Barns sexuella utveckling –
vad behövs för att utveckla en
hälsosam sexualitet?
Johanna Thomtén, leg psykolog, docent,
Avdelningen för Psykologi, Mittuniversitetet
Mittuniversitetet
Innehåll
• Sexualitet: vuxna vs barn
• Sexualiteten som en utvecklingsprocess
• Vanligt och ovanligt
• Barns behov i sin sexuella utveckling – vad kan vuxna göra?
• Samtal om sex
• Vad behöver vuxna för att stötta barn?
• Oro kring barns sexualitet
Mittuniversitetet
Definition sexualitet WHO
• “a central aspect of being human throughout life encompasses
sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism,
pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and
expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes,
values, behaviors, practices, roles and relationships. While
sexuality can include all of these dimensions, not all of them are
always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the
interaction of biological, psychological, social, economic, political,
cultural, legal, historical, religious and spiritual factors.”
Mittuniversitetet
Barns sexualitet – många aspekter!!
Anatomi – hur ser det ut?
Fysiologi – hur funkar det?
BIOLOGI
Tankar - kunskap
KÖN
Normer –
kön, relationer,
sexuella beteenden
Vem är
jag?
SOCIOLOGI
Attityder, Värderingar
PSYKOLOGI
Känslor
Kultur, religion
Samspel, gränser, närhet
Familj
Samhälle
Mittuniversitetet
INLÄRNING
Beteenden
Barns sexuella utveckling – vad vet vi?
• Bancroft: sexuell utvecklingen inkluderar flera oberoende aspekter
• Könsidentitet
• Sexuell respons (overt beteende + affekt)
• Förmåga till nära, ömsesidiga relationer
• Begränsat vetenskapligt underlag
• Observationsstudier, retrospektiv design, intervjustudier
Mittuniversitetet
Barns sexuella utveckling Vetenskaplig översikt av
området (Graaf & Rademakers, 2006)
• 25 studier: fokus på sexuella beteenden (sexuella känslor)
• 11 observationsstudier, 12 retrospektiva studier, 1 intervjustudie
• Föräldrar observerar mer sexuella beteenden än lärare
• Från 15-19 mån börjar en del barn stimulera sitt kön
• Från 13 mån nyfiken inför andras könsorgan
• Från 3 års ålder vanligt med sexuella lekar
• Många barn upplever sexuell upphetsning och i vissa fall även
orgasm före puberteten (nyfikenhet, spänning, njutning)
Mittuniversitetet
Barns sexualitet – inte detsamma som vuxnas
• En del i utvecklingen – fyller andra syften
• Sexualiteten är en process av informationssamlande under
barndomen och tonåren.
• Nyfikenhet och upptäckarglädje ska få vara centralt i den normala
sexualiteten. Det behövs för att grundlägga en positiv syn på
sexualitet
• men den vuxna sexualiteten är inte farlig eller hemlig
• Över tid, att få kunskap om och förståelse för att det finns en
vuxen sexualitet som kan se olika ut… och som kommer ”sen”
• Få redskap för att förhålla sig till att den vuxna sexualiteten finns
• Hantera funderingar
• Uttrycka känslor
Mittuniversitetet
Vad är normalt då?
• barn är komplexa individer och mängden och variationen av
sexuella beteenden, i kombination med ett antal omständigheter,
gör att det inte är helt enkelt att lista och kategorisera dem i
normalt/onormalt
• Barn är sexuella på sina villkor och har sina unika sätt att uppleva
och uttrycka sin sexualitet på.
• Barns sexuella uttryck ser olika ut i olika kulturer och i olika
tidsåldrar.
• Om en observerar och analyserar barns beteenden måste barnets
nuvarande sociala, kulturella och familjemässiga situation vara en del
av resonemanget.
Mittuniversitetet
Åldersrelaterade beteenden 0-5 år
Förväntade beteenden Behöver veta mer
(prata, förklara,
(prata, fråga, sätta
uppmuntra)
gränser, informera – ej
skam/skuld)
Varningssignaler
(sätta gränser, utreda
behov av hjälp)
• tittar och tar på sin
• drar ner byxor/tar av • onanerar
egen kropp inklusive
kläderna på kamrater
tvångsmässigt.
könsorgan.
mot deras vilja.
• har sexuellt beteende
• rör vid/gnider
• frågar om och vill
med andra små barn
könsorgan vid
röra bröst, rumpa och
(ex. penetration)
blöjbyte, vid vila,
könsorgan hos
• tvingar andra barn att
upphetsning eller
familjemedlemmar
leka sexuella lekar.
rädsla.
och kända vuxna
• tittar och tar på andra
pratar med sexuellt
barns könsorgan.
språk av mer vuxen
förfinad karaktär.
