Slutredovisning år 2002
- 2003 - 2004
Projekt ”Möte över gränser”
Projektnr 2001/165
Projektägare:
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Kronoberg (I&KC)
Vad är I&KC?
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Kronoberg är ett administrativt
samordnings- och serviceorgan för den samlade handikapprörelsen i Kronobergs län.
I&KC har till uppgift att samordna och bevaka utvecklingen då det gäller
handikappfrågor i länet. Vi bistår även våra nyttjanderättsorganisationer med såväl
administrativt som praktiskt stöd. Samtliga lokala, länstäckande samt regionala
handikapporganisationer med Kronobergs län eller någon del av Kronobergs län som
upptagningsområde har möjlighet att nyttja I&KC:s tjänster. Vi har också ett mycket
nära samarbete med samtliga myndigheter på länsnivå. Våra närmaste
samverkansparter är Landstinget Kronoberg samt länets kommuner vilka alla är våra
huvudfinansiärer.
Vi är sammanlagt sex fast anställda samt två projektanställda. En av de
projektanställda är Suzana Rovcanin som har varit projektledare för ”Möte över
gränser”.
Projektledaren:
Suzana Rovcanin har arbetat som projektledare under hela projektperioden. Suzana
har sin arbetsplats på I&KC:s kansli. Suzana är helt blind. Hon har också
invandrarbakgrund. Hon kom till Sverige 1992 från Montenegro i f d Jugoslavien.
Inledningsfas:
Innan projektets start var vi medvetna om att arbeta med invandrare med
funktionshinder ställer många etiska frågor på sin spets. Det innebär följaktligen ett
ställningstagande utifrån varje situation. Med det menar vi att utifrån den egna
kulturen utveckla en medvetenhet om att mångfald existerar. Inom
Handikapprörelsen ansåg vi att det är svårt att nå familjer med utländsk bakgrund där
det finns personer med funktionshinder i familjen. Det var bara ett fåtal som deltog i
1
invandrarföreningarnas verksamhet och de familjer som tillhörde någon
handikapporganisation gjorde det som passiva medlemmar. Våra förstudier innan
projektet visade på detta.
Dessutom upptäckte vi att andra frågor av betydelse är att skapa integration och att
bryta social isolering.
Vi ansåg också trots att handikapp- och invandrarorganisationerna utvecklats så olika
kan man finna att gemensamma frågor är av genomgripande karaktär och anger i
viss mån vilka förutsättningar som finns för ett möjligt samarbete mellan
organisationerna i fråga.
Vi var medvetna om att denna förändring mot en aktivare roll i det svenska samhället
sker, dock i långsam takt och inte utan svårigheter. Vi hade i tanke hela tiden att
invandrarföreningarna är viktiga för att underlätta integreringen men det tar tid för
invandrarföreningarna att inhämta nya kunskaper, lära sig hantera annorlunda
problem och orientera sig i det svenska samhället.
Vi upptäckte också att funktionshindrade invandrare och deras anhöriga saknar i
många fall kunskap om sitt funktionshinder samt om de möjligheter till samhällsstöd
som finns. Ett projekt om detta fanns det behov av. Därför bestämde vi att arbeta
med att öka kunskapen hos målgruppen genom att sammanföra invandrarföreningar
med handikappföreningar. Det är viktigt att lära sig om sitt funktionshinder och om
egenvård. Vi upptäckte att invandrare söker oftare läkarhjälp än svenskar. Därför
tyckte vi att det är viktigt att lära mer om sitt funktionshinder. Med kunskaper om
funktionshinder ökar kunskapen om egenvård så på detta sättet avlastar man
sjukvården.
Förarbete för projektet :
Under 2000/2001 skickade vi, som förberedelse till projektansökan, ca 17
frågeformulär till olika myndigheter och i svaren framgick att man önskar mer
information, kurser och kunskaper om det dubbla utanförskapet invandrare med
funktionshinder. För att undersöka också myndigheternas intresse för projektet
genomfördes ett förarbete ”på fältet” då vi träffade cheferna för de olika
kommunernas socialförvaltningar i vårt län och berättade om vår projektidé. Cheferna
var medvetna om problematiken kring funktionshindrade med annan etnisk bakgrund
dock hade man inte hittat något tillfredsställande arbetssätt för att behandla
problemet med det dubbla utanförskapet.
