Biskops-Arnö 14 februri 2013
Tyskland och Sverige och
kulturnäringarna
Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst
Fd Kulturråd vid Sveriges Ambassad i Berlin
Biskops-Arnö 14 feb 2013
Ulrika Holmgaard, VD Svensk Scenkonst
Svensk Scenkonst
För professionella företag i scenkonstbranschen
– Branschorganisation för företag inom
musik, dans och teater.
– Arbetsgivarorganisation, förhandlar om
kollektivavtal för medlemmars räkning
och representerar arbetsgivarna i
centrala förhandlingar.
– Representerar 104 teatrar, orkestrar,
operahus, danskompanier,
länsmusikorganisationer,
produktionsbolag och andra
verksamheter inom den svenska
scenkonsten.
– Verkar för att skapa så goda
förutsättningar som möjligt för
medlemsföretagen att bedriva en
professionell verksamhet, både nationellt
och internationellt.
•
Eventuell bildtext
3
Svensk Scenkonst
Scenkonstinstitutionen - konstnärlig förnyare
– En del av våra offentliga investeringar i
samhället
– Utgör basen för vår konstnärliga
infrastruktur
– Målet för den anslagsfinansierade
scenkonsten är inte att tjäna pengar utan
konstnärlig förnyelse och utveckling
– Bidrar till konstnärlig förnyelse och
kommersiell utveckling inom andra
företag
– In- och utflöde med kreativa näringar,
andra näringar (musiken!)
– Scenkonst som når alla
4
Svensk Scenkonst
Scenkonstinstitutionen som nod
– Institutionerna samlar det fria
scenkonstlivet
– Samverkar med de
konstnärliga högskolorna
– Bidrar till utbyte regionalt,
nationellt och internationellt
– Utvecklar konstnärer som
även verkar kommersiellt
5
Svensk Scenkonst
Scenkonstinstitutionen - arbetsgivare och företag
– Skapar arbetstillfällen för
konstnärer och andra grupper
– Köper olika tjänster, inklusive
de kreativa
– Lockar turister regionalt,
nationellt och internationellt
– Skapar möjligheter att mötas
6
Svensk Scenkonst
Viktiga frågor
– pensionsvillkor för branschens
kompetensutveckling
– Digitalisering och upphovsrätt
– Regional kultursamverkan
– Scenkonstens finansiering
– Stöd till internationellt kulturutbyte
– Professionella arbetsgivare
– Nationellt officiellt ansvar för
scenkonstens statistik
– Förändrade cenkonstarbetare
– Den professionella scenkonstens,
och dess konstnärers plats inom
kulturnäringarna måste bli
tydligare och synliggöras mer
7
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
– Förutsättningar för uppdraget
– Integrerat främjande - på vems villkor?
– Kulturens roll i svenskt främjande
– Kulturnäringarnas plats i sverigefrämjandet 2008
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Aktörer för Sverigefrämjandet
SI
Prioriterade städer & Varumärkesplattform:
nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet (tom 2011)
SIDA
Från 180 milj 2007 till 40 miljoner 2011
Departement vid särskilda satsningar (ex Jordbruksdepartementet – Matlandet Sverige)
Kulturdepartementet
Lägger många miljoner på omkostnader för Kulturråden men ingen driftsbudget
KUR, Konstnärsnämnden, Kulturråden (inte med i NSU)
UD
Utrikesdeklarationen
Politiska företrädare (& deras tyska kollegor)
UD-FIM-KULT
NSU Nämnden för Sverigefrämjande (Exportråd, Handelskammare, Honorärkonsuler, Visit Sweden)
Regionerna
Samverkansmodellens konsekvenser
Våra svenska konstnärer
Obetalt biståndsarbete för Sverige i världen
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
UD:s Sverigebild i Utrikesdeklarationen 2011
”Ett starkt varumärke för Sverige stärker oss såväl politiskt som
demokratiskt och kulturellt”
”Den offentliga diplomatin och verktygen för detta är effektiva
instrument för att uppnå detta syfte”
Offentlig diplomati
Kulturell diplomati
Hur mäts framgång och effektivitet? Vem mäter mått av framgång
av den offentliga diplomatin? Kulturens roll i Sverigefrämjandet?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Offentlig diplomati
Officiell lunchbjudning hos generalkonsuln i Hamburg
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kulturell diplomati
Klas Östergren charmar tyskspråkig beundrarinna på Leipziger Buchmesse
och är också en levande kulturnäring i symbios med svenska riksintressen
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kulturrådsrollen och kultursynen
Oförenliga storheter?
