Problemformulering

Abstract
Author: Sofie Hansson
Title: “I might be a typical woman in a man’s body” – A qualitative study about male social
workers experiences of working in a female dominated work. [translated title]
Supervisor: Solveig Perjos
Assessor: Mikael Sandgren
The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of
working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men
perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity.
The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender,
Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The
method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male
social workers in Sweden. The interviews have been recorded and retailed in text in its full
version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result
of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with
women and they feel appreciated as being men. At the same time they experience some
difficulties when it comes to communication, where they perceive the female colleagues to
use a more subtle way of communicating. The male social workers in this study also
experience that they get certain expectations due to their gender. These expectations consist in
being able to deal with clients that are aggressive and another expectation is to function as a
male role model for their clients. The way the male social workers in this study construct their
masculinity in this female dominated work, consists of a differentiation between them and the
female colleagues. This differentiation is influenced by a hegemonic masculinity that can be
described as the male stereotype, which builds on a subordination of women (Connell 2008).
Key words: social workers, men, hegemonic masculinity.
1
Innehållsförteckning
Problemformulering ................................................................................................................... 4
Syfte ........................................................................................................................................... 5
Frågeställningar ...................................................................................................................... 5
Avgränsning ............................................................................................................................... 6
Disposition ................................................................................................................................. 6
Tidigare forskning ...................................................................................................................... 7
Kön som social konstruktion och könsmaktssystemet ........................................................... 7
Könssegregerad arbetsmarknad .............................................................................................. 7
Män i minoritet ....................................................................................................................... 8
Maskulinitet .......................................................................................................................... 10
Könsskillnader inom socionomyrket .................................................................................... 12
Teoretiska perspektiv ............................................................................................................... 13
Könsteoretiska perspektiv..................................................................................................... 13
Könsroller ............................................................................................................................. 14
Chodorows socialisationsteori utifrån feministiska psykoanalysen ..................................... 15
Den hegemoniska maskuliniteten ......................................................................................... 16
Metod och metoddiskussion ..................................................................................................... 18
Vetenskapsteoretisk ansats ................................................................................................... 18
Kvalitativ metod ................................................................................................................... 18
Validitet och reliabilitet ........................................................................................................ 18
Intervjuer .............................................................................................................................. 19
Datainsamlingsmetod ........................................................................................................... 20
Urvalsmetod och urval.......................................................................................................... 21
Analys ................................................................................................................................... 21
Etiska överväganden ............................................................................................................. 22
Upplevelsen av att vara man inom ett kvinnodominerat yrke .................................................. 23
2
Yrkesvalet ............................................................................................................................. 23
Maskulinitet inom ett feminint område ................................................................................ 24
Karriär inom socionomyrket ............................................................................................. 25
Fördelar och nackdelar med en kvinnodominerad arbetsplats ........................................ 26
Arbetsuppgifter ................................................................................................................. 27
Manliga och kvinnliga egenskaper ................................................................................... 29
Den manliga stereotypen .................................................................................................. 31
Den hegemoniska maskuliniteten ...................................................................................... 32
Konflikt mellan att vara för lite man och att vara för mycket man ................................... 33
Mannens kropp och sexualitet .......................................................................................... 34
Maskulinitetskonstruktionen inom ett kvinnodominerande yrke ......................................... 36
Avslutande diskussion .............................................................................................................. 37
Egna reflektioner .................................................................................................................. 38
Referenser................................................................................................................................. 39
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 41
Bilaga 2 .................................................................................................................................... 42
3
Problemformulering
Det sociala arbetet har alltid varit och är fortfarande dominerad av kvinnor (Hellertz 1999).
Som socionomstuderande kvinna märkte jag tidigt av en ojämn fördelning av män och
kvinnor på socionomutbildningen. Den ojämna fördelningen och den allmänna uppfattningen
om manliga socionomer, är något som har intresserat mig under programmets gång.
Socialt arbete var från början ideellt och hade en stark koppling till kristendomen då man såg
det som ”ett kall” och det var främst kvinnor som följde detta kall med att hjälpa andra
människor. Centralförbundet för socialt arbete (CSA) bildades 1903 på initiativ av två kvinnor
och blev en grund till att socialt arbete professionaliserades och gick från ett kall till ett arbete,
som därmed krävde en utbildning (Meeuwisse & Swärd 2000). 1947 startades utbildningar i
socialt arbete i Sverige och hade då två linjer, en sociallinje som dominerades av kvinnor och
en socialkommunallinje som dominerades av män (Kullberg 2000). 1964 fick
socialarbetarutbildningen i Sverige högskolestatus och socialhögskolorna bildades. De
manliga studenterna försvann i stort sätt från socionomutbildningen när den sociala linjen och
socialkommunala linjen separerades 1983. Idag utgörs bara ca 18 % av studenterna i en
socionomklass av män (Hellertz 1999). Det praktiska utförandet av yrket som socialarbetare
har utförts mest av kvinnor och yrket har blivit ett kvinnligt könsmärkt yrke där andra yrken
som omsorgsyrken, kontorsyrken och städyrken också räknas in (Robertsson 2003). I Sverige
har vi en könssegregerad arbetsmarknad där yrken är kopplade till olika kön. Yrken som är
könsmärkta kan begränsa yrkesvalen för de olika könen. Det leder till att vissa yrken som är
starkt ihopkopplade med ett kön får en minoritet av det andra könet (Alvesson & Billing
1999). Socionomyrket är ett yrke som främst är ihopkopplad med kvinnor och där männen är i
minoritet inom yrket (Kullberg 2000). Enligt Robertsson (2003) utmanar män i
kvinnodominerande yrken könsmaktssystemet, som består av att män är överordnade kvinnor
och att män har fördelar utifrån sin överordning, då de anses gå emot manlighetsidealet som
är grundat på den heterosexuella normen. Det innebär att män som bryter normen för vad en
man bör jobba med, kan utmana männens överordning och därför kan de hotas att bli
marginaliserade och få sin manlighet ifrågasatt (Connell 2008). Manliga socionomer kan ses
som ”brytare” och då personer bryter mot normen så kan könsmaktssystemet bli mer synlig då
sanktioner mot män påvisar var gränserna för maskulinitet går och belöningar mot män
påvisar den överordning män har gentemot kvinnorna (Robertsson 2003).
4
Det kan därför vara av särskilt intresse att undersöka manliga socionomer för att studera
könsmaktssystemets påverkan i det sociala arbetet, då manliga socionomer genom att vara
”brytare” kan göra detta mer synligt (Kullberg 2006, Williams 1995).
Med anledning av att män är i minoritet inom både socionomprogrammet och socionomyrket
syftar jag att problematisera detta, samt att försöka ta reda på vilken roll maskuliniteten kan
ha i det sociala arbetet. Jag vill försöka förstå hur manliga socionomer upplever att det är att
jobba inom ett yrke som är kvinnodominerat.
Studien utgår från teorier och perspektiv bestående av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
på kön som utgår från det sociala könet som något som produceras och reproduceras i
samhället, Connells maskulinitetsteori om flera maskuliniteter med olika hierarkiska
ordningar och Chodorows socialisationsteori utifrån ett feministiskt psykoanalytiskt
perspektiv som förklarar könsskillnadernas uppkomst orsakat av modersfunktionen i
uppfostran.
Forskningsfrågan är relevant utifrån att denna kategori av personer kan ha haft en tendens att
bli ouppmärksammad inom det sociala arbetets forskning till förmån för det feministiska
perspektivet. Denna studie skulle kunna bidra med en ny kunskap som kan öka förståelsen för
hur olika kön påverkar och påverkas av det sociala arbetet. Den tänkbara förståelsen kan i sin
tur bli användbar som kunskap i utvecklingen av professionen och studien kan vara relevant
ur en vetenskaplig synpunkt.
Syfte
Syftet med denna studie är att förstå och beskriva manliga socionomers upplevelser av att
arbeta inom ett kvinnodominerat yrke.
Frågeställningar
1. Hur konstruerar männen sin maskulinitet i förhållande till yrket?
2. Hur konstruerar männen sin maskulinitet i förhållande till den hegemoniska
maskuliniteten?
3. Använder sig männen av några särskilda strategier för att bevara sin maskulinitet inom ett
yrke som domineras av femininitet?
5
Avgränsning
I min studie undersöker jag upplevelserna hos fem män som är social sekreterare.
Anledningen till att jag just har valt socialsekreterare är med anledning av att detta är ett
område inom socialt arbete där få män väljer att jobba (Kullberg 2006). Området kan därför
innebära någon form av problem för männen och därför är området intressant att studera.
Studien har inga komparativa ansatser då jag endast har valt att undersöka männens
upplevelser av maskulinitet och inte kvinnornas upplevelser av den. Dock skulle det vara
intressant att jämföra de olika könens upplevelser av män inom ett kvinnodominerande yrke,
som framtida studier skulle kunna undersöka.
Disposition
Jag har valt att skriva ihop metod och metoddiskussion, då detta kan underlätta läsningen av
vilka metoder jag har använt mig av och hur jag väljer att förhålla mig till dem. Resultat och
analys i denna studie framställs i en integrerad modell, där empirin och teorin vävs samman i
ett analyskapitel. Detta för att undvika onödiga upprepningar och göra det lättare att se
empirins koppling till teorier och tidigare forskning. Bilagorna i denna studie består av
informationsbrevet som mailades ut till studiens respondenter och studiens intervjuguide.
6
Tidigare forskning
Kön som social konstruktion och könsmaktssystemet
Kön och genus är begrepp som det råder en viss oenighet om detaljerna i själva
begreppsdefinitionerna. Särskilt utifrån de nordiska språken finns det olika sätt att tillskriva
betydelsen av kön, då begreppet både kan innefatta betydelsen av kön som kopplat till det
biologiska könet och även betyda det socialt konstruerade könet som är kopplat till genus
(Magnusson 2003). Jag är medveten om den diskursiva debatt som finns kring användningen
och skillnaden mellan kön och genus. Min användning av kön betyder inte att jag utgår från
en biologisk determinism, utan jag använder begreppet kön utifrån det sociala könet som
innebär att kön konstrueras i samhället (Connell 2003). Jag kommer precis som Mattson
(2002) bara att använda mig av kön, för att det är mer konkret och belyser den kategorisering
av män och kvinnor som två olika kön och kan minska en eventuell förvirrning som kan
uppstå om man använder sig av olika begrepp som kan tilldelas olika betydelser. Innehållet i
begreppet kön utgår från att vi i dagens samhälle har två könstillhörigheter av människor, där
ena är kvinna och den andra är man.
Begreppet könsmaktssystemet, även kallad genusordningen eller det patriarkala samhället,
definieras utifrån att männen i samhället är överordnade och att männen får fördelar av
kvinnornas underordning (Robertsson 2003). Ett annat sätt att beskriva det på är det system vi
har i samhället där männen är överordnade kvinnorna och som utgörs av de två principerna
den manliga normen och isärhållandet (Elvin-Nowak & Thomsson 2003). Femininiteten är
således inte normen och maskuliniteten anses vara mer eftersträvansvärt. Isärhållandet mellan
män och kvinnor, leder till att vi skapar kontraster och gränser mellan könen där man och
kvinna ses som varandras motsatser (Connell 2008).
Könssegregerad arbetsmarknad
Kvinnor och män i Sverige har skilda yrken och befinner sig inom olika verksamhetsområden
och det råder en s.k. horisontell könssegregering där branscher och yrken är uppdelade mellan
könen. Kvinnor arbetar främst inom skola, vård och omsorg och männen främst inom privat
tjänstesektor och industri (Åberg 2001). Det finns även en vertikal könssegregering som
innebär hierarkinivåer inom organisationer där kvinnor oftast hamnar på låg- och mellannivån
och män på en mellan- eller toppnivå (Åberg 2001).
7
Detta kan liknas med en studie av Kullberg (2006) där flertalet av de manliga socionomerna
befinner sig på en toppnivå genom att främst arbeta som chefer inom det sociala arbetet.
Enligt Williams (1995) har de manliga socionomer vissa fördelar inom yrket då det finns
”glashissar” för män inom arbetslivet där organisationer tenderar att föra männen uppåt i
karriären, medan det för kvinnor finns ”glastak” där organisationer hindrar kvinnorna för att
avancera och detta innebär att män förs uppåt i organisationen och får lättare att inta
chefspositioner, medan kvinnorna istället hindras av ett s.k. ”glastak” som gör att de får
svårare att avancera. I Williams studie från 1995 framgick det att de flesta män upplever att de
har lättare än kvinnorna att få jobb inom kvinnodominerande yrken, just för att de är män och
att de är få inom yrket (Williams 1995).
