- enutmaning
forvir tid
Cancer
Henning Saupe, leg ldkare
som gdr det miijligt att uppteckacancer
pi en tidigare stadium an fiir nigra ir
sedan.Om cancernuppticks innan den
hunnit spridit sig till lymfkdrdar eller
andra organ, kan tuniiren avligsnas
med kirurgi och dirmed minskasrisken
fiir iterfall signifi kant.
Om tumiiren har spridit sig till
andra organ, ser prognosen inte lika
Komplementirmedicinen vill utcika g)rnnsamut. ProfessorHtilzel frin unidenna s1'n med kunskaper om sjukdo- versitetet i Miinchen redovisade2005
men som helhet samt stlrka organis- (1) att <lverler.nadstiderna fiir patienter
mens fiirmiga till sjilvliikning, stiirka med metastaserav de fyra vanligaste
immunsystemet och iteruppritta ba- cancerformerna,brrjst-,prostata-,tjocklanseni organismen.Denna syn var den tarms- och lungcancer, inte fiirbittxats
ledande i alla traditionella medicinska sedan 1970 talet, trots alla nya cancersystem,sivil i Europasom i Asien, fram medel som utvecklats sedan dess. Ett
nedslienderesultat.
till bcirianav 1900-talet.
Vad siger detta om vira onkologiska
En behandling som tar hinsyn till
minniskans helhet kallas holistisk standardbehandlingarfiir cancerpanen(holos=grekiska fiir "det hela"). Inte- ter med metastaser?Inget annat en att
gativ medicin och integrativ onkologi behandlingsprinciperna,som ir avsedda
ir nya begreppsom anvinds internatio- aft fiirg6ra cancercellermed gifter, strilnellt fcir att betecknasamarbetetmellan ning, antihornoner och sedannigra ir
"skolmedicinen".
"naturmedicinen"
iven antikoppar, inte verkar tr5ffa prooch
Vi som jobbar med integrativ medicin blemetskirna.
anser att hela minniskan behciver
genorngi en likande fiiriindring fiir att Stimmerinte
fiirbetffa sin hiilsa och 6vervinna srn Lit oss ta ett exempel.En av de nyaste
cancersjukdom.Detta giller slirskilt vid och dyraste cancermedicinerna ir
spridda former av cancer med t.ex. antikroppsmedlet Avastin@. I New
York Times kunde man lisa den 13
metas!aser.
februari 2O08 att fciretagetGenentech
Enfolksjukdom
Inc. silde Avastin@ fcir 2,3 miljarder
Cancerhar blivit en folksjukdom. Varje dollar enbart under 2007. I en forskir konfronterasdrygt 40 000 minniskor ningsstudiesom Genentechpublicerade
i Sverige med diagnosen cancer och i januari 2008 stir det att Avastin verkar
"effektilt
mot brcistcancer".Avastin@
cirka 20 OO0 minniskor dcir i Sverige
gavs i kombination med ett annat cellvarje 5r till fiiljd av cancer.
Statistikenvisar att cancer,en siuk- gift, docetaxeltill behandlingsgruppeni
dom som omfattar cirka hundra olika studien.
Emellertid visade tilligget med
sjukdomsformer,iikar med ca 1,5 fr per
ir och att antalet nya diagnoser har fcir- Avastin@ ingen dverlevnadsfdrdelfdr
de behandladebriistcancerpatienterna,
dubblas de senaste40 iren.
Ordet cancer vicker obehag och jimfiirt med kontrollgruppen som inte
"fiirdel"
som
ingest. Drygt hilften av alla cancerpati- fick Avastin@. Den enda
kunde
uppvisa
har
Avasrinbehandlingen
enter dcir nigra ir efter an diagnosen
srjllts. Den andra hiilften har en god var ett 3-4 manaderlingre intervall till
chansanleva lingre in fem iroch en del nista iterfall. Parienternas liv kunde
dock ej fiirlingas. Behandlingen med
av dem blir till och med friska.
Stora framsteghar gjorts inom can- Avastin@kostar cirka 6OO000 kr per ir
cervirden genom utrusming och tester fiir en endapatient.
