Provfiske i Vallentunasjön 2015
Provfiske i Vallentunasjön 2015
Författare: Ulf Lindqvist, Anna Gustafsson och Mia Arvidsson
torsdag 14 januari 2016
Rapport 2016:2
Naturvatten i Roslagen AB
Norra Malmavägen 33
761 73 Norrtälje
0176 – 22 90 65
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 2
! av !27
Naturvatten 2016
Inledning ....................................................................4
Metodik....................................................................... 4
Redskap ...............................................................................................4
Provfisket ............................................................................................ 5
Bedömning av resultaten ...................................................................5
Resultat ......................................................................6
Temperatur- och syrgasprofiler .........................................................6
Arter och artsammansättning ...........................................................7
Totalfångst per nätansträngning .......................................................7
Fångstens djupfördelning .................................................................8
Fiskens längdfördelning .................................................................... 9
Konditionsfaktor ...............................................................................11
Ekologisk status ...............................................................................12
Jämförelser med tidigare provfisken .............................................13
Totalfångst --------------------------------------------------------------------------------------------------------13
Procentuell fördelning mellan arter ---------------------------------------------------------------------13
Ekologisk status, EQR8 -------------------------------------------------------------------------------------14
Artvisa förändringar .........................................................................15
Abborre ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 15
Mört -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------16
Gös ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 18
Gers -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------19
Björkna och braxen --------------------------------------------------------------------------------------------21
Diskussion ...............................................................22
Referenser ...............................................................23
Bilaga 1. Nätens placering ..................................... 24
Bilag 2. Provfiskeresultat .......................................26
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 3
! av !27
Naturvatten 2016
Inledning
Naturvatten i Roslagen AB har på uppdrag av Täby och Vallentuna kommun
utfört ett standardiserat provfiske i Vallentunasjön 2015. Provfisket genomfördes 13-14 augusti. Syftet med undersökningen var följa upp det reduktionsfiske som pågår i Vallentunasjön. Resultatet av 2015 års provfiske jämfördes med provfisken från 2004, 2009 och 2012.
Metodik
Vid provfisket i Vallentunasjön användes standardiserat provfiske enligt
Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten,
2013). Standardiserade nätprovfisken syftar till att:
• kvantifiera fiskartsförekomst och fiskbeståndets storlek
• uppskatta den provtagna sjöns fiskbestånd vad gäller artsammansättning,
relativ förekomst, uttryckt i antal eller vikt, samt de enskilda arternas beståndsstruktur och längdsammansättning.
• jämföra mellanårsvariationer i samma sjö samt med andra provfiskade sjöar
Redskap
Provfisket i Vallentunasjön omfattade 24 bottennät, provfisket utfördes av
personal från Naturvatten AB. Bottennäten som användes vid provfisket var
av typ översiktsnät ”Norden”. Varje nät omfattar 12 stycken olika maskstorlekar från 5 mm upp till 55 mm, där varje maskstorlekssektion är 2,5 meter
lång. Näten är 30 m långa och 1,5 m djupa. Antalet nät bestäms utifrån en
tabell i standarden (Kinnerbäck 2001) med hänseende på aktuell sjös yta samt
maxdjup.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 4
! av !27
Naturvatten 2016
Provfisket
Nätens placering i Vallentunasjön hämtades från provfisket 2012 (Nöbelin
2012). Inom djupzonen 0-3 m lades 12 nät och inom djupzonen 3-6 m lades
12 nät. Näten lades vid ca kl 17-18 och fick ligga över natten för att vittjas
vid kl 07-08 dagen efter. Vid urplockningen av fisk hölls fångsten i varje nät
isär och behandlades som en enhet. Samtliga fiskindivider längdmättes till
närmsta mm och protokollfördes artvis. Vägning av fisken till närmsta gram
skedde artvis och nätvis. Att skilja mindre björkna och braxen från varandra
är mycket svårt. Dessa arter kan även hybridisera. I denna rapport har tveksamma fall artbestämts som björkna för att kunna använda resultaten i bedömning av ekologisk status.
