DUVA
Språkets makt och maktens språk
LÄRARHANDLEDNING
Stockholm november 2016
Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA.
Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att
utvidga ert teaterbesök hos oss.
Handling
Pjäsen utspelar sig på ett informationsmöte där Kärrtorp nya galleria Fusion Cube
ska presenteras. Presentationen hålls av Elias Fawley som arbetar på företaget
World Ability Corporation. Elias börjar med att berätta om vad Kärrtorp är känt för:
folklig mobilisering och anti-fascism, och att det är i den andan som det nya
varuhuset ska byggas. Men alla är inte övertygade om byggnadsplanerna. Till
mötet har en talande torgduva kommit vid namn Duva. Hon ifrågasätter
föredragshållaren och tvingar sig så småningom upp på scen. Pjäsen följer sen
Elias försök att omvända Duva till att acceptera planerna för torget men även
World Ability Corporations ledord ”Verkligt Deltagande”.
Genom riggade workshops, meditativa föreläsningar, modelluppvisningar och
retorisk mangel försöker Elias tvinga på sin verklighetsuppfattning på Duva. Men
hon gör motstånd, ger inte upp och tillslut stänger hon ute Elias från
teaterrummet.
Team bakom föreställning
I föreställningen möter vi två skådespelare. Det är en av skådepelarna som styr ljud
och ljus från sin telefon. Hela teatermaskineriet; från karaktärernas dramatisering
av texten till rummets ljud- och ljusförändringar vilar alltså i den här föreställningen
på enbart två personer! Men innan föreställningen började spela så har en mängd
personer varit inblandade.
Regissör: Har lett arbetet med skådespelarna och bestämt hur de ska röra sig, hur
de ska säga sina repliker och vilken energi som ska finnas i varje scen.
Skådespelare: Har repeterat texten och scenerna i sex veckor med regissören och
utvecklat sina karaktärer att bli som ni ser framför er i föreställningen.
Dramatiker: I den här föreställningen är det regissören och en av skådespelarna
som skrivit manus. De har med inspiration från en roman tillsammans skrivit fram
scener och dialog.
Scenograf, maskör-och kostymör: I den här föreställningen är den en person som
har bestämt hur rummet ska se ut, bestämt all rekvisita och bestämt hur
karaktärerna ska vara klädda, vilket smink och frisyr de ska ha. Detta arbete kan
vara uppdelat på flera personer.
Dramaturg: Har analyserat texten och scenerna för att se till att berättelsen håller
ihop dramaturgiskt. Vilket kan vara tempo, ordning på scenerna, dialogen mellan
skådespelarna och karaktärernas logik som måste rättas till för att föreställningen
ska förstås så bra som möjligt av publiken.
Ljussättare och tekniker: Har bestämt vilka sorts lampor som ska användas och
vilka ljusförändringar som ska göras när för bästa effekt i föreställningen. I det här
fallet har ljussättaren också programmerat ljusbordet, riggat ljudet, sett till att allt
fungerar enligt säkerhetsföreskrifter och sett till att skådespelaren som styr
föreställningen från sin mobil på scenen kan göra det på bästa möjliga sätt.
Snickare och tekniker: Har byggt delar av scenografin och rummet som
scenografen ritat.
Producent: Har lett arbetsprocessen med teamet, sett till att rätt information finns
på rätt plats, gjort scheman, skrivit kontrakt, gjort budget och skapat
förutsättningar för lokaler, samt jobbat med att hitta vilken publik som ska se
föreställningen.
Kommunikatör: Har planerat vilket material om föreställningen som ska finnas vart
och när; i sociala medier, i pressmeddelanden, på hemsidan, på
biljettförsäljningssidan. Har också jobbat med att hitta vilken publik som ska se
föreställningen.
Fotograf: Har tagit bilder till affischen och bilder från föreställningen som kan
användas på hemsidan och i press.
Grafiker: Har i text och bild utformat allt material såsom affisch, flyers, säljblad,
bilder till sociala medier och hemsida.
Efter teaterbesöket
Efter teaterbesöket kan du som lärare samla gruppen. Nedan hittar du förslag på
övningar för att diskutera pjäsens innehåll och koppla det till skolämnen och er
undervisning.
Runda
Samla gruppen i en ring, be alla sluta ögonen och be varje elev i tur och ordning
att säga det första som de kommer att tänka på från föreställningen. Det kan vara
vilket intryck som helst: Känslor, objekt, repliker, ljus, ljud, karaktärernas kostym.
Syftet med övningen är att synliggöra hur vi alla upplever en berättelse på skilda
vis och samtidigt väcka teaterhändelsen till liv igen efter föreställningens slut, för att
kunna börja samtala om den.
