Ett nytt sätt att styra och leda
Malmö stad
Erik Wesser
Avdelning Individ och familj
Stadskontoret, Malmö
Susanna Jakobsson
Ekonomiavdelningen
Stadskontoret, Malmö
Sociala investeringsfonder i Malmö stad
Social investeringsfond 1: Barn och unga (50 MKR)
Social investeringsfond 11: Hemlöshet (40 MKR)
Social investeringsfond 11I: Personalhälsa (10 MKR)
Social investeringsfond 1: Barn och unga
50 Mkr
”En
social investeringsfond
användas för
(öronmärkt
eget ska
kapital)
investeringar i
Möjliggör satsningar som är
förebyggande arbete
långa och breda…
som
gagnar
över flera år
på tvärs över
barn och unga
verksamheterna
samt för att främja utveckling och användning
av nya metoder och arbetssätt som kan leda
till effekter som
på sikt ger minskade
kommunala kostnader.”
Malmö stads sociala investeringsfonder
Den ekonomiska modellen
Kostnader social
investeringssatsning
Kostnader social
investeringssatsning
Kostnader
ordinarie
verksamhet
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
1
2
3
4
5
Malmöfonderna som ett pragmatiskt exempel
Relativt liten skala – liten fond, små
(tydliga) målgrupper
Traditionell ekonomiskt styrning - utoch inbetalningar med tydligt ansvar
Först och främst en finansieringsmodell
I enlighet med befintligt kvalitetsarbete tydlig verksamhetsplan, uppföljning inom
ramen för satsningarna
Vid goda resultat återstår utmaningarna
med uppskalning och implementering
Sammanfattningsvis: Malmös sociala
investeringsfonder är knappast ett nytt
generellt sätt att styra och leda
Hur går vi vidare?
Malmökommissionen
Uppdrag: Ta fram ett vetenskapligt underlag
som bas för hur hälsan ska kunna förbättras
för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta.
Tre prioriterade områden:
Barn och ungas uppväxtvillkor
Demokrati och inflytande i samhället
Sociala och ekonomiska förutsättningar
Slutrapport (mars 2013) - stort antal mål och åtgärdsförslag
Pågående arbete
Stadskontoret leder arbetet med åtgärdsförslagen
Ett stort antal remissinstanser får chans att tycka till om
kommissionens förslag
Ska ge inriktning åt stadens framtida utvecklingsarbete
mot social hållbarhet.
Koppla samman forskarbilder med erfarenheter, förslag
och idéer om hur vi kan finna vägar att möta Malmös
utmaningar.
Etablera en social investeringspolitik
Hur kan ett ”socialt investeringstänk” integreras i ordinarie
verksamhet?
Prioriteringar görs utifrån ett helhetsperspektiv på utveckling,
med kommunens grunduppdrag i fokus.
Malmö stad inom ramen för hela sin budget behöver säkerställa
att budget grundar sig i väl övervägda prioriteringar.
Tydliggöra hur de samarbetsformer och processer som finns
idag kan utvecklas till att öka effekten av insatta resurser
Ersättningssystemen inom respektive verksamhetsområde
måste i sin tur verka för att kompensera och utjämna
ojämlikheter ( t ex ersättningssystem inom utbildning)
Kritiska faktorer
Integrering i kommunens ordinarie arbete och processer (planering,
resursfördelning, uppföljning och redovisning)
Inför varje beslut som tas i kommunen (på samtliga nivåer) ska de
långsiktiga hållbarhetsperspektiven övervägas i de prioriteringar som
görs.
Kvalificerat stöd till olika nivåer i organisationen och långsiktig
komptensutveckling
Arbetssätt genom kunskapsallianser för att skapa långsiktighet
Tydlig målstruktur
Mått kopplade till målen som visar utveckling
Behov av underlag och mätetal för att belysa utvecklingen på ett
rättvisande sätt i förhållande till insatta resurser.
Tillgängligheten på data samt möjligheten att koppla ihop olika
typer av statistiska källor
Kritiska faktorer (forts.)
Skapa bättre förutsättningar för att både kortsiktiga och
långsiktiga perspektiv vägs in i verksamhetsstyrningen.
Tvärprofessionella och verksamhetsöverskridande dialogen i
hela organisationen utvecklas ytterligare
Våga blanda olika kompetenser inom avdelningar för att
säkerställa gränsöverskridande arbete
Utveckling av samarbete mellan kommun och region för att
med gemensamma insatser få ut största möjliga samhällsnytta
Tack!
Erik Wesser
Avdelning Individ och familj
Stadskontoret, Malmö
Susanna Jakobsson
Ekonomiavdelningen
Stadskontoret, Malmö
