Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och Ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Sambandet mellan ryttarens kroppsfysik
och ridning
The connection between the riders body physics and riding
Ann Linde
Lärarexamen 60 poäng
Lärarutbildning 60p
2007-10-18
Examinator:
Handledare:
Lena Ange
Lang handledare
Handledare: Elsa Foisack
2
Abstract
Linde, Ann. (2007). Sambandet mellan ryttarens kroppsfysisk och ridning. (The
connection between the body physics and riding). Skolutveckling och Ledarskap (SOL),
Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet var att studera elevernas uppfattningar inom Naturbruksprogrammets
hästinriktning om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Följande
frågor har ställts:
Vilken betydelse ansåg eleverna att en god kroppsfysik hade för ridningen?
Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen?
Hur
uppfattade
eleverna
olika
pedagogiska
metoders
betydelse
för
kroppsfysiken?
Hade eleverna förstått att ridningen påverkades av deras fysiska hälsa?
För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som
besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska
metoder och övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra ryttarens
kroppsfysik samt dess inverkan på hästen. Resultatet visade att eleverna ansåg att det
främst var videofilmningen som gynnade ridningen och att de fysiska övningarna
förbättrade konditionen och smidigheten. De som red regelbundet hade en bättre
kroppsfysik. Sammanfattningsvis kan sägas att eleverna hade förstått sambandet av en
god kroppsfysik och ridningen.
Nyckelord: Fysiska övningar, gymnasieelever, idrott, kroppsfysik, ridning.
Keywords: Body physics, physical exercises, riding, sport, students of upper secondary
school.
3
Förord
Jag vill tacka mina elever på Naturbruksgymnasiets hästinriktning som gav mig
inspiration till detta projekt, i synnerhet till dem som fullföljde hela studien. Det har inte
varit lätt alla gånger men samtidigt har det ökat motivationen för att få igång ett
samarbete med idrottsläraren och fortsätta med detta ämne. Dessutom är det roligt att se
att många elever har förstått sambandet mellan en god kroppsfysik och ridningen vilket
har fått dem att ändra sin livsstil för att därmed kunna nå ett högre mål.
Jag vill tacka min vän Jonna som har lyssnat och givit mig goda råd. Utan min man Rolf
hade ingenting fungerat. Han har ställt upp när datorn har krånglat, tagit hand om
markservicen, stått ut när jag har tappat modet och stöttat mig till 100 %, TACK.
4
Innehållsförteckning
1 Inledning...................................................................................... 7
2 Syfte ............................................................................................ 9
2.1 Frågeställningar .................................................................................................. 9
3 Litteraturöversikt ....................................................................... 11
3.1 Ryttarens fysiska hälsa ..................................................................................... 11
3.2 Styrdokument ................................................................................................... 13
3.3 Ridlära .............................................................................................................. 15
3.4 Hästens fysiska hälsa ........................................................................................ 17
3.5 Tidigare forskning ............................................................................................ 18
3.6 Motivationsteori ............................................................................................... 20
4 Metod ........................................................................................ 23
4.1 Forskningsmetod .............................................................................................. 23
4.2 Avgränsningar .................................................................................................. 23
4.3 Val av metod ..................................................................................................... 24
4.4 Urval ................................................................................................................. 24
4.5 Projektet ............................................................................................................ 25
4.5.1 Skolhälsovården ............................................................................................ 25
4.5.2 Konditionstest ................................................................................................ 26
4.5.3 Fysiska övningar ........................................................................................... 26
4.5.4 Videodokumentation ..................................................................................... 27
4.5.5 Avslappningsövningar .................................................................................. 27
4.5.6 Balimo ........................................................................................................... 28
4.5.7 Longering ..................................................................................................... 29
4.6 Utformningen av enkät .................................................................................... 30
4.7 Studiens tillförlitlighet ...................................................................................... 31
4.8 Etiska överväganden ......................................................................................... 31
5 Resultat ...................................................................................... 33
5.1 Resultat från enkätundersökningen .................................................................. 33
5.2 Resultat från konditionstest .............................................................................. 40
6 Diskussion ................................................................................. 45
6.1 Vilken betydelse anser eleverna att en god kroppsfysik har för ridningen? ..... 47
6.2 Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen?
................................................................................................................................ 47
6.3 Hur uppfattade eleverna de olika metoders betydelse för kroppsfysiken? ....... 48
6.4 Har eleverna förstått att ridningen påverkas av deras kroppsfysik? ................ 48
6.5 Framtida forskning ........................................................................................... 50
Litteraturlista ................................................................................ 51
Bilagor .................................................................................................................... 54
5
6
1 Inledning
Ridsport är tredje största kvinnoidrotten efter fotboll och gymnastik, uträknat på antal
utövare. Cirka 500 000 svenskar rider regelbundet.1 Svensk hästsektor sysselsätter
ungefär 10 000 heltids- och 30 000 deltidsarbeten. Inom jordbruket är hästnäringen den
femte största inkomstkällan med en omsättning på 1,7 miljarder kr/år.2 Detta medför att
allt
fler
skolor
lockar
med
hästutbildningar
av
varierande
kvalitet.
Naturbruksprogrammet är ett yrkesförberedande program vilket har en tradition och
kultur som bygger på yrkesskicklighet och lärande genom erfarenhet. Därför är det
också angeläget att informera eleverna vilka krav det ställs för att genomföra denna typ
av utbildning. Eftersom det inte fordras några förkunskaper inför valet av inriktning
kommer det många elever till dessa utbildningar med svaga förkunskaper.
Skillnaderna mellan gymnasie- och ridskoleeleverna gällande engagemanget är relativt
stort. På ridskolan stannar bara de verkligt intresserade kvar. På gymnasiet hamnar flera
som är skoltrötta och inte riktigt vet vad de vill med sin framtid ännu.
En god kroppsfysik är en förutsättning för att orka med hästinriktningen. Att intresset
föll just på ridningen beror främst på att det krävs en viss kondition och smidighet för
att rida. Dessutom arbetar jag som ridlärare sedan många år. Förutom ridning ingår
också stalltjänst i undervisningen med tidiga morgnar, tunga lyft och långa dagar.
Ridsporten är en idrott som kräver ett harmoniskt samspel mellan ryttare och häst där
hästens kroppsfysik ofta ställs i fokus, medan man glömmer bort ryttarens. Okunskap
hos ryttaren är ett problem som inte bara drabbar ryttarens prestation utan även hästens.3
Tyvärr finns det endast en obetydlig mängd studier gjorda inom detta område. Lusten
att röra på sig avtar alltmer med stigande ålder.4 Många tillbringar sin tid framför TV:n
eller datorn. Forskarna är idag överens om att en stillasittande livsföring ökar risken för
en rad folksjukdomar som bl.a. högt blodtryck, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.5
Enligt livsmedelsverkets rapport ökar antalet elever med övervikt, dåliga kostvanor och
en allmän försämrad kondition. Studier har också påvisat att överviktiga och feta barn
1
www.ridsport.se. (2007-07-06)
Jordbruksverkets information nr.7-2006
3
Stiftelsen Svensk hästforskning.
4
www. sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?ctategoryID=18685
5
www. sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?ctategoryID=18685. (2007-07-03)
2
7
förblir överviktiga även som vuxna.6 Antalet elever ökar med övervikt och problem med
balansen vilket drabbar hästarna på ett negativt sätt. Utöver detta skolkar ett stort antal
elever på hästinriktningen från idrotten och samtidigt klagar de på problem med ryggar
och knän. Efter en veckas stalltjänstgöring har ett många elever även svårigheter att
orka med det övriga skolarbetet.
6
Björn & Örjan Ekblom Idrottshögskolan i Stockholm. Svensk Idrottsforskning Nr.4 – 2004.
8
2 Syfte
Projektets övergripande syfte var att studera elevernas uppfattningar om sambandet
mellan
ryttarens
kroppsfysik
och
ridningen.
I
studien
deltog
elever
från
Naturbruksprogrammets hästinriktning.
2.1 Frågeställningar
Vilken betydelse anser eleverna att en god kroppsfysik har för ridningen?
Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen?
Hur
uppfattade
eleverna
olika
pedagogiska
metoders
betydelse
för
kroppsfysiken?
Har eleverna förstått att ridningen påverkas av deras kroppsfysik?
För att besvara frågeställningar har jag använt mig av en enkät. De elever som
besvarade enkäten deltog i ett projekt, som genomfördes med hjälp av olika didaktiska
metoder och fysiska övningar samt observationer. Projektets avsikt var att förbättra
ryttarens kroppsfysik samt dess inverkan på hästen.
9
10
3 Litteraturöversikt
I denna studie har ryttarens fysiska hälsa inriktats på kroppsfysik som utgörs av styrka,
smidighet, koordination och kondition.7 Ridsport är en idrott där både ryttaren precis
som hästen måste ha en bra grundkondition för att orka. Även om det är hästen som
utför det största arbetet är det minst lika viktigt för den som sitter på ryggen att ständigt
under pågående rörelser bibehåller balansen och inte störa. En person som sällan tränar
eller har en låg kapacitet tappar orken och den funktionella förmågan, vilket även får
konsekvenser för vårt välbefinnande i vardagslivet. Enligt tidigare studier gjorda av
Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren från hippologenheten, SLU, visade
resultatet att det lönade sig träna upp sin balans för att förbättra sina prestationer i
ridningen.8
3.1 Ryttarens fysiska hälsa
Det som påverkar hälsan är oändligt många faktorer. Några viktiga omständigheter är:
Omgivande miljö
Arv - genetiska faktorer
Levnadsvanor – livsstil
Hälsa kan definieras med: Att må bra och att kunna ha tillräckligt med resurser för att
klara vardagens krav och för att förverkliga sina personliga mål”.9 I denna studie har
den fysiska hälsan fokuserats på levnadsvanor och livsstil som innefattas av
kroppsfysik.
Skolan ansvarar för att eleverna arbetar för djurens bästa samt kan verka för en god
fysik och psykosocialarbetsmiljö. Detta innebär att det är självklart att samtliga som
väljer hästinriktningen måste komma till insikt om vad som krävs för en hållbar
utveckling i framtida yrkesliv.10 Genom att inse avståndet till sitt nuvarande läge och
målet ökar möjligheterna att förbättra sina kunskaper.
Diskussioner förs ständigt i massmedia och i det dagliga samtalet om det försämrade
hälsotillståndet hos ungdomar av idag. Under tidiga tonåren sker en uppbyggnad av
7
Rydqvist, L- G, Winroth, Jan. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. S.16.
Pettersson, A – C, Sellergren, K. (2003). Hur påverkar ryttarens kroppsfysik prestationerna i hoppning?
9
Rydqvist, L- G, Winroth, Jan. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. S.16.
10
www.skolverket.se Naturbruksprogrammet.
8
11
skelettet därför är det av särskild vikt att ha någon form av daglig fysisk aktivitet. Enligt
Svensk Idrottsforskning räcker det 30 minuters promenad dagligen för att förbättra
hälsan.11 Kroppen är gjord för att röra sig vilket de senaste 100 åren har
industrialiseringen alltmer har ändrat på. Vi blir ännu mer stillasittande som därmed
leder till höga kostnader för samhället i form av välfärdssjukdomar såsom t.ex.
åldersdiabetes, hjärtinfarkt och högt blodtryck.12 Denna skrämmande statistik innefattar
även de elever som deltar i undersökningen. Därför är det av största vikt att få dessa att
inse sambandet mellan en god kroppsfysik och deras största intresse; ridning.
I ridningen blir det mycket svårt att nå ett bra resultat med en ryttare som inte orkar vara
följsam i varje rörelse för att ekipaget ska kunna bibehålla balansen. Människans
balanssinne är en samverkan mellan flera olika organ såsom hörsel och syn. I innerörat
finns sinnesceller som registrerar hörsel- och balansintryck. Informationen leds vidare
till hjärnan som nervimpulser genom balansnerven. Lillhjärnan samordnar all
information även den som kommer från syn- och muskelsinnet.13 Genom att träna mer
allsidigt kan denna process förbättras med olika balansövningar. Att t.ex. bli longerad
till häst utan att behöva koncentrera sig på någonting annat än sin egen sits och balans
är en väl beprövad metod som fungerar alldeles utmärkt. För detta behövs det en
medhjälpare som kan arbeta hästen i lina på en volt samt att hästen arbetar i en
ändamålsenlig form med ett rytmiskt arbetstempo. Här får ryttaren möjlighet att öva in
sin kinestetiska förmåga och fokusera på en sak i taget.
