeringsfond.
Artikel 22
Uppgifter om kostnader
1.
SV
Prospektet ska tydligt informera investerare om storleken på de olika kostnader som
direkt eller indirekt åläggs investeraren. De olika kostnaderna ska grupperas enligt
följande rubriker:
(a)
Startkostnader för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.
(b)
Kostnader för förvärv av tillgångar.
(c)
Förvaltningskostnader.
(d)
Distributionskostnader.
21
EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.
22
EUT L 149, 30.4.2004, s. 1.
31
SV
(e)
Övriga kostnader, inklusive administrativa, lagstiftningsmässiga, depåavgifter
och revisionskostnader.
2.
Prospektet ska ange kostnadernas samlade andel av kapitalet i den europeiska
långsiktiga investeringsfonden.
3.
Dokumentet med basfakta för investerare ska återspegla alla kostnader som beskrivs
i prospektet i monetära och procentuella termer.
4.
Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera
följande:
(a)
De gemensamma definitioner, beräkningsmetoder och gruppering av kostnader
som avses i punkt 1 och den samlade andel som avses i punkt 2.
(b)
Den gemensamma definition, beräkningsmetod och gruppering av de samlade
kostnaderna som avses i punkt 3.
Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska Esma ta
hänsyn till förslagen till regleringsstandarder som avses i punkt (...) i förordning (...)
[PRIPS].
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till
kommissionen senast den […].
Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som
avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)
nr 1095/2010.
Kapitel V
Marknadsföring av andelar eller aktier i den europeiska
långsiktiga investeringsfonden
Artikel 23
Faciliteter tillgängliga för investerare
1.
Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond ska i varje medlemsstat där
förvaltaren avser att marknadsföra andelar eller aktier i den fonden, införa faciliteter
tillgängliga för att teckna, göra utbetalningar till innehavare av andelar eller aktier,
verkställa återköp eller inlösen av andelar eller aktier samt lämna ut den information
som investeringsfonden och dess förvaltare är skyldiga att tillhandahålla.
2.
Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera olika
typer av faciliteter och deras egenskaper, deras tekniska infrastruktur och innehållet i
deras uppgifter i förhållande till de investerare i den europeiska långsiktiga
investeringsfonden som avses i punkt 1.
Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till
kommissionen senast den […].
Kommissionens ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som
avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU)
nr 1095/2010.
SV
32
SV
Artikel 24
Ytterligare krav vad gäller marknadsföring till icke-professionella investerare
Förvaltaren av en europeisk långsiktig investeringsfond ska kunna marknadsföra andelar eller
aktier i den europeiska långsiktiga investeringsfonden till icke-professionella investerare,
förutsatt att alla av följande tilläggskrav är uppfyllda:
(a)
I den europeiska långsiktiga investeringsfondens bestämmelser eller bolagsordning
anges att alla investerare behandlas lika och ingen förmånsbehandling eller särskilda
ekonomiska förmåner beviljas enskilda investerare eller grupper av investerare.
(b)
Den europeiska långsiktiga investeringsfonden är inte uppbyggd som ett partnerskap.
(c)
Icke-professionella investerare får under teckningsperioden och minst två veckor
efter teckningen av andelar eller aktier i den europeiska långsiktiga
investeringsfonden, annullera sin teckning och få pengarna tillbaka utan påföljd.
Artikel 25
Marknadsföring av andelar eller aktier i europeiska långsiktiga investeringsfonder
SV
1.
Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska efter anmälan i enlighet
med artikel 31 i direktiv 2011/61/EU kunna marknadsföra andelar eller aktier i den
godkända fonden till professionella och icke-professionella investerare inom sin
hemmedlemsstat.
2.
Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska efter anmälan i enlighet
med artikel 32 i direktiv 2011/61/EU kunna marknadsföra andelar eller aktier i den
godkända fonden till professionella och icke-professionella investerare i andra
medlemsstater än i sin hemmedlemsstat.
3.
Förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder ska för varje fond till de
behöriga myndigheterna ange huruvida de har för avsikt att marknadsföra den till
icke-professionella investerare.
4.
Förutom den dokumentation och information som krävs enligt artiklarna 31 och 32 i
direktiv 2011/61/EU ska förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder till
sin behöriga myndighet lämna alla följande uppgifter:
(a)
Prospektet för den europeiska långsiktiga investeringsfonden.