Mål för projekt ”Möte över gränser”:
Vårt mål var att öka kunskapen/vetskapen hos professionen/handläggarna
inom aktuella myndigheter om det dubbla utanförskapet hos invandrare med
funktionshinder genom att skapa mötesplatser/nätverk för utbyte av erfarenhet
och kontakter med brukare med egen erfarenhet.
Att integrera funktionshindrade med en annan etnisk bakgrund i det svenska
samhället med hjälp och stöd av handikappföreningarna.
Att genom projektet förbereda handikappföreningarna att kunna ta hand om
en ny medlemsgrupp: invandrare med funktionshinder.
2
Hjälpa funktionshindrade med en annan etnisk bakgrund och deras anhöriga
att få stöd och hjälp som det svenska samhället erbjuder genom utökat
samarbete med invandrarföreningarna. Ge möjlighet till funktionshindrade
invandrare att lära sig lagar för att kunna behandlas på samma sätt som
funktionshindrade svenskar.
Bygga broar mellan invandrarföreningar och handikappföreningar.
Förbättra vetskapen om det dubbla utanförskapet, funktionshindrade med en
annan etnisk bakgrund. Skapa mötesplatser och tillfällen där människorna kan
träffas t ex genom kurser, seminarier och studiecirklar.
Främja utvecklingen av ett interkulturellt förhållningssätt. Skapa och tillämpa
en modell som ska gå ut på att i samarbete med myndigheter bjuda in dem till
informationsmöten. Hjälpa de institutioner som arbetar med funktionshindrade
att skapa kunskap om olika kulturella skillnader för att kunna bemöta problem
och behov hos funktionshindrade med invandrarbakgrund genom kurser och
information om olika kulturer och religioner.
Hjälpa handikappföreningarna att översätta information om sin förening på ett
eller flera språk för att underlätta kontakter mellan målgruppen och
handikappföreningarna.
Utbilda/informera handikappföreningarna för att de på ett bra sätt ska kunna ta
emot invandrare med funktionshinder i sin verksamhet och för att på så sätt
öka möjligheterna för integration.
Styr/nätverksgrupper:
Styrgruppen tillsammans med projektledaren har fungerat som projektets ”motor” och
har ansvarat för projektets framdrift. Styrgruppen var enig om att det krävs ett aktivt
engagemang från samtliga i styrgruppen för att projektet ska bli lyckosamt. I
projektets styrgrupp satt en representant från Försäkringskassan, en från
Länsarbetsnämnden, en från Migrationsverket, två från Landstinget Kronoberg, tre
från länets kommuner, två från handikappföreningar, en från invandrarförening och
två från Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum. Nämnas kan att styrgruppens
ordförande har varit en av handikapprörelsens representanter. Flera av
styrgruppsledamöterna har deltagit praktiskt i planeringen och genomförandet av en
hel del av aktiviteterna inom ramen för projektet.
Nätverksgrupperna träffades ca 5 - 6 gånger om året oftast på hemmaplan dvs. i sin
kommun.
I nätverken ingår både personal som arbetar med invandrarfrågor och personal som
arbetar med funktionshindrades frågor. I nätverken utbytte de olika professionerna
erfarenhet och kunskaper på ett övergripande plan (dvs inte individärenden) lära av
3
varandra. Projektledaren skapade struktur för nätverksträffarna, planerade
kommande träffar, var alltid med på mötet som mötesordförande och sekreterare.
Några exempel på konkreta aktiviteter i samband med nätverksgruppsmötena har
varit studiebesök på Islamska skolan i Växjö, information om SoL samt LSS,
information om verksamheten vid Landstingets vuxenhabilitering samt ett praktiskt
genomförande av ett SFI-test.
