Varför förstå grupper?
Hilmar Thór Hilmarsson
Test – myter om grupper
Rickard Zachrisson känd för att ha medverkat
vid att ta fram UGL i Sverige
En grupps bästa storlek är fem – sex personer
Sant
Falskt
Det går inte att arbeta i för stora grupper
Sant
Falskt
Det går att skilja sak och person i grupper
Sant
Falskt
Det är alltid bra med att bygga klimat i en grupp
Sant
Falsk
Man ska inte ”bestraffa medlemmar i en grupp”
Sant
Falskt
Grupper behöver arbeta med sina processer,
följa upp sitt arbeta och dra slutsatser av det
Sant
Falskt
Försök att undvika konflikter – håll er till sakfrågorna
Sant
Falskt
Det går fort att bli ett team om alla verkligen vill
Sant
Falskt
Syfte med föreläsning
• Definiera en grupp och olika slags grupper
• Hantera en stor grupp genom att aktivt jobba
med mindre grupper
”Gruppens själ”:
• Normer
• Roller
• Kommunikationsnätverk/Ömsesidighet
Vi lever hela vårt liv i grupper
Vi lever minst 40 timmar vecka – med vår
arbetsgrupp, nästan lika mycket som
med familjen.
Historia: sjukgymnasten som alltid kom för sent
Kanske slutar vi se enbart till individ orsaker –
”syndabockar” när saker går fel och kan blicka
över gruppen och sätta in åtgärder på gruppnivå.
.
Uppfattning om människan; vad är
en människa?
Enskild varelse – individ, unik
”Var och en är sig själv närmast”
”Det är alltid individer som beter sig” (Skinner)
Gruppvarelse
”Man blir som man umgås”
”En människa är inget annat än skärningspunkten mellan de olika
sociala grupper som hon ingår i” (Cooley)
Gruppens funktion – för individen och samhället;
För individen; källa till vår identitet/självbild, hjälper individen att förstå
och förklara verkligheten, socialisation sker i gruppen.
För samhället; länk mellan samhället, (organisationen) och individen
när det gäller samhällets fortlevnad och reproduktion. Struktur och
kultur överförs från samhället till individen via gruppen
Grupp dynamik
• Alla grupper utmärks av att de är
dynamiska:
• Grupprocesserna har en stark inverkan
på individerna (Forsyth, 2005)
• Gruppen är mer än bara summan av sina
delar (Lewin, 1951)
• Grupper är levande system som utvecklas
över tid (Tuckman, 1965)
5 egenskaper hos grupper
•
•
•
•
•
Uppgift och mål
Samspel/närhet
Historia – fungerar över tid
Urskiljbar/observerbar
Ledarskap formellt och informellt
Om att vara gruppmedlen
• Vi ändrar beteende
beroende på den
grupp vi tillhör: De fem
faktorena samvarierar
och skapar ett tryck.
• Påverkan på
vårt beteende
är starkt
Vad är en grupp?
Familj - släktträff
”En grupp är två eller
fler individer som
sammanbinds av en
social relation”
Undervisning
(Forsyth, 2005)
Olika definitioner
Definition av grupp;
”…medlemmarna kan samspela direkt med
varandra, ansikte mot ansikte”.
”En grupp består av ett vanligtvis mindre antal
människor som samspelar med varandra utifrån
roller som via normer reglerar handlingarna i
det system som gruppen utgör; individerna
upplever sig normalt som en enhet med i viss
utsträckning gemensamma mål och det som
sker i gruppen karaktäriseras av en ömsesidig
påverkan”.
En grupp är två eller flera individer som
sammanbinds av en social relation”
En grupp består av nätverk och sammanbinds
med känslomässiga band (Forsyth, 2006)
De kan vara starka som i en familj.
De kan vara svaga som
en informell grupp.
En grupp är två eller flera individer som
sammanbinds av en social relation”
•
•
•
Social interpersonellt samband – inte
bara kategorier
Ex Kategorier: : Spelare,
Stockholmare, Blyga
Ex interpersonellt samband:
Kommunicerar, nå mål, organisering,
ömsesidigt inflytande
Olika definitioner av grupp
En grupp är två eller fler individer som
sammanbinds av en social relation”
(Forsyth, 2005)
Alla definitioner har det gemensamt:
Två eller flera individer
Förenade med varandra – ingår i nätverk
Sociala relationer som utgår från:
Kategorisering, Kommunikation, Inflytande
Interaktion, Beroende, Psykologisk betydelse
Gemensam identifikation, Gemensamma mål, uppgifter
Struktur, System
(Forsyth, 2006)
Kategorisering av grupper
• Miljontals grupper i världen, men de kan
kategoriserar till två kategorier:
• Cooley (1907) gjorde en åtskillnad mellan
primära och sekundära grupper
En grupp är två eller flera individer som
sammanbinds av en social relation”
• En grupp kan bestå av en två, tre eller flera
tusen individer (Simmel, 1902).