– Integrerat främjande för att bygga Sverigebilden
– Konstnärlig trovärdighet för att skapa ”credd”
Mätbarheter
– Kulturnäringarna tar nya grepp - mäts nu bara från 2009 –2003-2008
lämnas pga nya mätenheter (nace1, nace 2, Grönboken reviderad)
– Kvantitativa metoder: Pressklipp, besökstal, programpunkter,
storlek på nätverk, kontakter, sociala medier, försäljning, uppsatta pjäser
(Jonas Hassan Khemiris ”Invasion!”)
– Kvalitativa metoder? Normbetingat – vems norm?
– Vad använder vi siffrorna till?
”Everything that can be counted does not necessarily
count; everything that counts, cannot necessarily be
counted” Albert Einstein
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kulturnäring i det integrerade främjande?
Projektexempel:
– EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009
– Correct me if I’m critical 2009-2010
– Kronprinsessparets besök 2011
– Filmfest München 2011
EU-ordförandeskapsinvigning juni 2009
Förutsättningar:
– Ett års förberedelser: augusti 2008 till juni 2009.
– Samarbete med personer från hela Sverige
– Öppet hus i två dagar.
– Två dagars kulturfest på normalt stängd
ambassadyta för första (och sistaļ?) gången.
– 11 000 besökare
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Astrid Lindgrens Värld drar publik vid invigningen av det svenska EU-ordförandeskapet 27-28 juni 2009
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Correct me if I’m critical juni – september 2010
– Internationellt samarbete mellan
konsthallar, street level aktörer och
konstnärer i Berlin under en längre
period.
– Ett trovärdigt projekt i Berlin
– Förhållandevis fritt projekt ur
styrningssynpunkt.
– Tillvägagångssättet en huvudfråga:
är nationalstatstänkandet en enögd
främjandesyn?
– Kan ett statsstött projekt tillåtas
vara kritiskt?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
correct me if i
am critical
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Kronprinsessparets Tysklandsbesök
24:e - 27:e maj 2011
– Uppdrag från hovet
– En timme producerade kulturnäringar
– Integrerat i kronprinsessparets Berlinbesök
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur har Sverige aktivt jobbat med svensk kultur i Tyskland och i Berlin?
Svensk ”schwerpunkt” vid Filmfest München i juni 2011. Roy Andersson
var årets hedersgäst. Sverigebilden i sverigefrämjande arbetet!
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Förutsättningar vid det nordiska ambassadområdet i Berlin
– Dubbla huvudmän, dubbelt ledarskap
– Kulturdep ansvarar för kulturråden
– UD-FIM-KULT äger verksamhetsmedel
– Budget: 400 000 – 700 000
– Anställda: 2,5 + 1 kulturråd
Nordiskt & EU-samarbete
– PKI-gruppen med fem kulturavdelningar
– Felleshuset med delat utställaransvar
– EUNIC (European Union National Institutes for Culture)
.
Maskeradbalen, Stockholms Opera 2012
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
• Det kreativa Nordens framtid?
• Vad är nordiskt i kulturen? Musiken? Litteraturen?
• 2003 Den nordiske kulturmodel – forskningsprojekt Peter Duelund
• 2004 Nordiska konstrådet – en ny aktör i Nordiska Ministerrådets
kultursamarbete – sedan la man ner NordScen (för konstnärs- och
processinriktat?)
• Nordisk forskning?
• Skolan och språkutbildning?
• Tysklands syn på Norden / Skandinavien
• Vad hände sedan?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
• KreaNord (2008) skapas i symbios med kulturnäringarnas
ökade angelägenhetsgrad
• ”Twenty years ago the Nordic region was a cultural backwater.
The backwater has now turned into an entrepot” (The Economist 2 feb 2013)
• Vaekst, kreativitet og innovation i Norden – 18 nordiska cases
• 2013 Sverige ordförandeland i Nordiska Ministerrådet, första
mötet i Washington. Vilka är de svenska kultursatsningarna?
• Nordic Cool 2013 i Washington 19 februari – 16 mars 2013
Stor scenkonstsatsning – vilka är målen? Förväntningarna?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Förutsättningar för kulturen i Tyskland
Förbundsrepubliken Tyskland:
Bildkälla: Wikipedia. Bilden används under GNU FDL.
Kartritare: användare ”Ziegelbrenner”.