Arbetssätt:
Under dessa tre år har vi arbetat med att skapa kontakter - kanaler mellan
invandrar/handikappföreningar genom att inbjuda till gemensamma kurser,
studiecirklar och möten för utbyte av erfarenheter och kunskaper.
Kring dessa frågor tyckte vi att det var möjligt att handikapp- och
invandrarorganisationer etablerar kontakt och hittar gemensamma handlingsvägar.
Vi arbetade under projekttiden med att förbereda handikappföreningar att vara en
resurs för funktionshindrade med invandrarbakgrund och deras anhöriga. Vi ville
också att invandrarföreningarna ska vara en resurs för handikappföreningarna
genom att informera och utbilda deras företrädare i olika kulturer och religioner.
En stor del av vår tid lades på att informera och träffa företrädare för att sammanföra
handikapp/invandrarföreningar och för att ”bygga broar” mellan
intresseorganisationerna. Redan från början var vi medvetna om att denna del av
projektet tar längst tid (därav projekttiden på tre år) då det bl a handlade om att
förändra attityder och fördomar och ”våga” etablera kontakter med varandra.
Vi har anordnat olika seminarier och föreläsningar för att informera
handikappföreningarna om olika kulturer så att de på ett bra sätt ska kunna ta emot
invandrare med funktionshinder i sin verksamhet och för att på så sätt öka
möjligheterna för integration.
Vi upptäckte ganska tidigt att om vi vill nå målgruppen så måste vi göra många
informationsbesök på olika ställen och i olika sammanhang. T ex träffade vi SFI
elever i olika skolor i vårt län och informerade om projektet. Tillsammans med SFIelever och handikapp/invandrarföreningar har vi haft mångkulturella möten. Dessa
möten var mycket givande eftersom SFI- elever, handikapp/invandrarföreningar fick
berätta och uppträda. SFI-eleverna berättade om sina f d hemländer och om
kulturskillnader. Handikappföreningarna berättade om sin respektive verksamhet och
vad man kan göra för att ta emot funktionshindrade personer med
invandrarbakgrund.
År 1:
Projektet startade med att ta fram nyckelpersoner från olika invandrar- och
handikapporganisationer samt en inventering över nyckelpersoner hos
myndigheterna.
Vi planerade noga hur vi skulle få fart på styrgruppens arbete. Ett lyckosamt projekt
kräver en bra styrgrupp. Vi tänkte att styrgruppen är projektets motor. Den drar igång
verksamheten, håller farten, kan öka och minska arbetsinsatserna. Vi tog kontakt
med involverade myndigheter för att få representanter från deltagande organisationer
i projektets styrgrupp.
4
Projektet påbörjades också genom att vi vände oss till alla handikappföreningar i
Kronobergs län och till invandrarföreningar i länet samt till vissa länsmyndigheter, för
att samarbeta.
De myndigheter som vi samarbetat med under projekttiden har varit
Länsarbetsnämnden, Landstinget Kronoberg, Försäkringskassan, Migrationsverket,
Växjö kommun, Alvesta kommun, Lessebo kommun, Ljungby kommun, Markaryds
kommun, Uppvidinge kommun, Älmhults kommun och Tingsryds kommun.
Vi tog kontakt med dessa myndigheter eftersom de i sitt uppdrag har ansvar för
frågor som rör funktionshindrade/invandrare. En del av dem kunde handikappfrågor
men samtidigt saknade de kunskap om behov och förutsättningar hos människor
med annan etnisk bakgrund. Vi tog också kontakt med de instanser som är insatta i
och förstår invandrarskap men inte kan handikappfrågor.
I varje deltagande kommun skapades lokala nätverk med representanter från
deltagande myndigheter där projektledaren har fungerat som sammankallande,
mötesordförande och sekreterare.
Samtliga nätverksgruppsmöten liksom styrgruppsmöten finns skriftligt
dokumenterade.