Det finns även en intern könssegregering som innebär att män och kvinnor tenderar att inom
ett och samma yrke arbeta med olika uppgifter eller befinna sig på olika avdelningar (Åberg
2001). Enligt Kullberg (2006) tenderar männen inom socionomyrket att söka sig till
arbetsuppgifter som inte innebär myndighetsutövning och kontroll, utan de hittar sin ”nisch”
inom det sociala arbetet där arbetet är mer fritt strukturerad. Det är därför få män som jobbar
inom socialtjänsten och med personer som är mest utsatta i samhället (Kullberg 2006). En
annan studie av Kullberg (2000) undersökte ifall fler män än kvinnor tenderade att hoppa av
socionomutbildningen och kom fram till att det fanns en skillnad mellan könen då fler män än
tenderar att hoppa av socionomutbildningen. Personerna i studien angav olika skäl till avhopp
och en del angav yrkesskäl, att de av olika anledningar inte ville jobba som socionomer. Det
kan finnas en problematik med att vara en manlig socionom, eftersom männen enligt Kullberg
(2000) kan riskera att drabbas av en maskulinitetsförlust då socionomyrket fortfarande anses
vara ett kvinnligt yrke.
Män i minoritet
De manliga socionomerna i Kullbergs (2006) studie angav att de upplevt att det inte har varit
någon nackdel med att vara i minoritet, utan att de tvärtom har upplevt det som en fördel
genom att de har mötts av uppskattning från sin omgivning. Nackdelen med att vara i
minoritet ansågs mest ha att göra med att det blev tråkigt på rasterna (Kullberg 2006).
Männens minoritet inom ett kvinnodominerande yrket går inte att jämföra med att vara kvinna
i ett mansdominerat yrke. En studie av Powell, Bagilhole och Dainty (2009) om kvinnliga
ingenjörsstudenter som var i minoritet i ett mansdominerade yrket, visade att kvinnorna antog
ett särskilt sätt att vara och utvecklade vissa strategier för att bli accepterade av de manliga
kollegorna. Detta innebar att de kvinnliga studenterna antog ett sätt att bete sig på som ”en av
8
grabbarna” och försökte att dölja de kvinnliga sidorna hos sig själv. I studien av Kullberg
(2006) visade det sig att detta inte gäller män i minoritet, eftersom män i samhället anses vara
i en överordnade ställning i könsmaktssystemet och att denna ställning även tas med in i
arbetslivet. Detta gör att männen i minoritet inte behöver anpassa sig till kvinnorna, eftersom
femininiteten anses vara i underordnad ställning till maskuliniteten (Connell 2008).
Enligt Kullberg (2006) bör minoriteten av de manliga socionomerna istället särskilja sig från
majoriteten av kvinnor, vilket inte var fallet för den kvinnliga minoriteten i Powells et al.
studie från 2009, där minoriteten av kvinnor var istället tvungna att försöka anpassa sig till
majoriteten av män. Särskiljandet från de manliga socionomernas håll, bestod av att skapa sig
egna ”nischer” inom det sociala arbetet så att männens maskulinitet inte skulle bli hotad.
Dessa nischer innebar att männen ansåg att de arbetade med ”[…] en speciell typ av tjänst
som var ovanlig, attraktiv eller på olika sätt uppmärksammad.” (Kullberg 2006, sid. 118).
De olika förväntningar som ställs på de olika könen leder till att både män och kvinnor bidrar
med att producera och reproducera kön och kön blir socialt konstruerat (Robertsson 2003).
Fler män inom socionomyrket anses behövda av anledningen att de ska vara manliga
förebilder och hävda det manliga perspektivet (Kullberg 2006). Powell et al. (2009)
argumenterar dock för att även om man försöker få in fler kvinnor inom ett mansdominerat
område som ingenjör, så ändras inte synen på könen utan kvinnorna antar ett mer maskulint
sätt, så att området fortsätter att ha en miljö som är fientlig mot kvinnor. Detta kan liknas med
socionomyrket, då även om fler män kommer in i socionomyrket så väljer de inte det
traditionella sociala arbetet. Därför påverkas inte detta område av att fler män blir socionomer
och det traditionella sociala arbetet fortsätter att ha en brist på män (Kullberg 2006). Även om
det tillförs olika könstillhörigheter inom samma yrke, så kommer det fortsätta att ställas olika
förväntningar på könen och på t.ex. manliga socionomer finns förväntningar som: ”Männen i
socialt arbete behövs för att vara fadersfigurer för killar som saknar pappa eller som
samtalspartner för män i kris. De förväntas också kunna agera i situationer där risk för
våldsamheter finns.” (Kullberg 2000, s. 78). Detta leder till att manliga socionomer förväntas
att bete sig enligt vad som är maskulint. Enligt Powell et al. (2009) så spelar det ingen roll att
man ändrar fördelningen av män och kvinnor, för uppfattningarna om respektive kön kommer
fortfarande att finnas kvar och detta hindrar att arbetet sker på lika villkor för båda könen.
9
Maskulinitet
Definitionen av maskulinitet i denna studie utgår från Connells (2003) beskrivning av att det
finns en kontrast där maskulinitet är allt det som anses vara motsatsen till vad som är
feminint. Vad som anses vara maskulint och där med också feminint, är en social konstruktion
som varierar mellan olika kulturer och över tid (Connell 2008). Begreppet hegemonisk
maskulinitet används också och jag väljer att definiera den utifrån Robertssons definition av
den:
En dominerande manlig norm som är under ständig förhandling och omförhandling och innebär en hierarki
mellan maskuliniteter. Den underordnar kvinnor och underordnar eller marginaliserar män som bryter och
kritiserar normen” (Robertsson 2003, s. 30).
Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv anses maskulinitet inte som något bestämt, utan
något som skapas, återskapas och varierar mellan olika kulturer och i olika tider (Connell
2008). Connell beskriver att maskulinitet är den kontrast som skapas mot vad som anses vara
feminint och att det maskulina är kopplat till det manliga könet och det feminina till det
kvinnliga könet. För att definiera vad som är maskulinitet, så måste det skapas i förhållande
till vad som är dess motsats, alltså femininteten (Connell 2008). Egenskaper som oftast
kopplas ihop med maskulinitet är bl.a. att vara rationell, teknisk, aggressiv, analytisk,
orienterade i rum, oberoende, aktiv, självsäker, hård och dominerande. Femininiteten är
motsatsen till dessa egenskaper och utgörs bl.a. av att vara irrationell, oteknisk, mjuk,
omvårdande, lojal, beroende och samarbetande (Connell 2008, Ekman 1995). Det viktigaste
för en man enligt Ekman (1995) är att undvika allt som anses vara feminint.
Att reproducera det maskulina och det feminina, gör att vi upprätthåller det maskulinas
dominans över det feminina (Connell 2008). Då maskulinitet kan ses som något av samhället
accepterat och skapat så kan maskuliniteten förändras. Johansson (2000) framhåller att det
idag finns en form av ”kompromissmanlighet” där manlighetskonstruktionen präglas av
motstridigheter mellan att förhålla sig till den gamla traditionella rollen som man, som härrörs
i den hegemoniska maskulinitet, samt att kunna möta de krav på förändring och flexibilitet
som dagens samhälle ställer på manligheten (Johansson 2000). I kontrast till den hegemoniska
maskuliniteten, som enligt Connell (2008) beskrivs som den manliga normen som alla män
och kvinnor måste förhålla sig till och som bygger på en dominans och underordning av
kvinnor, så talas det idag om en utveckling av ”den nye mannen” som karaktäriseras av en
osäkerhet i identiteten vilket leder till en instabilitet i manligheten och gränserna för vad som
är manligt respektive kvinnligt är inte längre så självklara (Johansson 2000).
10
Enligt Kullberg (2006) så skapar manliga socionomer olika strategier för att slippa en
maskulinitetsförlust som det kan innebära att jobba inom ett kvinnodominerande yrke. Detta
innebär att de söker sig till mer manliga områden inom det sociala arbetet och beskriver dem
även som mer manliga (Kullberg 2006). Manliga socionomer löper enligt Kullberg (2006) en
risk för att få sin sexualitet ifrågasatt ifall de skulle bete sig mer feminint, vilket t.ex. inte är
fallet för kvinnorna i Powells et al. (2009) studie då kvinnor som beter sig mer manligt inte
får sin sexualitet ifrågasatt. Denna risk kan kopplas ihop med Connells (2008) hierarkiska
indelning av maskuliniteter, där feminina beteenden och homosexualitet klassas som
underordnande och långt ifrån den hegemoniska maskuliniteten som utgör idealet av hur en
man bör vara. Har man ett beteende som är motsatsen till den hegemoniska maskuliniteten så
kan man drabbas av en maskulinitetsförlust eller bli underordnad andra män med högre
hierarkisk maskulinitet (Connell 2008). Männens dominans i samhället är något som enligt
Bengtson & Frykman (1987) män och kvinnor ska dölja genom att man inte är helt
könsstereotypisk manlig eller kvinnlig, men inte heller bryter mot könsstereotyperna eftersom
de sätten också synliggör den manliga dominansen.
Bengtson & Frykman (1987) framhåller tre tänkbara sätt för en man att förhålla sig till
ifrågasättandet av en illegitim manlig dominans och självkänslan som baseras på den manliga
dominansen. Mannen kan erkänna den manliga dominansen men vägra ta avstånd från den.
Det vill säga att bete sig väldigt maskulint i enlighet med den manliga normen och även
använda sig av mindre uppskattade maskulina drag som dominans över kvinnor. Detta
synliggör den manliga dominansen. Han kan välja att förneka den manliga dominansen men
fortfarande utöva makt vilket leder till en mer kompromissmanlighet som både utövar makt,
men som inte anser sig överordnad kvinnorna, vilket döljer den manliga dominansen och ses
därför som positiv manlighet. Eller kan han erkänna den manliga dominansen men välja att ta
avstånd från den som innebär att man riskerar att falla utanför maskulinitetens ramar och
uppfattas som en ”fegis” och som synliggör den manliga dominansen. Strategin med att
förneka den manliga dominansen men fortfarande utöva makt är den enda som uppfattas
positivt av både män och kvinnor. Då denna osynliggör den manliga dominansen vilket både
män och kvinnor ska sträva efter att göra enligt Bengtson & Frykman (1987). Författarnas tre
olika förhållningssätt belyser den konflikt som kan uppstå hos en man då han ska förhålla sig
mellan att inte vara för mycket man som den förstnämnda strategin och inte heller för lite man
som den sistnämnda, allt för att inte synliggöra den manliga dominansen.
11
Könsskillnader inom socionomyrket
De könsskillnader som de manliga socionomerna i Kullbergs studie från 2006, upplevde
finnas mellan dem och de kvinnliga kollegorna var att de kvinnliga arbetskollegorna
upplevdes mer seriösa, allvarligare och saknade humor. Männen ansåg även att humor och
sport var det som främst skiljde sig mellan män och kvinnor överlag. Fler män på
arbetsplatsen motiverades av männen med att det skulle bli mer trivsamt och roligare och att
männen skulle kunna vara sig själva mer (Kullberg 2006). Utifrån kön ställs det olika
förväntningar och manliga socionomer förväntas utföra vissa speciella arbetsuppgifter som att
fungera som en vaktmästare, fixa med tekniska problem och hjälpa till vid tunga lyft, då dessa
uppgifter är kopplade till maskulina drag (Kullberg 2006).
12
Teoretiska perspektiv
Denna studie utgår främst från det teoretiska perspektivet socialkonstruktivism, vars fokus
ligger på hur kön konstrueras genom bl.a. uppfattningar. Det ger en syn på manlighet som
något som inte är beständigt utan som varierar genom olika tider och kulturer (Lindgren
2007). Perspektivet innebär att man belyser det sociala könet som konstruerat och hur detta
upprätthålls, förändras och återskapas inom samhället (Robertsson 2003). Jag kommer även
att använda mig av det feministiskt psykoanalytiska perspektivet med Chodorows (1995)
socialisations teori om moderns funktion vid könsidentitetsskapandet för att förstå
könsskillnadernas uppkomst som i sin tur kan förklara skillnader som de manliga
socionomerna anser att det finns mellan dem och deras kvinnliga kollegor. Dessutom kommer
Connells (2008) socialkonstruktiva maskulinitetsteori att användas som ett analysverktyg för
studien. Anledning till dessa teoretiska ansatser är att det genom tidigare studier (Williams
1995, Robertsson 2003, Kullberg 2006) har ansetts kunna komplettera varandra och kunna
beskriva hur maskulinitet skapas.
Könsteoretiska perspektiv
Enligt Magnusson (2003) finns det tre olika sätt att psykologiskt tolka könsskillnader och
dessa är att det finns skillnader mellan kvinnor och män, att kön är ovidkommande eller
utifrån genusteoretiska könsförståelser. Skillnader mellan kvinnor och män är ett perspektiv
som fokuserar på att det finns maskulina och feminina egenskaper och att dessa är varandras
motsatser. Kritik till detta teoretiska synsätt är att skillnader inom könen hamnar i skymundan
och att man utesluter andra påverkande faktorer som etnicitet, ålder, klass m.m. (Magnusson
2003). Att se kön som ovidkommande utgår från att det endast är individens levnadsvillkor
som har betydelse och att kön saknar betydelse. Dock bortser perspektivet från skillnader i
makt och hur olika män och kvinnors handlingar värderas och uppfattas (Magnusson 2003).
