Fysik
Rymden
Kunskapskrav i fysik årskurs 6.
Du skall kunna några himlakroppar och beskriva hur himlakroppar gör sig.
Du skall kunna diskutera varför det blir dag och natt, månader och
årstider.
Himlakroppar
Stjärnor
En stjärna är ett väldigt klot av gas som lyser. Solen är den stjärna som är
närmast jorden. De ljusa stjärnorna på natthimlen bildar mönster som kallas
stjärnbilder. Stjärnor lyser för att de är varma. De hetaste är många tusen
grader på ytan och lyser med ett blåvitt sken. De kallaste stjärnorna ser lite
rödaktiga ut. De är ett par tusen grader på ytan. I centrum av stjärnorna blir
det flera miljoner grader.
Planeter
Planet är en himlakropp som kretsar kring en stjärna och har tillräckligt stor
massa för att vara nästintill rund. Namnet planet kommer från grekiskans
planētēs, och betyder vandrare eftersom man observerade att planeterna
ständigt flyttade sig på stjärnhimlen. Ett annat namn för planeter är därför
vandringsstjärnor.
I vårt solsystem finns 8 kända planeter
Merkurius ligger närmast solen därför är det mycket varmt. Merkurius är lite
större än vår måne och även ytan med mycket sten och gropar/kratrar liknar
månens yta.
Venus är nästan lika stor som jorden och den planet som ligger närmast vår
planet. Marken är stenig och full av berg och vulkaner. I atmosfären finns
mycket koldioxid vilket gör Venus till solsystemets varmaste planet.
Mars är hälften så stor som jorden, ytan är täckt av röd sand, stora stenar och
vulkaner.
Jupiter är den största planeten och är lika stor som 1000 jordklot. Jupiter
består av gas, bland annat giftig gas. Jupiter ligger långt ifrån solen och är en
mycket kall planet.
Saturnus är den näst största planeten och är också en av gasplaneterna. Runt
Saturnus rör sig miljoner stenar och isbitar som ser ut som ringar runt planeten.
Uranus är en gasplanet som ligger långt ifrån solen, därför är det mycket kallt
och mörkt på planeten.
Neptunus är den kända planet som ligger längst ut i vårt solsystem. Neptunus
består av gas och är en mycket kall och mörk planet.
Dvärgplaneter
En dvärgplanet är mindre än någon av de åtta stora planeterna i solsystemet.
Dvärgplaneterna är tillräckligt stora och har tillräckligt stor gravitation för att
bli runda eller nästan runda men inte stora nog att påverka mindre himlakroppar i
närheten.
Satelliter och månar
Satellit är en himlakropp eller ett föremål som kretsar runt en planet. Månar är
naturliga satelliter. Vi själva skjuter upp konstgjorda satelliter med hjälp av
raketer.
Dag och natt
Jorden roterar kring sin egen axel, alltid med samma hastighet. Bara en halva av
jorden kan i sin bana vara vänd mot solen. På den delen av jorden är det dag och
på den delen som är vänd bort från solen är det natt. Jorden roterar ett varv
kring sin egen axel på 24 timmar eller ett dygn.
Månad
På samma sätt som jorden kretsar kring solen kretsar månen kring jorden. Månen
kretsar ett varv kring jorden på ungefär 30 dagar, denna period kallas en månad.
Årstider
Jorden kretsar i en bana kring solen, ett varv tar ungefär 365 dygn eller ett år.
Årstid är en av de fyra delar under ett år (vår, sommar, höst, vinter) som vi
upplever då jorden går i sin bana runt solen. Det beror på att axeln som jorden
snurrar runt, axeln genom Sydpolen och Nordpolen, inte pekar rakt upp från
jorden utan lutar en del. Man kan säga att jorden ”står lite snett”. Därför lutar
norra halvklotet, där vi bor, mot solen under en del av året och bort från solen
under en annan del. När norra halvklotet lutar mot solen står solen högt på
himlen, det blir sommar och varmt och dagarna blir långa. Samtidigt lutar
förstås södra halvklotet bort från solen. Då blir det vinter och kallt där och
långa nätter. Vår och höst är de tider på året då vår del av jorden inte lutar vare
sig mot eller från solen.
Nordpolen
ekvatorn
ekvatorn
ekvatorn
Nordpolen
Nordpolen