Kurser, konferenser, seminarier och föreläsningar ordnades gemensamt (eller när
önskemål fanns – lokalt i kommunen) för att sprida kunskap om
invandrar/handikappfrågor. Även till övriga intresserade ordnades kurser och
konferenser kring frågan.
Samtidigt informerades målgrupperna om projektet på olika platser i Kronobergs län
t ex skolor, handikapp/invandrarföreningar, Migrationsverket, Röda korset, moskén
och andra platser.
År 2:
När år två inleddes var kontakter tagna med alla handikapp- och
invandrarorganisationer som skulle vara med i projektet. En kick–off med alla
inblandade anordnades när nyckelpersoner från organisationerna var utsedda.
Information kring projektet lämnades till samtliga involverade.
Konferenser, studiecirklar, informationsmöten, seminarier anordnades liksom två
studieresor. Detta gjorde vi för att det är viktigt att svenskar och invandrare får
möjligheter att lära känna varandra på bättre sätt. Att lära sig av varandra och
varandras kultur och tradition. Alla dessa verksamheter är tänkta att skapa nyfikenhet
och önskan att vara med och aktivt delta i projektet. Vi stötte på mycket avvaktande
inställningar och svårigheter att få människorna till oss men vi visste att det behövs
både hårt arbete och en stor portion envishet för att lyckas. Med denna inställning var
vi övertygade om att vi hade goda förutsättningar för ett lyckat resultat.
Arbetet fortsatte med den kontaktskapande verksamheten och utbildning- och
kunskapshöjande om handikapp/invandrarfrågor.
Vi tog också steg två i arbetet med att integrera invandrare på ett bra sätt i
handikapprörelsens arbete. Vi tänkte att det kan handla om att få med fler invandrare
i föreningarnas styrelser eller på andra sätt få människor med invandrarbakgrund att
engagera sig i föreningslivet.
5
Det kändes också angeläget att organisera fortbildning för personal där de får
kunskap om andra länders levnadsförhållanden och värderingar samt tillfälle att
reflektera över sina erfarenheter och utbyta tankar med andra. Dessa frågor är
komplicerade och kräver att olika kompetenser och funktioner finner gemensamma
handlingsvägar.
År 3:
Det kändes som om vi lyckats att delvis inrikta arbetet i projektet kring att skapa
förutsättningar för projektets bestående effekter. Vi skapade bra kontaktforum mellan
de involverade organisationerna. Vi lade grunden för en organisation som ska leva
kvar efter projektets slut där invandrar- och handikapporganisationer gemensamt får
ta ansvar för arbetssätt och fortbestånd.
Dessa förbättringar kan bero på att projektet har haft olika aktiviteter där deltagarna
har kunnat träffa varandra och lära från varandra.
Under den sista delen av projektet inriktade vi arbetet mot att genom de erfarenheter
vi har fått med oss i bagaget att ta fram en modell/metodbok för hur man kan arbeta
med funktionshindrade med annan etnisk bakgrund. Vi kan säga att projektet är ett
bevis för hur samarbetet mellan myndigheter och invandrar- och
handikapporganisationer kan leda till förbättringar för funktionshindrade invandrare.
Vi har också skapat en större förståelse hos den personal som kommer i kontakt med
funktionshindrade människor från olika länder.
I vårt projekt har vi utvecklat ett arbetssätt för att nå funktionshindrade med utländsk
bakgrund och deras familjer. Nätverken i kommunerna och samarbetet mellan
myndighetspersonerna som skapades under projektets tid kommer att fortsätta att
arbeta kring invandrar/handikappfrågor. Metodboken med tips och råd om dessa
frågor på nätet kommer att underlätta för dem. Dessutom finns det översatta
broschyrer om handikappföreningarna på fem olika språk förutom svenska.(bil 1)
Under projekttiden skapades de band och de broar mellan de deltagande
organisationerna och myndigheterna så att satsningarna, som gjorts under
projekttiden fortsätter. Vi är övertygade om att vi under projekttiden har förbättrat
dessa relationer betydligt och att vi har åstadkommit bestående förbättringar för
integrering och social gemenskap för invandrare med funktionsnedsättning.