-
Invånarantal: ~81 752 000 (2010).
-
Förbundsrepublik: 16 förbundsländer
-
Länderna är i hög utsträckning självständiga; inom
flertalet områden är (förbundsregeringen i) Berlin
förbjuden att ingripa.
-
Kulturpolitiken är ländernas ansvar, och varje land
har ett egen lagstiftning och egna förhållningssätt.
-
Detta federalistiska system leder till
decentraliserat kulturliv.
-
Samverkansmodellen får Sverige att börja likna
Tyskland. Och ändå inte.
-
Tendenser till en centraliserad kulturpolitik anas
efter 1991 års tyska återförening.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
Förbundsdagens kulturutskott
(Ausschuss für Kultur und Medien)
Inrättat 1999.
Arbetar med nationella kulturella
frågor på övergripande nivå:
Förbundsregeringens Kulturminister
(Beauftragter der Bundesregierung für Kultur und
Medien, BKM)
Ingen minister i egentlig bemärkelse.
Ansvarar bl. a. för:
– nationellt kulturarv
– främjande av historisk förståelse
och minnesplatser över 1900-talets
brott.
– ländernas representation i Berlin
– kulturella näringar
(kreativa näringar behandlas
av näringsdepartementet)
Monika Grütters (CDU)
Kulturutskottsordörande sedan
2005
Bernd Neumann (CDU)
”Kulturstaatsminister” sedan
2005
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
Kulturministerkonferensen, KMK
(Ständige konferenz der Kultusminister)
-Förbundsländernas kulturministerråd
-Centralt organ i tysk kulturpolitik
-Vetenskap, utbildning, kultur
-Främjar samarbete mellan länderna
Tyska kulturrådet
(Deutscher Kulturrat)
Intresseorganisation för kulturarbetare
och -utövare gentemot förbundsdagen och förbundsregeringen.
– 234 nationella kulturföreningar och
kulturorganisationer
Förbundskulturstiftelsen
(Bundeskulturstiftung)
Tyska statens stödstiftelse för kulturprojekt:
– ”kryphål ut ur kulturfederalismen”
– Innovativ/a kultur/projekt
– Kulturella fyrtorn (”Leuchttürme”)
– fem konstformsfonder och en öppen
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tyska kulturpolitiska institutioner på nationell nivå
Med stöd från Tysklands utrikesdepartement
Goethe-institut:
•
– Främjar tyska språket och tysk kultur i utlandet.
•
– € 291 milj, varav 215 från tyska UD
•
– 149 institut i 92 länder
•
– 2 871 anställda
•
– 17 301genomförda språkkurser i utlandet
•
– 135 285 deltagare på tyskspråkkurser
•
utanför Tyskland
•
– 286 stödda boköversättningar till 92 språk
•
– 763 447 utlånade böcker i utlandet
(Källa:
http://www.goethe.de/uun/pro/jb11/jahrbuch_2011.pdf)
(Auswärtiges Amt)
DAAD Deutsche akademische Austauschsdienst
Tyska akademiska utbytestjänsten
– självstyrande samarbetsorgan för akademiskt
utlandsutbyte
– finansieras till största delen av tyska UD
– arbetar bland mycket annat för främjandet
av germanistik utanför Tyskland.
- Flera svenska konstnärer har haft stipendium där,
bland andra Jonas Hassen Khemiri
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Ulrika Holmgaard
VD Svensk Scenkonst
Relaxad happening i underground konsthall/bar Basso i
Kreuzberg, jag och arty berlinare tittar på…
2010-10-14: Tage Danielssons och Hans Alfredssons Picassos äventyr ”Correct me if I’m critical”.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Förbundshuvudstad och eget land
parallell status leder till parallell =
dubbel, kulturfinansiering
Ett av Tysklands kulturcentrum
Ständigt konkurshotat och miljarder i
underskott
”Berlin ist arm aber sexy (Wowereit)
50-tal scener, 9699 föreställningar, 170
museer, 284 biografer
1000-tals svenska konstnärer på plats
hela tiden
Siegessäule, ”Segerkolonnen”, ett av Berlins landmärken.
(Bild från Wikimedia Commons [http://bit.ly/pOWgUb]. Använd under
Creative Commons-licens, Upphovsman: användare ”Der Wolf im
Wald”)
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Några begrepp runt tillväxt, entreprenörsskap, kreativitet, nyskapande..
