Predikan i S:t Hans kyrka, Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag,
den 31 januari 2016
Malaki 3:1-4 * Första Timotheosbrevet 6:13-16 * Lukas 2:22-40
Ä
r det bra att vara kristen?
Frågan är, vad jag förstår, ointressant.
Symeon sade att Jesus är frälsningen som Gud
har gett åt alla folk, att Han är ljuset för hedningarna och härligheten för Guds folk.
Antingen talade Symeon sant eller också ljög
han.
Det är vad det gäller. Är det sant att Jesus är
frälsningen?
För Maria var det inte bara något bra – ”genom
din själ ska det gå ett svärd”, sade Symeon.
”Jesus blir till upprättelse”, sade Symeon också,
”Jesus blir till fall”, sade han samtidigt. Det låter
inte bra.
Den gammaltestamentliga texten är inte heller
så gullig. Den är en Jesus-profetia om Guds härskare som oväntat kommer till sitt tempel, alltså
Jerusalem, och: Vem kan uthärda den dagen? Han
som kommer är som smältarens eld och kemtvättens tvättmedel, och även om syftet med smältandet och renandet är gott, är det tufft.
Den gammaltestamentliga texten talar profetiskt
om Jesus och Hans offer och särskilt den blodiga
offerdöden i Jerusalem. Det offret börjar i en mening när Jesus, 40 dagar gammal, bars till Jerusalem för att offras, även om offret den gången enligt
lagen ersattes av två unga duvor.
Just Jesu offer, det som Han gjorde när Han
gav sitt liv för vår och världens skull, och sedan
med sin uppståndelse förvandlade mörkret till ljus
och döden till liv, handlar kristen tro om. Med det
vann Jesus syndernas förlåtelse, frid åt världen
och dess människor, evigt liv och himmelsk salighet. Den sanningen ser Symeon med sina egna
ögon, säger han, den sanningen han har levt med
och tänker dö på nu. Ty om det kristen tro säger är
sant verkligen är sant, då är det den sanning som
vi och världen kan leva och dö på. Kristen tro är
inte något hjälpmedel i livet utan kristen tro är att ta
Jesus på allvar och hålla Honom för sann och
verklig, och därför leva livet med Honom som Frälsaren, ljuset för hedningar och härligheten för
Guds folk. Kristen tro är inget andligt spa, inte andlig underhållning eller andlig krafthämtning för livet
i övrigt.
Och frågan är inte om det är bra utan om det är
sant. Och om vi tar det på allvar och delar livet
med Jesus.
Han, Jesus, kyrkans Herre och huvud, är ljuset
för hedningarna, alltså för hela mänskligheten,
sade Symeon. Gud ger liv åt allt, stod det i episteln, och det är sant om det jordiska livet (Gud är
alltings ursprung), men framför allt om det himmelska livet. Jesus är alla herrars herre. Han ensam är odödlig. Hans och ingen annans är äran
och den eviga makten. Han är allas Frälsare.
Idag säger vårt samhälle att ingen förståndig
människa kan vara kristen. Och det är ju sant – om
man menar att det som vårt förstånd inte kan begripa och fatta, inte finns. Kristen tro är, alldeles
riktigt, inte grundad på det mänskliga förståndet.
Inte så att kristen tro är oförståndig eller dum men
kristen tro sträcker sig över det mänskliga förståndet och grundar sig på Gud och Guds Son och
Hans frälsningsgärning, den som Gud, Fadern och
Sonen och den Helige Ande tillsammans bestämt
om och tillsammans arbetat och arbetar med.
Jesus irriterar andra makter, mörkrets och djävulens makter och de mänskliga makter som gärna
vill vara herrar i sitt eget hus. Den som bär Kristus,
Kristusljuset, är därför extra utsatt för mörkrets,
syndens och dödens härjningar och för de mänskliga maktintressenas intresse Det är ur den synpunkten inte alls bra att vara kristen, snarare tvärtom; det är extra farligt och bekymmersamt. Vill
man ha det lugnt (alltså på ytan), ska man inte
vara kristen. Söker man en snuttefilt i livet är kristen tro inget att rekommendera.
Lugnt är det inte. Eller kanske ändå. För den
som har Jesus i famnen och i sin kropp och i sitt
liv, och som samtidigt ser döden och djävulen i
vitögat eller rids av ångest och oro kan säga: Jag
har segern och ljuset och härligheten och det
eviga livet i min hand. Och då är det lugnt, även
om livet är olugnt.
Men framför allt är trons liv sant, verkligt och
alldeles på riktigt.
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige
Ande, nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen
Niklas Adell, präst