Tortella
Kalkmossor
NE
NA
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Pottiales, Familj: Pottiaceae, Släkte: Tortella - kalkmossor
(Müll.Hal.) Limpr. Synonymer:
Kännetecken
Släktet omfattar sex arter i Norden. De bildar me-delstora, upp till 6 cm höga, mest gul- till brungröna och lösa till täta
tuvor. Bladen är långsmala och ofta krusigt vridna som torra. Släktet har ett unikt kännetecken i bladets v-liknande
cellmönster. Arterna växer på kalkrik jord och sten, oftast på solexponerade platser.
I släktet är minst 48 arter beskrivna i världen, och av dessa är minst 30 väl dokumenterade. Sex arter finns i Norden
och Sverige. De nordiska arterna är medel-stora, upp till 6 cm höga, mest gul- till brungröna och de bildar lösa till täta
tuvor på kalkpåverkad jord och sten. Arterna växer oftast på solexponerade platser. Bruna rhizoider täcker delar av
stammen. Bladen är långsmala. Fuktiga blad är raka eller svängda och torra blad ofta krusigt vridna. Nerven är
kraftig, ofta ljus och glänsande och upphör i bladspetsen eller är kort utlöpande. Cellerna i bladets övre halva är 8-14
µm breda, rundat kvadratiska och tätt papillösa. En skarp gräns skiljer de gröna cellerna i bladets övre halva från de
rektangulära, färglösa cellerna i bladets nedre del. Dessa färglösa celler breder även ut sig en bit längs med bladkanten
så att gränsen mellan gröna och färglösa celler i genomlysning bildar ett v-liknande mönster. Alla arter i Norden är
skildkönade och kapslar är ovanliga utom hos kruskalkmossa Tortella tortuosa. Kapslarna är smalt cylindriska, raka
eller svagt krökta, upprätta och släta. Kapselskaften är 1-2 cm långa och röda till gula. Peristomet består av en enkel
krans av 16 långa, blekt röda och tätt papillösa tänder som är kluvna till basen. Peristomet är oftast något spirallikt
vridet.
Arterna i släktet kan likna arterna i det närstående släktet lansettmossor Trichostomum som dock saknar
kalkmossornas karakteristiska v-lika cellmönster i bladbasen. De har istället en rak, tvär gräns eller i några fall en wformig gränszon mellan de gröna och de färglösa cellerna i bladbasen. Dessutom består peristomet hos
lansettmossorna av 16 relativt korta och raka tänder. Arter i släktet stäppmossor Pleurochaete har inte heller ett vliknande cellmönster av färglösa celler, men de har en smal bård av tunnväggiga, släta och färglösa celler som
fortsätter en bit upp längs bladkanten. Arter i släktet stäppmossor Pleurochaete har också, till skillnad från arterna i
släktet kalkmossor Tortella, kapslar som är fästade på en mycket kort sidogren, dvs. har ett kladokarpt växtsätt.
Genom att arterna i släktet har något inböjda bladkanter kan de något likna vissa arter i släktet krusmossor Weissia,
men arterna i det senare släktet är hälften så stora och är i stort sett alltid översållade med kapslar.
Några av Tortella-arterna kan skiljas åt redan som torra. Det man ska lägga märke till är hur mycket bladen är
svängda och huruvida bladnerven är ljus och glänsande eller mörk och matt. Dock måste de flesta fuktas för att man
ska kunna se om bladkanten är vågig eller plan och inböjd eller inte, liksom hur bladspetsen är utformad i detalj.
Arterna i släktet växer ofta flera tillsammans i samma kudde och inomartsvariationen är stor, särskilt hos den
vanligaste arten kruskalkmossa T. tortuosa.
Övrigt
Etymologi: Tortella = liten och vriden; tortus (lat.) = vriden; diminutivsuffix -ellus (lat.) = liten. Släktnamnet torde
syfta på den vridna tandkransen. En alternativ tolkning är att namnet syftar på de i torka ihopskruvade bladen.
Litteratur
Albertson (1946), Andersson & Waldheim (1946), Crundwell & Nyholm (1962), Eckel (1998), Hagen (1929).
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Författare
Tomas Hallingbäck 2008
ArtDatabanken - artfaktablad
2