Problem med ridningen beror många gånger på att ryttaren inte har tillräckligt med
kroppskontroll. Det innebär onödiga spänningar som medför att hjälperna blir otydliga
till hästen. Att bara rida ger en ganska ensidig träning. Genom mer allsidiga övningar
kan balans samt koordination korrigeras. Syftet är att träna mer liksidigt för att utjämna
styrkeskillnader samt att förbättra för ridning särskilt viktiga muskelgrupper. Bålstyrka
behöver ryttaren för att kunna behålla sin kroppskontroll och sitta kvar i rätt position.
Bålen fungerar som en stabil bas för armar och ben. Genom att stärka mag – och rygg
muskler som är varandras antagonister förbättras stabiliteten. Några prov på övningar är
situps, ryggliggande benlyft som stärker magmusklerna och höftlyft som görs i liggande
Engström, Lars – Magnus. Svensk Idrottsforskning (nr. 4 – 2004)
www.sjukvardsradgivningen.se (2006-04-27). Motion / Motion och hälsa.
13
www.sjukvardsradgivningen.se (2007-07-09). Sinnen / hörsel och balans.
11
12
12
ställning förbättrar rygg, lår och säte.14 Ryttare som tränar upp sin kroppsfysik får
lättare att finna sin balans i kroppen. Det medför att reflexer och hjälper kan användas
med större sensibilitet i många situationer under längre tid utan att ryttaren blir trött.
Den mentala styrkan stärks vilket också skapar ett större förtroende mellan häst och
ryttare.15 Detta måste eleverna bli medvetande om för att engagera sig mer i fysisk
aktivitet.
Exempel på svagheter där ryttaren behöver träna upp sin balans och bålstyrka är::
Att hästen drar ryttaren ur sadeln som gör att positionen inte bibehålls.
Svårigheter att samordna hjälperna
Skador som inflammation i axlarna eller i ländryggen.
Med kompletterande fysisk träning kan dessa svagheter med stor trolighet elimineras.
Benstyrkan krävs för att ryttaren ska kunna rama in hästen med sina skänklar och
därmed inverka korrekt utan spänningar
Koordination är förmågan att samordna kroppens rörelser i relation till varandra och i
rätt förhållande till aktiviteten.16 Desto fler muskelgrupper som ingår i en rörelse och ju
fortare den ska utföras än viktigare är det att centrala nervsystemet snabbt kan utföra
dessa. Kyra Kyrklund som är en erkänd dressyr ryttare och tränare på internationell nivå
har skrivit en bok ” Dressyr med Kyra”. Där förklarar hon hur viktigt det är att lära in
rätt från början och hur svårt det är att lära om en felaktig rörelse. För att öva in en ny
rörelse behöver man repetera 100.000 gånger innan det blir befäst. Skulle ryttaren vara
tvungen att ändra en felaktig kroppsrörelse betyder det ytterligare 2.000 försök samt åter
100.000 till innan det blir en reflex. Därför är det av största vikt att eleverna får
möjlighet att lära sig de rätta grunderna i ridning från början och komma till insikt vad
som krävs.
3.2 Styrdokument
Naturbruksprogrammet är yrkesförberedande vilket ger möjlighet till att genomföra
hästskötarexamen som är av Hästyrkesnämnden (HYN) ett godkänt yrkesprov. Detta
14
Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare
Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare.
16
Ståhlberg, Ulla.(1996). Att lära barn rida.
15
13
medför att eleverna har större chans att efter utbildningen få arbete inom hästnäringen.
För vidare studier finns möjlighet att läsa på högskolenivå till hippolog som ger
behörighet att arbeta som t.ex. ridlärare. Hästinriktningen ska ge eleverna den kunskap
som är nödvändig för att tillgodose både människans och hästens behov. Likaså bär
skolan ansvaret för att eleverna får kunskap om djurs beteende och utveckling med
hästens bästa i fokus.17
Hästinriktningen handlar om att ständigt utveckla sina färdigheter till häst, samtidigt
måste man ha stora kunskaper kring hästen. Det innebär också att självkännedom hos
eleverna är nödvändig i sammanhanget för att kunna vidareutvecklas som ryttare.
Ridsport är en idrott som kräver smidighet, följsamhet, kondition samt en god egen
balans. Inom de flesta idrotter krävs en bra kroppsfysik. Ofta fokuserar ryttaren sig på
att få hästen i topptrim, men glömmer bort sin egen kropp.
I kursplanen för Ridning (se bilaga 4) anges att eleverna ska ”kunna arbeta säkert på
ett ergonomiskt och miljömässigt riktigt sätt”.18 De ska också kunna rida i alla gångarter
med kontroll och god egen balans.19 Likaså i kursen Idrott och hälsa A (se bilaga 5)
utpekas det att eleven ska ”kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika
arbetsmiljösammanhang”.20
I ett utav målen för Naturbruksprogrammet ska eleven få en helhet genom att de olika
kurserna integreras med varandra, både kärnämnen samt karaktärsämnen.21 Fysisk
aktivitet förbättrar både hälsan och studieresultaten. Detta har påpekats i mängder av
rapporter den senaste tiden. I en artikel från ”Ridsporten vill”, som ridsporten sponsrar,
påvisar man om vikten av en tidig allsidig träning hos barn för att utveckla motorik,
smidighet, styrka och kondition. Även prestationerna på idrottsbanorna förbättras likaså
vardagens krav.22 Detta medför att med ökad kunskap om vikten av vad en god
kroppsfysik har för ridsporten kan eleverna gynnas i rid- och idrottsämnena såväl som i
övriga ämnen.
17
www.skolverket.se Naturbruksprogrammet.
www.skolverket.se RID 1203 – Ridning.
19
www.skolverket.se RID 1203 – Ridning.
20
www.skolverket.se IDH 1201 – Idrott och hälsa A.
21
www.skolverket.se Naturbruksprogrammet.
22
www.ridsport.se/files/%b8cobd9e8-7e9d-4277-b446-369d74738a1b%7d.pdf- (2007-06-24).
18
14
3.3 Ridlära
Ridning är en komplex växelverkan mellan häst och ryttare i vilket man aldrig blir
fullärd. Detta samspel försvåras ytterligare av att träningstillfällena inte är sig lika från
gång till gång eftersom hästen, liksom ryttaren är levande varelser med vilja och humör.
Hjälperna är hur ryttaren inverkar på hästen under ridning. Det är ett samspel mellan två
individer som bygger på förtroende och ödmjukhet. Ekipaget behöver vara fysiskt och
psykiskt avspända för att inverkan från ryttaren ska fungera med liten kraft på ett
omärkbart sätt. Dessa hjälper (signaler, språk) samverkar, som hästen lärt sig att förstå
under längre tids utbildning. Dessa innefattas av: vikt (sits), skänklar och tyglar. Spö,
sporrar samt röst tillhör förstärkningshjälperna, vilka kan ibland bli nödvändiga då inte
övriga hjälper är tillräckliga.
Sitsen är hur ryttaren sitter till häst och den är av stor betydelsen för att hjälperna ska få
en avsedd effekt. Arbetet med att förbättra sin sits pågår hela tiden oavsett vilken nivå
man är på. Grunden till en stilla och mjuk sits är ryttarens mellandel. Den omfattas av
höften (bäckenet och sätesområdet) till ryttarens knä. Det finns olika typer av sitsar
beroende av vilken sorts arbete hästen ska utföra. Den lodräta sitsen är grundsitsen för
alla typer av sitsar. Den ger möjlighet till maximal inverkan och kallas också för
inverkanssits. I huvudsak används den vid dressyr och skolridning. Vid den optimala
sitsen ska ryttaren känna sina båda sittben samt skrevet som bildar en triangel medan
axel, höft och häl bildar en lodrät linje. Ryttaren ska sitta djupt i sadeln och mitt över
hästen. Vissa variationer kan förekomma beroende på ryttarens byggnad, där endast små
avvikelser godtas. För att bli följsam i hästens rörelser måste mellandelen vara avspänd
och stadig med elastiska men spända buk- och ländmuskler.23 Höfterna, bäckenet och
delar av ryggraden kompenserar med hjälp av musklernas tryck-, drag- och mothållande
energi de bärande och påskjutande krafterna. Om bäckenet inte fungerar som
stötdämpare kommer ryttaren att skjutas upp ur sadeln vid varje steg hästen tar.24 Detta
medför att ryttaren behöver träna de muskler som håller bålen och bäcken stadiga.
Genom situps tränas bukmusklerna vilka fungerar som mobilisatorer, det är muskler
som skapar rörelser. Även stabilisatorer krävs för att hålla emot krafterna i armarnas och
benens rörelser. Med en balansboll på rörligt underlag kan detta tränas upp.25
Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta. (2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
24
Hempfling, Klaus Ferdinand. (1997). Dansa med hästar.
25
Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare.
23
15
Vikthjälper bygger på att alla levande varelser försöker att behålla sin jämvikt. Häst
och ryttare har olika tyngdpunkter som kan förskjutas åt avvikande håll, då uppstår en
obalans. Vid långvarig instabilitet kan förslitnings skador uppstå hos hästen. Om
ryttaren sitter snett måste hästen kompensera detta som på sikt ger hästen onödiga
problem i både leder och skelett.26En ryttare med dålig balans och följsamhet skapar
med all sannolikhet defekter på hästen. Därför krävs en god kroppskontroll och även en
god statisk styrka för att upprätthålla balansen. I många situationer krävs en bra balans
exempelvis för att inte ramla av hästen. Vid vändning till t.ex. höger kan ryttaren flytta
sin egen tyngdpunkt genom att sänka sitt högra knä och för fram höger höft något. Om
däremot ryttaren lutar sig åt höger hamnar vikten istället åt motsatt håll. Detta
förutsätter att ryttaren har en korrekt sits så att hästen känner av omfördelningen vikten.
Villkoret för att hästen ska kunna utföra olika gymnastiska rörelser och orka utföra
tekniska rörelser på bästa sätt är att ryttaren kan behärska sin vikt och balans. Hästen är
ett levande väsen vilket kräver en ryttare med god balans och följsamhet i varje rörelse.
Skänkeln kan indelas i över- samt underskänkeln. Överskänkel är från lår till knä som
ger stadgan i sitsen, medan underskänkel är från knä till ryttarens fot.27 Låren ska ligga
tätt intill sadeln med en lätt omvridning. Knäna ska peka snett framåt utan att knipa.
Underskänkeln med vadens insida ligger intill hästens mage utan att klämma, foten
fjädrar med en sänkt häl och tårna något pekande framåt utåt. Underskänkeln inverkar
med olika signaler såsom: framåtdrivande, sidförande, reglerande och mothållande samt
böjande. Om hästen ska kunna skilja på de olika signalerna måste ryttaren ha ett stadigt
skänkelläge med ett normalläge som utgångspunkt och utan att pressa. För att
skänkelläget ska bli stabilt måste bäckenet som är sammanhängande med ryggraden
vara rörligt och avspänt för att ta emot de rörelser som hästen producerar. Överkroppen
bör hållas still med axlarna i samma höjd. Det gör att överkroppen tillsammans med
benen ser ut att vara nästan stilla.28
Tygelhjälper inverkar ifrån ryttarens hand via tygeln till hästens mun. Med olika tryck
på bettet enkel eller dubbelsidigt samt med differentierade tygeltag och med en mjuk
Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
27
Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
28
Hempfling, Klaus Ferdninand. (1997). Dansa med hästar.