Genusteoretisk definition av kön ser samhällets mönster med att kategorisera för att skapa
förståelse och kunna organisera omgivningen. Kategorisering av kön som utgår från två olika
kön och som ses som varandras motsatser och oftast olika mycket värda, är en av de mest
fundamentala kategoriseringar. Denna kategorisering påverkar förståelsen av oss själva och av
andra och styr därmed vår perception av vår omgivning och de skillnader som görs mellan
könen varierar över tid och mellan kulturer (Magnusson 2003). Det perspektiv jag väljer att
främst utgå från är den sistnämnda, då en genusteoretisk definition av kön även tar med
maktperspektivet. Det innebär att perspektivet utgår från att det finns ett könsmaktssystem
inom samhället, där mannen är normen och att kvinnorna är underordnade männen (Elvin13
Nowak & Thomsson 2003, Connell 2008). Kritik mot könsteoretiska förståelser som utgår
från ett genusteoretiskt perspektiv är att alla inte är socialt determinerade, utan individualitet
kan gå emot sociala krafter (Magnusson 2003).
Könsroller
Vi förenklar vår omvärld genom att kategorisera in människor i olika kategorier och det görs i
syfte att underlätta våra sociala interaktioner (Elwin-Nowak & Thomsson 2003). Den mest
fundamentala kategoriseringen är alltså den av kön, då vi redan från födseln delar in
människor i antingen kategorin kvinna eller man utifrån vilket könsorgan vi föds med. Denna
kategorisering påverkar sedan oss som personer resten av livet och det gör att vi förhåller oss
olika (Elvin-Nowak & Thomsson 2003). Vi skapar könsstereotyper som inte måste vara
sanna, men som vi ändå väljer att förhålla oss till. Elvin-Nowak och Thomsson (2003) ser vi
mer likheter inom samma kön, än mellan andra påverkande faktorer som ålder, etnicitet m.m.
Kategoriseringen leder till att vi särskiljer könen och tilldelar dem egenskaper som är
varandras motsatser och vi söker efter bevis på att våra könsstereotyper stämmer. Beter sig
någon annorlunda så tillskriver vi bara den personen till att var ett undantag och att den
personen inte har de rätta egenskaperna för sitt kön, utan att den istället är ”manlig”
respektive ”kvinnlig” (Elvin-Nowak & Thomsson 2003).
Enligt Connell (2008) skapas maskulinitet av samhället och utgör en av de två könsrollerna.
Till de olika könsrollerna så binds förväntade beteenden som klassificeras utifrån kvinnligt
och manligt. Då könsrollerna anses som skapade av samhället, så är de föränderliga genom att
förväntningarna från samhället ändras (Connell 2008). Det finns normer för vilka utbildningar
och yrken som anses vara mer ”passande” för de olika könen (Robertsson 2003). Normer är
något som gör att vi anpassar oss för att uppfattas som ”normala” i samhället och då vissa
yrken blir märkta av kön, så väljer vi i första hand att anpassa oss efter den rådande normen
för vårt kön och välja det yrke som bäst passar det kön vi tillhör. Att bryta mot normerna
upplevs jobbigare och man riskerar att få sitt val mer ifrågasatt av sin omgivning (Robertsson
2003). Enligt Alvesson & Billing (1999) har män genom tiderna förlorat makt och status om
de har arbetat inom ett kvinnoyrke. Normbrytningen med att välja ett yrke som inte är märkt
av sitt egna kön, måste därför bidra med något annat som kompensation för makt- och
statusförlusten (Kullberg 2006). Ekman (1995) anser att man främst bör se maskuliniteten
som en social och kulturell konstruktion. ”Termen manlighet refererar helt enkelt till de
stereotyper, ideal och förväntningar som riktas mot och förknippas mot männen i ett givet
samhälle” (Ekman 1995 s.134). Connells (2003) perspektiv på kön och genus utgör en
14
teoretisk könsförståelse som är dynamisk och som både tar med inre påverkande faktorer och
yttre påverkande faktorer. Perspektivet tar både med den fysiologiska och den sociologiska
komponenten av män och kvinnor och utgår från att både kön och genus är socialt
konstruerade och att de är beroende av varandra och inte går att särskilja (Connell 2003). Med
andra ord kan vi inte endast utgå från att biologin förutbestämmer könet och hur vi kommer
att bli som människa, utan att se att samhället påverkar oss. Vi kan inte heller endast utgå från
att det genus samhället har konstruerat åt oss skapar de vi blir, utan att ta med påverkan av
fysiologiska faktorer som att ha olika könsorgan. Könsskillnadernas orsakas enligt Connell
(2008) både av fysiologiska och sociologiska faktorer som påverkar och samspelar med
varandra. Connell (2008) menar på att vi föds med fysiska skillnader, beroende på om vi blir
en man eller kvinna, och att det sedan är socialiseringsprocessen som skapar skillnader i
beteendet, eftersom det sätts olika förväntningar på oss utifrån vilket biologiskt kön vi tillhör.
Då normen för de olika könen är socialt konstruerade, innebär det att dessa kan förändras
(Connell 2008). Det socialkonstruktivistiska perspektivet på kön, tar med könsmaktssystemet
och därför kan den vara användbar för att studera män och maskulinitet.
Chodorows socialisationsteori utifrån feministiska psykoanalysen
Hur maskulinitet och femininitet uppstår kan förklaras utifrån ett feministiskt psykoanalytiskt
perspektiv. Chodorows (1995) psykoanalytiska definition av könsidentiteten lyder […]”den
sociala könsorganisationen överförs till och genom de personligheter som produceras genom
strukturen i den institution – familjen – inom vilket barnen blir könspräglade medlemmar av
samhället” (Chodorow 1995, sid.58). Den könsberoende arbetsfördelningen i samhället anses
enligt Chodorow (1995) bero på kvinnans modersfunktion. Denna modersfunktion anses inte
medfödd utan det är en psykologisk utveckling som byggs in i personligheten. Chodorows
(1995) perspektiv på könsskillnader utgår alltså från att det är modersfunktionen som styr
uppfostran och i sin tur påverkar könsskillnader. Detta utifrån att pappan i det västerländska
samhället inte är lika delaktig i barnuppfostran och då blir det oftast mammans huvudansvar
att fostra barnen och att det leder till att en kvinnlig förebild är närvarande men inte en
manlig. Chodorow (1995) menar på att en pojke, för att kunna utveckla sin maskulinitet måste
frigöra sig från sin mamma som upplevs traumatiskt. Eftersom pappan oftast inte finns nära
till hands så får pojken självständigt söka sig utåt efter manliga förebilder att identifiera sig
med. Denna utveckling hos pojkar leder till att de utvecklar självständighet, aggressivt
självhävdande och karriärstänkande (Chodorow 1995).
15
Flickorna däremot har mamman att identifiera sig med och behöver således inte särskilja sig.
De fostras istället till omsorg, intimitet och närhet. Pojkar upplever en ambivalens i sin
könsidentitet som främst består i en separation fån mamman (Chodorow 1995). Enligt ett
psykoanalytiskt perspektiv så anses tidigare konflikter aldrig bli helt lösta, utan påverkar en
även i vuxen ålder. Männen anses därför hela livet ha en ambivalens i sin
maskulinitetskonstruktion och måste därför hela tiden bevisa den gentemot kvinnor och andra
män (Williams 1995). Kontrasten som pojkar skapar genom frigörelsen mot mamman, står i
motsats mot det feminina och på så sätt så skapas det skillnader mellan könen och en
uppdelning av maskulint och feminint. Kritik som riktats till Chodorow handlar om att hon
utgår från kärnfamiljen. Därför kan teorin fallera ifall föräldrarna istället utgörs av ett
homosexuellt par (Johansson 2000). Det feministiska psykoanalytiska perspektivet kan
förklara könsskillnader djupare än vad sociologiska förklaringar kan göra och i enlighet med
Robertsson (2003) och Williams (1995) används detta psykologiska perspektiv i denna studie
för att studera maskulinitet.
Den hegemoniska maskuliniteten
Jag väljer att använda mig av Connells (2008) teori om maskulinitet som ett analysredskap i
min studie. Teorin utgår från att maskulinitet skapas i samhället utifrån institutioner som
familj, organisationer m.m. (Connell 2008). Denna teori om maskuliniteter har bidragit med
ett perspektiv på det inte bara finns en maskulinitet, utan flera. Den variation som finns inom
samma kön förklaras av Connell (2008) med att faktorer som ålder, etnicitet, klass, sexualitet
m.m. påverkar utformningen av könet och det är därför det finns variationer inom ett och
samma kön. Connell (2008) anser också att det finns en inbyggd hierarki mellan dessa
variationer, där vissa maskuliniteter står i högre position än de andra. Faktorer som sexuell
läggning, etnicitet och klass är det som avgör den hierarkiska ordningen. Connell (2008) har
därför skapat tre kategorier som gör det möjligt att dela in maskuliniteter efter en hierarkisk
ordning utifrån deras könsrelationer.
Den första indelningen är den hegemoniska maskuliniteten som är idealet och den
maskulinitet som innefattar högsta ordningen av maskuliniteter. Den hegemoniska
maskuliniteten innehåller det som en man bör vara och som alla typer av maskuliniteter och
femininteter behöver förhålla sig till, även om det är få män som når upp till den. Det är
utifrån den hegemoniska maskuliniteten som gör männens överordning över kvinnorna möjlig
då denna bygger på en dominans över så väl maskuliniteter som femininiteter.
16
De män som inom samhället befinner sig på höga maktpositioner t.ex. inom näringslivet
personifierar den hegemoniska maskuliniteten (Connell 2008).
Den andra indelningen är den delaktiga maskuliniteten, där de flesta män kan räknas in. De
männen som hamnar inom denna kategori, drar nytta av den hegemoniska maskulinitetens
maktfördelar men undviker de risker som den hegemoniska maskuliniteten kan innebära.
Detta genom att män bl.a. drar nytta av de ekonomiska fördelar män har när det kommer till
bl.a. lön. Genom att man understödjer denna överordnande makt så fortsätter vi att skapa och
vidmakthålla genussystemet där kvinnor är underordnade männen (Connell 2008).
Den tredje indelningen av maskuliniteter är den underordnade maskuliniteten vilken inte
anses vara ideal för hur en man bör vara och den anses därför som underordnad. De som
hamnar inom denna indelning är bl.a. homosexuella män, då normen är heterosexualitet, men
även maskuliniteter som anses ha feminina drag, då detta minskar maskulinitetens motsats till
det feminina (Connell 2008). Kritik mot teorin är att Connell har utvecklat sin teori från det
australiensiska samhället (Pacholok 2009) och det kan innebära att det inte helt går att
tillämpa teorin i t.ex. Sverige, då dessa länder är olika både när det kommer till kultur och till
bl.a. jämställdheten. Det kan vara svårt att göra teorin universell, men att t.ex. använda denna
teori utan att ha med universella tillskrivna egenskaper och istället utgå från att det finns ett
rådande ideal i varje land och kultur för hur en man bör vara, samt att det mellan olika
maskuliniteter innehåller en hierarki kan vara användbar i denna studie. Annan kritik belyser
att teorin fokuserar för mycket på makt och politik och tar inte med individuella känslor och
upplevelser (Robertsson 2003). Teorin har också fått kritik för att skapa olikheter mellan män
och kvinnor. Connell besvarar detta med att maskulinitet inte är en bestämd enhet efter en
kropp eller efter individuella personlighetsdrag, utan maskuliniteter skapas i sociala
interaktioner och kan därför skilja sig åt i genusrelationer och inom olika specifika sociala
situationer (Pacholok 2009). Connells (2008) teori anses ha varit mycket användbar för att
förstå den bredare sociala kontexten av genusrelationer, men Pacholok (2009) menar på att
den inte är helt utvecklad för att förstå den socialpsykologiska reproduktionen av maskulin
identitet. I likhet med Robertsson (2003) tolkning av maskulinitetskonstruktionen utifrån att
den bygger på en underordning av kvinnor och en marginalisering av homosexuella män i
likhet med vad den hegemoniska maskuliniteten innebär, så kan teorin vara användbar i denna
studie.
17
Metod och metoddiskussion
Vetenskapsteoretisk ansats
Ur ett ontologiskt perspektiv, som handlar om hur vi ser verkligheten, utgår jag i denna studie
från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där kunskap och betydelser är kulturellt bestämda
och skapas genom sociala interaktioner (Grönmo 2006, Lindgren 2007). Utifrån detta
perspektiv i studien blir uppfattningen av maskulinitet något som är konstruerat. Maskulinitet
blir därför inte något beständigt som existerar av sig själv och som man föds med, utan det
skapas och återskapas under hela livet.
