FISK
UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr
året om
Inledning 2
Uppgifter
Fiskarter 3
Vinterfiske i skärgården 4
Fisk – en mångsidig delikatess 5
Hur kan man tillaga fisk? 6
Recept 7
Planera en meny 8
Presentera en fiskart 9
Fiskkropp 17
Odlad fisk 18
Översätt till svenska 20
Tycker du om fisk? 21
Östersjön-spelet 22
Ord 24
Sanasto 28
Uppgifter: Sara Kirla
Bilder: Sara Kirla (s. 17 & 22)
Foto: Karin Lindroos (s. 4, 6, 9–16)
2
Inledning
FISK ÅRET OM heter Marthaförbundets broschyr som handlar om inhemska fiskarter och som bjuder på
läckra recept för att inspirera till ökad användning av fisk i matlagningen. Broschyren finns att läsa på
Svenska nu:s webbsida eller kan beställas av Marthaförbundet mot betalning av postningen.
I detta häfte hittar du lektiontips som underlättar behandlingen av broschyren på lektionerna. I slutet av
häftet finns även en omfattande ordförteckning.
Innan ni bekantar er med broschyren och uppgifter kan ni förslagsvis diskutera
• om elever brukar äta fisk
• vilka fiskarter och fiskrätter är deras favoriter
• om någon brukar fiska osv.
Behandlingen av temat kan utvidgas på många sätt. Förslagsvis kan eleverna:
•
under en viss tid hålla en ”fiskdagbok” där de antecknar vilka fiskarter och i vilka situationer
(var, när, vad de tyckte om maten osv) de har konsumerat.
• prova på ett recept hemma och rapportera på lektionen.
När temat har behandlats kan man sammanfatta arbetet genom en diskussion kring vad eleverna har lärt
sig om temat, om deras syn på fisk och fiske har ändrats på något sätt, vilka andra råvaror skulle de vara
intresserade av att lära sig mera om…
Marthaförbundet och Svenska nu har tidigare samarbetat kring mjölk, spannmål, vilda växter, svamp och
bär. Materialen finns på Svenska nu:s webbsida.
3
fiskarter
Titta på anagram och kasta om bokstäverna – vad heter fiskarterna på svenska och finska?
Fiskarter Kalalajeja
BANREX
__________________
=
__________________ AHLAN
TRÖM
__________________
=
__________________ RÄKSI
ÖGS
__________________
=
__________________ UHKA
DAGDÄ
__________________
=
__________________ IHKUA
RABORBE
__________________
=
__________________ VENHA
SNOR
__________________
=
__________________ UROKE
ELAK
__________________
=
__________________EDAM
GRINSTÖMM __________________
=
__________________ KISKALA
FACIT
BANREX
TRÖM
ÖGS
DAGDÄ
RABORBE
SNOR
ELAK
GRINSTÖMM
Fiskarter braxen
=
mört
=
gös
=
gädda
=
abborre
=
nors
=
lake
=
strömming
=
Kalalajeja
lahna
AHLAN
särki
RÄKSI
kuha
UHKA
hauki
IHKUA
ahven
VENHA
kuore
UROKE
madeEDAM
silakka
KISKALA
4
vinterfiske i skärgården
(s.2 i broschyren)
Berätta om bilden
1.Läs först igenom ordlistan.
jää = is, -en
moottorikelkka = snöskot/er, -ern, -rar, -rarna
nahkamyssy = skinnmössa, -n 1
pilkkiä = pimpla I
rukkanen = handske, -n 2
saapas = stöv/el, -n, -lar, -larna
sumu = dimma, -n
talvitakki = vinterjacka, -n 1
verkko = nät, -et 5 / garn, -et 5
2.Titta på bilden och berätta om den för ditt par.
•
Var och när är bilden tagen?
•
Hur är vädret?
•
Vad gör mannen?
•
Vad har han på sig?
•
Vem är han?
•
Var bor han?
•
Hur gammal är han?
•
Varför sitter han där?
•
Vad tänker han på?
•
Hur länge har han suttit där?
•
Hur kommer han hem?
•
Vad ska han göra efter det?
3.Nu får ditt par berätta samma historia utan bild.
5
fisk – en mångsidig delikatess (s.3 i broschyren)
Vilka adjektiv hittar du i inforutan Att tänka på då du tillreder fisk (s.3)? Vad betyder de?
I vilken form står de i texten? Varför står de just i dessa former?
Mitä adjektiiveja löydät tekstistä Att tänka på då du tillreder fisk (s.3)? Mitä ne merkitsevät?
Missä muodossa ne esiintyvät tekstissä? Miksi ne ovat juuri kyseisessä muodossa?
färdig
valmis
_________________ = _________________
_________________ = _________________
Sana
fisk on en-sukuinen > färdig
_______________________________________
_______________________________________
_________________ = _________________
_________________ = _________________
_______________________________________
_______________________________________
_________________ = _________________
_________________ = _________________
_______________________________________
_______________________________________
_________________ = _________________
_________________ = _________________
_______________________________________
_______________________________________
_________________ = _________________
_________________ = _________________
_______________________________________
_______________________________________
_________________ = _________________
_______________________________________
FACIT
färdig = valmis
Sana fisk on en-sukuinen > färdig
positiv = positiivinen
Sana effekt on en-sukuinen > positiv
varm = lämmin
Sana protein on ett-sukuinen > varmt
orensad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto) = perkaamaton
Sana fisk on en-sukuinen > orensad
snabb = nopea, pikaAdjektiivi snabb on yhdyssanan alkuosa > snabb
rensad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto)= perattu
Sana fisk on en-sukuinen > rensad
kort = lyhyt
Sana tillredningstider on monikossa > korta
filerad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto) = fileerattu
Sana fisk on en-sukuinen > filerad
mager = vähärasvainen
Sana fisksorter on monikossa > magra
mild = mieto
Adjektiivi mild seuraa omistussanaa fiskens (kalan) > milda
fet = rasvainen
Adjektiivi fet seuraa omistussanaa våra (meidän) > feta
6
hur kan man tillaga fisk?