26
16
och avspänd hand får hästen att uppfatta signalerna rätt. 29 För att utföra tygelhjälperna
korrekt krävs det både känsla och rätt teknik. Dessa omfattas av: förhållande-,
eftergivande-, ledande-, understödjande-, mothållande- och reglerande-, uppresande-,
ställande- samt överstrykande- tygeltag. Överarmarna är från axlarna till armbågen. De
bör hänga avspänt utmed ryttarens kropp. Underarmarna och tygeln ska bilda en rak
linje till hästens mun. Händerna ska hållas burna med tummen som högsta punkt och
lätt omvridna. Handlederna ska bukta något utåt med händerna slutna runt tygeln utan
spänningar.30 Även korrekta tygelhjälper är beroende av en god bålstabilitet som utgör
basen för armar och ben. Bålen består av ryggen, bäcken och skuldergördeln (två
nyckelben och två skulderblad) som vilar på bröstkorgens övre del. Genom
skulderbladets muskler fästa i ryggens mittdel hålls armarna upp i skuldergördeln vilket
medför stor flexibilitet.31
Takt och tempo är en känsla som den ridande ska kunna behärska. Känslan för rytm
och takt är viktig. Det kan liknas vid pardans där båda måste hålla samma takt.
Skillnaden är att tempot kan varieras i de olika gångarterna som t.ex. arbetstrav till
mellantrav. Tempo är antal meter hästen tar per minut. Ökning av tempot sker genom att
bäckenet skjuts framåt med en impulsartad skänkelhjälp, överkroppen förs något bakåt
för att producera mer kraft bakifrån. Det innebär att hästen ökar steglängden men ska
alltid behålla sin takt oavsett vilket tempo som rids. Vid en minskning förblir bäckenet
passivt, överkroppen lutas minimalt framåt och skänkeln ger impulser växelvis.32
Takten är som rytmen i musiken och är hur många steg hästen tar per minut.
3.4 Hästens fysiska hälsa
Hästen är ett gräsätande stäppdjur som från början var ett bytesdjur. Därefter har
människan tämjt den för att använda den till drag- och riddjur. Utvecklingen har inte
förberett den för att bära ryttare eller dra vagn. Därför är det av största vikt att man har
de nödvändiga kunskaperna för att bygga upp hästens skelett och muskulatur.
29
Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare.
31
Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare
32
Hempfling, Klaus Ferdninand. (1997). Dansa med hästar.
30
17
Håkan Lundell som är kiropraktiker har tillsammans med Eva Berglund kommit ut med
en ny bok ”Vad är det för fel på hästen? – en bok om kiropraktik på häst”. Där belyser
författarna problemet om sneda hästar och ryttare. Håkan Lundell skriver att 70-80 % av
alla hästar har SI – ledproblem och jämför detta med en bil som är sned i ramen.
Snedheten beror på leder som fäster i hela bakdelens skelett mot ryggraden via två små
ledytor. Symptomen är allt från hästar med hältor, ryggont till dåligt lynne. Håkan
efterlyser tillräcklig forskning i ämnet och kan inte förklara varför hans behandlig
fungerar på sina patienter. I boken beskrivs också ryttarens snedhet som ett allvarligt
dilemma som förvärrar många hästars besvär. Här poängterar Lundell också hur viktigt
det är med att ryttaren själv är noga med sin kroppsfysik.
3.5 Tidigare forskning
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med professor Linda Keeling och
lärare från Hästsportens Folkhögskola på Strömsholm startat ett projekt under 20062007 om hur man förbättrar ryttarens sits. Dressyrlärarna är Agneta Aronsson, Marianne
Essen och lärare i pedagogik Mari Zetterqvist – Blockhuis.33 Syftet med projektet är att
hitta avvikande sitsar och att rätta till dessa med hjälp av ett träningsprogram. En
sjukgymnast (Pia Tillberg) samt rörelseforskaren och sportläraren Eckart Meyners som
också är upphovsmannen till Balimo balanspallen har deltagit i studien. (Balimo är en
pall som ger ryttaren möjlighet att öva upp både sin balans, kroppskontroll samt
inverkan). Tio hippologstudenter deltog vilka red tre hästar var i ett standardiserat
dressyrprogram. Man fann hela sexton olikheter i ryttarnas sitsar bara när det gäller
mellandelen. Genom att fylla i ett frågeformulär om de upplevde någon smärta eller
snedhet när de red kunde Pia Tillberg undersöka om det fanns några fysiska problem.
Undersökningen visade att flera av dem hade ont när de red och blev trötta efter att ha
ridit tre hästar. Ritterna videofilmades av Pernilla Wahlqvist för att se hur hästarna
påverkades. Deras uppförande studerades och det visade sig att de reagerade olika på
vem som satt i sadeln. En forskningsassistent från Holland hjälpte till med mätningar av
hästarnas hjärtfrekvenser.
Nästa steg var att göra om samma procedur med tjugo elever från den ettåriga
Ridinstruktörskursen på Strömsholm. En panel fick fylla i ett protokoll där man
33
www.stromsholm.com/website1/sd_page/65/1/index.php? (2007-07-04).
18
antecknade eventuella avvikelser i sitsen. Därefter delades ryttarna in i slumpmässiga
grupper, en försöks- och en kontrollgrupp. Varje dag under en nio veckors period måste
de som ingick i försöksgruppen lova att utföra övningar som Mari Zetterqvist –
Blockhuis, Dr. Eckart Meyners och Ulf Johansson tränare (även författare till boken
”Ryttare är idrottare”) hade utformat. Eleverna i kontrollgruppen fick däremot avge
löfte om att inte utföra någon extra träning.
Analysen från studien väntas klar någon gång under hösten -07. Blir utfallet positivt går
arbetet vidare i större skala på fem olika ridskolor runt om i landet.34
En studie om ryttarens fysik i hoppning gjordes år 2003 genom hippologenheten, SLU,
där två studenter Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren undersökte ”Hur
påverkar ryttarens kroppsfysik prestationen i hoppning”. De ansåg också liksom många
andra att man till största delen fokuserar på hästens fysik och glömmer bort ryttarens. I
de flesta övriga idrottsgrenar är det en självklarhet att ha en god kroppsfysik. Ett ridtest
i hoppning utfördes med en domare som bedömde ryttarnas sits mellan och över hinder
samt hur de inverkade på hästen, balansen, vägval, rytm, tempo och slutligen allmänt
intryck. Även ett test utan häst utfördes där man kontrollerade ryttarnas kroppsfysik och
deras styrka, balans, koordination samt spänst.
Författarna skriver om betydelsen av färdigheter och egenskaper som påverkar
prestationsförmågan i ridningen. De är sju olika förmågor som är avgörande för hur
resultatet blir.
Psykiska (ex. motivation, humör, självförtroende, kunnande)
Fysiska (ex. uthållighet, styrka, snabbhet)
Koordination (samordna sina rörelser i förhållande till varandra)
Tekniska (ex. lösa en rörelseuppgift)
Sociala (ex. samarbeta, vara ödmjuk, tåla påverkan från andra)
Taktik (hur man väljer att göra för att uppnå bästa resultat)
Teknik (hur man utför saker, en samverkan av många små egenskaper)
En ryttare som blir fysiskt trött blir också psykiskt trött detta påverkar i sin tur ridningen
och hästen. Hjälperna blir onyanserade och okänsliga. Man måste ha en god fysik för att
34
http:// www.srtomsholm.com/website1/sd_page/65/1/index.php? (2007-07-04)
19
orka inverka på rätt sätt. Svaret visade att hade man ett bra resultat på fystestet så var
även balansen i hoppningen oftast god. Även här kunde man påvisa hur viktigt det var
med en bra sits och vikten av en gynnsam bålstyrka. Det viktigaste var hur ryttaren red
mellan och fram till hindren och inte över hindren. Rid erfarenheten påverkade också
utgången av undersökningen. De som red ofta tränade upp sin förmåga och fysik medan
de som var mindre rutinerade kände sig mer osäkra för att rida okända hästar Vilket
medförde onödiga fysiska och psykiska spänningar. Resultatet av undersökningen
visade att det fanns ett samband mellan god kroppsfysik och hoppning. Genom att träna
upp sin balans förbättrar man också sin ridning.
3.6 Motivationsteori
Inlärning är en process som hör till interaktion mellan individ och omgivning. Det
betyder att dialogen mellan läraren och mottagaren måste vara öppen för att nya
kunskaper eller erfarenheter ska kunna genomföras. Enligt Maslows (1908-1970)
behovshierarki är det vissa grundläggande behov som måste uppfyllas för att individuell
motivation för inlärning ska gynnas. Människan är en varelse som ständigt utvecklas
och som hela livet strävar efter att förverkliga sig själv och utveckla sin personliga
frihet.35 De faktorer som påverkar viljan att ta in kunskap enligt Maslows teori är:
1. Existentiella behov: mat, sömn och syre
2. Fysisk trygghet: ej rädd eller utsättas för faror
3. Relationsbehov (sociala): tillhörighet, kärlek och gemenskap
4. Identitet: känna eget värde
5. Behov av självförverkligande: egen utveckling 36
35
36
Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna, Ekelunds Förlag AB.
Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna, Ekelunds Förlag AB.
20
Dessa omständigheter inverkar även på möjligheterna att förbättra ridningen. Genom att
omformulera de fem olika nivåerna och anpassa dem till ridningen kan tydliga
jämförelser göras om hur ryttarnas motivation berörs.
1. Trötta elever som inte har kondition eller tillräcklig uthållighet inverkar otydligt
på hästen.
2. Ryttare som är osäkra eller rädda för hästen får en högre spänningsnivå, vilket
gör att hjälpgivningen blir oklar.
3. Att känna samhörighet och trygghet med klassen (gruppen), läraren och hästen
påverkar inlärningen positivt. Detta medför att ryttaren kan slappna av och
följsamheten ökar.
4. Eleven tar ansvar för sina uppgifter och sitt eget lärande. Läraren
individanpassar övningarna.
5. Ryttaren
får
möjlighet
att
vidareutveckla
egna
intressen
och
sin
uttrycksförmåga. Detta skapar ett bättre självförtroende som gynnar ridningen. 37
37
Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna, Ekelunds Förlag AB.
21
22
4 Metod
I detta kapitel beskrivs den forskningsmetod som har använts i studien. Vidare redovisas
även avgränsningar och urval av elever. Dessutom presenteras projektets genomförande
med
olika
didaktiska
metoder
och
övningar,
samt
utformningen
av
enkätundersökningen.
4.1 Forskningsmetod
Fenomenografi är en vetenskapsteori som påvisar skilda sätt att uppfatta ett fenomen.
Ference Marton (f.1939), professor i Göteborg startade tillsammans med Lennart
Svensson, professor i Lund på 1970-talet INOM – gruppen. Vilket står för IN – lärning
och OM – världsuppfattningen. Genom att beskriva uppfattningar och fenomen inom
pedagogiken (faino= bringa i dagen, grafi = beskriva, grek.) och sedan analysera i form
av kategorisering kan man därmed se likheter och skillnader i uppfattningar.38
Fenomenografi arbetar med uppfattningar av något som är en djupare dimension än om
något. Metoden baseras på kognitivt tänkande.
Denna form av teori ger möjligheter att kunna studera elevers uppfattningar om hur det
är, oavsett om det är riktigt eller felaktigt. Fenomenografiska undersökningar arbetar
också med uppgiftsbaserat lärande.39
4.2 Avgränsningar
Ur genus perspektiv är denna analys begränsad till endast flickor som går kursen ridning
med en ålder mellan 16 -19, på ett Naturbruksgymnasium. Det är en relativt liten skola
med då cirka 110 elever, varav 30 stycken hade valt hästinriktningen. När
undersökningen genomfördes fanns det inga pojkar som hade sökt denna inriktning.
Hästsport utövas till största delen av kvinnor, så även inom yrket. Andelen elever i
undersökningen var från början åtta st. åk.1, sex st. åk.2 samt fyra st. åk.3 (n=18) som
deltog på frivillig basis.
38
39
http://sv.wikipendia.org/wiki/Fenomenografi.(2007-06-30).
Egidius, Henry. (2003). Pedagogik för 2000 – talet.