(b)
Dokument med basfakta för investerare för den europeiska långsiktiga
investeringsfonden vid marknadsföring till icke-professionella investerare.
(c)
Information om de marknadsföringsmöjligheter som avses i artikel 22.
5.
De behöriga myndigheternas kompetenser och befogenheter enligt artiklarna 31 och
32 i direktiv 2011/61/EU ska tolkas så att de också avser marknadsföring av
europeiska långsiktiga investeringsfonder till icke-professionella investerare och
täcker de ytterligare krav som fastställs i denna förordning.
6.
Utöver sina befogenheter i enlighet med artikel 31.3 första stycket i direktiv
2011/61/EU ska den behöriga myndigheten i den europeiska långsiktiga
investeringsfondens förvaltares hemmedlemsstat också hindra marknadsföring av
godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder om deras förvaltare inte kommer
att följa eller inte följer denna förordning.
7.
Utöver sina befogenheter i enlighet med artikel 32.3 första stycket i direktiv
2011/61/EU ska den behöriga myndigheten i fondförvaltarens hemmedlemsstat
33
SV
också vägra överföring av en fullständig anmälan till de behöriga myndigheterna i
den medlemsstat där den europeiska långsiktiga investeringsfonden är avsedd att
marknadsföras, om fondens förvaltare inte följer eller kommer att följa denna
förordning.
Kapitel VI
Tillsyn
Artikel 26
De behöriga myndigheternas tillsyn
1.
De behöriga myndigheterna ska fortlöpande utöva tillsyn av efterlevnaden av denna
förordning.
2.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet ska ansvara för
övervakning av efterlevnaden av de bestämmelser som fastställs i kapitlen II, III och
IV.
3.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet ska ansvara för
övervakningen av efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna
eller i bolagsordningen samt de skyldigheter som anges i prospektet, och som ska
vara förenliga med denna förordning.
4.
Den behöriga myndigheten för fondförvaltarens hemmedlemsstat ska vara ansvarig
för att övervaka att förvaltarens arrangemang och organisation är tillfredställande så
att den europeiska långsiktiga investeringsfonden kan fullgöra de skyldigheter och
efterleva de regler som avser bildande och drift av alla de europeiska långsiktiga
investeringsfonder som den förvaltar.
Förvaltarens behöriga myndighet ska ansvara för tillsynen över den europeiska
långsiktiga investeringsfondens efterlevnad av denna förordning.
5.
De behöriga myndigheterna ska övervaka företag för kollektiva investeringar som är
etablerade i eller marknadsförs på deras territorier i syfte att kontrollera att de inte
använder beteckningen europeisk långsiktig investeringsfond eller låter påskina att
de är en europeisk långsiktig investeringsfond, såvida de inte godkänts och uppfyller
kraven i denna förordning.
Artikel 27
De behöriga myndigheternas befogenheter
1.
De berörda myndigheterna ska ges alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som
de behöver för att utföra sina uppgifter.
2.
De befogenheter som tilldelats behöriga myndigheter i enlighet med direktiv
2011/61/EU ska utövas även när det gäller den här förordningen.
Artikel 28
Esmas befogenheter och behörighet
1.
SV
Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som tilldelats den
genom denna förordning.
34
SV
2.
Esmas befogenheter i enlighet med direktiv 2011/61/EU ska utövas även när det
gäller den här förordningen och i överensstämmelse med förordning (EG) nr
45/2001.
3.
För de syften som avses i förordning (EU) nr 1095/2010 ska denna förordning
införas under alla ytterligare rättsligt bindande unionsrättsakter som tilldelar
myndigheten uppgifter i enlighet med artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.
Artikel 29
Samarbete mellan myndigheter 1.
1.
Den europeiska långsiktiga investeringsfondens behöriga myndighet och
fondförvaltarrens behöriga myndighet ska, om dessa inte är identiska, samarbeta med
varandra och utbyta information för att kunna utföra sina uppgifter enligt denna
förordning.
2.
Behöriga myndigheter och Esma ska samarbeta med varandra för att fullgöra sina
respektive uppdrag enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr
1095/2010.
3.