Bedömning av resultaten
Provfisket ger en bild av hur påverkat
sjöns fiskbestånd är av mänsklig
verksamhet. Bedömningen grundas på
ett multimetriskt index, EQR8, som
beskriver en generell påverkan av försurning och övergödning. Indexet utgår från 8 olika parametrar varav alla
primärt beräknas ur fångsten i ett
standardiserat fiske med bottensatta
nät. De åtta parametrarna beskrivs i
tabell 1 där även varje parameters respons på försurning och övergödning
beskrivs. Indexet beskriver påverkan
med utgångspunkt från en sjö med
liknande storlek och djupförhållanden
opåverkad av mänsklig verksamhet.
Tabell 1. De åtta parametrar som ingår i EQR8 och respektive parameters respons på försurning och övergödning (eutrofiering).
parameter
surhet
eutrofi
1. Antalet inhemska arter
negativ
positiv
2. Simpson´s Dn (diversitetsindex baserat på antalet individer)
negativ
3. Simpson´s Dw (diversitetsindex baserat på biomassa)
negativ
positiv
4. Relativ biomassa av inhemska fiskarter
negativ
positiv
5. Relativ antal av inhemska fiskarter
negativ
positiv
6. Medelvikt i totala fångsten
7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar (baserat på biomassa i
totala fångsten).
8. Kvot abborre/karpfiskar
positiv
positiv
negativ
All data levererades till institutionen för akvatiska resurser (SLU) i digital
form där samtliga beräkningar utfördes.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 5
! av !27
Naturvatten 2016
Resultat
Nätens placering vid provfisket i Vallentunasjön 2015 visas i bilaga 1. Samtliga fångster redovisas i bilaga 2.
Temperatur- och syrgasprofiler
Vallentunasjön provfiskades 13-14 augusti 2015. Lufttemperaturen vid nätens
läggning var ca 20°C och vid upptaget ca 15°C. Vädret var soligt och vinden
svag. Ytvattentemperaturen var 21,5°C och minskade till 20,0°C vid 5 m
djup. Vattenmassan uppvisade ingen tydlig skiktning men syrgashalten minskade från 9,5 mg/l vid ytan till 1,4 mg/l vid 5 m djup. Vid syrgashalter < 3
mg/l påverkas fisk och bottenlevande djur negativt. I figur 1 beskrivs skiktningsförhållandena i Vallentunasjön. Siktdjupet vid provfisketillfället uppmättes till 0,8 m, ett mycket litet siktdjup.
Figur 1. Temperatur- och syrgasprofil i Vallentunasjön den 13 augusti 2015
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 6
! av !27
Naturvatten 2016
Arter och artsammansättning
Vid provfisket i Vallentunasjön fångades totalt 9 olika arter: abborre, björkna,
braxen, gers, gädda, gös, löja, mört och sarv. I figur 2 visas den andel i antal
och vikt som respektive art upptog av den totala fångsten. Antalsmässigt dominerade abborre och mört medan den viktmässiga fördelningen var förhållandevis jämn mellan abborre, gös, braxen och mört.
Figur 2. Artsammansättning i antal och vikt vid provfisket i Vallentunasjön augusti 2015.
Totalfångst per nätansträngning
Totalt fångades 6866 fiskar som tillsammans vägde 112,3 kg i de 24 bottennäten. Detta ger en medelfångst per ansträngning om 286 fiskar eller 4,7 kg. I
tabell 2 visas en sammanfattning av resultatet vid provfisket i Vallentunasjön
2015.
Tabell 2. Fångstresultat från provfisket i Vallentunasjön 2015.
Fångst/ansträngning
antal
vikt (g)
antal
vikt (g)
medellängd
(mm)
medelvikt
(g)
abborre
2 928
19 214
122,0
801
72
7
björkna
501
12 972
20,9
541
127
26
braxen
264
25 610
11,0
1 067
203
97
gers
636
3 490
26,5
145
76
5
art
gädda
1
1 922
0,0
80
679
1 922
gös
519
21 949
21,6
915
88
42
löja
100
840
4,2
35
102
8
mört
1 914
26 165
79,8
1 090
105
14
sarv
3
140
0,1
6
147
47
6 866
112 302
286
4 679
Totalt
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 7
! av !27
Naturvatten 2016
Fångstens djupfördelning
I Vallentunasjöns grundare områden (0-3 m) var abborren mycket talrik.
