DUVA Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING Stockholm november 2016 Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA. Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att utvidga ert teaterbesök hos oss. Handling Pjäsen utspelar sig på ett informationsmöte där Kärrtorp nya galleria Fusion Cube ska presenteras. Presentationen hålls av Elias Fawley som arbetar på företaget World Ability Corporation. Elias börjar med att berätta om vad Kärrtorp är känt för: folklig mobilisering och anti-fascism, och att det är i den andan som det nya varuhuset ska byggas. Men alla är inte övertygade om byggnadsplanerna. Till mötet har en talande torgduva kommit vid namn Duva. Hon ifrågasätter föredragshållaren och tvingar sig så småningom upp på scen. Pjäsen följer sen Elias försök att omvända Duva till att acceptera planerna för torget men även World Ability Corporations ledord ”Verkligt Deltagande”. Genom riggade workshops, meditativa föreläsningar, modelluppvisningar och retorisk mangel försöker Elias tvinga på sin verklighetsuppfattning på Duva. Men hon gör motstånd, ger inte upp och tillslut stänger hon ute Elias från teaterrummet. Team bakom föreställning I föreställningen möter vi två skådespelare. Det är en av skådepelarna som styr ljud och ljus från sin telefon. Hela teatermaskineriet; från karaktärernas dramatisering av texten till rummets ljud- och ljusförändringar vilar alltså i den här föreställningen på enbart två personer! Men innan föreställningen började spela så har en mängd personer varit inblandade. Regissör: Har lett arbetet med skådespelarna och bestämt hur de ska röra sig, hur de ska säga sina repliker och vilken energi som ska finnas i varje scen. Skådespelare: Har repeterat texten och scenerna i sex veckor med regissören och utvecklat sina karaktärer att bli som ni ser framför er i föreställningen. Dramatiker: I den här föreställningen är det regissören och en av skådespelarna som skrivit manus. De har med inspiration från en roman tillsammans skrivit fram scener och dialog. Scenograf, maskör-och kostymör: I den här föreställningen är den en person som har bestämt hur rummet ska se ut, bestämt all rekvisita och bestämt hur karaktärerna ska vara klädda, vilket smink och frisyr de ska ha. Detta arbete kan vara uppdelat på flera personer. Dramaturg: Har analyserat texten och scenerna för att se till att berättelsen håller ihop dramaturgiskt. Vilket kan vara tempo, ordning på scenerna, dialogen mellan skådespelarna och karaktärernas logik som måste rättas till för att föreställningen ska förstås så bra som möjligt av publiken. Ljussättare och tekniker: Har bestämt vilka sorts lampor som ska användas och vilka ljusförändringar som ska göras när för bästa effekt i föreställningen. I det här fallet har ljussättaren också programmerat ljusbordet, riggat ljudet, sett till att allt fungerar enligt säkerhetsföreskrifter och sett till att skådespelaren som styr föreställningen från sin mobil på scenen kan göra det på bästa möjliga sätt. Snickare och tekniker: Har byggt delar av scenografin och rummet som scenografen ritat. Producent: Har lett arbetsprocessen med teamet, sett till att rätt information finns på rätt plats, gjort scheman, skrivit kontrakt, gjort budget och skapat förutsättningar för lokaler, samt jobbat med att hitta vilken publik som ska se föreställningen. Kommunikatör: Har planerat vilket material om föreställningen som ska finnas vart och när; i sociala medier, i pressmeddelanden, på hemsidan, på biljettförsäljningssidan. Har också jobbat med att hitta vilken publik som ska se föreställningen. Fotograf: Har tagit bilder till affischen och bilder från föreställningen som kan användas på hemsidan och i press. Grafiker: Har i text och bild utformat allt material såsom affisch, flyers, säljblad, bilder till sociala medier och hemsida. Efter teaterbesöket Efter teaterbesöket kan du som lärare samla gruppen. Nedan hittar du förslag på övningar för att diskutera pjäsens innehåll och koppla det till skolämnen och er undervisning. Runda Samla gruppen i en ring, be alla sluta ögonen och be varje elev i tur och ordning att säga det första som de kommer att tänka på från föreställningen. Det kan vara vilket intryck som helst: Känslor, objekt, repliker, ljus, ljud, karaktärernas kostym. Syftet