Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld
Perspektiv på ”mansfrågan”
Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet
Presentation vid Normer, maskulinitet och våld, Göteborg 23 okt 2012, Arr: Dialoga
•  Andel män av personer misstänkta för
våldsbrott (Brå 2012): –  98% av alla misstänkta för våldtäkt
–  85% av alla misstänkta för misshandel
–  83% av alla misstänkta för mord och dråp
–  88% av alla misstänkta för olaga hot
•  Våldet riktar sig mot kvinnor, barn och andra
män
”Mansfrågan”
•  Varför är män experter på våld?
•  Viktigt att inte bara fokusera på ”våld mot
kvinnor”, ”våld i nära relationer” eller ”gatuvåld”
utan mäns våld – på våldsaktörerna
•  Förklaringsmodeller
–  Individen och dess biologi och psykologi
–  Individens socialisation och lärande
–  Sociala och kulturella maktrelationer
”Mansfrågan”
•  Mäns i våld i egenskap av män, dvs. som
könsbaserad social kategori
•  Andra kategorier viktiga: klass, etnicitet, ålder,
etc.
•  Diskussioner inom sociologi, kriminologi,
socialpsykologi, genusforskning, etc.
•  Andra förklaringsmodeller viktiga men fokus på
socialisation och sociala och kulturella
maktrelationer
”Mansfrågan”
•  Hur förklaras mäns våld? Vad anses våldets orsak
och mål vara?
•  Hur förstås relationen mellan män som social
kategori och andra sociala kategorier?
”Mansfrågan”
•  Könsrollsteori
•  Könsmaktsperspektiv
•  Hegemonisk maskulinitetsteori
Könsrollsteori
•  Familjens funktionsförlust i det moderna
samhället
•  Familjens uppgift: att socialisera barn
–  ”Det är eftersom mänskliga individer inte ’föds’ utan
behöver ’skapas’ genom socialisationsprocessen som
familjer i första hand är nödvändiga. De är ’fabriker’
som producerar mänssliga individer” (Parsons 1955)
Könsrollsteori
Instrumentell prioritering
Expressiv prioritering
Överordnad
Instrumentellt överordnad
Fader/make
Expressivt överordnad
Moder/maka
Underordnad
Instrumentellt underordnad
Son/bror
Expressivt underordnad
Dotter/syster
Könsrollsteori
•  Faderns frånvaro skapar problem för pojken
1.  Identifikation med modern
2.  Distansering till modern/feminitet eftersom
”kvinnor är underlägsna män”
3.  Pojkar kan vara mer uppstudsiga och ifrågsättande
än flickor
•  Kompulsiv maskulinitet: Ångest kring mansrollen
och behov att visa upp manlighet
•  Sker genom antisocialt beteende, aggressivitet
och våld
Kritisk könsrollsteori
”Det är inte bara den traditionella kvinnliga rollen som har
nackdelar. Sociologerna påminner oss om att enligt statistik är
män mer kriminellt belastade, de lider i större utsträckning av
stress och sjukdom på grund av ansträngande arbete, de har
högre självmordsfrekvens och dör i regel tidigare än
kvinnorna. […] Tolkningen är att den sociala pressen på
mannen att hävda sig själv, på att slå sig fram i livet, att vara
aggressiv, och att inte visa några känslor, leder till
kontaktsvårigheter och anpassningssvårigheter. Sociologer
anser att man inte bör tala om ”problemet med kvinnorollen”
utan om ”könsrollsproblemet”, för att betona att problemet
också rör den traditionella manliga rollen.” (Palme 1970)
Problem med könsrollsteori
•  Normativ och konserverande:
–  Det genomsnittliga blir den goda normen
–  Avvikelse (arbetande kvinnor, homosexuella, etc.)
blir sociala problem
•  Saknar maktperspektiv: Strukturella problem
individualiseras
•  Biologisk determinism
•  Våld mansrollens fel, inte den enskilde mannens Könsmaktsperspektiv
•  Patriarkatet
–  ”Vi lever i ett samhälle som domineras av män. Det
är mäns åsikter, värderingar och uppfattningar som
är förhärskande. Inom så gott som samtliga livssfärer
är männens tankar de som dominerar. Inom politik,
arbetsliv, religion, fritid, skola, sjukvård – inom kort
sagt alla områden är det männen som styr. Detta
slags samhälle kallas patriarkat.” (Jalmert 1983)
•  Radikalfeministiskt patriarkatsteori/
könsmaktsperspektiv
Könsmaktsperspektiv
•  Kontrollen av kvinnors sexualitet central i
upprätthållandet av mäns överordning
•  Universellt fenomen
•  Våldtäkt skapar rädsla hos alla kvinnor
–  Våldtäktsmän ”de maskulina stöttgruppernas
frontlinje, en terroristgerilla i det mest utdragna slag
som historien känt” (Brownmiller 1975); t ex
Hagamannen
Könsmaktsperspektiv
•  Traditionella äktenskapet centralt i
upprätthållandet av mäns överordning
•  Mäns våld mot kvinnor i nära relationer
–  ”Män som misshandlar kvinnor lever endast upp till
de kulturella normer för manlighet som är så
omhuldade i vårt samhälle – aggressivitet, manlig
dominans, kvinnlig underordning. De använder fysisk
kraft som medel för att tilltvinga sig denna