Kvalitativ metod
Studiens syfte avgör vilken metod som ska användas (Trost 2010). Min studie utförs i syfte att
studera mäns olika upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Den bäst
lämpade metoden för att kunna skapa en förståelse som går in på djupet, är den kvalitativa
metoden. Kvalitativa metoder möjliggör att man kan gå in på djupet och se enskildas speciella
upplevelser (Holme & Solvang 1997). Kvantitativa metoder däremot används oftast när
studiens syfte är att mäta frekvenser eller utbredning av något (Trost 2010). Då jag inte är ute
efter att generalisera eller mäta, så anser jag att en kvalitativ metod passar bättre än en
kvantitativ metod för att uppnå mitt syfte med studien. Det finns dock för- och nackdelar med
alla metoder. Fördelarna med en kvalitativ metod är att man har möjlighet att studera enskilda
individers upplevelser på djupet i ett specifikt ämne (Holme & Solvang 1997). Kvalitativa
metoders svaghet däremot kan vara bristen på generaliserbarhet, eftersom man utgår från
subjektiva upplevelser (Grönmo 2006). Som jag tidigare nämnt är jag inte ute efter att
generalisera, då denna studie bygger på enskilda individers subjektiva upplevelser.
Validitet och reliabilitet
Validiteten i studien mäts utifrån om syftet överensstämmer med undersökningen och
reliabiliteten är det mått av hur tillförlitligt studiens kvalitativa information är (Grönmo 2006).
Då kvalitativa metoder är passande när man vill studera upplevelser, så kan detta öka
möjligheten för att studiens syfte ska stämma överens med undersökningen. Det är även
viktigt att de teorier man valt är användbara för att ta reda på syftet med studien (Holme &
Solvang 1997). De teorier jag har valt har använts i tidigare studier (Williams 1995,
Robertsson 2003) och kunnat förklara konstruktionen av maskulinitet på ett tillfredsställande
sätt, så därför har även jag valt att använda mig av dem. Det är viktigt att de frågor man ställer
i intervjuerna undersöker det som studien syftar till att undersöka (Trost 2010). Jag har med
18
hjälp av en intervjuguide konstruerat frågor som utgått från teman om yrkesvalet,
arbetsuppgifter och maskulinitet då jag anser att dessa teman kan belysa de manliga
socionomernas upplevelser av att jobba inom ett kvinnodominerat yrke. Enligt Grönmo
(2006) kännetecknas samhällsvetenskaplig forskning av att man är en del av det man studerar
och det gör att man blir en del i sitt eget studieobjekt. Det är därför viktigt som Johannesen &
Tufte (2003) belyser, att förhålla sig kritisk, opartisk och fördomsfri. De sätt jag har valt att
förhålla mig för att potentiellt öka min neutralitet i studien, är att jag har valt ett kön som jag
inte tillhör och jag väljer att intervjua yrkesverksamma socionomer, istället för studenter
eftersom jag själv är en socionomstudent. Dessa förhållningssätt är dock inga garantier då all
forskning bygger på en selektiv registrering och en selektiv tolkning (Johannesen & Tufte
2003). Därför väljer jag att förhålla mig kritisk till mina egna uppfattningar och vara
uppmärksam på hur mitt kön som kvinna och jag som socionomstuderande kan påverka de
tolkningar och analyser jag gör.
Intervjuer
Kvalitativa intervjuer syftar till att undersöka enskilda individers upplevelser kring ett ämne
(Johannesen & Tufte 2003). Denna studie utfördes med halvstrukturerade intervjuer och en
användning av en s.k. intervjuguide (se bilaga 2), där frågorna utgick från teman som
yrkesvalet, arbetsuppgifter och maskulinitet. Styrkan med halvstrukturerade intervjuer är att
det skapar flexibilitet (Johannesen & Tufte 2003). Denna flexibilitet gjorde att jag kunde
anpassa frågornas ordning efter olika intervjupersoner, beroende på i vilken ordning vi kom in
på de olika teman som frågorna innehöll. Detta upplevde jag leda till ett mer öppet sätt att
besvara frågorna på, men att ändå kunna hålla sig till ämnet. Intervjuerna spelades in via en
diktafon för att respondenternas svar i efterhand skulle kunna återges så korrekt som möjligt.
Jag valde att inte föra så många anteckningar under intervjuerna, då jag upplevde att detta
störde hur intervjuerna flöt på. Varje intervju tog ca 60 min att genomföra vilket jag ofta
upplevde som för lite tid då jag insåg att själva området är omfattande att undersöka. Dock
hann jag alltid få svar på mina frågor, men ibland skulle jag önska att det fanns möjlighet att
fördjupa sig i någon fråga, men p g a respondenternas och min tidsbrist så var detta inte
möjligt.
Jag valde att inte lägga fokus på sexualitet och sexuella spänningar och ställa frågor om det,
men jag upplevde att det fanns närvarande i männens svar. Det var endast en respondent som
självmant delgav sina upplevelser kring det. Detta kan jag i efterhand anse att jag skulle
19
kunna ha ställt frågor om, eftersom det är en intressant aspekt. Dock var detta inte vad jag
ville fokusera på när jag utförde intervjuerna och därför ställdes inte den typen av frågor.
Ett problem med just intervjuer är att man oftast kan få en så kallad ”intervjuareffekt”, vilket
innebär att den man intervjuar ger svar som den tror att intervjuaren vill höra (Trost 2010).
Jag kan uppleva att jag ibland har fått denna effekt, samt att detta skulle kunna ha att göra
med mitt kvinnliga kön, då de manliga socionomerna kan ha anpassat sina svar så att de inte
skulle uppfattas kränkande för mig som kvinna. Dock kan intervjuareffekten uppstå oavsett
kön (Trost 2010). Vissa svar som männen gav kan ha varit väl genomtänkta utifrån diplomati
och jämlikhet, men jag upplevde att de sa emot sig själva på olika sätt som ledde till att jag
ändå fick ta del av mer subjektiva svar som inte kanske var så genomtänkta efter vad de
trodde att jag ville höra. Jag tolkar denna effekt i intervjun som ännu ett tänkbart bevis på att
kön kan ha en betydelse både inom arbetslivet och även inom forskningen, där forskarens
egna kön avspeglas inom studierna. Skulle en man genomföra samma studie så skulle kanske
intervjuareffekten istället bestå av att de manliga socionomerna skulle förtydliga sin
maskulinitet ännu mer för att bevisa sin manlighet gentemot den manliga intervjuaren. Detta
skulle också påverka studiens resultat. Jag anser dock att effekten var minimal, då jag fick ta
del av respondenternas personliga upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke.
Datainsamlingsmetod
Genom användning av halvstrukturerande intervjuer, var mitt mål att undersöka
respondenternas subjektiva upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Min
studie bygger på upplevelserna från fem manliga socialsekreterare. Innan intervjuerna mailade
jag dem information om studiens syfte, frivillighet och mina kontaktuppgifter. Intervjuerna
genomfördes enskilt på respondenternas kontor eller i ett samtalsrum på deras arbetsplats. Det
som respondenterna berättade spelades in med hjälp av en diktafon. Jag upplevde att det fanns
ett stort intresse från de manliga socionomerna att delta i studien och detta ansåg jag
underlätta intervjuerna eftersom respondenterna var drivna av att delge mig deras upplevelser.
Som tidigare nämnts så upplevde jag att området är omfattande att ta reda på upplevelser om
och även mina respondenter upplevde det som att det är ett ämne där man skulle kunna
diskutera mycket och länge om. Detta kan ses som att studiens ämne är av stort intresse att få
mer kunskap om.
20
Urvalsmetod och urval
Den urvalstyp jag använt är ett strategiskt urval, där jag har sikte på att skapa en
helhetsförståelse byggd på kvalitativ data (Grönmo 2006). Dock har jag upplevt svårigheter
med att skapa denna helhetsförståelse över ett så stort ämne.
Studiens urval har skett genom att jag kontaktade manliga socialsekreterare på olika enheter
inom socialtjänsten, då socialtjänsten är ett område där männen är få inom socialt arbete
(Kullberg 2006). Urvalsprocessen genomfördes genom att jag tog kontakt via e-post (se bilaga
1) och telefon. Därefter bestämde jag möte för intervju med dem som var villiga att ställa upp
i studien. Mitt urval består av en sammansättning av fem manliga socialsekreterare, varav tre
stycken har socionomexamen och två är beteendevetare. Arbetsområdena för samtliga
socialsekreterare ligger inom antingen ekonomiskt bistånd, missbruk eller barn och familj.
Studiens urval av manliga socialsekreterare motiveras med att det genom tidigare forskning
har visat sig att just socialtjänsten varit det område där det är väldigt få män inom det sociala
arbetets område och att anledningen till detta är att de flesta manliga socionomer söker sig till
chefspositioner eller områden som inte innebär myndighetsutövning (Kullberg 2006). Därför
var manliga socialsekreterare av särskilt intresse för mig att undersöka, då dessa är i en klar
minoritet inom socionomyrket. Urvalet består av fem stycken män. Då jag endast är ute efter
att ta reda på deras subjektiva upplevelser och inte göra en generalisering på hela
populationen, så anser jag att antalet är tillräcklig för studiens syfte.
Analys
Den typ av analysenhet jag har valt att studera är åsikter hos fem respondenter beståendes av
manliga yrkesverksamma socionomer. Jag är alltså intresserad av att ta reda på
respondenternas subjektiva muntliga upplevelser av maskulinitet där analysnivån sker på en
mikronivå, då jag endast studerar ett fåtal enskilda individers upplevelser. Kvalitativa metoder
har ingen given fas för en dataanalys, utan analysen kan ses som att den sker under hela
studien och det finns inte heller en enda given analysmetod för kvalitativa metoder
(Johannesen & Tufte 2003, Grönmo 2006). Dock finns det olika strategier som underlättar för
att kunna utföra en analys av kvalitativ data. Jag har inspirerats av de olika steg som
Johannesen & Tufte (2003) tar upp om kodning, teman och identifiering. Jag har utfört en
innehållsanalys efter mina frågeställningar och teorier. För att möjliggöra en analys spelades
alla intervjuer in, transkriberades ut ordagrant i fulltext och respondenterna gavs fiktiva namn.
Resultatet delades sedan in i olika teman som följde studiens frågeställningar och det bildades
även underkategorier. Detta gjorde det möjligt att identifiera likheter och olikheter mellan
21
respondenternas svar inom samma teman och det är här man kan urskilja meningsfulla
mönster (Johannesen & Tufte 2003). Därefter analyserades texten efter teoretiska kopplingar,
samt tidigare forskning för att se hur det förhöll sig gentemot varandra och för att kunna
undersöka om studien har bidragit med överförbar kunskap (Johannesson & Tufte 2003).
Kvalitativa metoder analyseras ofta med en kombination av induktiva och deduktiva ansatser.
En deduktiv ansats försöker se ifall de teoretiska perspektiven stämmer in på studiens empiri,
medan en induktiv ansats försöker se ifall empirin kan skapa teorier (Johannesen & Tufte
2003). Empirin i denna studie analyserades utifrån en kombination av en induktiv och
deduktiv ansats på hur maskulinitet konstrueras.
Etiska överväganden
All forskning måste ha med etiska överväganden och i mitt fall har jag övervägt vissa aspekter
som t.ex. om studiens personer kan påverkas negativt av mitt ämne. Risken finns alltid för att
vissa kan fara illa och jag har satt det i förhållande till vad syftet i min studie är, som Eliasson
(1995) förespråkar. Ett syfte till att denna studie ska genomföras är att försöka skapa en ökad
förståelse för manliga socionomers upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke.
Detta anser jag kan komma att gynna både män och kvinnor, genom att öka förståelsen av
könets påverkan på konstruktionen av socialt arbete. Därför antar jag att forskningsresultatet
kan ha ett eventuellt värde och att studien inte görs i onödan. Jag har även utfört studien i
enlighet efter Vetenskapsrådets forskningsetiska krav genom att informera deltagarna utifrån
informationskravet om vilket syfte studien har och att den bygger på frivillighet,
samtyckeskravet om att samtycke ska finnas till att delta, konfidentitetskravet om att
personuppgifter ska skyddas och utnyttjandekravet att inga obehöriga får tillgång till
materialet och att det endast används i forskningssyfte (Johannesen & Tufte 2003). Jag
hoppas att värdet av personernas integritet fortfarande kommer att bestå i denna studie.
Urvalet av manliga socionomer som är i minoritet inom socionomyrket, kan ha en inverkan på
om personerna känner sig utsatta p g a sin tillhörighet. Jag anser dock att dessa personer har
gjort ett val att arbeta som socionom och därför antar jag att denna minoritetstillhörighet är
något självvalt och jag hoppas att de inte uppfattar att de blir särskilt utsatta av att väljas ut i
detta urval efter sin könstillhörighet.
22
Upplevelsen av att vara man inom ett kvinnodominerat yrke
Yrkesvalet
Socionomyrket är ett yrke som framförallt kvinnor väljer och männen utgör bara cirka 18 %
av studenterna i en socionomklass (Hellertz 1999). Anledningen till att jag har valt att ställa
frågan om motiven till varför männen valde ett yrke som är kvinnodominerat, är att undersöka
vad det är som lockar dem till ett yrke där få män vill jobba. Jag ville också undersöka hur
männen väljer att beskriva sina yrken, då tidigare studier visar att män tenderar att ”skriva
om” vad det är man jobbar med för att maskulinisera yrket (Kullberg 2006). Alla fem männen
i min studie motiverar sitt yrkesval med att man ville jobba med människor som de anser är
ett klassiskt svar till att man väljer att jobba som socionom.