Kreativitet - nyskapande, originelle småskaliga kreatören, är inte…
Produktivitet - volymiöst med ekonomisk vinst, kan innebära…
Intelligens – logikerna (administratörerna?) är inte nyskaparna
Glada administratörer med mig på knä?
Upplevelseindustri (KK-stiftelsen)
Kulturella och kreativa näringar
Kulturella och kreativa sektorer
Kulturnäringar – alla näringar kan vara kulturella, alla bör vara kreativa
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms i kulturnäringarna
i Tyskland, jämfört med Sverige?
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Tresektormodellen, utvecklad av Michael Söndermann (Task Force
for Cultural Statistics e.V.) för ProjektZukunft, Kreativwirtschaft
Berlin, sätter konstnärerna och kulturaktörerna i centrum för
kulturnäringarna
Staten
Privat
sektor:
Offentlig
finansierad
kultur:
opera, teater,
museum,
bibliotek,
orkestrar
Konstnärlig
/ kulturell
produktion
Kreativa sektorn i
smalt perspektiv:
musik, litteratur
tryck, konstmarknad, film,
kommersiell
levande scenkonst
Ideell sektor:
Ideella organisationer,
Föreningar…
Civilsamhälle
Ekonomin
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
TanzPlan Deutschland
– Period: 2005-2010.
– Syfte: ”[…] to provide dance in Germany with
more recognition and establish it as a art form of
equal value along with opera and theatre in the
public perception and in the perception of those
responsible for cultural policy.”
– Budget: € 12 500 000, finansieras av federala
kulturstiftelsen (Kulturstiftung des Bundes).
–Tanz Transit: Stöd för äldre dansare att inom
det kulturella fältet utveckla och bygga vidare på
danskarriären.
– UferStudios: i samverkan m dansbranschen
och två konstnärliga högskolor i fd. busshallar i
Wedding, multitasking och internationellt, har
dansen fått hyreskontrakt på 25 år. Långsiktigt
tänkande värnar kontinuitet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Heimspiel
– Flerårig fond inrättad av Federala kulturstiftelsen ((Kulturstiftung des
Bundes), för stöd till teater som behandlar den ”nya sociala och urbana
verkligheten”, och som samtidigt söker ny publik.
– Fondbudget år 2011: € 600 000.
– Professionella och icke-professionella deltagare i projekten.
– Stöd ges till projekt som "på konstnärligt utstickande sätt behandlar den
urbana och sociala verkligheten i staden”.
”Teatern kan spela en central roll för en stads
självförståelse. Teatern är en offentlig plats där
människor samlas, där människor tar itu med sig
själva och samhället.”
Citat från Heimspiels hemsida. (http://bit.ly/qG6wRc)
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
De tyska kulturarvslyften
– bestående satsning för kulturarvet i de ”fem nya länderna”, dvs. i f.d. DDR
(f.d. Östberlin undantaget).
– 23 st institutioner. Utvalda av förbundsregeringens kulturminister Neumann
i samråd med respektive lands kulturminister.
– Pengar skjuts till från Förbundsregeringen.
– Riktlinjer dras upp i Förbundsregeringens
blåbok. (http://bit.ly/nyiU1y).
Exempel på kulturella fyrtorn:
– Stiftung Preußischer Kulturbesitz (Brandenburg)
– Bauhaus Dessau (Sachsen-Anhalt)
– Museum der bildenden Künste i Leipzig (Sachsen)
– Händel-haus i Halle (Sachsen-Anhalt)
Bauhausbyggnaden i Dessau–Roßlau.
Bild från Wikimedia Commons, använd under Public Domain.
Upphovsman: användare Mewes på tyska wikipedia.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Det svenska kulturarvslyftet
Totalt beräknas 4 400
personer få en anställning
med lönebidrag inom
kulturområdet. […] målgruppen
är personer som har en särskilt
svag förankring på
arbetsmarknaden[…].
Satsningen bidrar samtidigt
till det viktiga arbetet med
kulturarvet.”
”
-
Från regeringskansliets hemsida angående
Kulturarvslyftet. Budget: SEK 800 milj.