Projektarbetet avslutades med att en utvärdering sker och projektredovisning läggs
fram till alla berörda parter.
Föreläsningar Studieresor och seminarier 2002-2003-2004:
Den 4 september 2002 hade vi första seminariet för projektet ”Möte över gränser” på
Tallgården i Växjö. Vi hade bjudit in representanter från invandrar-, handikapp-,
idrottsföreningar och involverade myndigheter.
Mötet syftade till att stärka dialogen mellan handikappföreningar, myndigheter,
invandrarföreningar och idrottsföreningar i Växjö kommun.
Temat var Handikapp och integration – erfarenhetsutbyte kring metoder för att
integrera invandrare med funktionshinder in i föreningslivet och in i det svenska
samhället, få de delaktiga och slutligen öka kunskapen hos funktionshindrade om
sina rättigheter genom föreningslivet.
6
Vi lyssnade på olika berättelser t ex berättade Suzana Rovcanin, som arbetar på
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum som projektledare för detta projektet
om sina upplevelser vid ankomsten till Sverige som invandrare, kvinna och
funktionshindrad. Suzanas berättelse väckte tankar hos lyssnare och intresse för ett
djupare engagemang kring handikapp och invandrare, med det dubbla utanförskapet.
Dessutom var det en föreläsning med Helén Edberg bitr. chef för AF rehabilitering
Kronoberg om funktionshindrade invandrare och deras behov av rehabilitering.
Den 9 december 2002 anordnades en mångkulturell dag på Folkets Park i Växjö.
Bl a anordnades utställningar, provsmakning av mat samt inte minst kulturinslag från
en rad länder. De flera hundra personerna i publiken fick uppleva allt från
sydamerikanska danser till bosnisk körsång. SFI-läraren Wera Rydén från Allbolärcenter i Alvesta läste en tankvärd dikt. Övriga deltagare var SFI-elever från Allbolärcenter, olika invandrarföreningar.
Den 29 januari 2003 hade vi ett seminarium på Hovslund i Växjö. Medverkande på
seminariet var Göran Blixt från Växjö Bollklubb som visade metoder för en integrerad
förening dvs. idrottens roll för integrationen. Yesab Kidane från SISU Idrottsutbildarna
berättade om egna upplevelser och kulturkrockar. Martin Larsson från
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum föreläste om hur man bemöter en
person som är funktionshindrad.
Utflykt och studieresa med SFI elever.
Den 12 februari 2003 hade projektet ”Möte över gränser” anordnat en studieresa för
SFI-elever/SFI-lärare och några informatörer från Handikapprörelsens Idé- &
KunskapsCentrum.
Dessa I&KC-representanter plus ca 40 SFI elever åkte till Bodaborg som är en
äventyrsanläggning i Sävsjö. Tillsammans hade vi olika aktiviteter .
T ex informerade Asta Karlsson och Suzana Rovcanin från IoKC SFI-eleverna om
funktionshinder och vad det är som är skillnaden mellan funktionshinder och
handikapp samt hur det är att leva med funktionshinder. Dessutom visade de upp
några hjälpmedel för synskadade.
Den 28 april 2003 anordnades en utbildningsresa till Dalheimers hus i Göteborg.
Inbjudna var myndighetspersoner som är involverade i projektet dvs. personer som
sitter i styr/nätverksgrupper.
Tiden togs tillvara under resans gång och man hade två föreläsare i bussen. Asta
Karlsson, I&KC, berättade om hur det är att leva med ett funktionshinder och Yesab
Kidane berättade om kulturkrockar. Dalheimers hus är ett center för
funktionshindrade där livskvalité och välbefinnande genomsyrar hela verksamheten.
Dalheimers hus är byggt och anpassat till människor med olika former av
funktionshinder.
Föreläsning om Islam
Konserthuset i Växjö den 8 maj 2003 .