Håkan: Dels jobbade jag på en svetsverkstad och trivdes i och för sig med det. Men sedan när jag pluggade så
jobbade jag extra på lasarettet och där på något sätt så kände jag liksom att okej det är människor eller maskiner?
Och så tänkte jag att det är nog människor jag vill jobba med som jag trivs bäst med
Man kan tolka Håkans svar utifrån att han ställdes inför ett val, att antingen jobba med ett
yrke som många män jobbar med eller välja ett yrke som mest kvinnor jobbar med. Han valde
att välja ett yrke som passade honom personligen och inte efter normen vad en man bör jobba
med och detta kan komma att påverka hans maskulinitetskonstruktion som jag senare kommer
att ta upp.
Tidigare studier visar att sättet män väljer att beskriva sitt jobb på oftast utgår från aspekter i
arbetet som anses vara mer maskulina (Kullberg 2006). Detta stämmer överens med alla fem
männen i min studie, då de gemensamt väljer att fokusera på aspekter av jobbet som de
administrativa, auktoritära och de rättsliga delarna. Det var endast Roger som tog upp den
sociala aspekten av jobbet, att man jobbar med behandling och social insats.
Bengt: Just ekonomiskt bistånd är så komplext. Dels ska man se till att folk har skälig levnadsnivå och dels att
skattepengarna används till rätt saker. Man får vara lite polis. Sedan har jag ju upptäckt genom åren att jag är lite
av en byråkrat. Så detta passar mig faktiskt ganska bra. Då det är ju mycket regler och mycket lagar och det ska
vara korrekt.
Sättet som männen väljer att beskriva sitt arbeta med fokus på aspekter som administration,
auktoritet och juridik kan tolkas utifrån att dessa aspekter av jobbet anses vara mer maskulina
och genom att använda sig av mer maskulina beskrivningar av sitt jobb så lyckas männen att
behålla och konstruera sin maskulinitet inom yrket (Kullberg 2006).
23
Utifrån ett socialkonstruktivt perspektiv så skapas det sociala könet genom bl.a. diskurser, så
genom att tilldela sitt arbete mer maskulint godtagbara aspekter så bidrar männen med att
skapa manligt kön inom arbetsplatsen (Kullberg 2006).
Socionomyrket är ett yrke som är starkt ihopkopplat med det kvinnliga könet och som leder
till att det manliga könet hamnar i minoritet p g a att yrket inte stämmer överens med vad en
man bör arbeta med (Alvesson & Billing 1999). Jag ställde därför frågan om de fick några
särskilda reaktioner när de valde att studera till socionom, men ingen av männen i studien
anser att de upplevde några direkta reaktioner på att de valde just yrket socionom. Det var ur
andra aspekter, som t.ex. att folk tyckte att det lät som ett jobbigt och tråkigt yrke eller att de
hade frågor om vad socionom egentligen var för något yrke. Erik, Håkan och Roger fick
reaktioner mer utefter att de valde att läsa vidare. Uteblivandet av reaktioner på yrkesvalet kan
tolkas ur att det i samhället har bildats en ”kompromissmanlighet” som är mer flexibel och
som därmed suddar ut gränserna för vilka yrken som är maskulina och feminina (Johansson
2000). Det anses kanske idag inte så ovanligt för män att jobba som socionom och därmed
kan detta resultera i uteblivna reaktioner från omgivningen.
Maskulinitet inom ett feminint område
När en arbetsplats blir kvinnodominerad så kan det feminina vara överrepresenterat (Williams
1995). Hur detta påverkar maskulinitetskonstruktionen hos männen som jobbar där är därför
något som är intressant att studera. Jag valde att ställa frågor om deras upplevelser av att vara
i minoritet, fördelar och nackdelar med en kvinnodominerad arbetsplats, kvinnliga och
manliga kollegors egenskaper, deras mansideal och deras syn på vad som är manligt.
Att vara i minoritet
Män inom socialt arbete är i minoritet (Hellertz 1999). Tidigare studier (Kullberg 2006) visar
att männen inte upplever detta som ett problem, medan kvinnor i minoritet kan göra detta
(Powell et al. 2009). Minoritetstillhörighet på arbetsplatsen upplevdes inte av någon
respondent i min studie som något negativt. Alla männen i studien föredrog att jobba på en
kvinnodominerad arbetsplats, med motivering om att det är bättre stämning och jargong, då de
tidigare har erfarenheter av att jobba på en mansdominerad arbetsplats där de upplevde att det
var en annan jargong. Att vara i minoritet kan bero mycket på hur man är som person, om
man trivs med att vara i minoritet eller inte påpekar Bengt. Han tror att det kan finnas en
trygghet i att jobba med ”sina likar” i kön, eftersom kvinnor kan ha ett annat sätt att
kommunicera på som gör att han ibland upplever att man är ute på lite okänt vatten och inte
24
riktigt vet hur man ska tolka det som sägs. Att vara i minoritet som man är inte samma sak
som att vara i minoritet som kvinna. Enligt Powells et al. studie från 2009 visade att kvinnor
inom mansdominerade yrken inte uppskattas på samma sätt bara för att de var få. Kvinnorna
behövde anpassa sig och försöka vara som männen för att passa in. Detta kan tolkas utifrån
den hegemoniska maskuliniteten då män är överordnade kvinnor och detta leder till att de inte
behöver anpassa sig till kvinnorna då de står i högre makt och position i egenskap av sitt kön
oavsett om de utgör en minoritet eller inte (Connell 2008, Williams 1995). Att fler män anses
behövas inom socionomyrket motiverades av alla männen främst utifrån ett klientperspektiv
att det är en fördel med fler män, då det skulle öka mångfalden hos personalen och bättre
kunna tillgodose de olika klienternas behov. Alla respondenterna påpekade att män behövs i
möten med manliga klienter med invandrarbakgrund, eftersom de upplevs ha svårare att bli
tillsagda av en kvinna vad de ska göra och att det kan väcka aggressioner hos klienten.
Anledningen till att männen anser att fler män behövs inom socialt arbete kan tolkas utifrån
olika perspektiv. Männens sätt att se på att de tillför något särskilt till yrket kan tolkas utifrån
att män och kvinnor är olika. Den hegemoniska maskulinitetens dominans kan påverka
männen genom att de upplever sig besitta särskilda egenskaper som kvinnor saknar och som
behövs inom yrket, eftersom mäns egenskaper inom samhället anses vara normen (Connell
2008).
Karriär inom socionomyrket
Att vara man i ett patriarkalt samhälle innebär att man som man är överordnad kvinnorna och
därmed kan åtnjuta vissa privilegier (Connell 2008). Dessa fördelar tar männen med sig till
alla olika områden i samhället som t.ex. arbetsplatsen (Alvesson & Billing 1999). Detta leder
till att det finns fördelar med att vara just man p g a könstillhörigheten. Williams (1995) tar
upp att det finns en s.k. ”glashiss” för män som gör att organisationer för män uppåt i
karriären, medan det för kvinnor finns ett ”glastak” där organisationer håller kvinnorna nere
från att avancera i arbetslivet. Män har både lättare att få jobb som socionom och att bli chefer
inom socialt arbete (Kullberg 2006). Jag ville därför ta reda deras upplevelser kring att
avancera inom socionomyrket. Det var ingen av respondenterna som upplevde någon press på
att avancera och bli chef. Däremot uppger alla att det förväntas mer av dem att bli chef, samt
att alla upplever att de har lättare att bli chef just för att de är en man. Håkan tror att fler män
kanske går in i yrket med viljan att snabbt avancera och jobba som chef och ser därför
möjligheten i att göra detta inom ett kvinnodominerat yrke, eftersom det kan vara lättare att
avancera där som man. Utifrån Chodorows (1995) socialisationsteori så lär sig pojkar att bli
25
mer självständiga och karriärstänkande och detta skulle kunna påverka motiven till varför
Håkan tror att fler män har som mål att avancera. Enligt tidigare studier visar det sig att de
flesta män som jobbar inom socionomyrket är chefer eller väljer friare arbetsområden
(Kullberg 2006). Det kan inte härledas till männen i min studie, eftersom ingen av dem är
chef och de jobbar inom socialtjänsten som är ett område där männen är väldigt få inom
socialt arbete. Männen i min studie har alla valt att arbeta som socialsekreterare och de hade
ingen önskan om att varken avancera eller arbeta inom andra områden. Detta kan tolkas
utifrån att de har konstruerat en typ av maskulinitet som passar med den befattning de har och
det gör att de lyckas bevara sin maskulinitet och behöver inte avancera för att anses vara
maskulina inom sitt yrke. Hur denna konstruktion ser ut återkommer jag till.
Fördelar och nackdelar med en kvinnodominerad arbetsplats
Fördelarna de manliga socionomerna upplevde med att som man arbeta inom ett
kvinnodominerat yrke var att man upplevde att jargongen och arbetsmiljön är bättre. Det ställs
inte krav på att man som man ska hävda sig hela tiden. Bengt uttryckte det med att en
kvinnodominerade arbetsplatser är så prestigelösa, eftersom det oftast på mansdominerade
arbetsplatser handlar mer om prestige och att man ska, som han utryckte det, vara störst, bäst
och vackrast och hela tiden hävda sig. Roger upplever att det är en tillåtande miljö som gör att
han får vara sig själv mer och att det är okej att få visa upp sina emotionella sidor. Roger
upplever även att han blivit bekräftad i den kvinnliga sfären för att få vara där och inte bli
utpekad eller utskrattad för att ha mjuka sidor och att detta leder till att han då kan bejaka
dessa sidor i sig själv. De fördelar som respondenterna upplever kan tolkas utifrån att
maskuliniteten delas in i olika hierarkier och på en mansdominerad arbetsplats blir
konkurrensen högre då det är fler maskuliniteter att jämföra sig med och som kan leda till att
man av vissa faktorer som etnicitet, sexualitet och ålder hamnar inom en underordnad
maskulinitet (Connell 2008). På en kvinnodominerad arbetsplats är männen få och där med
blir det färre maskuliniteter att jämföra sin egen maskulinitets position med. Bengt uttryckte
det att man slapp att hela tiden hävda sig och man behövde inte ha sin ”manliga mask” på sig
hela tiden, vilket förtydligar den press männen har att anpassa sig efter den hegemoniska
maskuliniteten så att man inte riskerar att som man bli marginaliserad. Nackdelarna med att
arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats anses av respondenterna att ha att göra med att det
nästan alltid uppstår små konflikter mellan de kvinnliga kollegorna och att dessa konflikter är
mer subtila och de upplevs jobbiga. Bengt, Erik, Håkan & Roger tar upp att de kvinnliga
kollegorna diskuterar allt mycket mer och att det gör att saker tar längre tid. Männens
26
maskulinitetskonstruktion bygger på ett särskiljande mot det feminina (Chodorow 1995).
Genom att respondenterna tar upp att kvinnorna besitter andra beteenden och att dessa anses
sämre, så skapar männen en överordning över sina kvinnliga kollegor och det kan ses som att
maskulinitetskonstruktionen påverkas av den hegemoniska maskuliniteten, genom att
underordna kvinnor (Connell 2008). De svårigheter i yrket som alla respondenter utom en tog
upp, är t.ex. när man misstänker att ens kvinnliga klient blir misshandlad av sin man. Detta
anser de försvårar jobbet med klienten, då de inte känner att de når fram till kvinnan och kan
få henne att berätta det. Ulf uttrycker det som att ca 98 % av alla män misshandlar ingen, men
att detta kan vara svårt att se om man själv blivit utsatt. Det är även vissa klienter som
respondenterna anser sig inte kunna arbeta med då vissa kvinnor är rädda för män, efter att ha
varit med om våldsamma män. Svårigheterna som respondenterna upplever kan tolkas utifrån
att den hegemoniska maskulinitetens illegitima dominans bygger på en våldsutövning av män
mot kvinnor (Connell 2008). De manliga socionomerna kan symbolisera maskuliniteten i
egenskap av sitt kön. Då det är lättare att se likheterna inom samma kön, därför kan männen
få symbolisera alla män för vissa klienter och kopplas ihop med att de också skulle vara
aggressiva, utöva våld och sexuella trakasserier (Connell 2008).
Arbetsuppgifter
Även om manliga och kvinnliga socionomer har samma arbetsuppgifter, så påverkar könet
vilka förväntningar som ställs på personen beroende på om det är en kvinna eller en man
(Elwin-Nowak & Thomsson 2003). Kullbergs studie från 2006 påvisar att det förväntas av de
manliga socionomerna att ta på sig särskilda arbetsuppgifter just utifrån att de är män. Detta
kan innebära att de förväntas ta aggressiva klienter, att de ska vara mer kunniga på teknik och
att de ska fungera som manliga förebilder. Alla männen i min studie upplever i enlighet med
Kullbergs (2006) studie, att de kvinnliga kollegorna ställer särskilda förväntningar på dem i
egenskap av att de är just män, utifrån att de ska kunna olika saker som anses vara typiskt
manliga. Främst var det förväntningar om att de skulle ta sig an aggressiva klienter.
