Miljökonsekvensbeskrivning
Vindkraftpark vid Stenkalles grund i norra Vänern
Foto:
Icke-teknisk Sammanfattning
Postadress/Postal adress
ReWind Offshore AB
Köpmannagatan 2
S-652 26 Karlstad
SWEDEN
Telefon/Telephone
Mobil +
Internet
www.rewindenergy.se
epost/email
[email protected]
Bankgiro/Bank account
641-2803
Org.nr/Reg.No.
556784-5978
Företaget innehar
F-skattebevis
Inledning
Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts inom ramen för ansökan om
tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra en vindpark i norra Vänern.
1
Bakgrund
Efter genomförd förstudie har ReWind Vänern AB, ett projektbolag som bildats av
ReWind Energy AB som initierade projektet, beslutat att ansöka om att etablera en
vindkraftpark i norra Vänern, med 20 vindkraftverk i området sydväst om Stenkalles
grund.
ReWind Vänern AB står som sökande för vindkraftparken.
2
Beskrivning av ansökt verksamhet
Ansökt verksamhet omfattar 20 vindkraftverk sydväst om Stenkalles grund ca 3 km söder
om den befintliga Vindpark Vänern
I tabellen nedan redovisas ungefärliga data och specifikationer för vindkraftverken.
Effekt per verk
Navhöjd
Rotordiameter
Totalhöjd
Varvtal
Ca 3-4,5 MW
Ca 90-120 m
Ca 100-130 m
Ca 145-185 m
Ca 4-15 rpm
Elproduktionen i den ansökta verksamheten beräknas uppgå till cirka 200 GWh/år vid en
genomsnittlig beräknad parkverkningsgrad på ca 95 procent. Som en jämförelse kan
nämnas att elanvändningen i Karlstad elnäts område är ca 650 GWh, samt att den
befintliga Vindpark Vänern producerar ca 90 GWh/år. Produktionen hos de nytillkomna
vindkraftverken motsvarar förbrukningen för ca 14 250 eluppvärmda villor eller hushållsel
för 52 000 villor.
2
Figur 1. Kartan visar den området och den preliminära placeringen av vindkraftverken.
Huvudalternativet är att bygga 20 nya verk på och sydväst om Stenkalles grund, norr om
Kycklingarna. © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Verken är placerade i Karlstad kommun.
Kablarna från vindkraftverken kommer först att
dras norrut förbi eller igenom Vindpark Vänern
och sedan följa samma sträckning som kablarna
från Vindpark Vänern in till Dingelsundet i
Karlstads kommun eller Skoghall i Hammarö
kommun. Kablarna kommer att anslutas till
elnätet antingen vid Fortums mottagningsstation
vid Dingelsundet eller vid Stora Enso alternativt
Akzo Nobel, vilket gör sträckningen kortare (se
figur 2).
Figur 2. Vindparkens interna elnät samt
sträckningen till anslutning på land.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Kablarna förläggs nedgrävda på land längs Dingelsundsådran fram till den punkt där älven
korsas av en kraftledning. Kabeln går sedan i ett kabelschakt och följer kraftledningsgatan
ca 500 m fram till mottagningsstationen. Om det visar sig möjligt att dra in kablarna till
Stora Enso i Skoghall, eller till en befintlig kraftledning på Akzo Nobels industriområde
strax intill, kommer de att förläggas i ett borrat hål under sjöbotten den sista biten från
kabelstråket in till land, alternativt parallellt med en rörledning som leder ut från
Skoghallsfabriken till Kattfjorden (se figur 3).
3
3
Miljöpåverkan
3.1
Utredda lokaliseringsalternativ
I samband med förstudien till den befintliga Vindpark Vänern, som inleddes 1999,
inventerades ett stort antal möjliga lokaliseringar för en större vindpark i norra Vänern.
I förstudien och processen därefter identifierades 9 möjliga lokaliseringar värda att
analysera närmare. Utifrån ett antal urvalskriterier som bland annat omfattade vindresurser,
miljöpåverkan, motstående intressen och tekniska förutsättningar återstod slutligen tre
tänkbara lägen.
