PM 2008-11-19
Begreppet marknadsnoterad för fonder
Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på hur begreppet marknadsnoterad inom skattelagstiftningen ska kunna anpassas till fondandelar.
Föreningen gav redan år 2002 in en med Bank- och Fondhandlareföreningarna gemensam framställan till Finansdepartementet avseende begreppets användning. Där framhölls
bland annat att det vore en kraftig och önskvärd förenkling om alla andelar i värdepappersfonder (numera investeringsfonder) ansågs som marknadsnoterade.
Inledningsvis vill föreningen framhålla att kravet på offentliggörande och omsättning
över huvud inte utgör adekvata kriterier vid fastställande av skattekategori för fonder.
Rekvisiten vid fastställande av huruvida övriga finansiella instrument är marknadsnoterade eller ej motsvaras inom fondlagstiftningen av specifika likviditetskrav och principen
om riskspridning.
Fondandelskursen i sig säger ingenting om omsättningen i andelarna utan är en matematisk beräkning av fondens substansvärde per andel och inte någon indikation på hur stor
efterfrågan (och därmed omsättning) som föreligger avseende andelen. När till exempel
Finansinspektionen överväger tillstånd till en specialfond tar man fasta på lagens minimikrav om öppenhet för inlösen minst en gång årligen. Denna möjlighet att hålla fonden
stängd upp till ett år innebär inte att andelar i en specialfond är illikvida i fondlagstiftningens mening.
Vidare kan framhållas att de flesta fonder till övervägande del placerar i värdepapper som
är upptagna till handel. Andelsägaren bör inte komma i ett sämre läge än vid direktinvestering i sådana papper. Dessutom förekommer i allt större utsträckning skräddarsydda
produkter för institutionella ägare där andelskursen inte "offentliggörs" i egentlig mening.
Mot denna bakgrund anser föreningen att ett krav på offentliggörande av andelsvärde
inte bör utgöra rekvisit för marknadsnotering. Det måste ses som en stor fördel för
skattebetalarna om samma regler gäller oavsett om andelskursen står i tidningen eller inte.
När det gäller utlandsregistrerade fonder är det dessutom ofta svårt att utreda om ett krav
Fondbolagens Förening/The Swedish Investment Fund Association
Stureplan 6, SE-114 35 Stockholm
Tel: +46 (0)8-506 988 00 Fax: +46 (0)8-662 53 39
[email protected], www.fondbolagen.se
på offentliggörande kan mötas. I andra hand bör man ta fasta på ovan nämnda minimikrav för öppenhet i investeringsfonder, det vill säga en gång årligen. Ett sådant synsätt
skulle stämma väl överens med det faktum att andelskursen under alla omständigheter
ska offentliggöras i samband med årsrapporter.
När det gäller frågan om vilka fonder som bör vara marknadsnoterade bör, vilket också
Skatteverket är inne på enligt sitt e-postmeddelande, andelar i Sverigeregistrerade investeringsfonder - värdepappersfonder och specialfonder - med automatik definieras som
marknadsnoterade.
Vidare bör definitionen omfatta utländska fondföretag som har anmält gränsöverskridande verksamhet till Sverige enligt 1 kap 7 § lagen om investeringsfonder och utländska
fondföretag utanför EES-området som har fått tillstånd av Finansinspektionen enligt 1
kap 9 § lagen om investeringsfonder.
Som Skatteverket anger kan svenska skattesubjekt även vara delägare i vissa utländska
fondliknande produkter (oavsett EES-hemvist eller UCITS-anknytning) som inte anmälts
in till eller marknadsförs/säljs under meddelat tillstånd i Sverige. För andelsägarna, liksom för Skatteverkets bedömning, skulle det underlätta om även sådana produkter anses
vara marknadsnoterade. Om alla fonder betraktades som marknadsnoterade skulle det
innebära att andelsägarna till i dag onoterade fonder alltid skulle få kvitta förluster till
100 procent (för onoterade fonder får idag bara 70 procent av förlusten får dras av), att
förluster på aktier får dras av till 100 procent mot vinster på fonderna (mot 70 procent
idag) och att schablonregeln om 20 procent av försäljningslikviden får dras av som anskaffningsutgift.
För att definiera dessa produkter kan ledning hämtas ur rekvisiten avseende fondföretag i
1 kap 1 § p. 8 lagen om investeringsfonder: ett utländskt företag som i sitt hemland har
tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana
tillgångar som avses i 5 kap. 1 § andra stycket eller 6 kap. 2 § andra stycket, med kapital
från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare, som
tillämpar principen om riskspridning, och vars andelar på begäran av innehavare återköps
eller inlöses med medel ur företagets tillgångar. Kravet på investering i de uppräknade
tillgångarna bör dock inte ingå, för att inte utesluta till exempel en tysk fastighetsfond på
den grunden att fastigheter inte omfattas av de tillgångsslag som nämns i 5-6 kap lagen
om investeringsfonder. Även kravet på riskspridning kan vara olämpligt att ta med, då
det är en bedömning som vare sig skattebetalaren eller Skatteverket bör behöva göra.
Sammanfattningsvis föreslår föreningen följande:
Det bör klargöras att andel i investeringsfond som omfattas av lagen om investeringsfonder är marknadsnoterad. Detta gäller även andel i fondföretag som har anmält gränsöverskridande verksamhet till Sverige enligt 1 kap 7 § lagen om investeringsfonder och
utländska fondföretag som har fått tillstånd av Finansinspektionen enligt 1 kap 9 §
samma lag.
Sid 2
Vidare bör övervägas om begreppet marknadsnoterad ska omfatta även andelar i eller
instrument utgivna av övriga utländska företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare och vars andelar på
begäran av innehavare återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar.
Föreningen är beredd att med Skatteverket vidare diskutera särskilt hur de sistnämnda
instrumenten lämpligen bör kunna inkluderas.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Eva Broms
Emelie Antonisen
Sid 3