”Kulturarvslyftet i korthet”. Hämtad från
http://www.sweden.gov.se/sb/d/1897/a/175508.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 1999…
Kulturella och kreativa sektorers behov har identifierats genom olika studier som
har framställts på nationell, regional och lokal nivå ända sedan sent 90-tal:
KK-stiftelsens satsning på upplevelseindustrin 1999-2007
Kreativa näringar i Stockholmsregionen Regionplanekontoret 2004 (då RTK)
Förslag till handlingsprogram för de kreativa näringarna i Stockholmsregionen
2006-2007
Kultur i regional utvecklingsplanering, Regionplanekontoret 2008 (då RTK)
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Regionplanekontoret 2009
Kulturutredningen SOU 2009:16
Regeringens handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar, 2009
Kulturvision 2030, Stockholm stad 2009
….och i övriga Sverige
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Svenska satsningar på kulturnäringar sedan 2009
Regeringens handlingsplan för utvecklat entreprenörskap och företagande
inom KKN - 73 miljoner 2009-2012
Tillväxtverket – 18 miljoner. Utreder och rapporterar sitt uppdrag. Föreslår i sin
rapport sig själva till fortsatt nationellt uppdrag.
Vinnova, Tillväxtanalys, Konstnärsnämnden, Riksarkivet, KUR, SFI, Almi,
Riksantikvarieämbetet mfl har haft något slags uppdrag inom handlingsplanen
men alla har inte fått del av anslaget
Generator – förlängt tom 31 mars 2013. Föreslås konkurrensutsättas i
upphandling om fortsättning. De får antas ha några års försprång på temat.
Mäklarfunktioner, det enda av fler områden inom Handlingsplanen, som har
slutrapporterats av Tillväxtverket (+) och Riksantikvarieämbetet som
rapporterar från kulturhåll (-). De 5 kulturmyndigheten rapporter arbetstid på
8520 timmar för sin del i detta arbete. Kräv in slutrapportering från alla delar
av regeringens handlingsplan NU!
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige?
Skrift: ”Konstnärer och kulturnäringar” (Konstnärsnämnden) med introduktion av
Ingrid Elam.
Delade meningar – kulturen får ingen plats och kulturmyndigheter inga medel
Nu satsar man på Tillväxtverket – eller?
Generator finansierat tom 31 mars 2013 i väntan på…
Tillväxtverket 40% sänkta anslag från och med 2013
Konferenser, seminarier, work shops, utbildningar, supportstöd,
handlingsplaner, kulturplaner, målsättningar, kreativitet, nytänkande,
nyskapande, entreprenörsskap, utredningar, analyser, möten
Ett antal nya företag har startats.
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms det i programmen för kulturnäringar i Sverige?
Slitningarna mellan kulturlivet och övrig kreativ näring oundvikliga
Hundratals miljoner investerade svenska kronor. Hur många nya
företag har skapats? Vilka är kvar efter fem år?
Hänger musikexportens försäljningssiffror ihop med satsningar?
”Rådet för kulturella och kreativa näringar ” ser i sin rapport en
branschorganisation, ett Svenskt Näringsliv, som oundvikligt.
Var finns kulturen och kulturskaparna?
Vad är det svensk politik bygger nu ute i varje region och län?
Multiplikatorer, facilitatorer, inkubatorer – och när ska kulturnäringens
nya tjänstemän och tjänsteföretag stå på egna ben?
Befintlig kulturkompetens nyttjas undermåligt i arbetet med
kulturnäringarna, både nationellt eller i Sverigefrämjandet
Tyskland och Sverige och kulturnäringarna
Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar?
– Tysk kulturpolitik ger kulturen större utrymme inom ramen för kulturnäringarna
– Konst och kultur sätts i första rummet – sekundära effekter (ekonomiska, nyttor)
uppmuntras, men förblir sekundära
– Om Sverige akterseglar kulturen, så gör Berlin (Tyskland?) det med invandrarna
– Konkreta handlings- och stödprogram riktade till scenkonstinstitutionerna (Heimspiel,
Tanzplan Deutschland, Leichtürmer)
– Ger institutionerna chans till utveckling – vettigt då man investerat mycket i dessa, de
besitter mycken kunskap, viktiga nod för projektrörelser och satellitverksamheter
Hur mycket kultur ryms i de tyska programmen för kulturnäringar?
Kulturella näringar en del av kulturpolitiken; kreativa näringar en del av
näringspolitiken
Utbildning av professionella kulturskapare och kompetensutveckling
viktigt
Småföretagarens mikrokreditmöjlighet på upp 5000€ lanserades tidigt
Snabbare anpassning skattefrågor; en privatföretagare kan ha ett
statligt uppdrag också
Kort och koncist – en slutsats
Sverige måste bli bättre på att ta kulturen på allvar om vi ska
leka kulturnäring med Tyskland