De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all information och dokumentation
som krävs för ett de ska kunna fullgöra sina respektive uppgifter enligt denna
förordning, i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010, särskilt för att konstatera
och avhjälpa överträdelser av den här förordningen.
Kapitel VII
Slutbestämmelser
Artikel 30
Översynsklausul
Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning ska kommissionen inleda en översyn av
tillämpningen av denna förordning. Översynen ska särskilt analysera följande:
SV
(a)
Effekterna av bestämmelsen i artikel 16.1 som utesluter investerare från att lösa
in sina andelar eller aktier innan den europeiska långsiktiga investeringsfonden
upphör att existera. Översynen ska, med beaktande av den europeiska
långsiktiga investeringsfondens spridning till olika kategorier av investerare,
också ta hänsyn till huruvida undantagandet av ett begränsat antal enskilda
icke-professionella investerare från en sådan regel skulle leda till ökad
efterfrågan på den europeiska långsiktiga investeringsfonden bland ickeprofessionella investerare.
(b)
Hur tillämpningen av det lägsta gränsvärdet på 70 % av de stödberättigande
investeringstillgångarna som anges i artikel 12.1 påverkar diversifiering av
tillgångar, i synnerhet för att bedöma om ökade likviditetsåtgärder skulle
behövas om ett begränsat antal enskilda icke-professionella investerare
undantas från förbudet mot inlösen av sina andelar innan den europeiska
långsiktiga investeringsfonden upphör att existera.
(c)
I vilken utsträckning europeiska långsiktiga investeringsfonder marknadsförs i
unionen, inklusive huruvida AIF-förvaltare som omfattas av artikel 3.2 i
direktiv 2011/61/EU kan ha ett intresse av att marknadsföra europeiska
långsiktiga investeringsfonder.
35
SV
Resultaten av denna översyn ska meddelas Europaparlamentet och rådet, vid behov
tillsammans med lämpliga förslag till ändringar.
Artikel 31
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i
Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
SV
På rådets vägnar
Ordförande
36
SV
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1. Förslagets eller initiativets beteckning
1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen
1.3. Typ av förslag eller initiativ
1.4. Mål
1.5. Motivering till förslaget eller initiativet
1.6. Tid under vilken
resursanvändningen
åtgärden
kommer
att
pågå
respektive
påverka
1.7. Planerad metod för genomförandet
2.
FÖRVALTNING
2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering
2.2. Administrations- och kontrollsystem
2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
3.
BERÄKNADE
INITIATIVET
BUDGETKONSEKVENSER
AV
FÖRSLAGET
ELLER
3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga
budgetens utgiftsdel
3.2. Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.3. Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5. Bidrag från tredje part
3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna
SV
37
SV
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.
Förslagets eller initiativets beteckning
Europaparlamentets och rådets förordning om långsiktiga investeringsfonder
1.2.
Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen23
Inre marknaden – Finansmarknader
1.3.
Typ av förslag eller initiativ
x Ny åtgärd
 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd24
 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden
 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny
1.4.
Mål
1.4.1.
Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett
att bidra till
Att öka säkerheten och effektiviteten hos finansmarknaderna samt stimulera den inre
marknaden för finansiella tjänster.
1.4.2.
Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen som berörs
Att fungera som en källa för långsiktig finansiering för den europeiska ekonomin,
garantera lika konkurrensvillkor för förvaltare av långsiktiga investeringsfonder, öka
företagens tillgång till andra finansieringsformer än bankfinansiering samt säkerställa
investerarskydd och finansiell stabilitet.
23
24
SV
Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna
förkortningarna ABM respektive ABB.
I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.
38
SV
1.4.3.
Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs.
Syftet med förslaget är följande: att öka den gränsöverskridande marknadsföringen
av europeiska långsiktiga investeringsfonder till både professionella och ickeprofessionella investerare i hela unionen, tillhandahålla ett harmoniserat förfarande
för godkännande av långsiktiga investeringsfonder, identifiera tillåtna
investeringsprinciper för långsiktiga investeringsfonder, förebygga intressekonflikter
samt fastställa omfattande krav på insyn och särskilda marknadsföringsvillkor.
1.4.4.
Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.
