AjUU 23/2008 rd — USP 46/2005 rd
ARBETSLIVS- OCH
JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS
UTLÅTANDE 23/2008 rd
Statsrådets utredning med anledning av genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325
(2000) om kvinnors ställning, fred och säkerhet
inom ramen för EU:s gemensamma säkerhetsoch försvarspolitik
Till utrikesutskottet
INLEDNING
Remiss
Utrikesutskottet sände den 10 september 2008
kompletterande skrivelse 1. UM 04.09.2008
(USP 46/2005 rd) om statsrådets utredning med
anledning av genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnors ställning, fred och säkerhet inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet för eventuella åtgärder.
Sakkunniga
Utskottet har hört
- chef för enheten för politiska frågor gällande
mänskliga rättigheter Sofie From-Emmesberger, utrikesministeriet
- överinspektör Eeva Raevaara, social- och hälsovårdsministeriet
- utbildningssamordnare Mikaeli Langinvainio, inrikesministeriet
- avdelningsstabsofficer Sami Roikonen, Arméstaben
- ombudsman Kalle Liesinen, Crisis Management Initiative
- minister Elisabeth Rehn.
UTREDNINGEN
Nationellt genomförande av resolution 1325
Resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet"
antogs i FN:s säkerhetsråd 2000. Resolutionen
är bindande för medlemsstaterna och innehåller
konkreta krav på respekt för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande frioch rättigheter.
Resolutionens huvudsakliga syfte är att stärka kvinnors roll och främja deras lika deltagande och fulla medverkan i fråga om konfliktföreUSP 46/2005 rd
byggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande och i att stabilisera samhället efter konflikter.
Medlemsstaterna uppmanas att se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla beslutsnivåer i nationella, regionala och internationella
institutioner och mekanismer för förebyggande,
hantering och lösning av konflikter.
Syftet med resolutionen är att öka kvinnors
säkerhet i avsevärd grad och att påverka faktorer
som är relevanta för deras säkerhet. Kvinnor och
Version 2.1
AjUU 23/2008 rd — USP 46/2005 rd
flickor ses ändå inte enbart som offer i konflikter, utan som aktörer på samhällets alla delområden. Det anses vara till nytta för hela samhällets
stabilitet och utveckling att båda könen på lika
villkor deltar i beslutsprocessen och genomförande av beslut.
Kvinnornas roll och bidrag bör enligt resolutionen utvecklas, särskilt som militära observatörer, civilpolis och experter i fråga om mänskliga rättigheter och humanitära insatser. Medlemsstaterna bör inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i fredsbevarande insatser och ge den
fredsbevarande personalen utbildning om kvinnors och barns skydd, behov och mänskliga rätttigheter i konfliktsituationer.
Sju EU-länder har hittills upprättat ett särskilt nationellt handlingsprogram för att genomföra resolutionen på ett systematiskt och planmässigt sätt. Finland offentliggjorde sitt nationella handlingsprogram i september 2008. Det
består av tre huvudkapitel. Det första tar upp
kvinnors villkor och deltagande i konfliktförebyggande, fredsförhandlingar och fredsuppbyggande. Det andra täcker in utbildning i krishantering och genomförande av operationer i praktiken. Det tredje kapitlet behandlar resolution
1325 som ett led i arbetet för mänskliga rättigheter. Programmet gäller 2008—2011 och kommer att ses över efter det.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Motivering
Det är utomordentligt viktigt att Finland upprättar ett nationellt handlingsprogram för att genomföra resolution 1325, anser utskottet. Finland har från första början arbetat aktivt i internationella organisationer och i EU för att genomföra FN:s resolution 1325. Genom sitt nationella handlingsprogram bekräftar Finland sitt
långsiktiga och systematiska åtagande för att
främja kvinnors rättigheter och förbättra deras
villkor. Tack vare programmet kan målen i resolutionen genomföras mer systematiskt och planmässigt i alla situationer och uppdrag som har
med krishantering att göra.