Vad handlar pjäsen om?
Be eleverna berätta vad pjäsen handlar om. Här finns det inget rätt eller fel att
komma fram till. Beroende på vilka berättelser vi tidigare tagit del och vad vi är
intresserade av kan svaren blir väldigt olika. Skriv på tavlan eller på stora papper
vad ni kommer fram till att pjäsen handlar om.
Repliker från föreställningen att skriva upp på tavlan
Ibland kan det hjälpa att skriva upp några repliker från pjäsen som inspiration eller
underlag för diskussion.
Följande repliker finner ni i föreställningen
ELIAS FAWLEY
Men du. Varför fastna? Varför köra fast i vad som inte blev och som aldrig skulle
kunnat bliva? Se istället resultatet. Tänk på Beppo, visst var det så han hette? Han
har återfått makten över sitt eget öde. Nu kan också han gå in i butiken som WAC
öppnat och välja ifrån ett brett sortiment.
ELIAS FAWLEY
Här mina vänner ser ni ett exempel på Kärrtorps anda. Riktig kärrtorpa…
DUVA
Och det gör mig också så förbannat upprörd. Att det finns inte ens ett språk längre
som kan beskriva för såna som du varför jag blir så upprörd och ledsen. För ni har
tagit över även det. Språket är paj. Vi får börja om utan språk. Eller vet du vad?
Det är inte dig jag ska prata med.
Diskussionsfrågor att ställa till eleverna att arbeta med i mindre grupper
Ämnet svenska:
-
Vad är språk?
-
Vem bestämmer språket?
-
Vad kan man använda språket till?
-
Vilka skillnader finns det i Sveriges språk?
Ämnet samhällskunskap:
-
Vad var ”Verkligt Deltagande” i pjäsen?
-
Finns det samband mellan ekonomi, makt och språk, och i så fall på vilket
sätt?
-
Vad tycker ni är att delta?
-
Hur vill ni att Kärrtorp/eget val av plats ser ut i framtiden?
-
Hur går du tillväga för att ge förslag om Kärrtorps/eget val av plats framtid?
Vart vänder du dig?
-
Hur bygger man ett område så att alla som bor där trivs? Vad bör finnas
där?
Karaktärsanalys
Elias Fawley och Duva är väldigt olika varandra. Dela in klassen i två grupper och
gör en karaktärsanalys på de två karaktärerna i pjäsen. Grupperna kan sedan
presentera för varandra. Det finns inga rätt eller fel att komma fram till, utan det är
vad gruppen själva kommer fram till som är intressant.
Frågor för analys:
• Vem var Elias Fawley/Duva? (Ålder, kön, yrke, klass, skepnad).
• Vad ville personen i pjäsen? (Vilken drivkraft har karaktären, och hur agerar den
för att komma dit den vill).
• Varför gjorde personen det? (Vad tycks motivet vara för karaktärens handlingar).
Statusscen med dialog
I föreställningen är de två karaktärerna inte ense. De hävdar båda att de vill göra
gott, men har olika sätt att se på hur man åstadkommer detta. Dessutom så har
Elias Fawley tillgång till många fler attribut i rummet för att kunna hävda sig.
Genom statusövningar kan vi komma i kontakt med frågor som: Vad är hög och
låg status? Hur visar det sig? Är status relativt eller något som är fastställt och
orörligt? Vem bestämmer min status? Samhället? Min familj? Jag själv?
Övningar kring status kan hjälpa oss att synliggöra och reflektera kring
komplexa, bakomliggande strukturer som får oss att läsa situationer och människor
på vissa sätt. Meningen med övningen är att öppna för kritisk analys av makt.
Genomgång av status
Prata med gruppen om vilket sorts språk, vilka sorts kläder, vilket kroppsspråk som
är hög- respektive lågstatus. Samtala och ge varandra tips, prata om varför vissa
yrken t.ex. ger mer status än andra.
Dialogövning med status
Kort dialog:
A: Hej
B: Hej
A: Väntat länge?
B: Evigheter
Spela ovanstående dialog.
Både A och B har hög status.
Både A och B har låg status.
A har hög och B har låg status.
B har hög och A har låg status.
Lägg till känslor och låt åskådarna vara med att bestämma. Hur blir det när man
kombinerar känslor och status? Vilka känslor är per definition högstatus/lågstatus?
Hur kommer det sig?
Materialet är sammanställt av:
Karin Isaksson, dramaturg
Emil Brulin, regissör
Jenny Josephine Hallberg, lärare i musik
Siri Nyke, producent
Föreställningen DUVA producerades av UngaTur 2016, med stöd av Kulturrådet,
Stockholms stads kulturförvaltning och i samarbete med ABF Stockholm.