Rapporter ska utarbetas på grundval av:
utvecklingen för gränsöverskridande marknadsföring av europeiska långsiktiga
investeringsfonder, den föreslagna förordningens effekter på skyddet för investerare,
framsteg i fråga om att skapa konkurrens utan snedvridningar samt de föreslagna
åtgärdernas effekter på poolen av tillgängligt kapital för långsiktiga investeringar
(t.ex. investeringar i infrastrukturprojekt, fastigheter och onoterade bolag).
1.5.
Motivering till förslaget eller initiativet
1.5.1.
Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
Effekter av antagandet av den föreslagna förordningen:
•
Den gränsöverskridande marknadsföringen av långsiktiga investeringsfonder
förväntas öka.
•
Godkännandet av långsiktiga investeringsfonder av nationella behöriga
myndigheter skulle harmoniseras och samordningen mellan de nationella
tillsynsorganen förbättras.
•
Vidareutveckling av de långsiktiga investeringarna i hela unionen: en
harmonisering av förhållandena för alla relevanta aktörer på marknaden för
investeringsfonder kommer att säkerställa de långsiktiga investeringsfondernas
effektivitet samt möjliggöra stordriftsfördelar.
•
Institutionella investerare, t.ex. försäkringsföretag och pensionsfonder, liksom
enskilda icke-professionella investerare, kommer att kunna dra nytta av den
regelbundna avkastning som långsiktiga investeringsfonder erbjuder.
•
Större valmöjligheter för investerarna och högre kvalitet på de tjänster de
utnyttjar.
•
Ökad öppenhet kommer att stärka investerarnas förtroende och sannolikt
förbättra konkurrensen.
•
Den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin skulle förbättras,
särskilt när det gäller infrastrukturprojekt och finansiering av små och medelstora
företag.
SV
39
SV
1.5.2.
Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå: behov som ska tillgodoses på kort eller lång
sikt
1) Den splittrade lagstiftningen hindrar investerare från att exponeras för långsiktiga
tillgångar, vilket motverkar en sådan ökad poolning av kapital och expertkunskap på
investeringsområdet som skapar stordriftsfördelar för långsiktiga investeringsfonder.
2) Otillräckliga åtgärder på EU-nivå skulle leda till osäkerhet bland investerarna och
hindra framväxten av lika konkurrensvillkor på EU-nivå för förvaltare av långsiktiga
investeringsfonder.
1.5.3.
Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Genom direktivet om fondföretag (kortform för ”företag för kollektiva investeringar i
överlåtbara värdepapper”) infördes för första gången en rad bestämmelser för
produkter som används av sådana investeringsfonder som icke-professionella
investerare har tillgång till. De tillgångar som fondföretagen förvaltar uppgår nu till
6,697 miljarder euro. Initiativet för fondföretag innebär inte nödvändigtvis att
skapandet av europeiska långsiktiga investeringsfonder kommer väcka lika stort
intresse bland investerarna, men det är ett mått på den framgång som sådana EUomfattande initiativ kan ha.
1.5.4.
Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter: behov
som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
De föreslagna bestämmelserna bygger på den befintliga rättsliga ram som upprättats
genom direktiv 2011/61/EU (direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder
– AIF-förvaltare) och de genomförandeakter som antagits för detta direktiv.
Harmoniserade godkännande- och tillsynsförfaranden för AIF-förvaltare enligt detta
direktiv kompletteras med ett godkännandeförfarande för europeiska långsiktiga
investeringsfonder. Dessutom ska produktbestämmelserna för europeiska långsiktiga
investeringsfonder tillämpas utöver bestämmelserna i befintlig EU-lagstiftning,
såvida det inte uttryckligen anges att de inte ska tillämpas. I synnerhet kommer
bestämmelserna om förvaltning och marknadsföring i den befintliga rättsliga ramen,
liksom direktivets bestämmelser om gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster
och etableringsfrihet att tillämpas på ett motsvarande sätt på europeiska långsiktiga
investeringsfonder.
SV
40
SV
1.6.
Tid under vilken
resursanvändningen
åtgärden
kommer
att
pågå
respektive
påverka
 Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid
1.  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den
DD/MM]ÅÅÅÅ.
2.  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.
x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid
1. Efter en inledande period från 2015 till 2020,
2. beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.