med övningen är att synliggöra hur vi alla upplever en berättelse på skilda vis och samtidigt väcka teaterhändelsen till liv igen efter föreställningens slut, för att kunna börja samtala om den. Vad handlar pjäsen om? Be eleverna berätta vad pjäsen handlar om. Här finns det inget rätt eller fel att komma fram till. Beroende på vilka berättelser vi tidigare tagit del och vad vi är intresserade av kan svaren blir väldigt olika. Skriv på tavlan eller på stora papper vad ni kommer fram till att pjäsen handlar om. Repliker från föreställningen att skriva upp på tavlan Ibland kan det hjälpa att skriva upp några repliker från pjäsen som inspiration eller underlag för diskussion. Följande repliker finner ni i föreställningen ELIAS FAWLEY Men du. Varför fastna? Varför köra fast i vad som inte blev och som aldrig skulle kunnat bliva? Se istället resultatet. Tänk på Beppo, visst var det så han hette? Han har återfått makten över sitt eget öde. Nu kan också han gå in i butiken som WAC öppnat och välja ifrån ett brett sortiment. ELIAS FAWLEY Här mina vänner ser ni ett exempel på Kärrtorps anda. Riktig kärrtorpa… DUVA Och det gör mig också så förbannat upprörd. Att det finns inte ens ett språk längre som kan beskriva för såna som du varför jag blir så upprörd och ledsen. För ni har tagit över även det. Språket är paj. Vi får börja om utan språk. Eller vet du vad? Det är inte dig jag ska prata med. Diskussionsfrågor att ställa till eleverna att arbeta med i mindre grupper Ämnet svenska: - Vad är språk? - Vem bestämmer språket? - Vad kan man använda språket till? - Vilka skillnader finns det i Sveriges språk? Ämnet samhällskunskap: - Vad var ”Verkligt Deltagande” i pjäsen? - Finns det samband mellan ekonomi, makt och språk, och i så fall på vilket sätt? - Vad tycker ni är att delta? - Hur vill ni att Kärrtorp/eget val av plats ser ut i framtiden? - Hur går du tillväga för att ge förslag om Kärrtorps/eget val av plats framtid? Vart vänder du dig? - Hur bygger man ett område så att alla som bor där trivs? Vad bör finnas där? Karaktärsanalys Elias Fawley och Duva är väldigt olika varandra. Dela in klassen i två grupper och gör en karaktärsanalys på de två karaktärerna i pjäsen. Grupperna kan sedan presentera för varandra. Det finns inga rätt eller fel att komma fram till, utan det är vad gruppen själva kommer fram till som är intressant. Frågor för analys: • Vem var Elias Fawley/Duva? (Ålder, kön, yrke, klass, skepnad). • Vad ville personen i pjäsen? (Vilken drivkraft har karaktären, och hur agerar den för att komma dit den vill). • Varför gjorde personen det? (Vad tycks motivet vara för karaktärens handlingar). Statusscen med dialog I föreställningen är de två karaktärerna inte ense. De hävdar båda att de vill göra gott, men har olika sätt att se på hur man åstadkommer detta. Dessutom så har Elias Fawley tillgång till många fler attribut i rummet för att kunna hävda sig. Genom statusövningar kan vi komma i kontakt med frågor som: Vad är hög och låg status? Hur visar det sig? Är status relativt eller något som är fastställt och orörligt? Vem bestämmer min status? Samhället? Min familj? Jag själv? Övningar kring status kan hjälpa oss att synliggöra och reflektera kring komplexa, bakomliggande strukturer som får oss att läsa situationer och människor på vissa sätt. Meningen med övningen är att öppna för kritisk analys av makt. Genomgång av status Prata med gruppen om vilket sorts språk, vilka sorts kläder, vilket kroppsspråk som är hög- respektive lågstatus. Samtala och ge varandra tips, prata om varför vissa yrken t.ex. ger mer status än andra. Dialogövning med status Kort dialog: A: Hej B: Hej A: Väntat länge? B: Evigheter Spela ovanstående dialog. Både A och B har hög status. Både A och B har låg status. A har hög och B har låg status. B har hög och A har låg status. Lägg till känslor och låt åskådarna vara med att bestämma. Hur blir det när man kombinerar känslor och status? Vilka känslor är per definition högstatus/lågstatus? Hur kommer det sig? Materialet är sammanställt av: Karin Isaksson, dramaturg Emil Brulin, regissör Jenny Josephine Hallberg, lärare i musik Siri Nyke, producent Föreställningen DUVA producerades av UngaTur 2016, med stöd av Kulturrådet, Stockholms stads kulturförvaltning och i samarbete med ABF Stockholm.