Framförallt fångades många abborrar födda 2015 (0+) i djupzonen 0-3 m,
dessa saknades till stor del i djupzonen 3-6 m. Även mörten var talrik i djupzonen 0-3 m men storleksfördelningen var mer jämnt fördelade mellan djupzonerna. Löjan, som till stor del söker sin föda i ytvattnet, fångades till största delen i djupzonen 0-3 m. Det är dock troligt att löjan även finns i Vallentunasjöns djupare delar men endast befinner sig i ytvattnet och därför inte fångas i de bottensatta näten. Gösen var talrikast i djupintervallet 3-6 m och medelvikten var även lägst i detta djupintervall. Det betyder att stora delar av
årsynglen söker sin föda på större djup i den fria vattenmassan. De flesta
björknor fångades i djupintervallet 3-6 m medan övriga arter var mer jämnt
fördelade mellan Vallentunasjöns två djupzoner.
Tabell 3. Fångsten vid olika djupzoner i Vallentunasjön 2015.
antal/djupzon
art
vikt (g)/djupzon
0-3 m
3-6 m
0-3 m
3-6 m
abborre
2 645
283
15 434
3 780
björkna
193
308
4 968
8 004
braxen
134
130
10 974
14 636
gers
323
313
1 788
1 702
gädda
0
1
0
1 922
gös
185
334
9 795
12 154
löja
81
19
704
136
mört
1428
486
19208
6957
sarv
2
1
128
12
4 991
1 875
62 999
49 303
416
156
5 250
4 109
totalt
F/a
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 8
! av !27
Naturvatten 2016
Fiskens längdfördelning
I detta avsnitt redovisas och kommenteras de vanligast förekommande arterna i Vallentunasjön.
I figur 3 visas abborrens längdfördelningen vid provfisket i Vallentunasjön
2015. Abborrens storleksfördelning domineras av abborrar födda 2015 (0+),
längden varierade mellan 50-70 mm. Det fångades även många abborrar med
längder mellan 80-110 mm, dessa får anses som abborrar födda 2014. Antalet
större abborrar var jämförelsevis litet. Det fångades 124 abborrar >120 mm
(potentiellt fiskätande) och endast 18 var större än 200 mm.
Figur 3. Abborrens längdfördelning vid provfisket i Vallentunasjön 2015.
Mörtens längdfördelning visas i figur 4. Mörtens tillväxt är vanligtvis långsam, en vanlig längd efter första tillväxtsäsongen ligger mellan 40 och 60
mm (fiskbasen 2015). I Vallentunasjön fångades ett relativt stort antal fiskar
mellan 50-70 mm, dessa får anses som fiskar födda 2015 (0+). Nästa storleksklass börjar vid 90 mm och bör vara fiskar födda 2014. Det innebär att
tillväxthastigheten för mört är jämförelsevis hög i Vallentunasjön.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 9
! av !27
Naturvatten 2016
Figur 4. Mörtens längdfördelning vid provfisket i Vallentunasjön 2015.
I figur 5 visas gösens längdfördelning vid provfisket i Vallentunasjön 2015.
Figuren visar på en mycket god rekrytering 2015. Även årsklasserna 2014 (ca
100 mm) och 2013 (ca 175 mm) är väl representerade.
Figur 5. Gösens längdfördelning vid provfisket i Vallentunasjön 2015.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 10
! av !27
Naturvatten 2016
Konditionsfaktor
I figur 6 visas abborrens konditionsfaktor hos ett antal storleksklasser i Vallentunasjön 2015. Konditionsfaktorn ökar naturligt med fiskens ålder och var
som störst vid storleksklassen >350 mm. En minskning skedde i storleksklassen 200-250 mm. Orsaken till detta var att en abborre i den mindre storleksklassen 150-200 mm hade en mycket hög konditionsfaktor. Abborren i Vallentunasjön hade en god kondition 2015.
Figur 6. Abborrens konditionsfaktor (standardavvikelse) i Vallentunasjön 2015.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 11
! av !27
Naturvatten 2016
Ekologisk status
Samtliga parametrar som omfattas av den ekologiska statusen (EQR8) för
fisksamhället visas i figur 7. Resultaten från provfisket i Vallentunasjön jämfördes med en referenssjö inom samma område av Sverige med samma storlek, djupförhållanden och höjd över havet där fisksamhället är opåverkat av
mänsklig verksamhet. Jämförelsen utgår från ett värde i referenssjön och avvikelsen kan både vara positiv eller negativ. Det betyder att en sjö med tex
många arter inte alltid får en hög eller god status, statusen kan även bedömas
till dålig om referenssjöns artantal är måttligt.
