Tayloria Trumpetmossor NE NA LC Mossor DD NT VU EN CR RE Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Splachnales, Familj: Splachnaceae, Släkte: Tayloria trumpetmossor Hook. Synonymer: Kännetecken Släktet omfattar sex arter i Norden. De nordiska arterna har karakteristiskt stora, breda, tunglika eller ovala blad med korta, breda celler. Kapseln har ett sammanvuxet yttre och inre peristom. Ibland har den en trumpetliknande form. Arterna i släktet är inte lika starkt knutna till spillning och spybollar som många av de andra arterna i familjen, utan kan även växa på förna och stubbar. Minst 40 arter är beskrivna i släktet i världen, och av dessa är minst 37 väldokumenterade. Fem arter är funna i Norden och Sverige. De nordiska arterna har karakteristiskt stora, breda, tunglika eller ovala blad med korta, breda bladceller. Bladen har en lång nerv som slutar strax nedanför spetsen. Bladen är rundtrubbiga eller har en vass, uddlik spets. Bladcellerna är stora hos alla arter (>20 µm breda) och störst hos sätertrumpetmossa Tayloria splachnoides (ca 40 µm). Kapslarna är upprätta och har en hals som är smalare än den sporbärande delen. Ibland antar kapseln en trumpetliknande form. Peristomet är till synes enkelt men består egentligen av en yttre och en inre tandkrans som är sammanvuxna. Det består av 16 tänder som hos vissa arter är helt kluvna så att det ser ut som 32 tänder. Arterna i släktet är inte lika starkt knutna till spillning och spybollar som många av de andra arterna i familjen Splachnaceae. Åtminstone liten trumpetmossa Tayloria tenuis växer dock på döda djur och spillning eller spybollar från köttätare, medan andra ofta växer på bl.a. förna. Hos flera av arterna sprids sporerna med hjälp av flugor som lockas till kapseln av doftämnen som liknar dem hos substratet som arterna växer på. Spetsig trumpetmossa T. acuminata, sätertrumpetmossa T. splachnoides och sågtrumpetmossa T. serrata bildar dessutom groddkorn som sannolikt är viktiga för spridning åtminstone över kortare avstånd. De fuktigt eller blött växande arterna kärrtrumpetmossa T. lingulata och fjälltrumpetmossa T. froelichiana har stora sporer och sprids sannolikt med hjälp av vatten. Övrigt Etymologi: Tayloria = efter Thomas Taylor (1775–1848), irländsk protestantisk läkare, som var med och skrev Muscologia Britannica. Naturvård Konventioner: Skogsstyrelsens signalart Litteratur Frisvoll (1978), Koponen, A. (1990), Lloret (1991), Marino (1991), Mårtensson (1956), Möller (1911). Författare Henrik Weibull 2008 ArtDatabanken - artfaktablad 1