1. Gässlingegrund
2. Stenkalles grund
3. Alfhilds grund
Det tredje läget tillkom efter samråd med Sveriges Insjöfiskares Centralorganisation och
yrkesfiskarna. Förslaget uppfyller inte de tekniska kriterierna men redovisas ändå i detta
underlag som en alternativ placering (3). Gässlingegrund, Stenkalles grund och Alfhilds
grund ligger inom det område som utpekats som riksintresse för vindkraft. Stenkalles
grund ligger dessutom i huvudsak inom ett område avsatt som lämpligt för vindkraft i
Karlstads kommuns förslag till vindkraftsplan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.
På Gässlingegrund står idag en vindkraftpark med tio stycken 3MW-verk.
De planerade vindkraftverken har samlats i en ny vindpark lokaliserad till området sydväst
om Stenkalles grund. Efter samråd med yrkesfiskarna verksamma i norra Vänern och
Naturskyddsföreningen har det ursprungliga förslaget till lokalisering, som presenterades i
underlaget till det tidiga samrådet, samt det fortsatta samrådet, modifierats. De verk som
skulle ha störst påverkan på fiskenäring har flyttats längre västerut och verken längst i
nordväst flyttats så att avståndet till två fågelskär i Segerstads skärgård minskas samt
planen på att förtäta Vindpark Vänern skrinlagts. Huvudskälet till att ansökan inte
innefattar förtätningsalternativet är att inte riskera att påverka havsörnsbeståndet väster om
Vindpark Vänern. Det föreslagna alternativet är alltså det som ger minst miljöpåverkan och
är bäst anpassat till andra intressen (se figur 5).
5
En sammanfattning av bedömningen av de alternativa lokaliseringarna ges i det följande;
Gässlingegrund (förtätning av Vindpark Vänern med 5 nya vindkraftverk)
Grundförhållandena är goda.
Området har goda vindförutsättningar.
På grunden sker inget regelbundet fiske. Sommarfiske på abborre bedrivs öster om
Gässlingegrund, längs farleden. De fem tillkommande verken kommer bara att
utvidga området med ankringsförbud marginellt.
Farleden till Skoghall ligger öster om Gässlingegrund. Närmaste verk ligger ca 200
m från farleden och uppe på grunden.
Goda möjligheter för anslutning av kabel som kan förläggas parallellt med den
befintliga kabel som nu går från Vindpark Vänern till Karlstad.
Avståndet minskar från vindkraftverk till de närmaste öarna i Segerstads skärgård,
där bland annat havsörn häckar.
En etablering med endast fem verk är inte tekniskt och ekonomiskt genomförbar.
Stenkalles grund (Ny vindpark med 20 vindkraftverk)
Grundförhållandena är goda.
Området har goda vindförutsättningar.
Fiske sker regelbundet vid och runt grunden, dock företrädesvis vid de grund som
ligger närmast djupt vatten, i öster.
Påverkan på yrkesfisket kan minimeras genom att verken placeras i de områden där
inget fiske bedrivs en bit innanför de yttersta grunden.
Kablarna dras först upp mot Vindpark Vänern, öster om Gravkultarna, där fiske
bedrivs, därefter parallellt med sjökabeln från Vindpark Vänern in till land.
Goda möjligheter för anslutning av kablarna.
Obetydlig påverkan för fågellivet.
Betryggande avstånd till farlederna till Grums/Vålberg respektive Skoghall.
Alfhilds grund
Djupförhållandena medger inte rimliga tekniska/ekonomiska förutsättningar för
byggnation av mer än ett fåtal fundament.
Området har goda vindförutsättningar.
Inget fiske sker regelbundet vid och runt grunden.
Sämre möjligheter för anslutning av kabel (Längre sträckning samt högre
kostnader).
Står i vägen för sträckande fågel från Hammarö sydspets.
8
3.2
Miljökonsekvenser av en förtätning och utvidgning av Vindpark
Vänern vid Gässlingegrund (figur 7)
Figur 7. Förtätning med 5 nya verk
(blå symboler) © Lantmäteriet Gävle 2011.
Medgivande I 2011/0151
Miljöpåverkan av uppförandet av Vindpark Vänern vid Gässlingegrund har utretts inom
ramen för den MKB, som sedermera godkänts och legat till grund för Miljödomstolens
dom som beviljade tillstånd att bygga parken. Av bedömningarna framgår följande;
Etablering och drift av vindkraftparken bedöms ha liten påverkan på strömning och
akvatiska livsmiljöer i norra Vänern.