De parametrar som avvek mest från referenssjön var artdiversitet (beräknad
utifrån biomassan), antal fångade fiskar/ansträngning och kvoten abborre/
karpfisk. Artdiversiteten vad gäller biomassa var mycket hög i Vallentunasjön
2015 då biomassan var jämnt fördelad mellan ett stort antal arter. Fångsten
per ansträngning var mycket hög medan kvoten abborre/karpfiskar var låg.
Samtliga avvikande parametrar visade på övergödning. Sammantaget bedömdes Vallentunasjön till god status 2015.
Figur 7. Den ekologiska statusen uppdelat på de åtta parametrarna i det multimetriska indexex EQR8 i Vallentunasjön
2015.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 12
! av !27
Naturvatten 2016
Jämförelser med tidigare provfisken
Totalfångst
Vallentunasjön har tidigare provfiskats vid åtta tillfällen under åren
1985-2012. Till och med 1997 användes en äldre typ av provfiskenät, Drottningholm 14. Detta medför att jämförelser med åren 1985-1997 blir osäkra.
Av denna anledning jämförs endast provfiskena åren 2004, 2009, 2012 och
2015.
Totalfångsten 2015 ökade jämfört med provfiskena 2004-2012 (SLU 2015).
Jämfört med 2012 var fångsterna 2015 nästa tre gånger så höga antalsmässigt
och nästan dubbelt så höga viktmässigt.
Tabell 4. Totalfångsten vid provfisken i Vallentunasjön 2004, 2009, 2012 och 2015.
fångst
fångst/ansträngning
År
antal
vikt (g)
antal
vikt
2004
2009
3541
89 019
148
3 709
3359
62 095
140
2 587
2012
2408
65 815
100
2 742
2015
6866
112 302
286
4 679
Procentuell fördelning mellan arter
Andelen abborre ökade både antals- och viktmässigt 2015 jämfört med tidigare år. Braxen och mört minskade antalsmässigt men var oförändrad viktmässigt. Andelen fångade gösar ökade medan andelen viktmässigt minskade,
många små gösar fångades 2015.
Andelen karpfisk minskade antalsmässigt från ca 75% 2009 till ca 40% 2015.
Viktmässigt var skillnaden mellan åren dock betydligt mindre, 61% 2009
och 59% 2015.
Tabell 5. Den procentuella andelen av den totala fångsten under åren 2004-2015 vid provfisken i Vallentunasjön
antal
vikt
2004
2009
2012
2015
2004
2009
2012
2015
abborre
björkna
26
18
15
43
4
10
9
17
1
6
8
7
2
8
8
12
björkna/braxen
2
3
0
6
1
0
braxen
gers
6
18
14
4
16
22
32
23
10
5
17
9
2
1
4
3
gädda
0
2
gös
löja
5
3
5
8
47
28
30
20
7
2
2
2
3
1
1
1
mört
43
46
39
28
19
28
16
23
sarv
0
1
0
0
1
1
0
0
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 13
! av !27
Naturvatten 2016
Ekologisk status, EQR8
Variationen i den ekologiska statusen under åren 2004-2015 var liten. Sämst
var statusen 2012 då avvikelsen från referenssjön vad gäller artdiversitet och
kvoten abborre/karpfisk var mycket stor. Den största skillnaden mellan provfisket före reduktionsfisket (2009) och provfisket 2015 var att fångsten/ansträngning, andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar och kvoten abborre/
karpfisk ökat.