Planerad metod för genomförandet25
 Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen
 Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till
3.  genomförandeorgan
4. x byråer/organ som inrättats av gemenskaperna26
5.  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som
faller inom offentlig förvaltning
3.  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som
följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den
grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen
 Delad förvaltning med medlemsstaterna
 Decentraliserad förvaltning med tredjeländer
 Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)
4. Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
25
Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive
bestämmelser
i
budgetförordningen
återfinns
på
BudgWeb:
http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html
26
SV
Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.
41
SV
2.
FÖRVALTNING
2.1.
Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
behov som ska tillgodoses på kort eller
lång sikt
Enligt artikel 81 i förordningen om inrättande av Europeiska värdepappers- och
marknadsmyndigheten (Esma) ska det göras en utvärdering av erfarenheterna från
Esmas arbete inom tre år från och med den faktiska driftsstarten. I detta syfte
kommer kommissionen att offentliggöra en allmän rapport som överlämnas till
Europaparlamentet och rådet.
2.2.
Administrations- och kontrollsystem
2.2.1.
Risker som identifierats: behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
De ytterligare resurser för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten
(Esma) som följer av det nuvarande förslaget behövs för att Esma ska kunna utöva
sina befogenheter och framför allt sin roll när det gäller följande:
•
Harmonisering och samordning av reglerna i förordningen om europeiska
långsiktiga investeringsfonder genom utformning av standarder för tillsyn.
•
Förstärkning och konsekvent tillämpning av den nationella tillsynen genom
utfärdande av riktlinjer och utformning av tekniska standarder för genomförande.
•
Insamling och offentliggörande av nödvändiga uppgifter om aktörer på den
långfristiga finansmarknaden.
Om det saknas resurser kan Esma inte utföra sina uppgifter i tid och på ett effektivt
sätt.
2.2.2.
Uppgifter om det interna kontrollsystemet: behov som ska tillgodoses på kort eller
lång sikt
Förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med Esma-förordningen kommer att
gälla även för Esmas roll enligt det aktuella förslaget.
2.3.
Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)
För bekämpning av bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet ska
bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av
den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) gälla för Esma utan inskränkning, i enlighet med artikel
66.1 i Esma-förordningen.
Esma ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan
Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas
kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) och ska omedelbart anta lämpliga bestämmelser för all
personal vid Esma, i enlighet med artikel 66.2 i Esma-förordningen.
SV
42
SV
3.
BERÄKNADE
INITIATIVET
BUDGETKONSEKVENSER
AV
FÖRSLAGET
ELLER
3.1.
Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga
budgetens utgiftsdel
1. Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan
rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd
Typ av
anslag
Budgetrubrik i den årliga budgeten
Rubrik i
den
fleråriga
budgetrame
n
1.a
Diff./ Ickediff.
Nummer
[Beteckning…...….]
[12.03.04][ESMA]
Bidrag
(27)
från Eftaländer28
från
kandidatländer29
Diff.
JA
JA
från
tredjeländer
enligt artikel
21.2 b i budgetförordningen
NEJ
NEJ
2. Nya budgetrubriker som föreslås
Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de
berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd
Rubrik i
den
fleråriga
budgetrame
n
27
28
29
SV
Typ av
anslag
Budgetrubrik i den årliga budgeten
Nummer
[Beteckning…...….]
Diff./ Ickediff.
Bidrag
från Eftaländer
från
kandidatländer
från
tredjeländer
enligt artikel
21.2 b i budgetförordningen
Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
43
SV
3.2.
Beräknad inverkan på utgifterna
Den enda inverkan på utgifterna gäller anställning av ytterligare 2 tillfälligt anställda på obestämd tid. De nya uppgifterna kommer att
utföras med de personalresurser som finns tillgängliga inom det årliga budgetförfarandet, med beaktande av de begränsningar i fråga om
budgetmedel som gäller för alla EU:s organ samt i linje med budgetplaneringen för organen.
3.2.1.
Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Rubrik i den fleråriga budgetramen
1.a
GD: MARKT
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning
2015
2016
2017
2018
2019
2020
TOTALT
 Driftsanslag
Åtaganden
(1)
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Betalningar
(2)
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Åtaganden
(1a)
Betalningar
(2a)
12.03.04 Esma
Budgetrubrik (nr)
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen
för vissa operativa program30
Budgetrubrik (nr)
(3)
Åtaganden
=1+1a
+3
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Betalningar
=2+2a
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
TOTALA anslag för GD MARKT
30
SV
Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och
direkta forskningsåtgärder.