Häckande fåglar bedöms inte förekomma närmare än tre kilometers avstånd från
vindkraftverken. Mot bakgrund av den kunskap som finns bedöms inte verken
kunna störa häckande fåglar på dessa avstånd.
Flyttningen av fåglar är inte koncentrerad i området för den ansökta lokaliseringen
vilket innebär att den inte bedöms påverkas negativt av en vindkraftpark vid
Gässlingegrund.
Då avståndet till farleden är relativt stort och båttrafiken i området nära
Gässlingegrund är liten bedöms en vindkraftpark vid Gässlingegrund ha liten
påverkan på sjöfarten i området.
Avståndet in till land är ca 4,5 km, vilket innebär att vindkraftparken kommer att
vara synlig vid kustlinjen. Den bedöms dock inte utgöra ett dominerande inslag i
landskapsbilden på det avståndet.
Av ljudberäkningar bedöms inte ljudnivåer från vindkraftverken över 40 dB(A)
uppkomma vid bostäder.
Påverkan under byggskedet av vindkraftparken utgörs framförallt av grumling.
Denna bedöms vara ytterst begränsad, dels på grund av att förutsättningar saknas
(bottnarna består huvudsakligen av hällar, block, sten och grus.), dels på grund av
områdets öppna karaktär vilket medför en snabb utspädning.
Utläggning av kabel bedöms endast ge mycket kortvariga effekter i form av
grumling.
Miljöpåverkan i Dingelsundsådran i samband med grävning av kabeldike parallellt
med vattendraget bedöms vara mycket kortvarig, lokalt begränsad och inte vara av
nämnvärd betydelse.
9
Den planerade vindkraftparken bedöms kunna anläggas och drivas utan betydande
risk för olyckor för människa, egendom eller miljö.
Miljökonsekvenser av en utvidgning och förtätning av Vindpark Vänern:
Fem tillkommande verk kommer inte att förändra förutsättningarna för de punkter
som nämnts ovan på något påtagligt vis, bortsett från att något verk kommer
närmare häckande fåglar, bland annat havsörn, på öarna väster om parken.
Den visuella påverkan ökar något, när parken utökas från 10 till 15 stycken
vindkraftverk. De kommer dock att uppfattas som delar av den redan befintliga
vindparken, vilket gör att den tillkommande påverkan blir marginell.
Nya ljudberäkningar där de föreslagna nya verken ingår har genomförts.
Ljudemissionerna ökar något men kommer fortfarande att med god marginal klara
de rekommenderade gränsvärdena, även när ljudemissionen från de 20 planerade
vindkraftverken vid Stenkalles grund ingår i beräkningen.
Påverkan under byggskedet blir betydligt mindre när fem nya verk byggs än när de
första tio verken byggdes.
Vindkraftverken kommer att anslutas med en ny kabel som dras parallellt med den som
idag går från Vindpark Vänern till fastlandet. Det finns fyra alternativ för anslutningen i
land, dels via Dingelsundet eller Kråkudden till Fortums mottagningsstation, dels in till
Stora Ensos industriområde och vidare till anslutningspunkter på Stora Ensos eller Akzo
Nobels områden.
3.3 Miljökonsekvenser av en vindkraftpark vid Stenkalles grund
Vindparken sydväst om Stenkalles grund, som benämns ReWind Vänern, ligger drygt 2,5
– 7 km söder om Vindpark Vänern. Av de utredningar som har gjorts framgår följande.
Etablering och drift av vindkraftparken bedöms ha liten påverkan på strömning och
akvatiska livsmiljöer i norra Vänern.
Häckande fåglar förekommer inte närmare än på 2,5 kilometers avstånd från
vindkraftverken, på fågelskäret Äggskär.
Flyttningen av fåglar är inte koncentrerad i området för den ansökta lokaliseringen
vilket innebär att den inte bedöms påverkas negativt av en vindkraftpark vid
Stenkalles grund.
Då avståndet till farleden är relativt stort och båttrafiken i området nära Stenkalles
grund är liten bedöms en vindkraftpark där ha liten påverkan på sjöfarten i området.
Avståndet till närmaste större ö, Bärön, är ca 4,5 km, och till fastland ca 5 km,
vilket innebär att vindkraftparken kommer att vara synlig vid kustlinjen. Den
bedöms dock inte utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden på det avståndet.