Medverkande: Leif Stenberg Lunds/Växjö universitet, Ismail Abu Helal, IslamiskaFörbundet, Hanna Abu Helal, Nernin Taha, Sveriges Unga Muslimer samt
Abdi Islami, Ung muslim i Europa.
På föreläsningen fick vi lära oss hur viktig kunskap och information om andra kulturer
är. Föreläsarna hade många exempel på kulturkrockar som oftast beror på okunskap.
7
Den 29 september 2003 i Stenlyckesalens lokaler, Folkets Hus i Alvesta arrangerade
vi ett seminarium under namnet ”Mångkulturellt möte”. SFI elever från Allbo Lärcenter
berättade om sina länder. Deltagarna kom från olika länder bl a Kosovo, Bosnien,
Rumänien och Latinamerika m fl. De berättade om sina länder och sin kultur. Lokala
handikappföreningar i Alvesta informerade om sina verksamheter och hälsade
funktionshindrade invandrare välkomna som medlemmar i sina föreningar. Maria
Murad som är handläggare på Migrationsverket i Alvesta informerade om
Migrationsverket. Dessutom presenterade ABF internationell underhållning med dans
och musik. Medverkande var ”Centro Cultural Boliviano” med dansgruppen
”Huayras”.
Under september och oktober månad 2003 har vi haft ett antal seminarier i 6 av
länets 8 kommuner för att ordna ett samarbete mellan handikapp invandrarorganisationer och myndigheter på lokal nivå ang
invandrar/handikappfrågor.
Den 2 oktober 2003 hade vi en projektdag med styr/nätverksgrupper i Grimslöv.
Tillsammans gick vi igenom vad som har hänt under första halvlek av projekttiden
och planerade projektets framtid. Denna dag fick vi information från Eva-Charlotte
Dahnberg om ”Klartext” en tidning på lätt svenska och Daniel Folkesson - Institutet
för lokal och regional demokrati (ID) Han presenterade det nya samarbetsprojektet
”Nya vägar mot demokratisk delaktighet”.
En föreläsning arrangerades den 18 november 2003 på Vattentorget i Växjö. Där fick
vi lyssna till Handikappombudsmannen (HO), Lars Lööw och Ulrika Holfelt, jurist hos
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Lars berättade om
funktionshindrade och Ulrika berättade om människor med invandrarbakgrund och
diskriminering.
Torsdagen den 18 mars på IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö.
Två föreläsningar om hur funktionshindrade och nya svenskar ”får plats” i vår
gemensamma demokrati.
Dedjo Engmark; Malmöpolitiker, mångfaldssamordnare samt elitidrottsman i svenska
kälkhockeylandslaget, berättade om ”Idrotten som redskap för en demokratisk
samhällsutveckling” .
På fikarasten fick vi del av kulturteater: ”Målaren har inget minne.” En bearbetning av
farsen skriven av den italienske dramatikern Dario Fo.
Åke Fridén; Smålands Handikappidrottsförbund talade om ”Idrotten som plattform för
integration”. (bil 2a)
Studieresa till Malmö 2004 04 28
De som sitter i styr/nätverksgrupper för projekt ”Möte över gränser”
var inbjudna till en studieresa till Malmö. Vi besökte en idrottsskola, Idrottscenter i
Malmö för funktionshindrade barn. Denna idrottsskola är unik för Sverige.
I bussen rapporterade Lena Lernå FoU Kronoberg (som utvärderat ”Möte över
gränser”) om delutvärderingen av detta projektet och alla deltagare fick chansen att
delta i diskussion och planering av projektets framtid. När vi kom till Malmö fick vi se
en film först ”Möjligheter genom idrott för funktionshindrade”. Mia Dämhagen som
arbetar på FIFH hälsade välkomna och berättade om Föreningen Idrott för
handikappade.
8
Malmö Open, mångfaldsinformatörerna berättade:
Vad idrotten betyder för mig.
Hur är det att växa upp i Sverige som invandrare?
