Predikan i S:t Hans kyrka, Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag, den 31 januari 2016 Malaki 3:1-4 * Första Timotheosbrevet 6:13-16 * Lukas 2:22-40 Ä r det bra att vara kristen? Frågan är, vad jag förstår, ointressant. Symeon sade att Jesus är frälsningen som Gud har gett åt alla folk, att Han är ljuset för hedningarna och härligheten för Guds folk. Antingen talade Symeon sant eller också ljög han. Det är vad det gäller. Är det sant att Jesus är frälsningen? För Maria var det inte bara något bra – ”genom din själ ska det gå ett svärd”, sade Symeon. ”Jesus blir till upprättelse”, sade Symeon också, ”Jesus blir till fall”, sade han samtidigt. Det låter inte bra. Den gammaltestamentliga texten är inte heller så gullig. Den är en Jesus-profetia om Guds härskare som oväntat kommer till sitt tempel, alltså Jerusalem, och: Vem kan uthärda den dagen? Han som kommer är som smältarens eld och kemtvättens tvättmedel, och även om syftet med smältandet och renandet är gott, är det tufft. Den gammaltestamentliga texten talar profetiskt om Jesus och Hans offer och särskilt den blodiga offerdöden i Jerusalem. Det offret börjar i en mening när Jesus, 40 dagar gammal, bars till Jerusalem för att offras, även om offret den gången enligt lagen ersattes av två unga duvor. Just Jesu offer, det som Han gjorde när Han gav sitt liv för vår och världens skull, och sedan med sin uppståndelse förvandlade mörkret till ljus och döden till liv, handlar kristen tro om. Med det vann Jesus syndernas förlåtelse, frid åt världen och dess människor, evigt liv och himmelsk salighet. Den sanningen ser Symeon med sina egna ögon, säger han, den sanningen han har levt med och tänker dö på nu. Ty om det kristen tro säger är sant verkligen är sant, då är det den sanning som vi och världen kan leva och dö på. Kristen tro är inte något hjälpmedel i livet utan kristen tro är att ta Jesus på allvar och hålla Honom för sann och verklig, och därför leva livet med Honom som Frälsaren, ljuset för hedningar och härligheten för Guds folk. Kristen tro är inget andligt spa, inte andlig underhållning eller andlig krafthämtning för livet i övrigt. Och frågan är inte om det är bra utan om det är sant. Och om vi tar det på allvar och delar livet med Jesus. Han, Jesus, kyrkans Herre och huvud, är ljuset för hedningarna, alltså för hela mänskligheten, sade Symeon. Gud ger liv åt allt, stod det i episteln, och det är sant om det jordiska livet (Gud är alltings ursprung), men framför allt om det himmelska livet. Jesus är alla herrars herre. Han ensam är odödlig. Hans och ingen annans är äran och den eviga makten. Han är allas Frälsare. Idag säger vårt samhälle att ingen förståndig människa kan vara kristen. Och det är ju sant – om man menar att det som vårt förstånd inte kan begripa och fatta, inte finns. Kristen tro är, alldeles riktigt, inte grundad på det mänskliga förståndet. Inte så att kristen tro är oförståndig eller dum men kristen tro sträcker sig över det mänskliga förståndet och grundar sig på Gud och Guds Son och Hans frälsningsgärning, den som Gud, Fadern och Sonen och den Helige Ande tillsammans bestämt om och tillsammans arbetat och arbetar med. Jesus irriterar andra makter, mörkrets och djävulens makter och de mänskliga makter som gärna vill vara herrar i sitt eget hus. Den som bär Kristus, Kristusljuset, är därför extra utsatt för mörkrets, syndens och dödens härjningar och för de mänskliga maktintressenas intresse Det är ur den synpunkten inte alls bra att vara kristen, snarare tvärtom; det är extra farligt och bekymmersamt. Vill man ha det lugnt (alltså på ytan), ska man inte vara kristen. Söker man en snuttefilt i livet är kristen tro inget att rekommendera. Lugnt är det inte. Eller kanske ändå. För den som har Jesus i famnen och i sin kropp och i sitt liv, och som samtidigt ser döden och djävulen i vitögat eller rids av ångest och oro kan säga: Jag har segern och ljuset och härligheten och det eviga livet i min hand. Och då är det lugnt, även om livet är olugnt. Men framför allt är trons liv sant, verkligt och alldeles på riktigt. Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen Niklas Adell, präst