Mittuniversitetet
Åldersrelaterade beteenden 6-9 år
Förväntade beteenden Behöver veta mer
(prata, förklara,
(prata, fråga, sätta
uppmuntra)
gränser, informera – ej
skam/skuld)
Varningssignaler
(sätta gränser, utreda
behov av hjälp)
• ökad nyfikenhet kring • visar rädsla eller oro
vuxensexualitet,
kring det som rör
frågor om bebisar,
sexualitet
andra barns
• engagerar sig i
könsorgan, vill leka
gemensam onani
lekar för att se och
med andra
röra andras
• simulerar sexuella
könsorgan.
ageranden som inte
• pratar om sex med
är åldersadekvata,
kompisar + att fråga
exempelvis oralsex.
chans
• utforskar
könsskillnader (t.ex.
jämföra könsorgan
med jämnåriga)
Mittuniversitetet
• onanerar
tvångsmässigt eller
inför andra personer
• har ett sexuellt
beteende där barnet
drar in andra barn
som är
utvecklingsmässigt
och till åldern mycket
yngre
• smyger sig på
sovande yngre barn
för att röra dem eller
leka sexuella lekar.
RFSU – faktorer som bidrar till en hälsosam sexualitet
• Det barn som har en inre trygghet och självkänsla kring kroppen
har också bra förutsättningar för att längre fram i livet få en
hälsosam sexualitet och kunna njuta av den.
• Förståelse för, och kunskap om kroppen och sexualiteten, kan
göra det lättare att tycka om sig själv, att respektera andra (välja
om och med vem en vill ha sex)
• Barnet känner att frågor som rör sexualitet är möjliga att tala om
och att en med förtroende kan vända sig till vuxna om en varit
med om något som inte känts bra.
• Att tidigt prata om frågor som berör sexualitet och känslor
kan alltså ses ur ett långsiktigt, förebyggande och hälsofrämjande
perspektiv.
Mittuniversitetet
Att grundlägga en sund sexualitet
• Hög förekomst av problematiska sexuella beteenden bland
ungdomar (e.g. Kost & Henshaw, 2012)
• Nygjorda översikter visar på fyra aspekter av barnets sociala
omgivning som påverkar den sexuella hälsan; familjestruktur,
familjerelationer, föräldrars “monitoring”, och föräldrars värderingar
och attityder till sex
• Kommunikation mellan föräldrar barn kring sex är viktig
• Samband med åldersadekvata sexuella beteenden (DiIorio et al.,
2003)
• Hälsosamma beteenden (preventivmedel) (e.g. Widman et al., 2015)
• Trots detta pratar vi för sent och för sällan (Beckett et al., 2010)
• Många barn/ungdomar efterfrågar kommunikation kring sex
Mittuniversitetet
Samtal om sex: barn-föräldrar
• I heterosexuella relationer: Fäder pratar mindre, mödrar mer med
barnen om sexualitet
• Söner pratas mer sällan med
• Pratar först efter att synliga tecken på
pubertet inträffat
• Vilka faktorer påverkar?
Mittuniversitetet
Samtal om sex: barn-föräldrar
• Faktorer hos föräldern som hindrar kommunikation kring sex:
• Det är obekvämt
”Jag har aldrig varit bekväm med att prata om sex”
• Saknar kunskap
”Jag sitter inte på de rätta svaren”, ”jag är inte rätt person att prata
med”
• Antagandet att samtal leder till ökad sexuell aktivitet
”Börjar vi prata om det är det ju som att säga att det är fritt fram”
• Samtal om sex saknar betydelse/barnet kommer inte lyssna
”Att prata påverkar inte mitt barns beteende”
…..ovanstående ökar risken för att kommunikation
kring sex uteblir, sker alltför sällan och alltför sent
Mittuniversitetet
Samtal om sex: barn-föräldrar
• Faktorer som ökar förekomst av kommunikation kring sex:
• Uppskattat värde – är det meningsfullt?
• Self-efficacy – känsla av att ”jag har förmåga!”
• Barnet är aktivt och ställer frågor
• Barnets ålder (tillräckligt gammal)
INVÄNDNING: kontinuerliga samtal fyller en mycket viktigare funktion
vad gäller barns utveckling av hälsosam sexualitet än att genomföra
”the talk”, (Martino et al., 2008)
Mittuniversitetet
VAD bör vi kommunicera?