• De flesta grupper är dock små – två till sju
medlemmar (Forsyth, 2005)
• James forskning (1951) 7405 grupper –
medelstorlek 2, 3 medlemmar.
Typ av grupp
Egenskaper
Exempel
Primär grupp Små, långvariga grupper
som kännetecknas av
ansikte mot ansikte
interaktioner och hög
grad av samhörighet,
solidaritet och
indentifikation.
Familjer, nära
vänner, grupper
med nära
vänskapsband,
gäng, militära
elitförband.
Sekundär
grupp
Arbetsgrupper,
idrottsföreningar,
församlingar,
fackföreningar.
Större, mindre intima,
mera målfokuserade
grupper som är typiska
för komplexa samhällen.
(Cooley, 1907)
Typ av grupp
Planerad grupp
Egenskaper
Medvetet skapad av medlemmarna eller av en externa akutoritet,
vanligtvis för en specifikt syfte eller syften.
Concocted Planned by individuals or authorities
outside the group.
Founded Plannera av en eller flera individer
som kvarstår i gruppen.
Emergent groups
Exempel
Produktionslinjer, militära
enheter, besättningar, , team
inom sporter,
Studiegrupper, mindre
företag, expeditioner,
klubbar, föreningar.
Grupper som formas spontant när individer ser att de upprepade
gånger möts i grupper med samma människor och i samma
sammanhang.
Circumstantial Emergent, unplanned groups that
arise when external, situational
forces set the stage for people to join
together, often only temporarily, in a
unified group
Självorganiserade Emerge when interacting individuals
gradually align their activities in a
cooperative system of
interdependence.
Waiting lines (queues),
crowds, mobs, audiences,
bystanders
Study groups, friendship
cliques in a workplace,
regular patrons at a bar
En grupp är två eller flera individer som
är förenade med varandra genom sociala
relationer”
• De flesta stora grupper består av mindre
grupper (Forsyth, 2006)
• När en grupp ökar i storlek så blir de mera
komplexa (Hare, 1976)
• Grupper tenderar att: ”gravitate to the
smallest size, two” (Hare, 1976, s 215)
Formell grupp - subgrupp
• I en grupp av 10-20-30 medlemmar
uppstår alltid informella grupper subgrupper
• Uppstår ur ett mänskligt behov av
mänskligt närhet – sociala, psykologiska
behov (Mattiason, 1995)
• Släkten – kontra - Familjen
• Alla måste vara som en enda stor familj:
• Splittring – vi och dom
Hur är denna kunskap användbar?
”Den där projektgruppen fungerar inte. Fastän jag gör
allt för att komma framåt så finns det inte något samarbete.”
Antagande: Det går inte att lösa konflikten. Det är fel på
den här gruppen. De är hopplösa.”
I de flesta grupper bildas mindre grupper – och
i många fall så är de inte mer än två tre, stycken.
Antagande baserat kunskap om grupper: Jag kan identifiera
de personer som utgör subgruppen – ofta två eller
tre personer och ha enskilda konflikthanteringssamtal med med dessa
medlemmar.
Vilka av dessa är grupper?
Fotbollslaget i Kåleröd
Människor i en busskö
Vi som sitter på den här föreläsningen
Gänget som fikar på jobbet
Kalle och Olle som alltid måste jobba tillsammans
Gruppen som tar fram ett förslag till projektplan
Vi som sitter på informationsmötet om förändringen
De tre besvärliga i vår grupp som alltid måste
kritisera
Praktiska sätt att arbeta med gruppen
– storlek (Maltén, 1998) Bok:
Kommunikation och konflikthantering
Gruppens storlek
Lite samspel = 2 - 3
Störst aktivitet = 4 – 5
Lösa problem = 4 – 7
Undergrupper =8–mer
Starka starkare
Svaga svagare
Placering
Tätare placering
bättre kontakt
Undvik tomma
stolar
Om tider och Pauser
45 min = max. konc.
Bensträckare. Vädra!
Håll inte på mer än
två timmar!
Syfte – vad vill jag
Informera
Fatta beslut
Lösa problem
Diskutera: Få synpunkter, tänka ut frågor, förstå
ett problem
På vilket sätt är detta användbart?
Hur många?
Vilket är mitt mål?