23
4.3 Val av metod
Studien grundar sig på människors individuella upplevelser och uppfattningar om sin
verklighet. Metoden är kvantitativ med enkäter som utgörs av slutna frågor som utgår
ifrån syftet, för att på så vis få reda på elevernas tankar och åsikter. Svaren samlades in
för att bearbetas och redovisas i resultatavsnittet, vilket ligger till grund för de slutsatser
som dras. Målet med en enkät var att kunna kartlägga elevernas bakgrund samt hur de
uppfattade de olika didaktiska övningarna och hur det påverkade ridningen. Jag valde
enkäter med färdiga svarsalternativ därför att det gav större möjligheter att på bästa sätt
jämföra och tolka svaren med varandra. Även observationer från ridlektionerna med
videodokumentationer samt egna reflektioner gjordes.
4.4 Urval
Projektet pågick under vårterminen -07 på Naturbruksprogrammet som innefattades av
tre årskurser vilka hade ridning på schemat. Fjorton elever (n=14) genomförde slutligen
studien. Bortfallet var störst i årskurs 2 med tre stycken och en i årskurs 3. Årskurs 1 var
den klass som fortfarande gick grundkursen i ridning(se bilaga 3).40 Det innebar att de
red ena veckan och hade körning med häst den andra. När är grundkursen var avslutad i
årskurs två valde eleverna körning eller ridning. De övriga valde ridning som är en
fortsättningskurs (se bilaga 4).41 Ridsporten utövas till största delen av flickor likaså på
hästinriktningen. Projektet bestod endast av flickor i åldrarna 16-19 år. Årskurs 1 red en
gång varannan vecka, årskurs 2 en gång varje vecka och årskurs 3 två gånger i veckan
enligt skolschemat.
Skillnaden mellan eleverna var relativt stor gällande kunskapsnivån inom ridningen.
Därför att en del red varje dag med egen häst och tävlade i lätta klasser upp till LA
dressyr eller hoppade 110 cm (vilket betyder att det är de svåraste klasserna på lätt
nivå). Några elever red endast på skolans hästar under lektionstid, men hade ridit
tidigare
på
ridskola.
Dessa
hade
ingen
tävlingserfarenhet.
Endast
en
i
undersökningsgruppen var på en mer eller mindre nybörjar nivå, vilket innebar att hon
endast suttit till häst ett fåtal gånger.
40
41
www.skolverket.se RID 1204 – Ridning och körning grundkurs.
www.skolverket.se RID 1203 Ridning.
24
4.5 Projektet
Målet var att utveckla elevernas ridning och insikterna runt hästen så att de på så vis
kunde förbättra sina resultat samt uppnå kursmålen.
Eleverna ska få kunskap inom verksamheten om vilka omständigheter som berör hälsan
samt kunna verka för en god fysik.42 I projektet ingick följande delar:
En hälsoundersökning
Ett konditionstest, för att sedan göra en uppföljning efter terminens slut.
En föreläsning av sjukgymnast
Ett träningsschema för att öka konditionen
Anpassade övningar för att öka smidigheten
En uppföljning av konditionstestet
En enkät om ”Livsstil” (se bilaga 1)
Enkäten gjordes på eleverna som gav bakgrundsfakta. Innehållet på dessa frågor var
fokuserade på ett mer övergripande plan. Hur man använder sin tid, vilka värderingar,
mål och hur de ansåg de olika fysiska övningarna hade för inverkan. Samtliga
medverkande i utredningen är anonyma, detta medförde att chansen ökade för att kunna
få uppriktiga svar.
Tiden för projektet var begränsat till vårterminen, som dessutom innehöll både sportoch påsklov samt extern APU (arbetsplats förlagd utbildning) för årskurs 2 – 3 i fem
veckor, medan årskurs 1 hade skolförlagd APU (intern). För att projektet skulle kunna
fullföljas fick varje elev ett träningsschema, där de kunde fylla i sin dagliga motion. Det
innebar allt från promenad till löpning eller dyl. Dessutom erhölls ett förslag på
gymnastikövningar där det fanns möjlighet att bättra på sin smidighet och stärka sin
bålstyrka.
4.5.1 Skolhälsovården
Skolsköterskan inledde med en hälsoundersökning på samtliga deltagande. Alla fick
fylla i personuppgifter om, kost, motion, ANT (alkohol, narkotika, tobak) samt om
trivseln i skolan och på fritiden (se bilaga 2). Med hjälp av skolhälsovården kontaktades
42
www.skolverket.se Naturbruksprogrammet.
25
en sjukgymnast som kom till skolan för att hålla en föreläsning om fysisk hälsa. Detta
gav eleverna kunskap om hur muskler och skelett fungerar. De fick även ta del av en
artikel gällande ryttare, kost och motion där de gavs tips om hur man bör träna för att
orka hålla koncentrationen uppe under hela ridlektionen.43 Precis som hästen måste även
ryttaren vara i form för att prestera bra.
4.5.2 Konditionstest
Genom att stärka konditionen ökar den fysiska uthålligheten. Följden blir att ryttaren
kan inverka mer fördelaktigt på hästen. Till en början fick eleverna göra ett
konditionstest i form av ett steppingtest som används på aeorobik träning. Övningen ger
en bra uppfattning om allmänkonditionen. I testet användes en trappavsats inte högre än
20cm. Eleverna fick kliva upp 24 gånger i minuten i tre minuter, sätta ner hela foten
varje gång mot golvet. Därefter vila i 30 sek. och sedan ta pulsen. Genom att räkna
slagen i 15 sek. och multiplicera med 4 fick man fram pulsen per minut. Med hjälp av
en tabell kunde jag läsa av resultatet på personen ifråga (se bilaga 6). Konditionstestet
kontrollerades även i slutet av projektet för att se om några skillnader uppvisades.
4.5.3 Fysiska övningar
Eftersom tiden var begränsad och för att ett snabbare resultat skulle kunna redovisas
fick eleverna några smidighetsövningar att träna på egen hand. Syftet var att öka
smidigheten, balansen och styrkan för att därmed bättra på ridningen. De uppgifter som
delades ut var:
Situps för att träna bukmusklerna och stärka bålstabiliteten
Stå med foten på ett trappsteg och pressa hälarna nedåt, stretchar vadens baksida
Lägga ena benet på en bänk och luta sig framåt, stretchar höftens framsida
Sitt ner på golvet med raka ben och helt isär, försöka att nå stortån växelvis
höger och vänster fot. Denna övning stretchar höftens insida.
Bröst- och skulderbladsmuskeln övas genom att man placerar underarmen mot
en vägg och pressar bröstet framåt.
43
Häst & Ryttare (1/07). Vältränade rider bättre.
26
Ligga på knä ihoprullad till en boll med armarna sträckta framåt, räta därefter ut
ryggen. Detta för att släppa spänningar i axlar och rygg.
Övningarna är hämtade ur boken ”Ryttarens sits och balans” utgiven av Svenska
Ridsportsförbundets förlag skriven av Mari Blockhuis och Agneta Aronsson.
4.5.4 Videodokumentation
En av de didaktiska redskap som användes var en videokamera. Observationer från
ridlektionerna i form av videodokumentation gjordes, med genomgång tillsammans
efter lektionen. Där kunde eleverna själva på ett analytiskt sätt se sin sits, balans,
inverkan och följsamhet. Följden blev att ridningen tydliggjordes bättre i form av rörliga
bilder som kunde spelas upp igen om behov fanns. Alla elever fick möjlighet att
reflektera och uttrycka sina uppfattningar om ridningen och därmed ökade inlärningen.
4.5.5 Avslappningsövningar
Ryttaren bör vara fysiskt och psykiskt avspänd därför att humör, motivation och
koordination påverkar ridningen. Vid några tillfällen prövades den mentala styrkan i
form av avslappningsövningar. En CD – skiva spelades upp, (”Ryttarens sits och
balans”,44) innehållande träningsprogrammet muskulär avslappning innan ridningen
påbörjades. Sittandes på en stol fick eleverna träna andnings teknik. Övningen startade
med att först hålla andan för att därefter andas ut och ta djupa långsamma andetag.
Därefter tränades den muskulära avslappningen. Alltför spända muskler hämmar
prestationsförmågan. Musklerna blir ibland så spända att det är svårt att medvetet mjuka
upp dem. Genom att dra samman hela muskelgrupper för att sedan slappna av ökar
koordinationen. I avslappnat tillstånd föreställer du dig att du rider och ger de rätta
hjälperna till din häst, via guidade instruktioner. Det leder till en programmering av
hjärnan och ditt undermedvetande. Här lagras sedan det som man har tränat på liknande
sätt som när ryttaren sitter till häst. Detta medför ökad rörlighet genom sänkt
spänningsnivå i kroppen. Vilket i sin tur ger en mer lösgjord och harmonisk häst, då
ryttaren kan rida med ökad kroppskännedom och förfinade hjälper.
44
Nordin, Meg och Widerdal, Mikael. Ryttarens sits och balans. www.horseinmind.com
27
4.5.6 Balimo
För att öva upp den kinestetiska förmågan och koordinationen i ridningen hade en
specialutformad pall köpts in från Tyskland. Den liknade en pianostol men med en
rörlig sits. Den är skapad av Eckart Meyners, sport lärare på Sports University i
Tyskland, tillsammans med Hannes Müller, chef för Deutsche Reitschule, för att
förbättra sitsarna hos de tyska ryttarna. Genom att frekvent träna med den s.k. ”Balimo”
pallen (= BALans In MOtion) är syftet att utveckla en bättre känsla, balans samt att
återfå och öka flexibiliteten i höft och bäcken. Ryttarens mellandel innefattas av höften
till knäet. Den är en utav de viktigaste förutsättningarna för en effektiv och riktig sits.45
Vilket medför att hjälpgivningen till hästen blir tydlig. Meyners har skapat en checklista
med ett sexpunktsprogram för ridlärare och tränare som en hjälp till en bra sits och
position. Målet är att utveckla ryttarens kroppsmedvetenhet så att hon känner och vet
hur hon ska göra. De sex punkterna är:
1. Huvudet vilket ska hållas naturligt och med nacken avspänd.
2. Bröstbenet. Överkroppen ska kunna vridas till båda sidor utan att resten av
kroppen följer med.
3. Reflexer hos muskler och senor. Fyra punkter hos ryttaren behöver masseras
för att bli avspända: musklerna på axlarna, under armarna, på insidan av låret
och vid ljumskarna.
4. Korsleden ska vara mjuk och böjlig.
5. Bäckenet ska kunna rörligt och avspänt för att inverka rätt på hästen. Det
tränas på Balimo pallen.
6. En aktiv skänkel. Den ska framåt och tillbaka istället för från och till hästen.46
45
Tibblin, Bo. (1988). Ridlära.
Zetterqvist – Blokhuis, Mari, Aronsson, Agneta.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda för
ridlärare och ryttare
46
28
Eleverna turades om att sitta på pallen (se figur 5.3.6.1). Genom att tippa bäckenet
framåt, bakåt, till vänster och till höger (klockan 6, 12, 3 och 9), tränades ryttarens
bäckenrörelser upp vilket medför en ökad följsamhet.
Figur 5.3.6.1 Balimo, den rörliga pallen.
4.5.7 Longering
Longering (sitsträning till häst på lina) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för
att utveckla sits, balans och följsamhet. För att det ska få en positiv effekt krävs det
en rutinerad häst som kan arbeta på volt i en jämn rytm och takt. Dessutom i en
sådan form att den kan bära upp ryttaren med sin ryggmuskulatur på ett
ändamålsenligt sätt med tämligen mjuka gångarter. En medhjälpare behövs som
håller hästen i linan utrustad med handskar och långpisk som reglerar tempot samt
storleken på volten. Linföraren befinner sig i mitten på en volt och för hästen runt
medan ryttaren sitter på, fokuserad på sig själv. Hästen är försedd med träns och
sadel (helst dressyrsadel), gärna med ett handtag på framvalvet som ryttaren kan
använda vid behov. Ett par inspänningstyglar fästes i sadeln till bettet vilket gör att
hästen kan arbeta i rätt form och därmed ökar också chansen för ryttaren att sitta
korrekt. Tyglarna snurras och binds upp med hjälp av käkremmen på tränset.
Benskydd runt om är att rekommendera för att utesluta eventuella strykskador.