44
SV
+3
Åtaganden
(4)
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Betalningar
(5)
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
 TOTALA driftsanslag
 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för vissa operativa program
TOTALA anslag
för RUBRIK 1.a i den fleråriga
budgetramen
(6)
Åtaganden
=4+ 6
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Betalningar
=5+ 6
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:
 TOTALA driftsanslag
Åtaganden
(4)
Betalningar
(5)
 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras
genom ramanslagen för vissa operativa program
TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1 till 4 i den
fleråriga budgetramen
(referensbelopp)
(6)
Åtaganden
=4+ 6
Betalningar
=5+ 6
Anm.: Detta motsvarar endast 40 % av de totala kostnaderna; resterande 60 % finansieras av medlemsstaterna.
SV
45
SV
Rubrik i den fleråriga budgetramen
5
”Administrativa utgifter”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
n
År
n+1
År
n+2
År
n+3
För in så många år som behövs
för att redovisa inverkan på
resursanvändningen (jfr punkt
1.6)
TOTALT
GD: <…….>
 Personalresurser
 Övriga administrativa utgifter
GD <…….> TOTALT
TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
Anslag
(summa åtaganden
summa betalningar)
=
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1 till 5
i den fleråriga budgetramen
SV
2015
2016
2017
2018
2019
2020
TOTALT
Åtaganden
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
Betalningar
0,140
0,130
0,130
0,130
0,130
0,130
0,788
46
SV
3.2.2.
Beräknad inverkan på driftsanslagen
6.  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
7.  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
Anmärkningar:
Se ovan.
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
n
År
n+1
År
n+2
Mål- och
resultatbeteckning
TOTALT
Kostn.
Kostn
.
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Kostn.
Antal
Geno
msnitt
liga
kostna
der
Antal
Typ31
Antal
RESULTAT
Antal

För in så många år som behövs för att redovisa
inverkan på resursanvändningen (jfr punkt
1.6)
År
n+3
Kostn.
Totalt
antal
Total
kostnad
SPECIFIKT MÅL nr 1…32
- Resultat
- Resultat
- Resultat
Delsumma för specifikt mål nr 1
SPECIFIKT MÅL nr 2…
- Resultat
Delsumma för specifikt mål nr 2
31
32
SV
Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
47
SV
TOTALA KOSTNADER
SV
48
SV
3.2.3.
Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.3.1. Sammanfattning
8.  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
9.  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt
följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
År
n33
År
n+1
År
n+2
År
n+3
För in så många år som behövs för att redovisa
inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
TOTALT
RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen
Personalresurser
Övriga
utgifter
administrativa
Delsumma RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen
Belopp utanför
RUBRIK 534 i den
fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra
utgifter
administrativ natur
av
Delsumma
för belopp utanför
RUBRIK 5
i den fleråriga
budgetramen
TOTALT
Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga,
eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som
kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn
tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
33
34
SV
Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens
program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
49
SV
3.2.3.2. Beräknat personalbehov
10.

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
11. 
Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt
följande:
Anmärkningar:
12. GD MARKT kommer inte att behöva några ytterligare personalresurser eller
administrativa resurser som ett resultat av förslaget. Ytterligare 2 tillfälligt
anställda kommer att anställas vid Esma på obestämd tid.
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
År
n
År
n+1
År n+2
År
n+
3
För in
så
många
år som
behövs
för att
redovis
a
inverka
n på
resursa
nvändn
ingen
(jfr
punkt
1.6)
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid
kommissionens kontor i medlemsstaterna)
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
 Extern personal (i heltidsekvivalenter)35
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter
och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda,
nationella experter, vikarier och unga experter som
tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy36
- vid huvudkontoret
- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter
och vikarier som arbetar med indirekta
forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella
experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT
XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta
åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad
35
36
SV
[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
50
SV
med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet
för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal
SV
51
SV
3.2.4.
Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
13.

Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen
14.

Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen
Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.
15.

Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 37.
Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
3.2.5.
Bidrag från tredje part
16.
Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet
17.
 Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:
Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
2015
2016
2017
2018
2019
2020
TOTALT
Medlemsstater via EU:s
nationella tillsynsorgan*
0,210
0,194
0,194
0,194
0,194
0,194
1,181
TOTALA anslag som
tillförs
genom
medfinansiering
0,210
0,194
0,194
0,194
0,194
0,194
1,181
*
37
SV
Uppskattning
på
grundval
av
den
nuvarande
finansieringsmekanismen
i
Esma-förordningen
(medlemsstaterna
60 %,
unionen 40 %).
Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).
52
SV
3.3.
Beräknad inverkan på inkomsterna
18.

Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
19.

Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna38
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:
Belopp som
förts in för det
innevarande
budgetåret
År
n
År
n+1
År
n+2
År
n+3
För in så många år som behövs för att
redovisa inverkan på resursanvändningen
(jfr punkt 1.6)
Artikel ….
Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.
Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.
38
SV
När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.
53
SV
Bilaga till finansieringsöversikten för ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska långsiktiga
investeringsfonder
Syftet med detta förslag är att bidra till att öka poolen av kapital för långsiktiga investeringar i EU:s reala ekonomi. Detta ska åstadkommas
genom att man inrättar en ny form av fondverktyg, EU:s långsiktiga investeringsfonder. Sådana fonder förväntas kunna ge investerare långsiktig,
stabil avkastning tack vare de tillgångsklasser som de får investera i. De investeringsbara tillgångarna skulle betraktas som en typ av ”alternativa
investeringar”, d.v.s. tillgångsklasser som faller utanför den traditionella definitionen av noterade aktier och obligationer. Alternativa
investeringar omfattar fastigheter, riskkapital, riskkapitalfonder, hedgefonder, onoterade företag, osäkra fordringar och råvaror, men europeiska
långsiktiga investeringsfonder skulle bara fokusera på alternativa investeringar som tillhör en definierad kategori av långsiktiga tillgångsklasser
för vilka ett långsiktigt engagemang från investerarnas sida är en förutsättning för en framgångsrik utveckling.
Investerarna måste förmås att inte bara investera på kort sikt eller i tillgångar som endast kräver kortsiktiga åtaganden. Ett sätt att uppnå detta är
att minska hindren för att göra mer långsiktiga åtaganden beträffande tillgångar som infrastrukturprojekt, genom att tillhandahålla vad som ofta
kallas ”tålmodigt kapital”. Denna typ av investeringar kanske inte kan lösas in under ett antal år, men de ger i stället en stabil och förutsägbar
avkastning. Investeringar som motsvarar denna beskrivning är t.ex. infrastrukturprojekt och trafikverksamhet. Kapital som investeras på detta
långsiktiga, ”tålmodiga” sätt gynnar den reala ekonomin genom att tillhandahålla förutsägbara och stabila finansieringsflöden till företagen. Detta
skapar i sin tur sysselsättning.
För att avlägsna hindren för en europaomfattande marknad för europeiska långsiktiga investeringsfonder och skapa förtroende hos investerarna
för dessa fonder, är det nödvändigt att garantera största möjliga samstämmighet i tillsynen och en proportionell tillsyn. Esma kommer därför att
spela en viktig roll, både när det gäller att ta fram detaljerade krav i syfte att skapa konvergens och enhetlighet på marknaden, och för att stödja
den löpande tillsynen.
De kostnader som är kopplade till Esmas uppgifter har uppskattats i fråga om personalkostnader (rubrik 1) i enlighet med
kostnadsklassificeringen i utkastet till Esmas budget. Enligt kommissionens förslag ska Esma ta fram fyra tekniska standarder för tillsyn.
Dessutom måste Esma i framtiden föra ett centralt register över alla godkända europeiska långsiktiga investeringsfonder. Esma kommer också att
få tillfälle att utarbeta riktlinjer på de områden som omfattas av denna förordning. Esma ska därtill underlätta samarbete och samordning mellan
medlemsstaternas behöriga myndigheter när de utövar tillsyn över europeiska långsiktiga investeringsfonder.