• Förmedla åldersanpassad kunskap
•
•
•
•
Könsorgan
Reproduktion
Sex
Olika beteenden, olika preferenser, olika identiteter
• Gränser och preferenser och identitet - Förebygg
problem/minimera risker
• Kroppen och gränser
• Utforska först dig själv – sedan andra
• Könsidentitet
• Tillit och tillgänglighet - Hantera svårigheter
• Bra och dåliga hemligheter
Mittuniversitetet
Det blir inte barn av
en kram (spermier
+ ägg)
En familj kan se
olika ut...
HUR bör vi kommunicera?
• Tydlighet och ärlighet – får svar som kan förstå
• Respektfullt och tillåtande bemötande
Snopp,
snippa, ollon,
klitoris,
blygdläppar
• Tillgång till ord och språk för att främja fortsatt utveckling
• Ett pågående samtal där den vuxne finns tillgänglig vid behov –
inte något som klaras av vid ett tillfälle
• Tillgång till fysisk närhet och beröring. Uppmuntra barn att uttrycka
vad de vill och tycker om, och lär dem sätta gränser
Mittuniversitetet
Vuxnas behov för att stötta barns sexuella utveckling
• Kunskap om sexualitet, sexuell funktion
• En nyanserad, god bild av sexualitet utan skuld/skam, förmåga att
sätta gränser
• Medvetenhet om normer
• Färdighet att prata om sexualitet på ett anpassat sätt
• Ta initiativ, hitta rätt nivå
• Lyhördhet för barns behov
• Förmåga att skilja på egen del och barnets behov
Mittuniversitetet
Att tänka på…
Barn vet mycket om sex idag –
exponeras för mycket mer
Men de har inte större förståelse
Mittuniversitetet
När sexualiteten avviker
• Avvikande sexuella beteenden
• Mot andra,
• Mot sig själv,
• Kommunikation kring sex
Mittuniversitetet
Gula och röda beteenden FUNKTIONELL ANALYS
Trigger (A)
Beteende (B)
Konsekvens (K)
• A: När inträffar beteendet? Tid, plats, vilka andra finns i
situationen? Vad händer alldeles före beteendet? Vilken känsla ser
Du hos barnet?
• B: Vad gör barnet? Vem riktar sig barnet mot (själv, annat barn,
vuxen)?
• C: Vad får barnet för reaktioner på sitt beteende av andra? Vilka
konsekvenser får beteendet för barnet? Kort sikt/lång sikt?
• Är det enskilda handlingar eller bildar de ett mönster?
• Beteende som sexuellt uttryck vs sexuellt betingat?
Mittuniversitetet
Gula och röda beteenden: HELHETSBEDÖMNING AV
BARNET I SITT SAMMANHANG
Hur mår barnet överlag?
• Sorg, saknad, ensamhet, utanförskap, mobbning?
• Social funktion, rutiner, anknytning, etc…
• Är barnet bra på att sätta gränser överlag?
• Är barnet bra på att respektera andras gränser överlag?
• Hur interagerar barnet med andra barn? (Också i andra
sammanhang än sexuella.)
• Verkar barnet harmoniskt i övrigt?
Mittuniversitetet
När sexualiteten avviker – hur hantera svåra situationer
• När gränser behöver sättas: sätt gränser
• Beakta att minska skam/skuld
• Barn som gör ”fel” behöver också stöd, skydd, bekräftelse
• Ev. hantera trauma
• Stöd till familjen
Mittuniversitetet
Vuxnas roll för barns sexuella utveckling
En vuxen kan vara förälder, vän eller personal – det viktigaste är att
det finns någon som kan förse barnet med kunskap och visa på ett
avdramatiserat, men respektfullt förhållningssätt till sex
Vuxna som saknar kompetens för detta behöver få stöd!
Mittuniversitetet
Summering
• Barn behöver utrymme att upptäcka och utveckla sin individuella
sexualitet, men är också i behov av aktiv guidning i den processen
• Vuxna behöver ta initiativ till kommunikation och vara tillgängliga
vad gäller frågor, hemligheter, oro och skuld/skam
• Vuxna behöver kunskap, färdigheter och trygghet för att stötta
barn i sin sexuella utveckling
• Arbetet med att skapa en öppen och tillåtande atmosfär kring
barns sexuella utveckling pågår ständigt. Medvetenhet om normer
och variationer kring sexuella uttryck baserat på kultur, religion och
historia är avgörande
Mittuniversitetet
Användbara källor
• Barns sexualitet, RFSU
http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/MetodHandledning/barnssexualitet_rfsu.pdf?epslanguage=sv
• Stopp min kropp, Rädda barnen
http://www.secasa.com.au/pages/age-appropriate-sexual-behaviourguide/0-4-years-infant-toddler-and-pre-school/
Mittuniversitetet
Tack!
[email protected]
Mittuniversitetet