Ryttaren ska använda hjälm och ha ett par bekväma ridbyxor samt handskar för att
29
undvika skavsår. Övningarna växlas mellan de tre olika gångarterna, skritt, trav och
galopp. För att träna upp ryttarens koordination användes drillövningar vilket ökar
förmågan
att
koppla
ihop
olika
hjälper
samt
koncentrationen
och
uppmärksamheten. Följande exempel prövades:
Båda händerna över huvudet
Händerna i midjan
Höger hand på huvudet – vänster arm rakt ut
Händerna till tygelfattning (d.v.s. som ryttaren håller tygeln)
Höger hand på framvalvet och vänster hand på bakvalvet
Armarna rakt ut – rakt fram – rakt upp
Innerhanden klappar hästen på korset eller halsen
Innerhanden på framvalvet och ytterhanden rakt ut
En annan övning var lättridning i trav utan stigbyglar vilket för bättrar ryttarens balans
och stärker benmusklerna. Taktridning var ytterligare en uppgift som tränar upp känslan
för takt och balans. Genom att rida lätt och stå upp två steg, sitta ned ett, stå upp två steg
osv. Denna övning genomfördes även i galopp. Blind ridning lär upp känslan och
balansen för hur hästen rör sig. Ryttaren blundar och känner hästens rörelser medan de
ovannämnda drillövningarna tränades.47
4.6 Utformningen av enkät
Frågorna i min enkätundersökning ”Livsstil” (se bilaga 1) innefattades av huruvida
eleverna uppfattade de olika övningarna och om de hade förstått sambandet mellan en
god kroppsfysisk och ridningen. Livsstil är ett generellt begrepp som omfattar frågor
om hur man använder sin tid samt vilka värderingar man har.48 Enkäten (se bilaga 1)
bestod av totalt åtta frågor som utformades så enkelt och kort som möjligt med givna
svarsalternativ att kryssa i, för att bibehålla elevernas intresse. Långa och mer krävande
frågeformulär skulle ta längre tid. Detta medförde att ungdomarna kunde besvara
frågorna under lektionstid och på så sätt minskade bortfallet. I vissa frågor där
svarsalternativen kunde anses som diffusa diskuterades detta med eleverna, så att alla
47
Blockhuis, Mari och Aronsson, Agneta. (2005). Ryttarens sits och balans. Svenska Ridsportsförbundets
förlag.
48
Rydqvist, Winroth. (2004). Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion.
30
kunde komma överens om innebörden. Resultatet samlades in för att sammanställas och
därefter presenteras i ett cirkeldiagram (se resultat).
Svaren i enkäten 1och 3 gav bakgrundsfakta till hur ofta man red och motionerade, som
påverkade den fysiska hälsan i form av kondition. I fråga 2 vilket mål eleverna hade
med sin ridning berörde motivationen till att vilja förbättra sina resultat. Vidare ville jag
få fram vilken av de pedagogiska metoderna som ryttarna ansåg utvecklade deras
ridning. Syftet var att ta reda på om de förstod sammanhanget mellan ryttarens
kroppsfysik och hur det inverkade på ridningen.
4.7 Studiens tillförlitlighet
Validiteten av denna studie är vag, då deltagarna var från samma skola, endast flickor
och med ett litet antal. De elever som medverkade hade en hög ambitionsnivå och
många hade egen häst. Detta påverkade resultatet i positiv riktning gällande
kroppsfysiken. Med en kontrollgrupp hade resultaten kunnat jämföras och på så sätt
hade validiteten ökat. Likaså är reliabiliteten i projektet oviss, därför att eleverna utförde
de kroppsfysiska övningarna till största delen på egen hand efter skoltid. Detta
medförde att det inte gick att granska om deltagarna verkligen utförde övningarna enligt
överenskommelsen. Följden blev att studien inte är helt tillförlitlig.
4.8 Etiska överväganden
Deltagarna gav sitt samtycke till att medverka i projektet. Samtliga fick en skriftlig
förhands information som skulle skrivas under innan det påbörjades. Rektor, föräldrar
och 18 elever från årskurs 1-3 vilka berördes av projektet informerades. För de elever
som var under 18 år lämnade målsman sitt medgivande.
Eftersom enkätundersökningen berörde elever som ingick i en forskning måste hänsyn
tas till individen. Därför var mina frågor slutna för att skydda mot eventuella
kränkningar eller annan skada. Syftet med forskning är att förbättra och utveckla
kunskaper och metoder.
31
32
5 Resultat
Målinriktning och inställning hade stor relevans för elevernas motivation att vilja lära
och ta del av undersökningen. Metodval samt målsättning styrs av kunskaper,
färdigheter och attityder från individens tidigare erfarenheter.49 Det viktigaste är att
eleverna förstår syftet med en god kroppsfysik och därigenom begriper vad de behöver
uppnå. Svaren från enkäten ligger till grund för resultatet som presenteras i form av ett
cirkeldiagram. Antalet deltagande elever var fjorton stycken (n=14).
5.1 Resultat från enkätundersökningen
Hur ofta eleverna red i veckan hade betydelse för resultatet eftersom ridning ökar
konditionen. Orsaken till detta är att ridsport är en idrott. Trots detta behöver en ryttare
träna mer allsidigt för att bli smidig och hålla orken samt koncentrationen uppe under
hela ridpasset.50
1. Hur ofta rider du?
varannan
vecka; 2
en gång i
veckan; 1
varje dag; 8
varannan vecka
en gång i veckan
två gånger i veckan
två gånger i
veckan; 3
varje dag
Figur 5.1 Hur ofta eleverna rider per vecka, n=14
De som red dagligen var åtta stycken av eleverna. Eftersom ridsport är en fysisk
aktivitet påverkas kroppsfysiken i form av ökad kondition. Att det är ett så pass stort
49
Vuxen utbildning. (2007-10-21). Inlärning?
http://chapman.karlskrona.se/~dj/distans/vadarinlarning.html
50
Johansson, Ulf. (2006). Ryttare är idrottare.
33
antal som red varje dag beror på att många av dem som deltog i undersökningen hade
egen häst. De övriga sex var beroende av hur mycket ridning som var avsatt på
skolschemat. Förutsättningarna mellan eleverna skiljer sig en hel del för att kunna nå
kursmålen. Vilket medför att det krävs en förmåga av läraren att anpassa
undervisningen till elevernas färdigheter.
2. Vilka är dina mål med ridningen?
förbättra min
sits och
hippologen; 4 vet ej; balans; 4
vet ej
förbättra min sits och
balans
tävla
hästskötarexa
men; 10
tävla; 10
hästskötarexamen
hippologen
Figur 5.2 Elevernas mål med sin ridning, n= 14. Antal svarsmarkeringar= 28.
Svaren i fråga 2 påvisar att samtliga elever som deltog i undersökningen hade någon
form av mål med sin ridning. Med tydlig målinriktning ökar också motivationen. Flera
gav mer än ett svar. Majoriteten valde tävling eller hästskötarexamen (=yrkesexamen
för hästskötare) som viktigaste mål. Att även förbättra sin sits och balans vore ett mål
alla borde sträva efter oavsett hur mycket man rider, vilket endast fyra stycken svarade.
Har inte ryttaren tillräckligt bra sits kan man inte heller inverka korrekt på sin häst.
Detta skulle medföra att tävlingsresultaten kunde förbättras, så även betygsmålen om de
hade förstått sambandet av sitsens betydelse för ridningen.
Hästskötarexamen är ett yrkesprov som är av HYN (hästyrkesnämnden) godkänt prov.
Ett utav målen med hästinriktningen är att få eleverna att klara av detta. De förbereds
noga och får pröva på hur det går till innan de skickas till det verkliga provet. På så sätt
får samtliga kunskap om avståndet till sitt nuvarande läge och målet vilket ökar
34
möjligheterna att förbättra sina kunskaper innan det blir aktuellt för yrkesprovet som är
frivilligt.
Hippologen är vidare studier på högskolenivå som startades år 1994 genom SLU
(Statens Lantbruks Universitet). Den är tvåårig med det första grundåret på Flyinge. Här
finns möjligheter att utbilda sig till t.ex. stallchef eller ridlärare. De studenter som väljer
ridlärare studerar vidare på Strömsholm. Målet är att de efter utbildning ska kunna
arbeta på olika ridskolor och där kunna undervisa elever i olika åldrar samt skilda
utbildningsnivåer.
3. Utövar du någon form av motion på din fritid, förutom ridning?
aldrig ;
sällan; 1
varje dag; 5
aldrig
sällan
ibland
varje dag
ibland; 8
Figur 5.3 Hur eleverna motionerar på sin fritid, n= 14
Nästan alla förutom en utövade någon form av daglig motion på sin fritid. Ridning
ingick inte, men allt från promenader med t.ex. hunden till annan form av idrott var
inräknad. Träningsformerna kunde skilja sig avsevärt mellan individerna. Att skaffa sig
kondition i mindre omfattning har även betydelse för kroppsfysiken och ridningen. De
som är fysiskt inaktiva och börjar motionera är också de som förbättras mest. 51 Detta är
en form av friskvård där alla aktiva åtgärder främjar hälsan främst på individ- och
gruppnivå.52 Åtta elever svarade ibland, vilket är en definition som kan tolkas olika. Här
diskuterade jag tillsammans med ungdomarna, där vi kom överens om att ibland innebar
51
52
www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685 (2007-07-03)
Rydqvist, Winroth. (2004) Idrott, Friskvård, Hälsa &Hälsopromotion.
35
cirka en till två gånger i veckan. Validiteten är något osäker eftersom någon kontroll
inte kunde genomföras.
4. Deltar du aktivt på skolidrotten?
aldrig;
sällan; 1
aldrig
alltid; 6
sällan
ibland
ibland; 7
alltid
Figur 5.4 Deltagande på skolidrotten, n=14
För årskurs 3 är idrotten avslutad, men de svar som de angav innefattades av de
föregående åren i årskurs 1 och 2. Ett av skolans problem är att ett stort antal inte
deltar regelbundet på skolidrotten. Eleverna framförde att de ansåg att det saknades
ett sammanhang mellan idrotten och ridningen. Eftersom både ridning och skolans
gymnastik är en idrott borde det vara en självklarhet att alla elever som valt
hästinriktningen deltog. Skolidrotten främjar dessutom ridningen genom att förbättra
smidigheten och konditionen. Genom att jämföra svaren i föregående fråga huruvida
man motionerade på fritiden, visade resultatet att fler motionerade ibland på fritiden
än deltog i skolans idrott. Här i figur 5.4 avses ibland ungefär varannan till var
tredje gång. I denna studie pekar svaren på en hög andel elever som ändå deltar,
dock inte regelbundet. Enligt skolans totala närvarokontroll av alla elever visar
resultaten ett helt annat.
36
5. Vilken av nedanstående övningar anser du främjade din ridning?
longering; 4
videofilmning;
10
videofilmning
avslappnings övningar
fysiska övningar
balimo; 9
balimo
fysiska
övningar; 5
Figur 5.5
avslappnings
övningar; 3
longering
Vilken pedagogisk metod förbättrade ridningen?
n=14. Antalet
svarsmarkeringar= 31.
Videofilmning och den rörliga pallen ”Balimo” är de pedagogiska hjälpmedel som de
flesta tyckte förbättrade ridningen. Här fick jag flera svar vilket visar att det oftast inte
är en metod som ger det totala resultatet, utan det är en samverkan ifrån flera. För att
höja elevens inlärning måste läraren kunna ha förmågan att anpassa undervisningen
efter olika inlärningsstilar. Valet av metod påverkades av ryttarens tidigare kunskaper
och behov. Ridning är komplicerade färdigheter som kräver mycket av ryttaren eftersom
man utför prestationen tillsammans med en annan individ.
37
6. Vilken av övningarna tyckte du förbättrade din fysiska hälsa?
longering; 3
videofilmning;
3
videofilmning
balimo; 2
avslappnings
övningar; 5
avslappnings övningar
fysiska övningar
balimo
longering
fysiska
övningar; 11
Figur 5.6 Övningar som eleverna ansåg förbättrade deras fysiska hälsa, (n=14). Antalet
svarsmarkeringar= 24.