Ulf: Det är oftast så att när det ska vara något besök och vi ska vara två stycken, att om det skulle bli något
hotfullt så förväntas store starke jag komma in i bilden! [skratt].
Håkan: Vi har ju rätt så många om man säger ”kränkta pappor” som inte är så glada på socialtjänsten och som
kan vara rätt aggressiva ibland. Då förväntas det ofta att jag ska ta dom kan jag känna. Mina kvinnliga kollegor
brukar motivera med att säga att jag är ju så bra på att ta dem. Men det blir ju typ som att de tycker att det är
bättre att jag får stryk än dem! [skratt].
27
Tolkningen av Ulfs och Håkans upplevelser är att de förväntas bete sig i enlighet med den
hegemoniska maskuliniteten. De kvinnliga kollegorna förväntar sig att Ulf och Håkan ska
kunna hantera aggressiva klienter utifrån att stereotypen av en man oftast beskrivs till att vara
aggressiv (Ekman 1995, Connell 2008). Detta kan tolkas till att Håkan och Ulf förväntas att
vara till en viss del aggressiva och att de kan använda det för att kunna hantera andra
aggressiva personer. Ulf tog även upp ifall klienten gillar bilar, så förväntades det av honom
att han skulle veta mycket om det, just för att det anses vara typiskt manligt att kunna sådant.
Ulf hade även upplevt att det inte bara var från de kvinnliga kollegorna som det ställdes
förväntningar, utan från andra i omgivningen då manliga hantverkare som för tillfället höll på
att renovera arbetsplatsen, gick först till honom om det var något som skulle göras, istället för
att gå till hans kvinnliga kollegor. Detta ansåg Ulf ha att göra med att det var bara för att han
är man och att det förväntas att han ska kunna sådant. Detta kan ses utifrån att andra män
förväntar sig att Ulf ska bete sig efter den hegemoniska maskuliniteten och vara tekniskt lagd.
Erik upplevde att det ställdes andra förväntningar när gällde att hjälpa till på arbetsplatsen.
När det var hans tur att ta hand om disken fick Erik positiv bekräftelse av sina kvinnliga
kollegor för att han var så duktig och plockade undan disken, även om det var hans tur att
göra det. Detta tror Erik berodde på att han inte förväntades hjälpa till med disken för att män
oftast inte gör det. Han reflekterade även över att han ändå accepterade att de berömde honom
och detta anser Erik kanske kan vara typiskt manligt, att man förväntar sig att bli positivt
bekräftad när man gör något som inte anses vara manligt att t.ex. plocka undan disk. Erik
nämner också att det skulle bli helt fel om man positivt bekräftade en kvinna som gjorde
samma sak, eftersom detta är något som kvinnor förväntas göra. Eriks upplevelse kan tolkas
utifrån Chodorows (1995) socialisationsteori där pojkar ska särskilja sig från mamman och
hushållssysslor utförs oftast av kvinnor i hemmet. Därför kan det tolkas som att Erik ”hjälper
till”, eftersom han som man inte förväntas utföra denna typ av sysslor då det är en del i
männens särskiljande att inte utföra sysslor som förknippas med kvinnor.
Alla respondenterna upplever att de ofta får fungera som manliga förebilder för sina klienter
även om de vill det eller inte. Det förväntas av vissa klienter att männen ska fungera som
manliga förebilder för barn som kanske inte har en närvarande pappa eller för tonårskillar. Det
kan också vara för personer med invandrarbakgrund då det handlar mer om att de manliga
socionomerna får fungera som en förmedlare av vilken syn Sverige har på manlighet,
eftersom det kan skilja sig mot andra kulturer. Respondenternas upplevelser av att de
förväntas vara manliga förebilder kan tolkas utifrån Chodorows (1995) teori om att pojkar
28
behöver ha en man som identifikation och förebild för att särskilja sig från sin mamma och
kunna konstruera sin maskulinitet. Om en manlig förebild saknas i hemmet, så kan därför de
manliga socionomerna i studien få fylla denna funktion istället.
Manliga och kvinnliga egenskaper
Maskulint är motsatsen till det som anses vara feminint och manlighet kopplas ofta ihop med
egenskaper som att vara rationell, teknisk, aggressiv, analytisk, orienterade i rum, oberoende,
aktiv, självsäker, hård, dominerande och kvinnlighet med egenskaper som att vara irrationell,
oteknisk, mjuk, omvårdande, lojal, beroende, samarbetande och passiv (Connell 2008, Ekman
1995). Respondenterna tyckte att de manliga egenskaperna bara stämde in delvis på dem och
alla fem svarade med att de ansåg sig vara rationella. Däremot så tyckte respondenterna att
deras kvinnliga kollegor hade alla av de feminina egenskaperna, men poängterade att även de
hade många av de feminina egenskaperna också. Det kan tolkas som en dubbelhet, å ena sidan
så anser respondenterna att deras kvinnliga kollegor har alla de feminina egenskaperna, men
att de själva inte har alla av de maskulina egenskaperna utan även några av de feminina. Som
Elvin-Nowak och Thomsson (2003) uttrycker det, så är det lätt att tilldela ett och samma kön
till att ha liknande egenskaper, det vill säga att de kvinnliga kollegorna anses homogena i sina
egenskaper, men att respondenterna ser sig som individuella med att ha både manliga och
kvinnliga egenskaper. Det verkade som att respondenterna därför insåg att skillnaderna
mellan män och kvinnors egenskaper inte är något beständigt, eftersom de själva upplever att
de har mycket av vad som anses vara feminina egenskaper.
Männen i min studie upplever att det dock finns vissa givna skillnader mellan dem själva och
sina kvinnliga kollegor. Främst handlar det om skillnader i sättet att kommunicera, olika
intressen och i hur man använder sig av sina känslor. Alla respondenterna upplever att som
man så är man mer rakt på och man säger vad man tycker, medan kvinnor upplevs ha en viss
subtilitet som gör det svårare för män att tolka. Roger och Håkan anser att de genom att jobba
ihop med kvinnor har lärt sig tolka dessa subtila signaler och att de ibland anpassar sina
ordval. Något som alla respondenter tog upp var att de anser att de kvinnliga kollegorna har
en tendens till att ta längre tid på sig för att nå ett beslut och att saker och ting ska diskuteras
och ältas väldigt länge. Håkan nämner att det även kan skilja sig i fokus på vad man håller på
med t.ex. i en ny grupp där man kanske inte känner varandra så väl och man ska lösa en
uppgift tillsammans så är Håkan fokuserad på att lösa uppgiften, men märker att det plötsligt
händer något annat och att kvinnorna istället börjar bygga en relation med varandra. Håkan
upplever även att det skiljer sig i sättet som kommunikationen sker på, då han stundtals
29
upplever att kvinnor kan vara väldigt högljudda i sitt sätt att kommunicerar med varandra.
Håkan kommenterade en gång att det lät som en hönsgård, men blev då tillsagd av de
kvinnliga kollegorna att man inte säger så. Någon dag efter detta hade deras kvinnliga chef
sagt samma sak om att det lät som en hönsgård, men då var det ingen som sa något.
Tolkningen av Håkans upplevelse kan ses utifrån att Håkans överordning blir tydlig då han
som man negativt påpekade sättet hans kvinnliga kollegor kommunicerade på och det
uppskattades inte då den kan ha synliggjort kvinnornas underordning, vilket ska osynliggöras
av båda könen enligt Bengtson & Frykman (1987).
Gemensamma intressen är något som anses förbinda de manliga kollegorna med varandra.
Främst är det sport som anses vara den gemensamma nämnaren för männen. Detta leder till
att Erik och Roger på fikarasterna ibland söker sig mer till de manliga kollegorna, då de vet
att de har något gemensamt att tala om förutom jobbet. Även om man inte delade
sportintresset, så ansåg Bengt att just sport är det gemensamma intresset för män då Bengt
uttryckte att han inte hade mer gemensamma intressen med de manliga kollegorna eftersom
han var fullständigt ointresserad av lagsport. Att sporten anses som något som förbinder
männen kan tolkas utifrån att utövandet av sport enligt Connell (2008) är en aktivitet där
mycket av maskuliniteten konstrueras hos män. Intressen som de kvinnliga kollegorna anses
ha gemensamt enligt respondenterna är bl.a. att prata om barn, recept och trädgård. Håkan
anser att man som man måste lära sig att stänga av sig själv när vissa ämnen tas upp:
Håkan: När de drar igång med sina förlossningar och mensbesvär, så har man lärt sig att stänga av och ibland när
de frågar ”vad säger du?” och man ba ”va pratar du med mig?” [skratt]. Det är en överlevnadsstrategi ibland.
Citatet ovan kan tolkas utifrån att maskulinitetskonstruktion bygger på att särskilja sig och
skapa en kontrast mot det feminina, därför måste Håkan ”stänga av” så att hans maskulinitet
inte hotas vilket det skulle kunna göra ifall han var med i sådana diskussioner då detta skulle
minska Håkans kontrast mot det feminina och där med hotas av en marginalisering av hans
maskulinitet eftersom han skulle bete sig mer feminint (Connell 2008).
Att vara emotionell anses vara en mer feminin egenskap (Ekman 1995). Håkan anser att det
skiljer sig i sättet som man är emotionell på. Han menar på att kvinnor har lättare att upptas av
känslor och påverkas mer av dem t.ex. när de har haft ett jobbigt samtal med någon, medan
män kan vara mer rationella i sina känslor och tänka på att man kan se saker olika.
De ovannämnda skillnaderna som respondenterna upplever mellan könen kan tolkas utifrån
Chodorows (1995) socialisationsteori om att modern främst står för uppfostran av barnen som
30
leder till att pojkar måste frigöra sig från modern för att kunna utveckla sin maskulinitet.
Detta leder till att maskuliniteten anses som motsatsen till allt det som är feminint. Männen
anses hela livet ha en ambivalens i sin maskulinitetskonstruktion och måste därför hela tiden
bevisa den gentemot kvinnor och andra män (Williams 1995). Särskiljandet när det kommer
till bl.a. kommunikation, intressen och emotioner kan tolkas utifrån att de manliga
socionomerna i denna studie på så sätt bevarar sin maskulinitet inom yrket, eftersom de
skapar en kontrast gentemot det feminina som de kvinnliga kollegorna anses ha p g a deras
kön som kvinnor (Kullberg 2006, Robertsson 2003, Williams 1995).
Den manliga stereotypen
Alla männen i studien ger en liknande beskrivning av vad de anser vara maskulint och hur den
stereotypiska mannen ser ut. Det är beskrivningar om att den stereotypiska mannen är en stor,
stark och macho kille. Däremot så väljer ingen av respondenterna att leva upp till den
stereotypen, utan de framhåller en annan typ av maskulinitet. En maskulinitet som är mer
jämställd och att man både har maskulina och feminina egenskaper och alla männen i studien
tror att deras ideal har förändrats genom åren. Männens manlighetsideal varierar, men
gemensamt för dem är att de nämner att deras ideal består av att man ska ta ansvar, vara trygg
i sig själv, vara självständig och oberoende. Bengt tar upp svårigheten med att vara
oberoende:
Bengt: En man måste vara trygg i sig själv och mannen måste kunna klara sig själv. Sedan är det inte
nödvändigtvis att man alltid måste klara sig själv, men man ska inte vara beroende utav någon. Det är väl det jag
har svårast med kanske. Just det här med att be om hjälp och ta hjälp av någon annan. Kvinnor har nog lättare
med det och det kanske har att göra med någon gammal föreställning om den store, starka, tysta mannen liksom.
Bengt uttrycker den ambivalens som maskulinitetskonstruktionen kan bestå av (Williams
1995). Utifrån Chodorows (1995) socialiseringsteori så måste alla pojkar frigöra sig från sin
mamma för att kunna söka sin maskulina identitet. Detta leder till att män blir mer vana vid
att vara självständiga och oberoende och Ulfs upplevda svårighet med att be om hjälp kan ses
utifrån att han via uppfostran är inlärd till att klara sig själv och inte be om hjälp. Han tar även
upp föreställningen om den store, starka, tysta mannen vilket kan tolkas utifrån att Ulf är
tvungen att förhålla sig till den hegemoniska maskulinitetens föreställningar (Connell 2008).