Tabell 6. Den ekologiska statusen i Vallentunasjön vid fyra provfisken under åren 2004-2015.
dubbelsidigt P-värde
Antal inhemska fiskarter
Artdiversitet: Simpson's D (antal)
Artdiversitet: Simpson's D
(biomassa)
Relativ biomassa av inhemska
fiskarter (fångst/ansträngning)
Relativt antal av inhemska
fiskarter (fångst/ansträngning)
Medelvikt i totala fångsten
Andel potentiellt fiskätande
abborrfiskar (baserad på
biomassa)
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Medelvärde/ekologisk status
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Statusklass
2004
2009
2012
2015
2004
2009
2012
2015
0,84
0,84
0,65
0,83
1
1
2
1
0,43
0,51
0,05
0,47
3
2
5
2
0,65
0,05
0,12
0,00
2
5
5
5
0,90
0,52
0,60
0,49
1
2
2
2
0,82
0,90
0,64
0,13
1
1
2
5
0,47
0,88
0,38
0,89
2
1
3
1
0,10
0,48
0,36
0,79
5
2
3
1
0,01
0,06
0,05
0,17
5
5
5
4
0,53
0,53
0,36
0,47
2
2
3
2
Sida 14
! av !27
Naturvatten 2016
Artvisa förändringar
Under åren 2004-2015 har tydliga variationer i storleksfördelning, fångst per
ansträngning, medelvikt och medellängd noterats hos flera arter. Då svårigheter finns att artbestämma och skilja björkna och braxen har dessa arter slagits
samman vid jämförelserna i detta avsnitt.
Abborre
Abborrbeståndet i Vallentunasjön ökade mycket kraftigt 2015
jämfört med tidigare provfisken. Antalsmässigt ökade medelfångsten från 15 abborrar/ansträngning 2012 till 122 abborrar/
ansträngning 2015, se figur 8.
Figur 8. Fångsten per ansträngning (vikt och antal) för abborre.
Abborrens medellängd minskade från 81 mm 2012 till 72 mm 2015 medan
medelvikten minskade betydligt mer, från 16 g 2012 till 7 g 2015, se figur 9.
Det jämförelsevis stora minskningen i medelvikt mellan åren 2012 och 2015
kan förklaras av den mycket goda rekryteringen 2015. Abborrbeståndet 2015
dominerades av årsyngel. Ynglens vikt är mycket låg och påverkar medelvikten betydligt mer än medellängden.
Figur 9. Abborrens medellängd och medelvikt i Vallentunasjön 2004-2015.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 15
! av !27
Naturvatten 2016
I tabell 7 visas abborrens storleksfördelning i fyra olika storleksklasser 40-80
mm (årsyngel), 80-120 mm (1-åriga abborrar), 120-200 mm (potentiellt fiskätande) och >200 mm (stor abborre). Vid provfisket 2015 fångades betydligt
fler abborrar jämfört med tidigare provfisken. Störst var skillnaden i storleksklasserna 40-80 mm och 80-120 mm, som representeras av årsyngel och ettåriga abborrar.
Tabell 7. Abborrens storleksfördelning i Vallentunasjön 2004-2015
storleksklass
År
40-80 mm
80-120 mm
120-200 mm
>200 mm
2004
2009
802
95
31
4
475
33
86
9
2012
281
58
16
15
2015
2166
629
114
19
Mört
Mängden mört ökade med det dubbla 2015 jämfört med provfisket 2012, både vad gäller antal och biomassa. Jämfört med
övriga provfisketillfällen var ökningen mindre, se figur 10.
Figur 10. Fångsten per ansträngning (vikt och antal) för mört.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 16
! av !27
Naturvatten 2016
Endast små förändringar noterades i mörtens medellängd och medelvikt under åren 2004-2015. Högst var dock både medellängd och medelvikt vid
provfisket 2015, se figur 11.
Figur 11. Mörtens medellängd och medelvikt i Vallentunasjön 2004-2015.
I tabell 8 visas mörtens storleksfördelning i fyra olika storleksklasser 40-70
mm (årsyngel), 70-110 mm (ettåriga mörtar), 110-140 mm (två-treåriga mörtar) och >140 mm (stor mört). Störst skillnad noterades i storleksklassen 110140 mm där fångsterna 2015 var 2-4 gånger så stora som vid provfiskena
2004-2012.
Tabell 8. Mörtens storleksfördelning i Vallentunasjön 2004-2015
storleksklass
År
40-70 mm
70-110 mm
110-140 mm
>140 mm
2004
2009
287
654
446
137
17
990
464
65
2012
350
284
252
58
2015
281
526
1 055
52
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 17
! av !27
Naturvatten 2016
Gös
En stor ökning av antalet fångade gösar noterades 2015. Under
åren 2004-2012 fångades mellan fyra och sju gösar per nät
medan fångsten 2015 var 22. Ökningen i biomassa var dock
betydligt lägre, se figur 12.