Prova på: Deltagarna fick prova på olika handikappidrottsaktiviteter t ex att spela
basket i rullstol .
Vid eftermiddagskaffet hade vi möjlighet att se funktionshindrade barn i åldern 8-12
år delta i sina aktiviteter.
I bussen på vägen hem berättade Ingrid Johansson från Migrationsverket Alvesta om
”Utsatta invandrarkvinnor” och om Migrationsverket. (bil 2b)
Seminarie den 4 oktober 2004, på Högåsen, i Alvesta,
Ett seminarium där vi lärde oss av människors erfarenheter när det gäller barn med
olika funktionshinder och barn med invandrarbakgrund.
Hur är det att bli förälder till ett funktionshindrat barn?
Föreläsare: Mia Dämhagen från Malmö FIFH, Thomas Jönsson från Malmö FIFH,
läkare Ulf Lindberg samt barnläkare Martin Jägervall (bil 2c)
30 november 2004 firade vi avslutningen på vårt lyckosamma treåriga projekt i
Ljungberga Sjukhem, Samlingssalen, i Ljungby.
De inbjudna var människor som är involverade i vårt projekt. Dessa deltagare fick en
till chans att lära sig om olika kulturer/funktionshinder genom att vi träffades och
tillsammans hade många spännande upplevelser.
Exempel på aktiviteter var Teater med funktionshindrade amatörskådespelare, film
om projektet ”Möte över gränser”, musik, utställning, matprovning och berättelser om
andra kulturer. (bil 2d samt bil 3)
Bygga broar:
Under dessa tre projektår har vi arbetat med att skapa kontakter - kanaler mellan
invandrar/handikappföreningar genom att inbjuda till gemensamma kurser,
studiecirklar och möten för utbyte av erfarenheter och kunskaper.
T ex hade vi en träff och byggde en bro mellan den Eritreanska föreningen som finns
i Växjö och SRF (Synskadades Riksförbund) Kronoberg. Ermias Idris är synskadad
och kommer från Eritrea. Han berättade för synskadade svenskar om sitt land och
om sin kultur. Alla tyckte att det var mycket intressant och berikande. Eritreanerna
hade lagat eritreansk mat och vi lyssnade på eritreansk musik.
Bosniska föreningen Ljljan i Växjö dvs. bosniska kvinnor, träffade kvinnor från BCF
föreningen Växjö (bröstcancerföreningen) och tillsammans planerade man flera olika
aktiviteter. Bosniska kvinnor fick mera kunskaper om bröstcancer och kvinnor från
BCF fick veta mer om bosnisk kultur.
Under 2003 –2004 ordnade vi olika aktiviteter för DHR Alvesta och olika
invandrarföreningar i Alvesta. T ex en kamratfest där de inbjudna var medlemmar
från DHR Alvesta och medlemmar från olika invandrarföreningar i Alvesta. Vi såg en
dansuppvisning av Virdasvingen och Ingegerd Andersson Alvesta kommun
informerade.
9
Informationsbesök:
I vårt län finns det ungefär 34 länshandikappföreningar, ca. 55 lokala
handikappföreningar och ca. 40 invandrarföreningar. Vi har åkt runt i hela länet och
besökt ett fyrtiotal handikapp/invandrarföreningar och informerat om vårt projekt.
Dessutom har vi besökt många verksamheter. Ett exempel är en moské. Där träffade
vi muslimska kvinnor som trodde att de aldrig kommer att klara sig i Sverige dvs. att
de aldrig kommer att få ett arbete på grund av att de är muslimer och vill bära sjal.
Efter att de muslimska kvinnorna har träffat vår projektledare började de fundera och
tänka annorlunda dessutom förstod de att ansvaret ligger hos dem själva. Under
dessa besök fick vi erfara att träffa människor och ge förebilder är en viktig uppgift för
projektet.
Ekonomi:
Projektets ekonomi har skötts av I&KC:s ekonomifunktion. Projektets styrgrupp har
fått fortlöpande information om det ekonomiska läget. Projektets ekomomiska status
har kunnat följas upp även av I&KC:s styrelse samt vår föreningsstämma (högsta
beslutande organ).