Cancer ir en sjukdom med minga
och behiiver
dirfiir
aspekter
behandlas ur flera synvinklar. I
modern tid har man f6rs6kt att
fdrenkla problemet och utgi ifrin
cellen som lr sjuk. Denna syn
som
leder
till
behandlingar
bek?impar sjuka celler.
tidskrift
Nr 3,2008Ni ringsmedicinsk
Vad missardennas.k. skolmedicinska behandlingsansats?Den missar allt
som cancercellenir omgiven av: hela
minniskan, hennes sjilvlikefiirmiga,
hennes grundbehov av ndring, avgiftning, syresdttning, pH-balans, fungerande immunfcirsvar och mental och
emotionell balans.
Den skolmedicinska virlden anser
att dessafaktoler saknarrelevans,dirfcir
att det inte finns nigra randomiserade
studier som bevis. Situationen ir ett
moment 22 som inte kommer att fcirindras si linge man inte fordndrar sinet
pi vilket vetenskapligforskningbedrivs.
Hur linge skavi behdva vanta tills en
patientorienterad cancerforskningetableras, istillet fiir en vinstorienterad?
Hur linge skavi behtiva vinta tills forskningsmedel ges fiir cancerbehandlingar
som inte genererarston vinster utan
enbart gynnar de drabbade?
Harritt ursprung
Fiir omkdng 150 ir sedan fanns ingen
skol- respektive alternativ-/komplemenrirmedicin. Det fanns enbart en
medicin. Men industrialismen och de
framsteg inom fiirstielsen av den diida
delen av naturen bildade grunden till
den s,k.naturvetenskapen,som tog <iver
utvecklingen. Mycket av de gamla kunskaperna om livets levande principer
fiirliijligades och gliimdes bort. I det
moderna samhdllet Sverige eliminerades mycket av det gamla fcir bara 50 ir
sedan.
Dirfiir har s.k. ickelegitimerade
yrkesutiivare fltt ta <iver den oerhtjrt
viktiga uppgiften att behandla mdnruskormed komplemenrirmedicin medan
legitimerade likare ir i det nirmaste fiirbjudna att behandlasina patienter med
nigot annat in det som virldsomsptnnande farmaceutiska bolag forskar fram
med miljardbeloppi bakgrunden(2).
Innan man behandlar en sjukdom,
miste man veta vad siukdomen beror
pi. Den klassiskacancerhypotesen
siger
att cancercelleruppstir genom ett genetiskt fel, som vi i vissa fall kan hitta r
patientensliv. till exempeltoxisk belast-
. Vitaminbehandling (A-, D-, C-, Evitamin)
3. Avsringt apoptos- (celldiids) program . Antioxidanter: t.ex. Na-selenit
. Enzy.rnterapi:proteolytiska enzyrner
4. Stimulering av kiirlnybildning
5. Potentiellododlighet
(papain,bromelain,proteas)
6. Invasion i omgivningen, metastasering . Mistelterapi(t.ex.Iscador/ Helixor)
Varfiirblir de dAcancersjuka?
Sedan rninga ir tillbaka har man . Hypertermi
Den forstielse som undertecknad har kardagt nigra viktiga fenomen i cancer- . Anticancerogenavixtdmnen: t.ex. curidag av cancerleder till en mingfacette- cellerna. Fcirstir man dessa kan man cumin, quercetin,grdnt te, m.fl.
rad, multifaktoriell bild av vad cancerlr, ocksi giira nigonting it cancern.Ett av
hur den uppstir och vad som behtivs f<ir de viktigaste av de her fenomenen tu att Kostfiir cancerpatienter
att leda en cancersjuk organism mot cancercellerhar ett fel i sin inre ener- Under alla ir som jag har sruderarnlrbittre hlilsa eller bot. Pusselbitarna i
ingsrnedicinskarid fiir cancerpatienter
denna modell lir delvis viil underbyggda
I en frisk cell omvandlas srdndigt har nigra grundlliggandeinsikter varit
rned vetenskapligforskning, delvis gjor- ADP till ATP,cellensuniversellaenergi- den genomgiende r<jda triden. Min
da av slutsatsersomkan dras.nirbilderrnolekyl, med hjilp av s5ne.I dennapro- rekommendarionfiir cancerpatienterir:
na blir mer och mer fullstiindiga och cessgiiller fciljande:
1. At en mingsidig kost med mycket
"tala"
biirjar
f<irsig sjiilv.