Fysiska övningar tyckte det största antalet elever var det som inverkade mest på den
fysiska hälsan, som i detta fall är kondition, uthållighet och styrka. Vi använde ett antal
olika övningar som skulle förbättra t.ex. smidighet och bålstyrka (se 4.5.3 ”fysiska
övningar”). Eftersom tiden var begränsad och för att kunna få ett snabbare resultat fick
eleverna även övningarna med sig hem för att träna självständigt. Var och en fick ett
veckoschema om hur de tränade och vilken sorts motion de utförde, detta skulle fyllas i
och lämnas in. Enligt schemat var det fem som uppgav att de tränade dagligen. De andra
tränade mer oregelbundet, vilket motsvarar 2 -3 gånger per vecka. Dessa svar
bekräftades också i fråga 3 och 4 om hur många som motionerade på sin fritid och
huruvida de deltog i skolidrotten.
Avslappningsövningar påverkar den mentala spänningsnivån som också är en form av
fysisk hälsa. Fem elever föredrog denna övning och uppfattade att det gynnade deras
fysiska hälsa. Om ryttaren har en hög spänningsnivå leder det till nervositet som i sin
tur påverkar hästen negativt. För att kunna bli samspelta och få hästen att bli lösgjord
(fysiskt och psykiskt avspänd)måste även ryttaren vara avspänd. Genom egna
observationer kunde märkbara skillnader i positiv bemärkelse göras på de flesta
eleverna. Syftet med avslappningsteknik är att lära sig påverka spänningsnivån. Den
övning som genomfördes var progressiv avslappning. Det innebär att man lär sig
38
skillnaden mellan en spänd och en avslappnad muskel.53 Även bukandningsteknik i
form av långa djupa andetag utfördes för att reglera spänningsgraden.
7. Vilken av dessa metoder tyckte du passade dig bäst?
longering; 2
videofilmning
avslappnings övningar
balimo; 3
fysiska
övningar;
videofilmning;
8
fysiska övningar
balimo
longering
avslappnings
övningar; 1
Figur 5.7 Metoden som eleverna föredrog, n=14.
På denna fråga ville jag veta vilken av de didaktiska metoderna som eleverna föredrog.
Även här gavs flera svar. Det förklarar liksom tidigare att flera tillvägagångssätt är att
föredra. Videofilmning visade sig vara det hjälpmedel i utbildningen som främjade de
flesta inlärningsstilarna. Likaså som i fråga 5 tyckte en stor del att videofilmningen var
att föredra. Ryttarna ansåg att när de fick se film från övningen samtidigt som
feedbacken gavs och känslan från ridningen kvarstod ökade möjligheterna att lära in.
Den verbala inlärningen förekommer när läraren ger instruktioner samt visuell inlärning
sker när eleven kan se sig själv rida och även sina kamrater. Den deltagande inlärningen
får eleverna genom att vi ser på den inspelade filmen från lektionen som vi sedan
diskuterar med varandra. Att aktivt utföra något själv (learning by doing) är det sätt de
flesta lär sig bäst på enligt John Dewey (1859, professor i filosofi, psykologi och
pedagogik).
Balimo, den rörliga pallen ökar ryttarens kroppsmedvetenhet vilket medför att
kommunikationen med hästen förbättras. Även rörligheten i bäckenet blir bättre och det
53
Rydqvist, Winroth.(2004). Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion.
39
har till följd eleverna kan följa med i hästens rörelser utan att störa. Här var det endast
tre som föredrog denna form.
Endast en elev tyckte att avslappningsövningar tillgodosåg inlärningen genom att vara
fysiskt och psykiskt avspänd vilket också påverkade hästen positivt
8. Anser du att du har förstått sambandet mellan fysisk hälsa och ridning?
delvis;
inte alls;
bra ; 5
mycket bra
bra
delvis
mycket bra; 9
inte alls
Figur 5.8 Sambandet mellan fysisk hälsa och ridning, n=14
Den sista frågan i enkäten visar att flertalet har förstått mycket bra sambandet mellan
den fysiska hälsan och ridningen. Syftet i projektet var att studera elevernas
uppfattningar om sambandet mellan ryttarens kroppsfysik och ridningen. Med detta svar
borde eleverna också ha förstått att även idrotten i skolan hade betydelse men eftersom
de ansåg att det saknades ett samband mellan skolidrotten och valet av yrkesinriktning
kändes det inte meningsfullt att delta.
5.2 Resultat från konditionstest
Studien påbörjades med ett konditionstest som följdes upp i slutet av projektet. Därmed
kunde man se om övningarna medförde några förbättringar på den fysiska hälsan. För
att höja konditionen skulle varje elev själv ansvara för sin motion. Därför fick alla ett
40
veckoschema att fylla i hur mycket de tränade på fritiden. Eftersom tiden var begränsad
och utrymme inte fanns att utföra allt under lektionerna. Meningen med de olika
uppgifterna var att uppmuntra eleverna att öka sina prestationer.
Konditionstest före projektets början
dålig; 1
normal; 3
utmärkt; 6
utmärkt
bra
normal
dålig
bra; 4
Figur 5.9 Första konditionstestet, n=14.
Resultatet visar en hög grad av god kondition. Sex elever uppvisar på testet dessutom en
utmärkt fysik. Åtta elever red varje dag och fem stycken motionerade dagligen. Ridning
kan utföras på olika nivåer från en lätt promenad till hård träning för tävling. Likaså är
det med den allmänna motionen, där allt ifrån en promenad med hunden till ett hårt
träningspass inräknas. Endast en hade en dålig kondition, vilket kan jämföras med
frågorna 3 och 4 i enkäten, där en svarat att daglig motion och aktivt deltagande på
idrotten förekom sällan. Enligt en studie från Svensk Idrottsforskning (nr 4 – 2004),
gjorda av Björn Ekblom på Idrottshögskolan i Stockholm samt forskarstuderande Örjan
Ekblom där syftet var att kartlägga ”Fysisk prestationsförmåga och förekomst av
övervikt hos svenska skolbarn”, har det under senare tid uppmätts en ökad spridning av
fysisk aktivitet mellan barn och ungdomar. De som rör sig minst idag är troligtvis också
de som var minst aktiva för 20-30 år sedan och tvärtom, de som rör sig mest är de som
tidigare var mest aktiva.
41
Konditionstest efter
dålig;
normal; 3
utmärkt; 6
utmärkt
bra
normal
dålig
bra; 5
Figur 5.9.1 Slutligt konditionstest, n=14.
Viljan att förbättra sin kroppsfysik samt att höja betygen har varit en stor drivkraft i
projektet. Samtliga elever hade ett mål med sin ridning vilket medför att motivationen
till att utöva de olika övningarna ökade. Information om rökningens betydelse från
skolhälsovården och sjukgymnastens föreläsning om kroppen bidrog också till att öka
medvetandet om den fysiska hälsan. De sex med en utmärkt kondition kvarstod, medan
eleverna med en grundkondition som var bra höjdes från fyra till fem. Förbättringarna
på den med dåligt resultat, höjde sina prestationer till normal.
Genom ett steppingtest kontrollerades elevernas grundkondition (se bilaga 6). En stor
del hade redan från början en utmärkt kondition. På endast en konstaterades avsevärda
brister på kroppsfysiken. I fråga 1 svarade åtta stycken att de red dagligen. Svaren visar
att de som både rider och motionerar regelbundet hade en utmärkt kondition. Det räcker
inte med att bara rida för att få en utmärkt fysik.
42
Hur många av de ridande eleverna rökte?
dagligen; 2
ibland; 1
aldrig
sällan;
sällan
ibland
dagligen
aldrig; 11
Figur 5.9.2 Antalet elever som rökte, n=14.
Skolhälsovården gjorde en hälsoundersökning på samtliga medverkande (se bilaga 2).
På en utav frågorna som eleverna fick gällande tobak var det tre som rökte. Glädjande
var att majoriteten aldrig rökte. Endast två rökte dagligen. I inledningen av
konditionstestet påvisades en med dålig kondition samt tre med normal. Efter projektet
genomfördes ett nytt test där förbättringar kunde avläsas. Det var tre med normal
kondition och det var även de tre som rökte. Från början av konditionstestet uppvisade
en elev dålig kondition vilken också rökte dagligen. Sambandet är mellan rökning och
fysisk hälsa är kartlagt i mängder av studier, där man har kunnat bevisa negativa
effekter.
Sammanfattningsvis visar resultatet att en stor andel elever hade höga ambitioner med
sin ridning. Flertalet red dagligen och satsade på en karriär inom yrket. Fem av fjorton
ryttare motionerade dagligen förutom ridningen men bara sex deltog regelbundet i
skolans idrott. Enligt konditionstestet var det sex elever med en utmärkt kondition både
i det första och i det sista provet. Två deltagare höjde sin kondition under projektets
gång. Vidare svarade samtliga medverkande att de hade förstått sambandet mellan
fysisk hälsa och ridning, mycket bra eller bra. Den pedagogiska metod som passade de
flesta bäst var videofilmningen och som även ansågs gynna ridningen. För att öka
konditionen och smidigheten föredrog eleverna de fysiska övningarna.
43
44
6 Diskussion
Studien syftade till att ta reda på hur eleverna uppfattade sambandet mellan
kroppsfysiken och ridningen. En enkätundersökning genomfördes med fastställda svar
och för att få fram en mer nyanserad information var alternativen flera. Eftersom det
förekommer elever med läs- och skrivsvårigheter valde jag frågor som var lätta att
besvara. Enligt Stukát (2005), bör de tillfrågade vara starkt motiverade och inneha
förmågan och vanan att kunna uttrycka sig skriftligt för att svara på ostrukturerade
frågor som kräver att den tillfrågade kan formulera sig.54 Fördelarna med denna form av
enkätfrågor var att dels kunde jag begränsa svaren, dessutom blev det mer
lättöverskådligt och efterföljande bearbetning underlättades också. Nackdelarna var att
jag skulle ha prövat frågorna tidigare på några försökspersoner detta i syfte att minimera
en oönskad osäkerhetsfaktor.
Frågor som verkade något diffusa diskuterades med eleverna, för att på så sätt undanröja
eventuella missförstånd. Ordvalet ” fysisk hälsa” var inte tillräckligt tydligt begrepp.
Det hade varit bättre med uttrycket ”kroppsfysik” vilket var undersökningens
huvudsyfte. De pedagogiska metoder som eleverna uppfattade hade betydelse för
ridningen och för kroppsfysiken, skulle i enkäten ha varit rangordnade. På så sätt hade
redovisningen av svaren blivit mer intressant och tydligare.
Genom observationer kunde jag se att eleverna med lägre riderfarenhet och kondition
blev under ridpassen tröttare snabbare än övriga. Det medförde att de tappade
koncentrationen och inverkan på hästen blev därmed också sämre. Trots detta hade de
inte tillräcklig förståelse för att detta berodde på sin egen kroppsfysik.
I likhet med Anna – Clara Pettersson och Karin Sellergren i sin studie (2003, SLU) om
”Hur påverkar ryttarens kroppsfysik prestationerna i hoppning?” har även mitt resultat
visat att ryttarens hälsa påverkar resultatet eftersom fysisk trötthet medför även psykisk
trötthet. Likaså fystesterna visade att ryttarna med de bästa resultaten var också dem
med störst framgångarna i ridningen En bra sits gjorde att ryttaren lättare hittade sin
balans och det ledde till att följsamheten också förbättrades. Även Sara Lundholm har
gjort en studie om ”Dressyryttarens styrka och bålstabilitet”, på Gymnastik- och
54
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
45
Idrottshögskolan, (2006), där hennes slutsats visar att den som tränar fysiskt och har en
grundlig riderfarenhet också redovisar de bästa prestationerna. Samma resultat påvisas
också i min studie. Balans, hållning och bålstabilitet är begrepp som hänger ihop och
kan vara svåra att skilja på. Sara Lundholm menar att forskare inom idrotten är överens
om att bålstabilitet är viktigt i flera sammanhang inte bara inom idrotten utan den
förebygger även skador i allmänhet.
I Mari Zetterqvist - Blockhuis forskning om ryttarens sits hittades sexton avvikande
sitsar. Mari hade hjälp av en av en sakkunnig sjukgymnast och detta medförde att
möjligheterna för eleverna till bättre sitsar i hennes studie kunde förbättras avsevärt.