dominanta position.” (Dobash & Dobash 1979) Könsmaktsperspektiv
•  Våldet ett sätt att skapa sig själv som man, s k
könskonstituering:
–  ”Våldet ingår i, och hänger tätt samman med, ett
livssammanhang. I vårt kulturella sammanhang
förstår vi varandra som könsvarelser, som kvinnor
och män. Vi omgärdas av kulturella bilder och
föreställningar om manlighet och kvinnlighet enligt
vilka vi förväntas leva, eller som vi eventuellt vågar
bryta mot, med de sanktioner det kan innebära…” Könsmaktsperspektiv
–  (forts.) ”…Våldsprocessen är en aktiv
könskonstitueringsprocess från mannens sida, där
inrotade bilder av kön används tillsammans med lika
etablerade förklaringar till våld – ofta mer eller
mindre subtila varianter av seglivade
orsaksmyter.” (Lundgren 2004)
•  Våldet i ett kontinuum – gradskillnad inte arts-
•  Alla män potentiella förövare
•  Våldet oberoende av psykisk sjukdom eller
sociala problem
Problem med könsmaktsperspektiv
•  Tendens till biologisk determinism
•  Patriarkatsbegreppet för statiskt – kan inte
förklara förändring
•  Osynliggör skillnader mellan kvinnor
•  Osynliggör skillnader mellan män
•  Inte fokuserat på mäns erfarenheter av sitt våld
Maskulinitetsteorier
•  Biologiskt kön/socialt kön
•  Socialt kön historiskt, kulturellt och socialt
föränderligt
–  Vad män gör och är skiljer sig i olika historiska och
kulturella sammanhang
•  Biologiskt kön relativt oproblematiserat
•  Kön/genus
•  Man/maskulinitet
Hegemonisk maskulinitet
•  Ej en mansroll/maskulinitet, utan maskuliniteter
•  Hegemonisk maskulinitet –  Det idealiserade sätt att vara man på vilket kräver
att andra män positionerar sig i relation till idealet
och som legitimerar ”genusordningen”, dvs. mäns
underordning av kvinnor (Connell 1996)
–  Hegemonisk maskulinitet föränderlig och ”sårbar” –
utmanas ständigt av andra män och kvinnor
–  Alliansbyggande, samtycke, kamp
Hegemonisk maskulinitet
•  Underordnad maskulinitet
–  Kulturellt, ekonomiskt, juridiskt och politiskt
uteslutna, t ex homosexuella män
•  Marginaliserad maskulinitet
–  Auktoriserar hegemonisk maskulinitet utan att hota,
t ex svarta idrottsstjärnor
•  Förhandlande/delaktig maskulinitet
–  Samarbetsvillig med kvinnor men upprätthåller
genusordningen; i-princip-mannen
–  ”Patriarkalisk utdelning”
Hegemonisk maskulinitet
•  Hegemoni upprätthålls främst med icke-våld –  Men våld kan användas för att upprätthålla
hegemoniska ideal, t ex våld mot htbq-personer
–  Våld kan vara en del av hegemonisk maskulinitet i
grupper där våld idealiseras
Hegemonisk maskulinitet
•  Våld en resurs att åstadkomma maskulinitet
(Messerschmidt 1993)
–  Särskilt när andra resurser inte är tillgängliga (t ex
ekonomiska resurser)
•  Våld en resurs att skapa hegemonisk position i
relation till kvinnor och andra män
•  Olika relation till våld beroende på
klasstillhörighet
•  Exempel: Lenny och Sam
Göran Lindberg före skandalen
•  ”Kapten klänning” – feminiserande öknamn
•  ”Han byggde sin karriär på det där tjatet om
jämställdhet. Det var heliga Graal för honom.
Någon riktig polis har han aldrig varit” (Leif GW
Persson 2010)
•  ”Framtidens man” i Uppsala kommun
•  Föreläst vid FN i Genève och New York
•  Lyfts fram som en god, jämställd man
Göran Lindberg före skandalen
•  ”Jag vill sluta med att berätta om några av
mina hjältar. Jag har träffat många män som
på många sätt för mig har blivit starka, viktiga
förebilder. Sju svenska vise män som har blivit
mina förebilder. Göran Lindberg, han är
rektor på polishögskolan i Sverige, ett
oerhört manligt och tufft yrke. Han
premierar, som chef, de män som varit
pappalediga, det är ett plus.” (Sahlin 1995)
Göran Lindberg efter skandalen
•  Göran Lindberg ”gjorde karriär på jämställdhet
på dagarna och på nätterna levde ut sitt mörka,
olagliga sexliv”
•  ”Besatt av etik” men också ”helt sexfixerad”
•  Göran Lindbergs sexual- och våldsbrott en
enskild sjuk mans ageranden, en kompensation
för jämställdhetsarbetet och för att hålla sin
”driftimpuls” i schack
Göran Lindberg och HM
•  Lindbergen som hegemonisk maskulinitet –  Den jämställda mannen har haft institutionell makt i
Sverige (men legitimerar inte mäns överordning?)
•  Lindberg som förhandlande maskulinitet – lever
inte alltid upp till idealen (i-princip-mannen)
•  Lindberg som marginaliserad/underordnad
maskulinitet – ifrågasatt manlighet både före och
efter Avslutning
•  Könsstereotyp eller process?
•  Kan användas (och har använts) för att peka ut
särskilda män som problematiska
•  Maskulin position beroende på vilket perspektiv
som tas
•  Är våld verkligen ”hegemoniskt”?
•  Andra sociala kategorier