Syretlir den slutgiltiga elektronmot- grdnt och fdrska rivarot. Mat med hcig
Eftersom den enda metoden som
accepteras
i den vanliga onkologvirlden
ir s.k. randomiseradeoch helst dubbelblint genomftirda studier med flera
hundra eller tusen patienter i vardeta
undersiikningsgruppen,lir det driija
linge innan den cancermodell som
framstills her accepteras allmint av
myndigheter och politiker. Till dessfir
tagaren fiir tiverblivna elektroner. biologisk energihalt, som ger ett optimyndiga rniinniskor leta efter de Denna oxidativafosforilering igerrum i malt utbud av alla viktiga niringsimbehandlingar de har fiirrroende fcir - mitokondderna,
nen.
nigot som den ridande policiken fortfaNir ett cancerogentdmne blockerar 2. Balansen qaa/bas-balansen,som i
rande underkdnner individen att vara fosforileringeniivergir celleni despera- regel ligger it det sura hillet. dvs. inre
kapabeltill (3).
tion till ett mera primitivt settatt dverle- ftirsurning i vdvnaderna. At basiska
va: glykolys. Cellen producerarnu bara kosttillskott och en basbildande diet
D e n h o l i s t i s k ac a n c e r m o d e l l e n
30 % av sin ursprungligaenergi: 12 ATP (mycketgrcintoch frukr), helsringerraitt
Hdlsanir som en kinslig gungbrida.Niir per glukosmolekyli st5lletf<ir38.
kcitt och rnittligt med vitt kcitt och kokt
den tippar fiir mycket ur sinharmoniskt
Cellenblir diirfrir "glukosberoende". fisk.
"halvdcid"
pendlandelige, uppstir symptom. Ni!
Cancercellenlr
och behiiver 3. At si lite sockersom miijligt, och hill
dessasyrnptom slis ner eller trycks bot
mera socker.
dig si lingt som miijligt till Cl-metomed enbart symptombehandlingi stdlGlykoproteiner, som er signaldver- den.
let fcir orsaksbehandling,kommer orga- friringsenheter,tas frin cellmembranets 4. At ett extra tillskott av flerominade
nismen att produceraallvarligareslnnp- yta.
fetter,helst emulgerati littsmelta prote"autistisk"
lom.
Cellen blir
och avskuren iner, t.ex. kvark (keso).
Nir en organism inte liingre fcirmir frin omgir.ningenskontrollsignaleroch
Dessarid byggerpi de fundamentaatt kontrollera tillviixten av cancerceller kallas fcir en "desert<jr"(enl. prof. Friz
la verk av forskare som Prol Otto
eftersom imrnunfcirsvaret inte lingre Popp).
Warburg, (nobelpristagare i fysiologi
himmar tillvixten av cancercellersom
Dessa cellbiologiska fenomen fcir- 1931)biokemistenDr. ]ohannaBudwig
hela tiden uppstir i liten mingd i alla klararvarfiir cancerpatienterhar ftirdelar (5), och llikaren Dr. Max cerson (6, 7).
organismer,utvecklas sjukdomen can- av en kost och naturliga kosttillskott Beviset fcir Warburgs och Budwigs teocer.En svulst av cellersom delarsig obe- som gJmnar de friska cellerna mer in
rier gav nyligen den tyske tumiitbiolohindrat och stdller till med problem pi
cancercellen.
gen Dr. JohannesCoy (8) som upptickte
grund av att de trycker pi andra organ,
TKTL-1 genen och det motsvarande
ingsmtijlighter
idag
f<jrbrukar stora mingder energi och Behandf
enzyrn som tilldter cancercelleratt fdrinvaderar livsviktiga srukturer i den Frir fciljande behandlingar hittar man bruka 20-30 ggr.mer glukosin normala
levandeorganismen.