Sjukgymnasten i mitt projekt saknade tillräcklig sakkunskap för att kunna ge de
medverkande individuella träningsprogram för att bättra på sina sitsar. Håkan Lundell
berör också vikten av en korrekt sits i sin bok ” Vad är det för fel på hästen?”, där han
menar att hästens snedhet ofta beror på ryttarens inkorrekta sits. Han anser att det är
angeläget att ryttaren är medveten om sin kroppsfysik.
Skolan är skyldig att upplysa om innehåll, mål och arbetsformer, vilket är en
förutsättning för att den enskilda eleven ska kunna få ett inflytande och påverka
undervisningen.55 Ett utav flera uppdrag som skolan dessutom har är att erbjuda
eleverna fysisk aktivitet.56 Detta görs med hjälp av skolidrotten. Det är då angeläget att
det sker med en tydlig koppling till den inriktning som eleven valt. I studiens resultat
påvisas att fem elever utövar någon form av motion på sin fritid. Sex elever uppgav att
de alltid medverkade i skolidrotten och det utgör knappt hälften. För att ta reda på
anledningen till den bristande närvaron genomfördes en diskussion med eleverna.
Genomgående svar var avsaknaden av sambandet mellan skolans idrott och valet av
inriktning och detta påverkade motivationen negativt. Enligt Maslows motivationsteori
är det vissa faktorer som styr våra behov såsom mat och vatten. Dessa är de mest
grundläggande. Självkänslan har en stor betydelse för om vi ska kunna förverkliga oss
själva.57 Många ungdomar av idag har en bristande självkänsla och flera av dessa elever
kommer ifrån otrygga hem, vilket inverkar ogynnsamt på intresset av att delta i skolans
aktiviteter.
55
Utbildningsdepartementet. Skollagen Lpo94.
Utbildningsdepartementet. Skollagen Lpo 94.
57
Whitmore, John. (2004). Coaching för bättre resultat.
56
46
6.1 Vilken betydelse anser eleverna att en god kroppsfysik har för ridningen?
Ridning är en blandning av fysisk prestationsförmåga, teknik och ständiga
problemlösningar. För att med säkerhet kunna bedöma resultaten av kroppsfysiken och
hur den påverkade ridningen skulle testet ha pågått under en längre sammanhängande
period. Ryttarnas resultat påverkades av hur lång riderfarenhet de hade och hur ofta de
red. Ridning förbättrar även den fysiska hälsan såsom kondition, styrka, uthållighet,
koordination och teknik vilket gjorde att de som red dagligen ökade sina prestationer i
testerna. Avgörande för vilka uppfattningar eleverna hade om kroppsfysikens betydelse
för ridningen var målen och på vilken tävlingsnivå ryttarna red. De med höga
ambitioner förstod bättre vilka krav som ställdes för att öka prestationerna.
På fråga nummer två i enkäten om vilka mål de hade med sin ridning fanns möjlighet att
ge fler än ett svar. De flesta ville tävla, genomföra yrkesprovet för hästskötare och/eller
söka till hippologen. Att förbättra sitsen och balansen borde vara något som samtliga
skulle ha svarat oavsett mål om de hade förstått hur viktigt det var. Sitsen som är en del
av kroppsfysiken har en centralbetydelse och något som alla ryttare borde arbeta med
hela tiden oberoende av vilken nivå man befinner sig på.
6.2 Hur uppfattade eleverna olika pedagogiska metoders betydelse för ridningen?
Av de didaktiska metoderna var det videofilmningen som ryttarna upplevde som den
bästa. Att lära i direktkontakt med de fenomen som man vill kunna hantera är
meningslöst om inte tillfälle ges att träna på konkreta saker.58 Efter att ha diskuterat med
eleverna bekräftades att många olika pedagogiska metoder ger större möjligheter att nå
ett bättre resultat i ridningen. Den rörliga pallen (Balimo) och videofilmning var de
pedagogiska redskap som flest antal elever bedömde främjade deras ridning. Här fanns
det möjlighet till att lämna flera svar vilket också gjordes. Dessutom upplevde ryttarna
ridningen annorlunda beroende på vilken häst de red. De som var mindre rutinerade
kände sig mera osäkra och det medförde onödiga fysiska och psykiska spänningar.
Interaktionen försvåras ytterligare av att träningstillfällena är avvikande från gång till
gång eftersom hästen, i likhet med ryttaren, är en levande varelse med olika
temperament.
58
Egidius, H (2003). Pedagogik på 200-talet. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.
47
Tre av fjorton ryttare ansåg att avslappningsövningarna förbättrade ridningen. Genom
djupandning och omväxlande spänna och slappna av i muskulaturen minskade ryttarnas
anspänning. Eleverna upplevde att hästen blev mer lyhörd för ryttarens hjälper vilket
gjorde att hästen blev angenämare att rida. Genom egna observationer anser jag att
resultatet från den mentala träningen var mer positivt än vad eleverna uppgivit. Det fick
ett större antal elever att bli följsammare och mjukare i sin ridning som därmed också
påverkade hästarna fördelaktigt.
6.3 Hur uppfattade eleverna de olika metoders betydelse för kroppsfysiken?
De fysiska övningarna var de träningsmetoder som eleverna ansåg gynnade
kroppsfysiken såsom smidighet, styrka och kondition. Ryttarna fick ett veckoschema
med sig hem att fylla i om hur ofta och hur mycket de motionerade på sin fritid för att
konditionen skulle förbättras. Ett antal olika didaktiska hjälpmedel prövades för att höja
koordinationen och tekniken i ridningen. En längre period krävs, vanligtvis rör det sig
om regelbunden träning i 4-6 månader för att lära in en grundläggande teknik.
Möjligheten för mig att träna metodiskt med grupperna var begränsad på grund av
schemat. Därför fick jag förlita mig på att övningarna verkligen genomfördes utanför
skoltiden. Elevernas målinriktning hade stor betydelse för viljan att lära och ta del av
projektet. Vill man sikta på en karriär satsar vederbörande mer på sin fysiska förmåga
om hon är medveten om vad som krävs för att nå målet. Motivationen att inhämta
kunskaper för sin egen skull medför att prestationerna ökar.59 Därför är det viktigt att
informera eleverna i tidigt skede om sambandet mellan en god kroppsfysik och ridning.
Detta ger också chans att utveckla sitt lärande och därmed medföljer en större
delaktighet i utbildningen.
6.4 Har eleverna förstått att ridningen påverkas av deras kroppsfysik?
På frågan om de hade förstått att ridningen påverkades av deras kroppsfysik, svarade
alla att de hade insett sambandet bra eller mycket bra Enligt enkätundersökningen var
det sex elever av fjorton som deltog regelbundet i skolidrotten. Varför medverkade inte
alla på skolans idrott om de hade insett vikten av en god kroppsfysik? Eleverna ansåg
59
Rydqvist, Winroth.(2004). Idrott, Friskvård, Hälsa & Hälsopromotion.
48
att problemet var att det saknades en tydlig koppling mellan idrotten och ridningen. Det
åligger skolan att integrera undervisningen i de olika ämnena. 60 Här kan stora
förbättringar
göras
i
ridundervisningen
tillsammans
med
idrottsläraren.
En
grundförutsättning för att eleverna ska kunna förbättra sig är att de utvecklar sin
förmåga att kunna kontrollera och åtgärda kvaliteten av sitt eget arbete och att de förstår
det avsedda målet. 61
De som hade egen häst och red för att tävla uppvisade högre ambitioner hade också
kommit till större insikt för vad som krävdes inom ridsporten. Även de som siktade på
ett yrke inom inriktningen hade ett större engagemang med en bättre fysik än övriga
elever. Trots detta var det bara fem elever som uppgav att de motionerade varje dag. Tio
siktade på en tävlingskarriär men ansåg sig inte hinna med någon annan form av motion
än att rida. Tidsbrist är ett av sportens problem då hästen och arbetet runt omkring
upptar så mycket tid. I projektet medverkade en stor mängd elever med egen häst. Det
gjorde också att antalet regelbundet ridande var betydande och det gynnade
kroppsfysiken.
Flertalet rapporter pekar på att fördelarna med tidig motorisk träning och en god
kroppsfysik även har positiva effekter på skolprestationerna i övrigt. Det är viktigt att
påpeka att ridningen är en sport som kräver en viss fysik Detta har man tagit fasta på vid
intagningen till hippologen, som flera av eleverna i studiens enkätundersökning hade
som mål. Ett utav flera kriterier är en god kondition som kontrolleras genom ett
konditionstest (ett s.k. Cooper test) där de sökande ska springa ett visst antal kilometrar
på tid. Intagningsnämnden vet av erfarenhet att utan en god kroppsfysik orkar de flesta
studerande inte med utbildningen.
Vissa förbättringar av konditionen kunde uppvisas på eleverna efter projektets
genomförande. Viljan att förbättra sin kroppsfysik ökade. Några började till och med
träna aktivt på egen hand för att förbättra bålstabiliteten. Sammanfattningsvis kan sägas
att eleverna hade förstått sambandet av en god kroppsfysik och ridningen.
60
61
Utbildningsdepartementet. Skollagen Lpo94. § 2.8 mål och riktlinjer.
Sadler, D. Royce. (1989). Formativeassessment and the design of instructional systems.
49
6.5 Framtida forskning
Den frågan som har kommit upp under arbetets gång är hur betygsresultaten i övriga
kurser står i relation till elevernas ridning och deras fysiska hälsa? Dessutom vore det
intressant att göra en studie av liknande karaktär men i större omfattning med elever
från skilda skolor och med tillgång till en kontrollgrupp. Vidare kunde man jämföra
konditionen mellan ryttarna i förhållande till hur mycket träning med och utan häst som
gjordes. Det skulle medföra att validitet i undersökningen ökade. Tiden är avgörande för
hur ofta ryttarna tränar. Därför rekommenderas en längre och mer regelbunden period
för fortsatt forskning inom området. Jag förordar att genomföra kommande studier med
en eller flera kunniga medarbetare inom området som t.ex. en sjukgymnast med
specialkompetens i ridning.
50
Litteraturlista
Egidius, H.(2003). Pedagogik för 2000 – talet. Stockholm: Bokförlaget Natur och
Kultur.
Hempfling, K. F.(1997). Dansa med hästar. Stockholm: LTs förlag.
Johansson, U. (2006). Ryttare är idrottare. Stockholm: SISU Idrottsböcker – Idrottens
förlag.
Kyrklund, K. (1996). Dressyr med Kyra. (1:a uppl.). Västerås. ICA Förlaget AB.
Lundell, H & Berglund, E.(2007). Vad är det för fel på hästen? Västerås. ICA
Bokförlag.
Rydqvist, L- G, Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Farsta:
SISU Idrottsböcker AB.
Steinberg, J. (1994). Den nya inlärningen. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Ståhlberg, U.(1996). Att lära barn rida. [u.o.] Svenska Ridsport Förbundets Förlag.
Tibblin, B. (1988). Ridlära. (3:e uppl.). Stockholm: Natur och Kultur / LTs förlag
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanerför det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna. Lpo 94 och Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Whitmore, J. (2004). Coaching för bättre resultat. Jönköping: Brain Books AB.
Zetterqvist – Blokhuis, M. & Aronsson, A.(2005). Ryttarens sits och balans – hjälpreda
för ridlärare och ryttare. [Tryckort: Västerås Tryckpartners].
Tidskriftsreferens
Engström, L – M (2004). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk
Idrottsforskning, (4), 1- 6.
Ekblom, B & Ö. (2004) Fysisk prestationsförmåga och förekomst av övervikt hos
svenska skolbarn. Svensk Idrottsforskning, (4), 66- 70.
Rickardsson, J.(2007). Vältränade rider bättre. Häst & Ryttare, (1), 31.
Sadler, D. Royce. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems.
Artikel i Instructional Science, (18), sid. 119-144.
51
Författare saknas.(u.å). Konditionstest. Kom i form, (saknas nr. och sida).