Figur 12. Fångsten per ansträngning (vikt och antal) för mört.
Under perioden 2004-2015 minskade gösens medellängd och medelvikt, figur
14. Den låga medelvikten som uppmättes vid provfisket 2015 beror av den
mycket goda rekryteringen 2015, jämförelsevis många årsyngel fångades.
Figur 14. Gösens medellängd och medelvikt i Vallentunasjön 2004-2015.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 18
! av !27
Naturvatten 2016
I tabell 9 visas gösens storleksfördelning i fem olika storleksklasser 40-80
mm (årsyngel), 80-160 mm (ettårig gös), 160-230 mm (tvåårig gös), 230-450
mm (ca tre-femårig gös) och >450 mm (gräns för godkänd gös i Mälaren).
Vid provfisket 2015 fångades jämförelsevis många årsyngel, även mängden
ett- och tvåårig gös var god. Storleksfördelning förklarar väl den minskande
medellängden och medelvikten hos gös som fångats under åren 2004-2015.
Under perioden 2004-2015 har mängden årsyngel ökat medan fångsten av
större gös (>450 mm) varit konstant eller minskat något.
Tabell 9. Gösens storleksfördelning i Vallentunasjön 2004-2015
storleksklass
År
40-80 mm
80-160 mm
160-230 mm
230-450 mm
>450 mm
2004
2009
10
43
6
92
10
27
8
36
5
8
2012
71
2
29
5
12
2015
393
47
51
23
5
Gers
Gersens antal och biomassa har ökat sedan 2009. Vid provfisket 2015 fångades 26 gers per ansträngning jämfört med sju
gers per ansträngning vid provfisket 2009, en ökning med nästa 300%, se figur 15.
Figur 15. Fångsten per ansträngning (vikt och antal) för gers.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 19
! av !27
Naturvatten 2016
Under perioden 2004-2015 har gersens medellängd och medelvikt endast varierat lite. Medellängden har varierat mellan 74-80 mm och medelvikten mellan 4,7-6,3 g, se figur 16.
Figur 16. Gersens medellängd och medelvikt i Vallentunasjön 2004-2015.
I tabell 10 visas gersens storleksfördelning i tre olika storleksklasser 30-60
mm (troligen årsyngel), 60-90 mm (troligen ett- och tvåårig gers ) och >90
mm (större gers, troligen könsmogen). Vid provfisket 2015 fångades jämförelsevis många årsyngel, även mängden ett- och tvåårig gers var god. Fördelningen mellan de olika storleksklasserna var jämförelsevis likartad vid de
olika provfisketillfällena.
Tabell 10. Gersens storleksfördelning (antal) i Vallentunasjön 2004-2015
storleksklass
År
30-60 mm
60-90 mm
>90 mm
2004
2009
38
249
63
11
145
10
2012
67
221
119
2015
74
469
93
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 20
! av !27
Naturvatten 2016
Björkna och braxen
I detta avsnitt redovisas björkna och braxen inte separat då det
kan vara mycket svårt att skilja de båda arterna åt, speciellt de
mindre fiskarna (<100 mm). Dessutom hybridiserar de båda
arterna. Vid provfiskena 2004-2015 har antalet björkna/braxen
varierat mellan 24 och 40 fiskar per ansträngning eller 873 g
och 1608 g per ansträngning. Den högsta biomassan per ansträngning fångades vid provfisket 2015, se figur 17.
Figur 17. Fångsten per ansträngning (vikt och antal) för björkna/braxen.
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 21
! av !27
Naturvatten 2016
Diskussion
Reduktionsfisket i Vallentunasjön har pågått sedan 2010. Under 2010 och
2011 fiskades det med trålbåtar och mellan 2011 och 2015 har fisket skett
med bottengarn.