idagrikligt med vetenskapligtstcidi den celler.Fir dessacancercellerriklig med
Cancercellerbeter sig som omogna komplementira cancerforskningen(4):
glukos. kan de {i energifdr aft fdraikasig
embryoceller och uppvisar sex gitfulla . Kosnid
fort. Fettfdrbrenningen,den s.k. 13-oxi. Motion
egenskaper:
dationen,Sr avstCngdi dessaceller,var1. Celldelningutan yme dllvixtsignaler . Psykoonkologiskridgivning/terapi
fiir de dr beroendeav glukos.
ning, radioaktivitet, solexponering,
m.m.
F6r de flesta cancerpatiente!idag i
ett visterlindskt samhille saknasdock
direkta sambandmed sidana faktorer.
2. Tillvixt
trots stoppsignaler frin
Vi anseratt det iir helamiinniskansom
behiivergenomgden liikandefiiriindring fdr att
fiirbiittra hdlsan och iiveruinna canceujukdomen
Nr 3,2008Ndringsmed
icinsktidskrift
Vi anlitar en patologisk laboratorium
i Franldut som kan undersiika cancervivnader efter en opention och m:ita i vilken min de har TKTL- l-celler. Undersiilningsresultatet hjiilper oss att ge rid
om kolhydratreducerad kost. Patienter
med tumijrer som visar en hcig andel av
TKTL- 1-celler glnnas mest av en kolhydratreduceradkost, och dessauppgiir ungefiir hiilften av alla patienter som labbet har
unders6k de senastetve aren.
Nar en av mina patienter med gallgingscancernyligen berittade fcir mig
att dietisten vid Karolinska universitetssjukhusetridde honom aft atamer godis
och dricka mer <il, fcir aft inte gi ner i
vikt, fdrstod jag att denna i den vetenskapliga litteraturen publicerade nyhet
inte hade hunnit sprida sig till Stockholm. Varfiir dr det si svirt f<!rdessantringsmedicinskainsikter som publicerats
i facklitteraturenatt integrerasi den etablerade sjukvirden?
Hypertermi
En av de viktigaste metoder, som har
fiirendrat det onkologiska landskapeti
minga linder virlden 6ver pi ett revolutionerande sitt, er dvervlrmningsterapin, s.k. hypertermi (9,1O,11,12,13).
Tyskland och fapanir ledandeinom den
kliniska anvindningen av hypertermi i
onkologin. Prof.Barnberg,chefvid radiologiavdelningen vid universitetssjukhuset i Tiibingen och president fiir det
tyska cancersillskapet,siger i en inter"Hypertermi kan ddda liv ...
vju (14):
vi miste gtira metoden mer kind och
kommunicera vira studier bide offentligt och i facklcetsar".
Hypeftermi ger ut pi att virrna upp
det cancerdrabbade organet (lokal
hypertermi) eller hela patienten (helkroppshypertermi) och dirmed istadkomma en rad olika effektersom skadar
Dessaeffekteromfattar:
cancerceller.
. Vaskulira fiirindringar: samandragningar i tumdrktrl och kirlvidgning i
fysiologisk friska kiirl. Detta leder till en
"virmefiilla"
med <ikandetemperaturer i
tumiiromriden som leder till termiska
skador.
. F6riindringar i- och pi tum6r-cellmembranen: lipider och lipoproteiner
smilter under hypertermi. Detta leder
till skador i cancerceller.
. Fodndring i iongradientenoch membranootentialenhos cancercellen:stiir-
ningar i cancercellensmembrantrans-
handlingarslutat att fungera.
I vir klinik arbetar vi sedan civer tre
Port.
. Acidos i cancerceller
ir dagligenmed hypertermi med iiver. ATP-utarmning p.g.a.dververmning. lag goda resultat. fu tidigare metoden
Detta leder till energiftirlust i cancerceller. kommer till anvindning, desto bittre
. Fiirindrad DNA replikation under kan behandlingsresultaten
bli.
hypertermi
. Fdrstirkt immunreaktion mot cancer- Psyko-onkologi
blir mera antigena Lika viktigt som att ta hand om kroppen
celler: cancercellerna
genom produktion av heat-chock-prote- och dess biologi ir det an ta hand om
iner som leder till en bime immunreak- den som faktisk bor i koppen, individen, medvetandet,siilen eller vad man
tron.