Hur ska de sitta?
Hur länge?
Tillämpning:
Gruppen – bättre hälsa på vår arbetsplats
Projektet: Ta fram en blankett för klagomål
Avdelningsmöte: Diskutera stor förändring
Avdelningsmöte: Informera nya rutiner städning
GRUPPSTRUKTUR
Hilmar Thór Hilmarsson
Grupper – har en ”själ”
• Grupper är inte oorganiserade, slumpmässiga samlingar
av individer utan organiserade system av interaktioner
och relationer som regleras av gruppstrukturen.
• De tre viktigaste elementen i en gruppstruktur är:
• normer
• roller
• nätverk
Vilka normer?
Hur ser roller ut?
Kommunikationsnätverk?
Gruppens samspel
• Medlemmarna organiserar sig i förhållande
till varandra
• Det bildas undergrupper
………………………………………………………….
De tre kännetecken på en grupp
• Det utvecklas styrande roller
• Samspel regleras av sociala normer
• Samspel mellan medlemmar i gruppen skapar
ett kommunikationsmönster
• Det sker en utveckling
(Granér, 1994)
Verkliga grupper
Riktiga grupper skiljer sig från
pseudogrupper – ex. en mängd människor
som står i en kö:
Genom:
Beroende: Gruppens medlemmar behöver
varandra för att nå sitt mål.
Grupp identitet: Individerna upplever att de
hör samman.
Grupp struktur: Varje medlem i gruppen har
en roll.
De tre delarna
När du analyserare en grupp utifrån:
Normer
Roller
Kommunikationsnätverk
Får du en tydlig bild av gruppen
Vad är normer?
• Normer: Samstämmiga och ofta
underförstådda regler som beskriver vilka
beteenden som bör ske och inte bör ske i
ett givet sammanhang.
Varför behöver vi förstå normer?
1. Slipper frustration när du ”förstår”
det dolda spelet och kan anpassa ditt beteende
2. Du kan utveckla strategier för ändra
normer om du förstår hur de uppstår.
3. Du har lättare att förstå, hantera grupprocesser
när du börjar med att gå med gruppen –
sedan följer med i förändringen.
Du vill få gruppen ska känna mer gemenskap
• På din nya arbetsplats så tar man aldrig
pauser. Du märker att det behövs. Vad ska du
tänka på?
• Du märker att flera i din arbetsgrupp är
skvallriga: Hur gör du för att påverka dem?
• Ni har helt olika uppfattningar om vad som är
god vårdkvalitét. Hur ska du få gruppen att tro
på den inriktning som du vet fungerar bäst?
Egenskap
Beskrivning av norm
Deskriptiva
Beskriver hur de flesta medlemmar beteer sig, tänker och
känner.
Samstämmiga
Normer som delas mellan gruppmedlemar, istället för
privata, personliga normer.
Beodrade
Definerar vilka beteende som är “dåliga” eller “felaktiga”
och vilka som är “goda” och “acceptabla”.
Normativa
Sätter reglerna för förväntade beteenden.
Bannlysta
Identifierar beteenden som inte får förekomma.
Informella
Beskriver de oskrivna reglerna för uppträdande i en grupp.
Implicita
Tas ofta för given så att medlemmar i gruppen följer dem
automatiskt.
Självgenerande
Uppstår när medlemmar i gruppen når en
överenskommelse genom ömsesidigt inflytande.
Stabila
När de utvecklas, så är det motståndskraftiga mot
förändringar och de överflyttas från nuvarande nya
medlemmar i gruppen.
Normer
• Normer utvecklas över tid när medlemmar i gruppen
anpassar sitt beteende mot andra. Det sker spontant –
och indirekt utan medvetenhet.
• Normer imiteras inte utan internaliseras (Sherif, ….)
Sådana normer är framförallt:
• Överenskommna
• Dolda
• Självgenererande
• Stabila
Vilka av dessa är normer? Vad är normen?
samstämmiga, dolda, självgenererande och stabila
• När chefen står upp under fikapausen på en utbildning gör alla
medlemmar i gruppen det.
• Jag tycker att vi ska samarbeta i den här gruppen säger Olle på ett
möte.
• Det sitter i väggarna: det har alltid varit bråk om våra arbetstider.
• Någon borde faktiskt säga till honom att inte fjäska för chefen
muttrar Eskil vid fikarasten.
• Karin är positiv mot alla sina kollegor den första månaden.
• Göran ber alla att ta fram förslag på hur gruppen ska förbättras –
ingen gör det.