31
Den hegemoniska maskuliniteten
Hegemonisk maskulinitet är den gällande samhällsnormen för hur en man bör vara (Connell
2008). Den hegemoniska maskuliniteten utgörs av att den står i kontrast med femininiteten
och att den underordnar kvinnor och marginaliserar vissa män. Dock är det få män som når
upp till denna norm, men alla män och kvinnor måste förhålla sig till den (Connell 2008). Det
verkar som att alla männen i studien upplever att det inom samhället finns en hegemonisk
maskulinitet. Beskrivningarna som ges av den stereotypiska mannen är bl.a. att man ska vara
stor och stark, överbeskyddande, jobba med fysiskt ansträngande yrken och ta hand om
familjen. Detta anser Erik är den bilden som media i alla fall målar upp. Idealet för hur en
man bör vara tycker ingen av respondenterna stämmer in på de män som arbetar på deras
arbetsplats, eftersom de anser att både de själva och deras kollegor har mer av de feminina
egenskaperna och anser sig därför inte stereotypiskt manliga. Ulf anser att han, om man utgår
från ett modernare perspektiv av en man, är stereotypiskt manlig när det istället kommer till
ideal som jämställdhet och att man tar ansvar för sin familj och för sitt jobb. Bengt, Erik och
Ulf beskriver att de män som arbetar på deras arbetsplats inte är typiska män och att idealet
som finns ute i samhället kanske inte stämmer in på samma sätt på dem som arbetar på
kvinnodominerande arbetsplatser. Alla fem männen tror att deras arbete har gjort att de har
blivit lite mer feminina genom att de arbetar med ett yrke, som något de själva uttrycker inte
är ett ”machoyrke”. Samt upplever de att genom att arbeta tillsammans med mestadels
kvinnor gör att de påverkas av deras femininitet och de har blivit, som de uttrycker det, mer
kvinnliga. Roger uttrycker att alla män har en feminin sida och att denna sida kanske förstärks
mer inom arbetet, eftersom det är mer tillåtet att vara emotionell och uttrycka känslor och på
så sätt utvecklar man dessa sidor mer. Bengt uttryckte att man på en kvinnodominerad
arbetsplats får möjlighet att vara sig själv och att man inte behöver ha ”den manliga masken”
på sig. Roger önskar dock att han vore lite mer stereotypiskt manlig genom att t.ex. vara
intresserad av bilar och teknik. Detta på grund av att den tekniska världen, som han anser inte
ingår i hans värld, gör att en hel del manligt hamnar utanför hans värld för att han saknar
intresset för det. Roger anser att hans intressen istället hamnar mer inom den mjuka och
kvinnliga världen, då han är mer intresserad av familjen och politik. Anledningen till att
männen inte upplever sig som särskilt manliga kan tolkas utifrån att de är tvungna att jämföra
sig med olika hierarkier av maskulinitet, där den hegemoniska maskuliniteten står högst upp
(Connell 2008). Idealet för hur en man bör vara kännetecknas inte av att jobba i ett yrke som
anses vara kvinnligt och detta kan vara anledningen till att männen inte ser på sig själv som
särskilt maskulina eftersom de bryter mot normen för vad en man bör jobba med. Enligt
32
Connells (2008) indelning av olika maskuliniteters hierarki så kan tolkningen bli att de
manliga socionomerna i denna studie kan placeras in i kategorin av den underordnade
maskuliniteten, eftersom de arbetar med ett yrke som kan anses vara mer feminint då det
främst är kvinnor som arbetar med det. Genom att delas in i kategorin den underordnade
maskuliniteten, så kan man som man drabbas av marginalisering (Connell 2008).
Respondenternas vilja att hela tiden särskilja sig gentemot deras kvinnliga kollegor, kan ses
som en strategi för att bevara sina maskuliniteter och genom att på olika sätt överordna sig de
kvinnliga kollegorna så bevaras den hegemoniska maskulinitetens dominans i samhället
(Connell 2008).
Konflikt mellan att vara för lite man och att vara för mycket man
Enligt Bengtson och Frykman (1987) kan det uppstå en konflikt med att inte vara för lite man
och heller inte vara för mycket man. Jag var intresserad att ta reda på ifall respondenterna
upplevde att de var tvungna att anpassa sitt sätt att vara man på. Roger anser att man ibland
bör passa sig och hålla igen på vissa sidor av sig själv när det bl.a. kommer till användningen
av språket, eftersom det manliga språket anser han är lite rakare och hårdare. Erik, Håkan och
Roger anser att när man drar skämt måste man tänka sig för då män kan ha en tendens att dra
grövre skämt som kanske inte alltid uppskattas av kvinnor. Håkan och Roger upplever att de
ibland hamnar i en konflikt med att inte vara för mycket man, genom att de upplever att deras
kvinnliga kollegor ibland anser att de verkar aggressiva och att den egenskapen inte
uppskattas. Håkan och Roger upplever sig själva inte som aggressiva, utan bara bestämda,
men att detta misstolkas av de kvinnliga kollegorna och att de tror att de är arga istället.
Bengt reflekterade utifrån kvinnornas förhållningssätt till den kvinnliga stereotypen, då han
upplevde att vissa av hans kvinnliga kollegor ibland kunde göra sig kvinnligare än vad de
egentligen var genom att framförhålla att de är otekniska och inte kan något om datorer, fast
att de kan det. I vissa fall tycker Bengt att de kvinnliga kollegorna nedvärderar sig själva
utifrån att använda sig av den kvinnliga stereotypen om att vara oteknisk, p g a att de blivit
påverkade av stereotypen att tänka sig själva som otekniska. Håkan och Rogers upplevelser
kan tolkas utifrån att den manliga dominansen i samhället ska enligt Bengtson och Frykman
(1987) osynliggöras av båda könen, detta genom att bl.a. män inte ska vara för lite man och
inte heller vara för mycket man. Tolkningen av att Håkan och Roger kunde uppleva en
konflikt i att uppfattas aggressiva, kan förklaras med att deras ”aggressiva sätt” förtydligar
männens dominans och därför uppskattas detta inte av de kvinnliga kollegorna eftersom det
gör kvinnornas underordning mer synlig (Bengtson & Frykman 1987). Samma sak gäller även
33
det som Bengt upplevde hos kvinnorna när de betedde sig för mycket efter den kvinnliga
stereotypen. Detta uppskattades inte av Bengt och det kan bero på att även det synliggör
underordningen av kvinnor som ”mindre kunniga”. Könsmaktssystemet ska döljas i samhället
och det skapas en mer osynlig ojämlikhet mellan könen, då det inte öppet ska synas att män är
överordnade kvinnorna (Bengtson & Frykman 1987).
Mannens kropp och sexualitet
Sexualiteten är en del av könsaspekten som leder till att det kan uppstå en sexuell spänning
mellan olika eller inom samma kön. Just när det kommer till maskuliniteten så är den sexuella
aspekten ganska stor enligt Connell (2008) då maskulinitet oftast befästs genom kroppar. Den
sexuella anspänning som finns mellan könen kan användas för att utöva makt på, genom bl.a.
sexuella trakasserier som ett sätt för män att överordna sig kvinnor (Connell 2008). Kvinnor
som jobbar på mansdominerade arbetsplatser kan känna sig sexuellt trakasserade och därför
var jag intresserad om män kunde göra det på kvinnodominerande arbetsplatser. Dock var alla
respondenter snabba med att svara att de aldrig upplevt att de blivit sexuellt trakasserade och
Bengt menade på att han inte skulle ta illa upp i första taget ifall det hände. Håkan och Roger
svarade skämtsamt med att de tyvärr inte hade blivit det. Respondenternas svar med att man
aldrig upplevt sig sexuellt trakasserad gavs väldigt snabbt utan någon vidare eftertanke och
vissa skämtade även om det. Detta kan tolkas utifrån att män som blir sexuellt trakasserade
bryter mot könsmaktssystemet om att män är överordnade kvinnor. En man som skulle bli
sexuellt trakasserad skulle få sin maskulinitet marginaliserad enligt den hierarki som råder
mellan maskuliniteterna (Connell 2008). Detta på grund av att mannen skulle upplevas som
en ”mes” som lät sig trakasseras av kvinnor som anses underordnade. Kanske är det så att
själva överordningen gör att respondenterna aldrig funderar i de banorna, då de redan är i
överläge utifrån sitt kön som man och har svårare att känna sig i underläge. Roger var den
enda som tog upp sexuella spänningar då han hade upplevt att det från kvinnliga klienter kan
komma sexuella anspelningar som gör att han inte kan vara neutral och har därför tackat nej
till de fallen. Roger tog även upp att vissa av hans kvinnliga kollegor kanske anser att han är
lite flirtig av sig och att det ibland kan missförstås eftersom han anser att han är väldigt
kramig av sig, men sådan är han även mot de manliga kollegorna påpekar han. Roger
upplever att det finns en tillåtelse att kunna driva med könsrollerna på arbetsplatsen och att
det är okej ifall en av de manliga kollegorna till en annan manlig kollega säger ”puss på dig”
på skoj. Roger upplever att samhället har blivit mer öppet när det kommer till könsroller och
sexuella läggningar som skapar en frihet att få leka med de olika könsrollerna och gå emot
34
stereotyperna. Den hegemoniska maskuliniteten bygger på en heterosexualitet hos män som
marginaliserar homosexuella män (Connell 2008). Tolkningen av Rogers upplevelse är att han
ändå tillåts av sina kvinnliga och manliga kollegor att bete sig på ett sätt som kan kopplas
ihop med homosexualitet. Att Roger tillåts göra detta kan bero på att ingen av hans kollegor
har en maskulinitet som delas in i den hegemoniska maskuliniteten och därmed mäts inte
Rogers maskulinitet med idealet och han tillåts bete sig på ett sätt som inte anses vara kopplat
till hur en man bör vara enligt den hegemoniska maskuliniteten.
Ett yrke som är starkt kopplad till normen för vad en kvinna bör jobba med kan leda till att
man ifrågasätter de män som bryter mot normen och försöker att hitta anledningar till varför
de gör det (Robertsson 2003). Enligt den hierarki som finns mellan maskuliniteterna så är den
underordnade maskuliniteten homosexuella män, eftersom det anses vara motsatsen till den
heterosexuella normen som den hegemoniska maskuliniteten står för. Homosexuella mäns
maskulinitet marginaliseras enligt denna hierarki (Connell 2008). Eftersom socionomyrket
inte stämmer överens med vad som är idealet för vad en man ska jobba med, så kan män bli
ifrågasatta om hur manliga de är (Kullberg 2006). Därför var det av intresse att undersöka
ifall männen hotas av marginalisering genom att få sin sexuella läggning ifrågasatt. Alla
respondenterna uppgav att de aldrig hade fått sin sexuella läggning ifrågasatt av sin
omgivning. Dock hade Ulf och Håkan upplevt att de fått pikar, men på ett skämtsamt sätt. Ulf
hade av en kvinnlig receptionist på arbetsplatsen fått höra att det bara är mesar och bögar som
jobbar inom yrket, men att han ansåg att hon sa detta mer skämtsamt.
Håkan: Jag rider och det är ju också en sak som många tycker är väldigt fjolligt, fast de säger ju inte det till mig.
Jag har aldrig fått höra det, alltså det är ju klart att de skojar om det men jag kan ju liksom ge tillbaka och så här.
Jag är väldigt van för jag kommer ju från ett bruksamhälle, jag har jobbat på en verkstad, på fängelse och nu
jobbar jag i en väldigt mjuk verksamhet i deras ögon, men jag har aldrig fått några sådär riktigt nedlåtande
kommentarer som ”Va fan håller du på med jävla fjolla?!” liksom.
Tolkningen av Ulfs och Håkans upplevelser av att på ett skämtsamt sätt få sin sexualitet
ifrågasatt kan hota deras maskulinitetskonstruktion och därför kan sådana kommentarer ändå
beröra även om det tagits upp på ett skämtsamt sätt. Att ingen av respondenterna har fått sin
sexuella läggning ifrågasatta på riktigt, även om männen arbetar inom ett kvinnodominerat
yrke kan tolkas utifrån att de med olika strategier har lyckats konstruera en maskulinitet som
lett till att de inte har skett en maskulinitetsförlust eller marginalisering av deras maskulinitet.
35
Maskulinitetskonstruktionen inom ett kvinnodominerande yrke
Den strategi som respondenterna har använts sig av för att konstruera sin maskulinitet inom
socionomyrket innebär ett särskiljande från de kvinnliga kollegorna (Kullberg 2006, Williams
1995, Robertsson 2003). Särskiljandet kan tolkas utifrån att det är särskiljandet mot kvinnor
som ligger bakom maskulinitetskonstruktionen och att särskiljandet pågår hela livet
(Chodorow 1995). I arbetslivet sker särskiljandet genom att respondenterna tillskriver sig ha
andra egenskaper än kvinnorna och där kvinnornas egenskaper anses sämre. På så sätt
bibehåller männen sin maskulinitet och sin kontrast gentemot kvinnorna, men också sin makt
över dem (Robertsson 2003). Den maskulinitetskonstruktion som männen i studien anser sig
ha stämmer inte överens med stereotypen av en man, men framhåller att det är ett val att inte
leva upp till den. Alla respondenter anser sig istället ha många av de egenskaper som de anser
är feminina och de upplever att det inte skulle fungera att var en stereotypisk man inom
socialt arbete och att arbetet därför kan ha gjort dem lite mer feminina.
Roger: Jag hoppas att jag inte är alltför stereotypt manlig, vad nu det är, men om det är den här machokillen då
så känner jag inte att jag faller i den ramen. Men det är inte så att jag är någon en mes heller. Jag är inte den här
”mjukispjukis” polaren som går omkring liksom i mjukisbyxorna hela dagarna, sådan är jag inte heller. Nej, jag
tycker att jag har hittat en hyfsad kombination av en man och jag tycker att jag ser rätt manlig ut eftersom jag har
lite gubbmage och skägg.