Avståndet är så pass stort att ljudet från denna vindpark ger ett obetydligt tillskott
till ljudet från Vindpark Vänern. Av ljudberäkningar bedöms inte ljudnivåer från
vindkraftverken över 40 dB(A) uppkomma vid bostäder.
Påverkan under byggskedet av vindkraftparken utgörs framförallt av grumling.
Denna bedöms vara ytterst begränsad, dels på grund av att förutsättningar saknas
(bottnarna består huvudsakligen av hällar, block, sten och grus), dels på grund av
områdets öppna karaktär vilket medför en snabb utspädning.
10
Utläggning av kabel bedöms endast ge mycket kortvariga effekter i form av
grumling.
Miljöpåverkan vid Dingelsundsådran i samband med grävning av kabeldike på land
bedöms vara mycket kortvarig, lokalt begränsad och inte vara av nämnvärd
betydelse. Samma sak gäller om kablarna i stället dras till Stora Ensos eller Akzo
Nobels industriområde.
Den planerade vindkraftparken bedöms kunna anläggas och drivas utan betydande
risk för olyckor för människa, egendom eller miljö.
3.4 Alternativ lokalisering – Alfhilds grund
Området har goda vindförutsättningar.
Inget fiske sker regelbundet vid och runt
grunden.
Sämre möjligheter för anslutning av
kabel (Längre sträckning samt högre
kostnader).
Djupförhållandena medger inte
byggnation av mer än ett fåtal
vindkraftverk.
Vindkraftverken står i ett område där
flyttfågelsträcket på hösten passerar.
Kostnaderna för elanslutning blir för
höga om de fördelas på endast fyra
vindkraftverk, vilket är det antal som
maximalt kan rymmas på Alfhilds grund
(se figur 8).
Figur 8. Alfhilds grund är ett relativt litet grundområde. Den metod som används för
fundament till verken är kostnadseffektiv på djup på 10-15 meter eller mindre. Vid större
djup ökar kostnaden med kuben på vattendjupet. Med dessa begränsningar ryms i bästa
fall fyra vindkraftverk där, samtidigt som avståndet till land, och därmed även sjökabelns
längd och kostnad, blir betydligt större än för de andra alternativen. © Lantmäteriet Gävle 2011.
Medgivande I 2011/0151
11
3.5 Alternativa utformningar
De två ursprungliga förslagen, som presenterades på samråden i februari 2010 (se fig 9 och
10) är alternativa utformningar av den föreslagna vindkraftparken.
Figur 9. Ursprungligt förslag 1.
Figur 10. Ursprungligt förslag 2.
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151
Dessa alternativ har modifierats utifrån de synpunkter och andra analyser som gjorts efter
detta första samråd. Ytterligare några små justeringar gjordes efter det fortsatta samrådet i
december 2010, och resultatet av detta är det huvudförslag som presenterats i avsnitt 2 och
3 (se figur 1, och 5).
En annan alternativ utformning utgörs av en maximal utbyggnad inom området av
riksintresse, som samtidigt pekas ut i Karlstad kommuns förslag till vindkraftsplan (se
figur 11).
Figur 11. Prioriterat område för
vindkraft i Karlstad kommuns
förslag till vindkraftsplan.
12
Utöver dessa utsläpp till luft innebär nollalternativet miljöpåverkan i form av förbrukning
av naturresurser; genom förbrukning av kol som råvara samt förbrukning av energi för
brytning och transport. Brytning ger lokala effekter i form av påverkan på naturmiljön samt
utsläpp till luft och vatten. Transporter innebär utsläpp till luft av förbränningsgaser.
Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra betydligt mindre miljöpåverkan
än nollalternativet.
I jämförelse med nollalternativet utgör den ansökta verksamheten ett miljömässigt
fördelaktigt alternativ.
4
Slutsats
Miljökonsekvensbeskrivningen har visat att den vindkraftpark som redan har uppförts i
norra Vänern, vid Gässlingegrund, kan kompletteras med en från denna tydligt avskild
vindkraftpark vid Stenkalles grund, utan betydande miljöeffekter för människa eller miljö.
Den planerade verksamheten är i linje med nationella, regionala och lokala miljömål och
medför att betydande utsläpp till luft av klimatgaser och ämnen som medför försurning och
övergödning kan undvikas.
14