• När Kerstin är färdig med sin utbildning – där hon höjt sin
kompetens – märker hon att de andra i gruppen drar sig för att
samarbeta med henne.
Exempel på ”bilder” av grupper
• Den här arbetsgruppen är som en gata i ett
radhusområde. Var och en har sin trädgård med
staket omkring. Alla är angelägna om att visa sig
vänliga och tillmötesgående, men ingen pratar
någonsin om något personligt.
• Norm: överenskommelser, dolda,
självgenererande, stabila?
Ge ett exempel på ett norm:
• Rita en bild – en minut på en grupp:
• Syfte: när vi ritar frigör vi oss från vårt
logiska tänkande
• och uttrycker direkt de dolda normer som
finns i gruppen
• Din familj
• Din arbetsgrupp
• När du är på semester i ett annat land
Ge ett exempel på ett norm:
• Rita en bild – en minut på en grupp:
• Din familj
• Din arbetsgrupp
• När du är på semester i ett annat land
• Diskutera två och två: vilka normer finns
det: överenskommelser, dolda,
självgenererande, stabila?
Utveckling av normer
• Sherif’s studier av utveckling av normer i
grupper
– Överenstämmelse – göra lika – i handlingar,
tankar, och känslor sker över tid.
Sherif's (1936) autokinetiska effekt studier
Försökspersonen bedömde avståndet till en
röd punkt i ett mörkt rum.
Den flyttar
sig 10 cm.
Autokinetisk effekt: den stillastående punkten
verkar röra sig.
Ser ut som 2,5 cm
Jag gissar 5 cm
19 cm
Vad händer när människor gör sina bedömningar med
andra, och säger sin bedömningar så att andra hör?
Average distance
estimates
Person A
Konvergens
Person B
Person C
Ensam
Grup´p
Session 1
Grupp
Session 2
Grupp
Session 3
Anpassning – eller samstämighet. Till att börja med så
skiljer de sig åt: men när experimentet fortsätter så blir
de samstämmiga.
Medel av skattat
avstånd.
Kumpan
Person B
Person C
Ensam
Grupp
Session 1
Sherif satte in en medhjälpare “kumpan” i
några grupper som överdrev sina skattningar
och då anpassade sig de övriga.
Grupp
Session 2
Grupp
Session 3
Person B
Medel av skattad
avstånd
Person C
Person D
Grupp
Session 4
Ny
medlem
Grupp
Session 1
Grupp
Session 2
Till och med när medhjälparen
ersattes så behölls normen
Grupp
Session 3
Person C
Överslag av
skattningar
Person D
Person F
Grupp
Session 4
Grupp
Session 1
Den överdrivna normen behölls i
många generationer av ersättare
Grupp
Session 2
Grupp
Session 3
• Sherif’s studier av utveckling av normer visar
att utveckling av normer sker genom
internalisering av de “överenskomna”
reglerna
• Resultat: normer är självgenererande
och stabila över tid:
Exempel
• Ätstörningar i grupper
• Vad man får tala om på fikapausen
• Vem som får tala på möten
• Standard för arbetsprestation –
Ex vaktmästarna i Folkets Hus
Problem normer – omedvetna
A: Vad krävs för att ställa in ett möte?
1. En medlem kan inte delta. 2. Ledaren kan inte delta. 3. Majoriteten
kan inte delta. 4. Andra prioriteringar.
B. Hur reagerar medlemmar i gruppen när någon kommer sent?
1. Ignorerar det. 2. Gör ett uppehåll, fortsätter. 3. Gör ett uppehåll, gör en summering.
4. Någon får förklara, gruppen fortsätter. 5. Någon form av kritisk kommentar.
C. Hur ofta utvärderar gruppen sina insatser?
1. Aldrig. 2. Förekommer sällan. 3. Förekommer
D. Hur direkt kommunicerar ni?
1. Indirekt – icke specifik: Någon gör det någon gång.
2. Indirekt – specifkt: Någon gör det under eftermiddagen.
3. Direkt – icke specifik: John gör det någon gång.
4. Direkt – specifikt: John gör det under eftermiddagen.
Mera frågor: Team/ground roles:
http://www.wilsonmar.com/teamnorm.htm
Exempel på ”bilder” av grupper
• Den här arbetsgruppen är som en gata i ett
radhusområde. Var och en har sin trädgård med
staket omkring. Alla är angelägna om att visa sig
vänliga och tillmötesgående, men ingen pratar
någonsin om något personligt.
• Vad är detta för norm?
• Norm: överenskommelser, dolda,
självgenererande, stabila?
Normer – upptäck dem genom ”lek”
• Om vi var en arbetsgrupp – vilken
bilmodell skulle vi vara?