. Smirtstillande effekt
vill kalla det.
. Sensiterandeeffekt ftir radioterapi(gdr
Stress ir den stiirsta orsaken till
cancercellerkinsligare ftir de skadliga ohilsa i vir tid, och den viktigaste faktorn fcir an minniskor dcir i fcirtid i visteffeker som strilningsterapin har)
. Kombination med cellgifter: sl.nergin virlden. Sjilvklart spelaremotionell och
mellan cellgifter och hypertermi ir vil
mental stressen viktig roll i uppkomsten och i frirloppet av en cancersjukdom.
dokumenterad
. Kombination med kirurgiska metoder: Den amerikanske likaren och cancerbehandlingenmed HT ftire operationen specialistenDr. Carl Sirnonton var en av
har i minga fall bidragit till aft tumiiren de liirsta i vistvirlden som intresserade
sig systematisktfiir sambandenmellan
minskadetill en operabelstorlek.
sjilsliga faktorer och hur cancerpatienter
lever och kommer till ritta med cancer.
Hans tvi biicker Getting well again(15)
och The healing joumey har iiversatts
till flera sprik.
Sedan 1970-talet har han arberar
intensivt med patientgrupper och visat
hur man med tankens kaft kan bidra till
ett friare och lyckligare liv nir man frtt
diagnosencancer,I ett antal studier har
man lyckats visa aft patiente! som har
lSrt sig avslappning, meditation och
mental trining har en stcirre chans aft
leva lingre eller bli friska frin cancer,
jimfcirt med patienter som inte har lSrt
I Tyskland finns idag cirka 200 legi- sig dessametoder. Temat dr komplext
timerade likare som bedriver hyperter- och iiverstiger ramen fiir denna artikel
mi i kampen mot canceroch pi ett tiotal (16,17,18), sorn jag vill avslutamed ett
universitessjukhus bedrivs forsknings- psyko-onkologiskt rid till lisaren: Allt
studier med onkologisk hypertermi. I som sdrker din hopp och minskar din
Japanfinns idag cirka 300 hypertermik- stress f<irbimar dina miijligheter och
liniker. i Kina runt 500. Listanmed litte- chanseratt leva ditt liv med god hilsa.
Dr. Henningsaupe,leg.lekare,
har
raturreferenserir ling, De senasteiren
specialisent
sigpekomplementinoch
har forskarna publicerat cirka 300-40O
n atwm edi cinska behandl in gsmetoder
studier om hypertermi per ir. Ett urval
liir patieiter fied cancer.
av referensernafinns pi vir hemsida,
Efter 10 ersarbetei sveige, ddr han bl.a.
wwwarcadia-praxis.de.
grundade ArkadiaHiniken,som var sveiges
Man kan behandla patienter med
hypertermi som komplement under
ftirsrahwertemiHinik, flfiade han2006 ti pigiende cellgifts- eller strilbehandling, bakatill sitt hemland och arbeterDupe ArcadiaPnxisi staden Kassel,Tyskland.
fiir an fcirbiima behandlingsresultaten,
wwvatcadia-praxis.de
eller efter en framgingsrik behandling i
profylaktiskt syfte. I mlnga fall har jag Referenser:
A.rme;
Ed(El,
Rslat€jEnSel,lu4Sauar,
sen hur behandlingenbromsattumiirer- r.sd esiruer-Raib,
nastillvixt. efter det att alla standardbe- HansjbBiLnh.Is,UdorMoUs.MicheelHdlzel,Dieter,
Hur liinge ska vi
behiivaviinta tills
gesfiir
forskningsmedel
cancerbehandli
ngar som
integenererarstord
vinsterutan enbart
gynnarde drabbade?
Foftseftnine sid 10
Nr 3,2008Neringsmed
icinsktidskrift