Riktlinjerna och prioriteringarna i Finlands
nationella handlingsprogram med anledning av
resolutionen är bra. Ett av målen är att se till att
båda könen är lika representerade bland personalen i fredsbevarande och fredsuppbyggande
strukturer. Utskottet påpekar att FN för närvarande bara har en kvinnlig ambassadör och att
det bara har funnits 6—7 kvinnliga ambassadörer under hela FN:s historia. Kvinnor har varit
klart underrepresenterade bland EU:s representanter i krisområdena; för tillfället har EU inte en
enda kvinnlig representant. Utskottet kräver att
Finland lyfter upp frågan i internationella organisationer och i EU och medverkar till att kvin2
nor i fortsättningen utses på mer jämlika villkor
till ledande uppdrag i fredsbevarande operationer och krishanteringsoperationer.
Det är mycket viktigt att Finland aktivt stöder
kvinnors deltagande i fredsförhandlingar. FN
och EU bör föregå med gott exempel genom att
till sina representanter vid fredsförhandlingar
alltid när det är möjligt utse kvinnor lika ofta
som män. Inte minst efter konflikter är det ofta
kvinnor som har ansvaret för att bygga upp och
utveckla samhället och att lösa problemen i det
dagliga livet. Det är viktigt att väga in deras sakkunskap och erfarenhet också i fredsöverenskommelser. Att kvinnor och män får delta i
fredsförhandlingar på lika villkor ökar möjligheterna för en bestående fred och ett stabilt samhälle.
Utskottet understryker att Finland också på
det nationella planet systematiskt bör inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i rekryteringen
och utbildningen av personal för civil och militär krishantering. Fler kvinnor bör utses för krishanteringsuppdrag och de bör också utses till ledande positioner i operationer. Särskilt viktigt är
det att kvinnor deltar i operationer under och efter konflikter, om den lokala kulturen i ett konfliktområde påbjuder att kvinnor bara får ha kontakt med andra kvinnor.
AjUU 23/2008 rd — USP 46/2005 rd
Utskottet lyfter fram målet i handlingsprogrammet att klara beteenderegler ska tas fram
för finländare som deltar i militära och civila
krishanteringsuppdrag och att de ska föregå med
gott exempel när det gäller jämställdheten mellan könen och att förebygga diskriminering.
Krishanteringspersonalen ska följa finska myndigheters beteenderegler och den ska aktivt
främja jämställdhet och mänskliga rättigheter,
hänvisa offer för människohandel till hjälpande
organisationer och förebygga sexuellt utnyttjande.
Ett av de främsta målen för FN:s säkerhetsråds resolution är att öka kvinnors och barns säkerhet. Det beräknas att 70—80 procent av offren i krig och konflikter är civila, framför allt
kvinnor och barn. Våldtäkter och andra former
av sexuellt våld som särskilt drabbar kvinnor
och barn har blivit ett systematiskt inslag i våra
dagars krig och konflikter. Våldet mot kvinnor
upphör ofta inte när krig och konflikter slutar
utan förekommer allmänt även efter dem. Också
personer utsända av internationella organisationer har i vissa fall gjort sig skyldiga till sexuellt
utnyttjande och våld. På den här punkten har den
finska krishanteringspersonalen ett gott rykte.
Det är bra att det är helt förbjudet för finska anställda i militär och civil krishantering att utnyttja prostituerade, både inom operationsområdet
och utanför. Brott mot reglerna betyder omedelbar repatriering och undersökning enligt finsk
lagstiftning.
Utlåtande
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser
att utrikesutskottet bör beakta det som
sagts ovan.
Helsingfors den 4 december 2008
I den avgörande behandlingen deltog
ordf. Arto Satonen /saml
vordf. Jukka Gustafsson /sd
medl. Susanna Haapoja /cent
Hannakaisa Heikkinen /cent
Anna-Maja Henriksson /sv
Arja Karhuvaara /saml
Johanna Karimäki /gröna
Merja Kuusisto /sd
Esa Lahtela /sd
Jari Larikka /saml
Sanna Perkiö /saml (delvis)
Paula Sihto /cent
Katja Taimela /sd
Tarja Tallqvist /kd
Jyrki Yrttiaho /vänst.
Sekreterare var
konsultativ tjänsteman Marjaana Kinnunen.
3