Utbildningsrapporter
Lundholm, S. (2004- 07). Dressyrryttarens styrka och bålstabilitet. (Examensarbete nr
74:2006,Tränarlinjen). Stockholm: Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH.
Pettersson, A- C & Sellergren, K. (2003). Hur påverkar ryttarens kroppsfysik
prestationen i hoppning? (Examensarbete 10 poäng, Hippologenheten, SLU).
Strömsholm.
Internetreferenser
Jordbruksverkets information, (7), 2006. Hämtat 15 juni 2007, från
www.sjv.se
Nordin, M. och Widerdal, M. (2003). Ryttarens sits och balans (CD). Kan beställas från
www.horseinmind.com
Ridsporten vill. (u.å./07). Ryttare är idrottare. S.12. Hämtat 24 juni 2007, från
www.2.ridsport.se/files/%B8coBD9E8-7E9D-4277-B446-369D74738A1B%7D.pdfSjukvårdsrådgivningen.(reviderad 2006-04-27). Motion / Motion och hälsa. Hämtat 3
juli 2007, från
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18685.
Sjukvårdsrådgivningen.(u.å./07). Sinnen / hörsel och balans. Hämtat 9 juli 2007, från
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=17657&PreVieW=
Skolverket.(2000- 07). Kursplan, IDH 1201 – Idrott och hälsa A. 100 poäng SKOLFS:
2000:6. Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=32...
Skolverket.(u.å./07). NP- Naturbruksprogrammet. Hämtat 2 juli 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=1...
Skolverket.(2000- 07). Kursplan, RID 1204 – Ridning och körning grundkurs. 150
poäng. SKOLFS: 2000:105. Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=36...
Skolverket (2000- 07). Kursplan, RID 1203 – Ridning. 100 poäng. SKOLFS: 2000:105.
Hämtat 28 sept. 2007, från
http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=5&skolform=21&sprak=sv&id=35...
Stiftelsen Svensk Hästforskning.(u.å./07) Förslag till forskningsprogram. Hästens
betydelse för miljön, människan och samhället. Hämtat 7 juli 2007, från
http://www.travsport.se/appImage/fou_program.pdf
52
Svenska Ridsport Förbundet.(u.å./07) Ridsporten i siffror. Hämtat 7 juni 2007, från
http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=703107
Ridskolan Strömsholm. Forskning. (2006-07). Strömsholm satsar på sitsen. Hämtat 4
juli 2007, från
www.stromsholm.com/website1/sd_page/65/1/index.php?
Vuxen utbildning. (2007-10-21). Inlärning? Hämtat 21 okt. 2007, från
http://chapman.karlskrona.se/~dj/distans/vadarinlarning.html
Wikipedia, den fria encyklopedin.(u.å./ 07) Fenomenografi. Hämtat 30 juni 2007, från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenomenografi
53
Bilaga 1
Livsstil
1. Hur ofta rider du?
Varannan vecka En gång i veckan Två gånger i veckan Varje dag
2. Vilka är dina mål med ridningen?
Vet ej Att förbättra min sits och balans Tävla Hästskötarexamen
Hippologen
3. Utövar du någon form av motion på din fritid förutom ridning?
Aldrig Sällan Ibland Varje dag
4. Deltar du aktivt på skolidrotten?
Aldrig Sällan Ibland Alltid
5. Vilken av nedanstående övningar anser du främjade din ridning?
Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo
Longering
6. Vilken av övningarna tyckte du förbättrade din fysiska hälsa?
Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo
Longering
7. Vilken av dessa metoder tyckte du passade dig bäst?
Videofilmning Avslappningsövningar Fysiska övningar Balimo
Longering
8. Anser du att du har förstått sambandet mellan fysisk hälsa och ridning?
Mycket bra Bra Delvis Inte alls
54
55
Bilaga 3
56
RID1204 - Ridning och körning grundkurs
150 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:105
HEM
ÄMNE |
SKRIV UT
Mål
Mål för kursen
Kursen skall ge grundläggande kunskaper i ridning och körning av skolad häst. Kursen
skall även ge kännedom om andra arbetsmetoder för hästar. Kursen skall dessutom ge
kunskaper om säkerhetsfrågor i samband med ridning och körning samt hur man arbetar
på ett riktigt sätt med utgångspunkt i miljö, säkerhet och ergonomi.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna rida skolad häst med ändamålsenlig sits och hjälpgivning och med egen balans
och följsamhet
kunna anspänna och köra skolade hästar eller travhästar med kontroll
kunna utrusta hästar för olika typer av arbete samt vårda utrustningen
ha kunskap om hästens gångarter och rörelsemekanik
känna till longering och tömkörning som arbetsmetoder för hästar
ha kunskap om ridningens och körningens grundprinciper för säker ridning och körning
samt om vikten av vårdad och ändamålsenlig klädsel
kunna förebygga risker i arbetet samt tillämpa för området aktuella miljö- och
säkerhetsföreskrifter.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven rider under ledning skolade hästar i alla gångarter med bibehållen balans och
följsamhet.
Eleven anspänner och kör under ledning skolade hästar eller travhästar i skritt och trav
med kontroll.
Eleven utrustar med viss handledning hästar för olika typer av arbete och vårdar
utrustningen.
Eleven redogör för hästens gångarter och rörelsemekanik samt grundprinciper för säker
ridning och körning.
Eleven beskriver hur hästen kan arbetas från marken.
Bilaga3
57
Eleven klär sig på ett ändamålsenligt vis, använder personlig skyddsutrustning och
arbetar på ett säkert och miljömedvetet sätt.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven rider och kör med viss handledning skolade hästar på ett säkert och kontrollerat
sätt och visar i arbetet ett gott handlag.
Eleven utrustar på egen hand hästar för olika typer av arbete samt vårdar självständigt
utrustningen.
Eleven diskuterar säkerhetsrisker i arbetet med hästar och föreslår förebyggande
åtgärder.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven rider och kör på egen hand skolade hästar med god kontroll.
Eleven utför arbetsuppgifter i samband med ridning och körning på ett lugnt, säkert och
ansvarsfullt sätt samt gör egna bedömningar och motiverar sitt handlande.
Skolverket 2007-09-28
Bilaga 4
58
RID1203 - Ridning
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:105
HEM
ÄMNE |
SKRIV UT
Mål
Mål för kursen
Kursen skall ge fördjupade kunskaper i ridning och handhavande av hästar. Kursen skall
också ge kunskaper om ridning som tävlingsgren inom hästsporten. Kursen skall
dessutom ge kunskaper om hur man arbetar på ett riktigt sätt med utgångspunkt i miljö,
säkerhet och ergonomi.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna rida skolade hästar på ett kontrollerat och balanserat sätt i ett lämpligt tempo,
med en ändamålsenlig sits samt med god egen balans och följsamhet
kunna assistera vid löshoppning av hästar
kunna longera skolade ridhästar på ett säkert och kontrollerat sätt
känna till tömkörning som kompletterande arbete för ridhästar
kunna välja och tillpassa utrustning till olika typer av hästar och arbete
känna till utbildningsgången för ridhästar
ha kunskap om arbetsrelaterade skador på ridhästar
ha kunskap om vilka regler som gäller inom vald tävlingsdisciplin
kunna arbeta på ett ergonomiskt samt ur miljö- och säkerhetssynpunkt riktigt sätt.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven rider under ledning skolade ridhästar i alla gångarter med kontroll och god egen
balans.
Eleven redogör för grundprinciper vid löshoppning, longering och tömkörning.
Eleven assisterar vid löshoppning samt longerar under ledning skolade ridhästar.
Eleven utrustar ridhästar för olika typer av arbete.
Eleven redogör för utbildningsgången för ridhästar.
Bilaga 4
59
Eleven ger exempel på och beskriver arbetsrelaterade skador på ridhästar.
Eleven redogör översiktligt för tävlingsregler vid ridning.
Eleven använder personlig skyddsutrustning och arbetar på ett säkert och miljömedvetet
sätt.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven rider med viss handledning skolade ridhästar på ett kontrollerat och balanserat
sätt i ett lämpligt tempo.
Eleven longerar med viss handledning skolade ridhästar.
Eleven väljer och utrustar ridhästar för olika typer av arbete och motiverar sina val.
Eleven redogör för skaderisker på ridhästar och hur man kan undvika dessa.
Eleven använder aktuellt tävlingsreglemente, tar fram fakta och diskuterar
frågeställningar.
Eleven visar i arbetet med ridhästar gott omdöme och handlag.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven rider självständigt skolade ridhästar på ett kontrollerat och balanserat sätt i ett
lämpligt tempo.
Eleven utför sina arbetsuppgifter i samband med ridning, longering och löshoppning på
ett ansvarsfullt, lugnt och säkert sätt, gör egna bedömningar och motiverar sina val.
Skolverket 2007-09-28
Bilaga 5
60
IDH1201 - Idrott och hälsa A
100 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:6
HEM
ÄMNE |
SKRIV UT
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt
kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett
samhällsperspektiv
ha förmåga att värdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande
kunna planera, genomföra och utvärdera ett personligt anpassat program för träning
eller andra hälsofrämjande åtgärder
ha kunskap om hur den egna kroppen fungerar i arbete och vila
ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och ha fördjupat sig i några självvalda
aktiviteter
ha kunskap om samt ha genomfört och upplevt olika former av friluftsliv
kunna tillämpa några olika metoder för spänningsreglering och stresshantering
ha utvecklat sin förmåga att kombinera rörelser till musik och vara förtrogen med några
danser
kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika arbetsmiljösammanhang
ha kunskap om och kunna tillämpa livräddande första hjälp.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven genomför med viss handledning olika fysiska aktiviteter samt redogör för deras
betydelse för hälsa och välbefinnande.
Eleven ger exempel på kostens betydelse för hälsan.
Eleven deltar i någon form av friluftsliv och använder sina kunskaper om friluftslivets
olika former.
Eleven ger exempel på konkreta situationer för spänningsreglering, samt utför några
olika rytmiska rörelser.
Eleven ger exempel på olika arbetsmiljöer och sätter dessa i samband med hälsa.
Eleven utför med visst stöd livräddande första hjälp.
Bilaga 5
61
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven genomför olika fysiska aktiviteter, bedömer deras betydelse för hälsa och
välbefinnande och resonerar i förhållande till detta om sambanden mellan hälsa, livsstil
och miljö.
Eleven tillämpar och utvecklar med viss handledning eget hälsoarbete i några självvalda
fysiska aktiviteter.
Eleven tillämpar spänningsreglering, rörelse och rytm till musik, i några självvalda
fysiska aktiviteter.
Eleven bedömer ergonomisk anpassning av olika arbetsmiljöer.
Eleven genomför på egen hand livräddande första hjälp i en fingerad situation.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven utvecklar färdigheter och metoder i ett flertal aktivitetsformer och bedömer
deras hälsoeffekter.
Eleven diskuterar samband mellan livsstil, livsmiljö och hälsa, samt drar slutsatser om
begreppet livskvalitet med utgångspunkt från dessa samband.
Eleven planerar och genomför friluftsliv i nya miljöer och finner lösningar på
oförutsedda situationer.
Eleven instruerar i livräddande första hjälp.
Skolverket 2007-09-28
Bilaga 6
62
Konditionstest
Steppingtestet visar hur bra allmänkonditionen är. Kliv upp 24 gånger i minuten i tre
minuter, på en avsats max 20 cm. Vila därefter i 30 sekunder ta sedan pulsen. Räkna
pulsen i 15 sekunder och multiplicera med fyra, då får man fram pulsen per minut. Läs
av i tabellen nedan.
(Källa: Tidskriften ”Kom i form”. Årgång, artikel, sida och författare saknas.)
Ålder
Betyg
Män
Utmärkt
Bra
Normal
Dålig
Kvinnor
Utmärkt
Bra
Normal
Dålig
20-29
30-39
40-49
50+
slag per minut efter ansträngning
under 76
76-85
86-101
över 101
under 80
80-87
88-103
över103
under 82
82-89
90-105
över105
under 84
84-91
92-107
över107
under 86
86-93
94-110
över 110
under 88
88-95
96-112
över 112
under 90
90-97
98-114
över 114
under 92
92-99
100-116
över 116
63