Vad är roller?
• Roler: Roller specificerar vilka typer av
beteenden som förväntas av individer som
har specifika uppgifter i gruppen.
• Exempel: En chef förväntas …
En mamma förväntas …
• Egenskaper av roller:
– Oberoende av individen
– Flexiblitet till en viss grad
– Rollen skapar ett mönster för interaktion.
Roller sker enligt mönster
• När medlemmar interagerar så utvecklas
ett mönster:
• Uppgiftsroll – bidrar till arbetet
• Relationsroll – bidrar till att upprätthålla
relationer
• Roller blir mera specialiserade när
gruppen utvecklas över tid.
• Samma person upprätthåller sällan både
uppgiftsrollen och relationsrollen.
Negativa roller
• Roll osäkerhet sker när beteendet i rollen
inte är definierat
• Rollkonflikt sker när gruppmedlemmar
intar två eller flera roller eller när en
enskild roll är oförenliga
• Roll anpassningen kan vara låg och då
känner medlemmar i gruppen att de inte
matchar kraven i rollen.
Moreland och Levine´s teori
Moreland och Levine´s teori om grupp
socialisation beskriver hur roller tilldelas individer
och hur medlemmar i en grupp går igenom processen av:
- framtida medlem
- ny medlem
- full medlem
- marginell medlem
- före detta medlem
Roll socialiseringen och differenteringen skapar stress
och spänning för gruppen och gruppens medlemmar.
Vad är ett status nätverk?
• Status nätverk: Stabila mönster av
auktoritet och inflytande
Vad är status nätverk?
• Status
differentering
– Tävling om status
(hack ordning)
– Perception av
status
–
Vad är ett status nätverk?
• Status generalisering: när irrelevanta
egenskaper påverkar status
placering.
– Minoriteter
– Online groups and the status
equalization effect Översätt
What Are Attraction Networks?
• Attraktionsnätverk (sociometrisk struktur):
Stable patterns of liking-disliking
Vad är ett s attraktionsnätverk?
• Sociometrisk differentering:
– Typ av gruppmedlemar: mest gillande till minst
gillande: stjärnor, bortstötta, bryr sig inte om.
– Egenskaper för gillande: ömsesidighet,
inkluderande, sluten krets
– Heider's balans teori: gillande och ogillande
balanserar varandra i gruppen
A
A
+
-
+
B
C
+
A
+
B
+
C
+
-
B
C
-
Vad är attraktionsnätverk?
• Vilka faktorer predicerar sociometrisk ställning?
– Att ha en socialt attraktiva kvalitér som:
samarbetsförmåga eller fördelaktigt utseende.
– Att personens egenskaper passar gruppen
Vad är kommunkationsnätverk?
• Kommmunkationsnätverk: formella och
informella vägar som definerar vem som
pratar mest med vem.
Vad är informationsnätverk?
• Nätverk och placering påverkar många processer:
– Informationsmättnad: centraliserade
kommunikationsnätverka är mest effektiva under
förutsättning att de inte blir överbelastade
– Centralla positioner: Individer som besitter mera
centralla positoner är mer inflytesrika (och mer nöjda)
än de som befinner sig i periferin.
– Hierakiska nätverk och informationsflöde: Mer
information sker nedåt och orealistisk positiv
information sker uppåt.
Lunds Universtiet-undersökning:
Nöjd med olika informationskanaler?
28
Mina kollegor
23
E-post
4
Lunds universitets interna sidor på w w w .lu.se
2
17
2
Fakultetens interna sidor på w w w .lu.se
3
8
11
4
14
-3
-2
12
19
9
29
20%
6
3,65
4 4
3,59
4
3,54
5
3,34
5
3,18
5
3,07
6
3,01
6
8
63
8
5 22 4
24
4
13
34
22
3,77
7
10
42
17
40%
(1) Inte alls nöjd
12
10
60%
22
80%
Finns ej/kan ej svara
Medel:
3,96
4 32 4
51
7 3
12
-4
10
26
21
0%
(5) Mycket nöjd
5
28
4
Den egna fakultetens nyhetsbrev
25
13
10
22
20
8
Institutionens/enhetens interna sidor på w w w .lu.se
20
30
11
Regelbundna möten med interna nätverk
Den egna fakultetens personaltidning
33
30
20
Regelbundna möten på min avdelning eller motsvarande
28
39
24
Min närmaste chef
5 11 4
19
36
16
Tidningen LUM
Den egna institutionens/enhetens nyhetsbrev
43
5 4
2,83
5
2,82
5
2,75
100%
Ej svar