De provfisken som jämförts i denna rapport visade att totalfångsterna minskade efter reduktionsfisket 2010-2011. Vid provfiskena 2004 och 2009 fångades 140-148 fiskar per ansträngning, vid provfisket 2012 fångades 100 fiskar
per ansträngning. Vid provfisket 2015 hade dock fångsterna åter ökat, 286
fiskar eller 4,6 kg per ansträngning. Den procentuella fördelningen mellan
arterna visade att antalet abborre och gös ökat medan antalet braxen och mört
minskat vid provfisket 2015 jämfört med provfiskena före och under reduktionsfisket. Samma minskning av braxen och mört kunde inte påvisas för fiskens biomassa, här var fördelningen likartad vid samtliga provfisken. Totalt
sett har antalet karpfiskar minskat från ca 60% av totalfångsten vid provfiskena 2004-2012 till ca 40% av totalfångsten 2015. Vad gäller biomassan har
dock inga större förändringar skett, den procentuella andelen karpfisk vad
gäller biomassa har varierat mellan ca 50-60% vid samtliga provfisken under
perioden 2004-2015. Den ekologiska statusen för fisk har bedömts till god
status med undantag för provfisket 2012 då statusen bedömdes till måttlig.
Den största skillnaden mellan provfisket före reduktionsfisket (2009) och
provfisket 2015 var att fångsten/ansträngning, andelen potentiellt fiskätande
abborrfiskar och kvoten abborre/karpfisk ökat.
Vid provfisket 2015 ökade abborrbeståndet mycket kraftigt jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen av abborre var mycket god 2015 och stora
mängder årsyngel fångades, även förekomsten av ettåriga abborrar var mycket god. Även mängden mört ökade vid provfisket 2015 jämfört med tidigare
provfisken, framförallt i storleksklassen 110-140 mm (två-treåriga mörtar).
Gösbeståndets utseende var förändrat vid provfisket 2015 jämfört med tidigare provfisken. Vid provfiskena 2004-2012 bestod beståndet till stora delar av
vuxen fisk och medelvikten var hög, vid provfisket 2004 var medelvikten för
gös 261 gram. Vid provfisket 2015 var rekryteringen av gös jämförelsevis
mycket god och ett stort antal årsyngel och ettåriga gösar fångades, medelvikten i beståndet 2015 var 42 gram. Även mängden gers ökade vid provfisket 2015 jämfört med tidigare fisken, medelvikt och medellängd var dock
likartad vid samtliga provfisken. Antalet björkna/braxen varierade mellan 2440 fiskar per ansträngning vid de olika provfiskena under perioden
2004-2015. Det högsta antalet fångades vid provfisket 2009. Den högsta biomassan fångades dock vid provfisket 2015.
Anledningen till att genomföra ett reduktionsfiske i Vallentunasjön var att
minska mängden djurplanktonätande fisk, framförallt karpfisk som mört,
björkna, braxen och löja. Den minskade mängden karpfisk skall öka mängden
djurplankton som i sin tur betar på växtplanktonsamhället, en minskad mängd
växtplankton ger ett större siktdjup och möjlighet för makrofyter att koloniseProvfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 22
! av !27
Naturvatten 2016
ra större delar av sjön. Reduktionfisket verkar ha haft en effekt på fiskbeståndet i Vallentunasjön efter trålfisket under åren 2010-2011. Vid provfisket
2012 fångades endast 100 fiskar per ansträngning, det lägsta antalet under
perioden 2004-2015. Vid provfisket 2015 fångades dock åter stora mängder
fisk, det största antalet fiskar och den största biomassa under perioden
2004-2015. Även om den procentuella andelen fångade karpfiskar minskade
2015 jämfört med tidigare provfisken var den procentuella andelen vad gäller
biomassa likartad. Samtliga arter av karpfisk ökade i både antal och biomassa
2015 jämfört med provfisket 2012. En positiv effekt som reduktionsfisket kan
ha haft är att mängden rovfisk har ökat i Vallentunasjön. Både abborre och
gös uppvisade en mycket god rekrytering 2015, bestånden hade en god storleksstruktur som dominerades av årsyngel och ettåriga fiskar.
Referenser
Fiskbasen. 2015. Hemsida. http://www.fiskbasen.se
Havs och vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS
2013:19
Kinnerbäck, A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket Finfo 2001:2.
Nöbelin, F. 2012. Vallentunasjön 2012 - Uppföljning av reduktionsfiske.
Huskvarna Ekologi dokumentnummer 2016-01.