Förordningen antas träda i kraft i början av 2015, och därför krävs det ytterligare resurser för Esma från och med 2015. Man räknar med att det
krävs ytterligare personal för de tekniska standarder, den rådgivning och det register som Esma ska svara för, samt för andra permanenta
uppgifter som kompletterar Esmas roll när det gäller att stärka samarbetet med de behöriga myndigheterna och garantera samstämmighet i
tillsynen. För att de nya tekniska standarderna ska bli klara i tid och vara korrekt utformade kommer det framför allt att behövas ytterligare
tjänstemän med ansvar för strategi, rättsliga frågor och konsekvensbedömning.
SV
54
SV
Följande antaganden gjordes för att bedöma effekten på det antal heltidsekvivalenter som krävs för att utarbeta tekniska standarder, riktlinjer och
rapporter:
–
En tjänsteman kan utarbeta 1,5 tekniska standarder per år i genomsnitt. Detta arbete kräver förberedelser i form av
bl.a.:
–
–
–
–
–
–
–
–
Bilaterala och multilaterala möten med berörda parter
Analys och bedömning av alternativ och utarbetande av samrådsdokument
Offentligt samråd med berörda parter
Inrättande och administration av ständiga expertgrupper bestående av tillsynsansvariga från medlemsstaterna
Inrättande och administration av tillfälliga expertgrupper bestående av marknadsaktörer och företrädare för investerare
Analys av synpunkter från samråden
Kostnads–nyttoanalys
Utarbetande av lagtexten
Det behöver inrättas ett centralt register (specificering av it-projektet, bedömning av anbud, förvaltning av projektet). Detta register ska sedan
underhållas löpande, så att uppgifterna är korrekta och fullständiga.
Dessutom kommer det fortlöpande att krävas andra typer av insatser, inklusive samordning av de nationella tillsynsmyndigheternas arbete,
kartläggning av tillsynspraxis och främjande av samstämmighet i tillsynen, tvistlösning och medling, samt marknadsövervakning och
analysarbete för att fastställa trender på den europeiska marknaden för långsiktiga investeringar och bedöma eventuella nya risker för investerare
eller hinder för en väl fungerande inre marknad för de berörda fonderna.
Detta innebär att det krävs ytterligare 2 heltidsekvivalenter från och med 2015. Man har antagit att denna ökning av antalet heltidsekvivalenter
kommer att bibehållas 2016-2020, eftersom standarderna sannolikt inte kommer att bli klara förrän 2016–2017 och genomförandet har en tidsfrist
till 2020, samtidigt som Esmas löpande uppgifter enligt ovan skulle öka efter genomförandearbetet.
Övriga antaganden:
–
–
–
–
–
SV
På basis av fördelningen av heltidsekvivalenter från och med 2015 antas det att de 2 ytterligare heltidsekvivalenterna
kommer att bestå av 2 tillfälligt anställda.
De genomsnittliga lönekostnaderna per år för olika personalkategorier baseras på riktlinjer från GD Budget.
En löneviktningskoefficent för Paris på 1,16.
Kostnaden för tjänsteresor uppskattas till 10 000 euro per år.
Rekryteringskostnader (resor, hotell, läkarundersökningar, bosättningsbidrag och andra bidrag, flyttkostnader osv.)
uppskattas till 12 700 euro.
55
SV
–
I nedanstående tabell anges mer detaljerat hur man beräknar ökningen av den budget som krävs för sex år.
Beräkningen bygger på det faktum att 40 % av utgifterna finansieras genom unionens budget.
Utgiftstyper
Beräkningar
Belopp (tusen euro)
2015
2016
…
2020
=2*131*1,16
304
304
304
304
=2*12.7
25
=2*10
20
20
20
20
349
324
324
324
140
130
130
130
210
194
194
194
Avdelning 1: Personalutgifter:
11 Löner och ersättningar
- för tillfälligt anställda
- för utstationerade nationella
experter
- för kontraktsanställda
12 Utgifter i samband med
rekrytering
13 Utgifter i samband med
tjänsteresor
Totalt
avdelning
Personalkostnader
1:
Varav EU-bidrag (40 %)
Varav
bidrag
från
medlemsstaterna (60 %)
Nedanstående tabell innehåller förslag på lönegradsinplacering för de 2 tillfälligt anställda.
Tjänstegrupp och lönegrad
Tjänster
AD16
AD15
SV
56
SV
AD14
AD13
AD12
AD11
AD10
AD9
AD8
AD7
1
AD6
1
AD5
AD-tjänster totalt
SV
2
57
SV