Erik: På ett sätt tror jag att jag bryter normen. Sen så kanske jag inte själv tycker det, men om man ser till alla
runt omkring så tror jag att jag gör det. Jag är ju efter de här åren med socionomutbildningen kanske blivit lite
mer en motståndare mot det här stereotypiska manliga och kvinnliga för att man kanske vill komma ifrån det lite.
Jag kanske är en typisk kvinna i en manskropp [skratt].
Respondenterna har på olika sätt skapat sig andra typer av mansideal som inte stämmer
överens med den hegemoniska maskuliniteten. Det har enligt Johansson (2000) skett en
utveckling mot ”den nye mannen” som öppnar upp gränserna för vad som är manligt
respektive kvinnligt, då dessa inte längre är så självklara. De manliga socionomer i denna
studie kan tolkas utifrån en kategorisering som ”den nye mannen”, eftersom de bryter mot
normen genom att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Samtidigt innebär detta inte att
männen i studien har drabbats av en maskulinitetsförlust och blivit kvinnor, utan de har
konstruerat sin maskulinitet utifrån andra mansideal och genom att särskilja sig mot de
kvinnliga kollegorna bevarar de manliga socionomerna sin maskulinitet inom yrket.
36
Avslutande diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka manliga socionomers upplevelser av att arbeta
inom ett kvinnodominerat yrke, hur deras maskulinitetskonstruktioner ser ut och om de
använder sig av några särskilda strategier för att bevara sin maskulinitet inom yrket.
Studiens resultat visar att de manliga socionomerna i denna studie upplever att det är positivt
att arbeta inom ett kvinnodominerande yrke. De anser att de tillåts visa upp sina mjuka sidor
utan att dömas för det och att de kan vara sig själva och slippa ha på sig ”den manliga
masken” hela tiden. Samtidigt upplever de vissa nackdelar och svårigheter med att vara man
inom yrket. Respondenterna upplever att de kvinnliga kollegorna har ett annat sätt att
kommunicera på som är subtilt och ibland svårtolkat. De upplever även vissa svårigheter med
att vara man när det kommer till att de misstänker att deras klient utsätts för
kvinnomisshandel. De upplever att deras kön som man kan påverka kvinnan att inte berätta
för dem då de tror att det kan upplevas enklare att ta upp detta med en kvinnlig
socialsekreterare.
Då de manliga socionomerna i studien har valt att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, så
kan detta påverka deras maskulinitetskonstruktion. Respondenternas upplevelser har tolkats
utifrån att de kan ha utvecklat en mer flexibel maskulinitet som inte utgör den stereotypiska
maskuliniteten, då männen i studien anser sig ha både maskulina och feminina egenskaper. En
tolkning utifrån Connells (2008) hierarki kan innebära att männen i min studie kan räknas in i
den underordnade maskuliniteten då de inte är stereotypiskt manliga som den hegemoniska
maskuliniteten och de drar heller inte ekonomiska fördelar som den delaktiga maskuliniteten
gör, därför kan de kategoriseras i den underordnade maskuliniteten eftersom de har ett arbete
som främst kopplas ihop med kvinnor.
Även om männen i studien väljer att bryta mot normen för vad en man bör arbeta med så
betyder detta inte de drabbas av en marginalisering eller maskulinitetsförlust, eftersom de
konstruerar sin maskulinitet utifrån ett särskiljande gentemot de kvinnliga kollegorna. Detta
särskiljande bygger på den hegemoniska maskuliniteten. Vilket innebär att de fortfarande är
tvungna att förhålla sig till den hegemoniska maskuliniteten för att inte hotas av en
marginalisering och det påvisar den hegemoniska maskulinitetens dominans i samhället som
männen i studien fortsätter att understödja genom sitt särskiljande.
37
De särskiljande strategierna männen i studien använder sig av är bl.a. att tilldela sina
kvinnliga kollegor egenskaper som anses vara knutna till deras kvinnliga kön och att de
egenskaperna upplevs sämre än de som männen i studien anser sig besitta. På så sätt drabbas
männen i studien inte av en maskulinitetsförlust som det skulle kunna innebära att likställa sig
med de kvinnliga kollegorna. Den hegemoniska maskuliniteten är inte beständig, därför kan
ändringar i den leda till förändringar i mäns strategier för att konstruera sin maskulinitet
(Connell 2008). Enligt Chodorow (1995) kan ändringar i att papporna tar större ansvar för
barnens uppfostran, leda till att pojkar inte behöver särskilja sig för att kunna skapa sin
maskulinitet, då de har sin pappa mer närvarande som identifikation. På så sätt skulle
särskiljandet mellan könen kunna minska (Chodorow 1995). De konsekvenser man kan
urskilja från studien är att de manliga socionomerna bidrar med att skapa och återskapa kön
inom socionomyrket. Detta utifrån att mer eller mindre omedvetet förstärka skillnader mellan
könen, genom att tilldela olika egenskaper och ha olika förväntningar beroende på vilket kön
man tillhör.
Egna reflektioner
Jag har genom denna studie blivit medveten om vilken komplexitet konstruktioner av
maskulinitet innebär. Detta är inget lätt område att studera och jag har endast varit inne och
snuddat vid ett fåtal subjektiva upplevelser kring maskulinitet och hur den kan påverkas av att
arbeta på en kvinnodominerad arbetsplats. Jag upplever att studier om maskulinitet kräver mer
tid än vad som låg inom tidsramen för denna uppsats. Det skulle även vara intressant att göra
komparativa studier inom detta område för att få en större helhetsförståelse av hur båda könen
konstruerar maskulinitet. Jag anser att Chodorow (1995) kan ha en poäng med att ändringar i
vilka som tar hand om barnen, kan ändra våra uppfattningar om manligt och kvinnligt och
minska särskiljandet mellan könen. Om fler män kommer in i omsorgsyrken så kan man, som
en av studiens respondenter sa, få in både den manliga och kvinnliga världen. Detta med
anledning av att män och kvinnor kan ha olika perspektiv och att ha båda perspektiven
närvarande kan förbättra många yrken, framförallt socionomyrket. Personligen anser jag att
fler män behövs inom socionomyrket med anledning av att det skulle kunna öka mångfalden
och på ett bättre sätt kunna tillgodose olika klienters behov. Dock måste våra uppfattningar
och förväntningar på de olika könen ändras för att män och kvinnor ska arbeta på lika villkor
inom samma yrke. Detta kan framtida forskning fortsätta att studera, för att hitta lösningar
som kan utveckla oss människor till att inte låta oss påverkas i för stor utsträckning av vilka
kön vi tillhör.
38
Referenser
Alvesson, M. & Billing, Due Y. (1999) Kön och organisation. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, M. & Frykman, J. (1987) Om Maskulinitet. Mannen som forskningsprojekt.
Delegationen för jämställdhetsforskning. Regeringskansliets offsetcentral.
Chodorow, N. (1995) Femininum – maskulinum. Modersfunktion och könssociologi.
Stockholm: Natur och kultur.
Connell, R.W (2003) Om genus. Göteborg: Daidalos.
Connell, R.W. (2008) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.
Ekman, D. (1995) En mans bok. Om manlig identitet – teorier, ideal och verklighet.
Stockholm: Natur och kultur.
Eliasson, R. (1995) Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003) Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara
kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Grönmo, S. (2006) Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber.
Hellertz, Westin P. (1999) Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? – En studie av
tjugosju kvinnliga socionomstuderande. Örebro universitet.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johannesson, A, & Tufte, P. A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Liber AB.
Johansson, T. (2000) Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt. Lund:
Studentlitteratur.
Kullberg, K. (2000) Hoppar MAN av? – En studie om män som avbrutit
socionomutbildningen i Lund. Meddelande från socialhögskolan. Lunds universitet.
Kullberg, K. (2006) Man hittar sin nisch. Om män i socionomyrket – karriärer, minoritet och
maskulinitet. Rapportserie i socialt arbete. Nr: 006 2006.
39
Lindgren, S. (2007) Sociologi 2.0. Samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerups.
Magnusson, E. (2003) Genusforskning inom psykologin – bidrag till psykologisk teori och
praktik. Stockholm: Högskoleverket.
Mattson, T. (2002) Kön och genus i samhället och i det sociala arbetet. Lunds Universitet:
Samhällsvetenskapliga fakulteten.
Meeuwisse, A & Swärd, (2000) “Vad är socialt arbete?” I Meeuwisse, A; Sunesson, S &
Swärd, H (red.) Socialt arbete en grundbok. Stockholm: Natur & kultur.
Pacholok, S. (2009) Gendered strategies of self: Navigating hierarchy and contesting
masculinities. Gender, work and organization. Vol. 16 No. 4. 2009.
Powell, A.; Bagilhole, B. & Dainty, A. (2009) How women do and undo gender:
Consequenses for gender equality. Gender, Work and Organization. Vol. 16 No. 4 2009.
Robertsson, H. (2003) Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och
jämställdhet. Arbetsliv i omvandling 2003:13.
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Williams, C. L. (1995) Still a mans world. Men who do womens work. University of
California press.
Åberg, B. (2001) Samarbete på könsblandade arbetsplatser. En könsteoretisk analys av
arbetsdelning mellan kvinnor och män i två yrken: akutsjuksköterskor och ordningspoliser.
Örebro: Universitetsbiblioteket.
40
Bilaga 1
Information angående studien
Mitt namn är Sofie Hansson och jag studerar socionomprogrammet på Linnéuniversitetet i
Växjö. Just nu pågår genomförandet av vårt examinationsarbete, även kallad C-uppsats.
Jag har valt att göra en studie om manliga socionomers upplevelser av att arbeta inom ett
kvinnodominerande yrke. Syftet med min studie är att undersöka upplevelsen av att jobba
som manlig socionom inom ett yrke där majoriteten är kvinnor.
Studiens metod består av enskilda intervjuer på ca 60 min, som spelas in med hjälp av en
diktafon för att säkerställa att det som sägs återges korrekt i datamaterialet.
Du kommer att avidentifieras i uppsatsen, så att inget kan kopplas till dig som enskild person.
Allt material hanteras konfidentiellt.
Studien kommer att examineras som en G3-uppsats inom ämnet för socialt arbete på
Linnéuniversitetet i Växjö.
Har du frågor eller funderingar före, eller efter intervjun är du välkommen att höra av dig till
mig via mail eller telefon.
Mail: [email protected]
Telefon: 07XX-XXX XXX
Med vänlig hälsning
Sofie Hansson
41
Bilaga 2
Intervjuguide
Yrkesvalet
Varför valde du socionomyrket?
Hur skulle du välja att beskriva vad du jobbar med?
Hur reagerade din omgivning på ditt yrkesval?
Hur upplever du att det är att, som manlig socionom, vara i minoritet på din arbetsplats?
Arbetsuppgifter
Upplever du några särskilda förväntningar på dig utifrån att du är man? T.ex. att du förväntas
ta på dig vissa arbetsuppgifter eller klienter?
Innebär att du är man någon fördel i ditt yrke?
Finns det arbetsuppgifter som du upplever vara problematiska att jobba med som man?
Upplever du att du fungerar som en manlig förebild för dina klienter?
Tror du att du som man har svårare eller lättare att få jobb inom det sociala arbetet?
Tror du att det är lättare för dig som man att bli chef inom socialt arbete?
Har du upplevt en press på att avancera inom ditt område?
Kan du som man bidra med något speciellt till socionomyrket?
Är du som man en tillgång på en kvinnodominerande arbetsplats?
Behövs fler män i socionomyrket?
42
Maskulinitet
Upplever du att du har fler gemensamma intressen med de manliga eller kvinnliga kollegorna
på din arbetsplats?
Manlighet kopplas ofta ihop med egenskaper som rationell, teknisk, aktiv, aggressiv,
analytisk, självsäker, hård och dominerande. Tycker du att de egenskaperna stämmer in på
dig?
Hur ser ditt mansideal ut? Försöker du att leva upp till det eller inte?
Hur stereotypiskt manlig anser du att du är?
Upplever du att det finns en konflikt mellan att vara för lite man och att vara för mycket man
inom ditt yrke? (Måste du anpassa ditt sätt att vara man på?)
Femininitet ses som motsatsen till maskulinitet med egenskaper som irrationell, oteknisk,
mjuk, omvårdande, samarbetande och passiv. Tycker du att dina kvinnliga kollegor stämmer
in på dessa egenskaper och är typiskt feminina?
Skapas det en kvinnlig jargong på arbetsplatsen? (Kan du känna dig utanför detta?)
Kvinnor som jobbar inom mansdominerade yrken kan uppleva sig sexuellt trakasserade. Har
du i arbetslivet känt dig sexuellt trakasserad någon gång?
Upplever du att du utifrån ditt yrke har fått din sexuella läggning ifrågasatt av andra män eller
av kvinnor i din omgivning?
43