SLU. 2015. Databasen för provfiske i sjöar - NORS. http://www.slu.se/sjoprovfiskedatabasen
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 23
! av !27
Naturvatten 2016
Bilaga 1. Nätens placering
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 24
! av !27
Naturvatten 2016
Provfiskenät koordinater
nät nr
koordinat x
koordinat y
djup1
djup2
1
6600602
1625196
1,1
1,2
2
6600290
1626190
3,7
3,7
3
6600554
1626274
3,8
3,9
4
6601209
1626016
2,6
2,5
5
6601018
1626166
3,6
3,6
6
6600184
1626420
3,7
3,7
7
6600393
1626201
3,8
3,8
8
6600924
1625255
1,7
1,6
9
6602716
1627286
1,7
1,7
10
6601721
1626519
2,0
2,1
11
6598061
1626074
2,2
2,3
12
6602445
1627690
1,8
1,8
13
6601543
1626936
3,3
3,3
14
6602593
1627195
1,6
1,6
15
6600974
1626905
2,3
2,8
16
6597721
1625757
1,2
1,2
17
6600613
1626765
4,2
4,2
18
6598653
1626474
2,3
2,3
19
6599819
1626023
3,1
3,2
20
6601477
1626996
3,5
3,5
21
6600026
1626149
3,5
3,7
22
6600123
1626259
3,6
3,8
23
6598628
1625970
2,4
2,4
24
6599322
1625916
3,0
3,0
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
Sida 25
! av !27
Naturvatten 2016
Bilag 2. Provfiskeresultat
Vallentunasjön (antal)
Nätnr
abborre
björkna
1
260
1
2
38
19
3
31
18
4
75
31
5
15
18
6
14
15
7
30
14
8
224
björkna/
braxen
braxen
gers
7
4
5
13
12
4
5
8
6
5
16
gädda
1
gös
löja
mört
11
53
74
37
14
48
1
27
26
8
1
54
50
14
14
7
33
14
14
1
7
6
17
1
22
2
2
10
12
12
2
116
13
10
12
10
116
9
118
11
5
10
206
17
1
7
19
14
117
11
80
10
9
19
93
22
55
12
327
11
2
24
10
13
13
18
20
22
17
16
16
14
276
19
3
17
10
18
3
133
15
326
16
6
3
24
1
6
282
16
474
4
2
20
3
102
17
7
30
5
15
32
7
7
18
235
25
1
12
45
42
19
35
17
6
11
18
70
74
20
8
21
36
6
24
11
52
21
29
16
9
5
38
56
41
22
24
12
14
41
32
17
35
23
44
14
3
14
50
29
2
92
24
34
12
3
14
35
12
2 928
373
128
264
636
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
1
519
sarv
1
1
148
131
3
2
139
55
100
1 914
3
Sida 26
! av !27
Naturvatten 2016
Vallentunasjön (biomassa gram)
Nätnr
abborre
björkna
björkna/
braxen
braxen
gers
gädda
gös
löja
mört
2 946
444
1 362
1
1 048
18
782
28
2
502
558
68
1 506
68
3
348
594
36
480
32
2 270
4
408
4
1 168
892
772
152
84
12
1 020
5
188
494
1 820
254
1 198
243
6
182
412
864
144
978
242
7
438
362
4
698
28
76
8
340
8
972
44
28
672
60
446
30
1 894
9
458
354
60
758
38
434
86
1 510
10
1 232
420
6
698
100
2 084
1 580
11
400
332
130
1 834
544
492
866
12
70
1 922
586
232
1 358
222
36
1 516
54
2 470
13
454
832
444
1 888
78
2 134
14
1 290
552
38
1 138
46
182
22
1 542
15
1 858
552
76
420
124
1
50
2 484
16
3 490
110
58
96
4
1 940
17
82
674
70
1 648
170
6
126
18
1 754
754
6
954
260
188
19
576
554
72
922
108
2 444
1 028
20
42
1 142
546
618
148
84
682
21
428
500
72
480
214
574
576
22
334
230
1 318
256
1 340
124
390
23
406
312
26
1 372
286
464
28
1 162
24
206
250
20
2 394
202
464
19 214
11 164
1 808
25 610
3 490
Provfiske i Vallentunasjön 2015
www.naturvatten.se
1 922
21 949
sarv
8
12
1 818
1 846
24
128
2 030
844
840
26 165
140
Sida 27
! av !27
Naturvatten 2016