Vi har haft som målsättning att följa projektets budget, vilket vi anser oss lyckats
relativt bra med. Vid årsskiften har vi upptäckt att vi från början budgeterat något
orealistiskt på ett fåtal poster. Vid dessa tillfällen har vi tillskrivit Arvsfonden i
samband med respektive delansökan.
Bl a överfördes ca 93.000 kr från år ett till år två och tre.
Vid årsskiftet 2003-2004 upptäckte vi att tre av de översatta broschyrerna inte hann
bli fakturerade under 2003. Därför överfördes denna post (19.000 kr ) till 2004.
I övrigt har budgeten följts tillfredställande. (Se bifogad ekonomisk slutredovisning)
Metodbok:
För att bevara erfarenheten av detta projekt har vi skrivit en metodbok som ska
komma till nytta för dem som träffar funktionshindrade invandrare i sitt dagliga arbete.
Boken skrevs för att våra erfarenheter som vi har fått under projektets tid om
funktionshindrade invandrare ska vara användbara så att man ska kunna bemöta
och hjälpa dem på ett lättare sätt. Det är en nätbok och ska finnas på nätet från och
med 2005 på vår hemsida www.handikappkunskap.se (bil 4)
Marknadsföring och mediakontakter:
Projektledaren har vid åtskilliga tillfällen besökt såväl grupper av tjänstemän som
politiska företrädare för länets offentliga myndigheter. Hon har informerat om
projektet, svarat på frågor och mottagit synpunkter. På detta sätt har inte bara några
utvalda utan organisationerna i sin helhet fått vetskap om projektet. Projektet har
också varit omskrivet i media. Såväl dagspress som facktidskrifter har
uppmärksammat arbetet med ”Möte över gränser”. Under senhösten färdigställdes
10
även en informationsfilm. Några mediastudenter följde aktiviteterna i projektet under
en längre tid och därefter sammanställdes en videofilm på ca sex minuter.(bil 5)
Dokumentation:
Förutom videofilmen finns mängder av material som fungerar som dokumentation av
projektet. Några exempel är en delutvärdering gjord av FOU Kronoberg (feb 04) samt
en slututvärdering (jan 05). (bil 6). Den metodbok som sammanställts under
projektets tredje år ger också en samlad bild av våra erfarenheter från projekttiden.
Minnesanteckningar från samtliga möten och sammankomster samt
delredovisningarna till Arvsfonden för år ett och två finns givetvis tillgängliga.
Resultat och erfarenheter/framtid:
Vi hoppas när projektet är slut att en del personer som varit involverade i projektet
ska hitta samlingspunkter där de ska få diskutera viktiga frågor, dela med sig av sina
erfarenheter och få höra andras berättelser om sin verklighet.
Under de tre projektåren var målet att stimulera organisationerna till kontakt och till
meningsfulla gemensamma uppgifter. Det ska dessutom leda till större kunskap om
varandras likheter och olikheter och en vilja till att fortsätta förändra förhållandena
mellan invandrar- och handikapporganisationer.
Projektet har varit inriktat på att skapa kontaktkanaler (i nätverken samt mellan
handikapp- och invandrarföreningarna) som ska fortsätta fungera efter projekttidens
slut. Det ska bli en kontinuerlig del i den ordinarie verksamheten för de deltagande
organisationerna och myndigheterna.
För att sprida projektets resultat sker en oberoende utvärdering av FoU Kronoberg
och projektet dokumenterades noga under projekttiden för att en slutredovisning ska
kunna ske.
Resultatet kommer sedan att spridas internt inom de deltagande myndigheterna samt
inom handikapprörelsen och invandrarorganisationer.
Under projektets gång har information om läget i projektet kontinuerligt lagts ut på
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrums hemsida samt i vår interna tidskrift
”Idé-nytt”. Även slutdokumentationen och metodboken kommer att återfinnas på
hemsidan.
11