Para ihop verben med deras finska motsvarigheter
1. filea I
2. fritera I
3. gratinera I
4. grava I
5. grilla I
6. halstra I
7. koka I/II
8. lägg/a, -er, lade, lagt in
9. marinera I
10. röka II
11. salta I
12. steka II
13. stuva I
14. ugnsbaka I
l grillata
l hiillostaa
l keittää
l kuorruttaa
l kypsentää uunissa
l fileerata
l marinoida
l muhentaa
l paistaa, kypsentää
l savustaa
l suolata
l graavata
l säilöä
l uppopaistaa
FACIT
1. filea I
2. fritera I
3. gratinera I
4. grava I
5. grilla I
6. halstra I
7. koka I/II
8. lägg/a, -er, lade, lagt in
9. marinera I
10. röka II
11. salta I
12. steka II
13. stuva I
14. ugnsbaka I
5
6
7
3
14
1
9
13
12
10
11
4
8
2
grillata
hiillostaa
keittää
kuorruttaa
kypsentää uunissa
fileerata
marinoida
muhentaa
paistaa, kypsentää
savustaa
suolata
graavata
säilöä
uppopaistaa
7
recept
Läs några recept och skriv in alla verb som står i imperativformen här:
Lue joitakin reseptejä ja kirjoita löytämäsi verbien käskymuodot tähän:
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Hur bildar man imperativ av följande verb?
Miten käskymuoto muodostetaan seuraavista verbeistä?
skala (kuoria)
_____________________
snitta (leikata, viiltää)
_____________________
spola (huuhdella)
_____________________
skära (leikata)
_____________________
fylla (täyttää)
_____________________
steka (paistaa)
_____________________
röra (hämmentää)
_____________________
ta (ottaa)
FACIT
Verbit, joiden pääte preesensissä on -ar:
> skala
skala
snitta > snitta
spola
> spola
Verbit, joiden pääte preesensissä on -er tai jotka ovat päätteettömiä:
> skär
skära
fylla
> fyll
steka
> stek
röra
> rör
Lyhyet verbit:
> ta
ta
Muista vielä verbit, joiden vartalossa on -mmkomma > kom, esim. Kom ihåg!
8
Planera en meny
Enligt Livsmedelssäker­
hetsverket Evira bör vi äta
fisk minst två, helst tre
gånger i veckan.
Bekanta dig med recepten
i broschyren och planera
menyn för klassens läger­
skola i skärgården!
Presentera din idé för de
andra!
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
9
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
•
Välj en av fiskarterna i broschyren och förbered dig för att berätta om den för din grupp.
•Läs först ordlistan som hör till din fiskart, och läs sedan texten. Du behöver inte förstå allt!
•Gör anteckningar om fiskarten och markera alla viktiga ord.
LAKE (s.4)
MADE
rom, -men
flå III
skrapa I
torsk, -en 2
liknande
sötvatt/en, -net 5
bräckt vatt/en, -net 5
syrerik, -t,- a
kust, -en 3
insjö, -n 2
pryda II
skäggtöm, -men 2
kropp, -en 2
längd, -en 3
stjärt, -en 2
mäti
nylkeä
kaapia
turska
kaltainen
makeavesi
murtovesi
runsashappinen
rannikko
(sisä)järvi
koristaa
kalan parta
vartalo
pituus
pyrstö
hud, -en 2
fläckig, - t, -a
skinn, -et 5
fjäll, -et 5
leka II
grun/d, -t, -da
garn, -et 5
krok, -en 2
ryssja, -n 1
klubba I
lektid, -en 3
seg, -t, a
slemmig, -t, -a
gnid/a, -er, gned, gnidit
ättiklösning, -en 2
lossna I
slem, -met
fettfattig, -t, -a
bindväv, -en 2
ben, -et 5
försiktig, -t, -a
fördom, -en 2
stuva I halstra I
romsäck, -en 2
rensning, -en 2
hinna, -n 1
elvisp, en 2
på låga varv
gastyg, -et 5
finmaskig, -t, -a
sil, -en 2
ta kål på
parasit, -en 3
lättsalta/d, -t, -de
fördel, -en 2
tillbehör, -et 5 nahka
laikukas, pilkullinen
nahka
suomu
kutea
matala
verkko
koukku
rysä
kolkata
kutuaika
nahkea
niljakas
hangata, hieroa
etikkaliuos
irrota
lima
vähärasvainen
sidekudos
ruoto
varovainen
ennakkoluulo
muhentaa
hiillostaa
mätipussi
perkaaminen
kalvo
sähkövatkain
pienellä teholla
harsokangas
tiheäsilmäinen
siivilä
tehdä loppu jostakin
loinen
vähäsuolainen
etu
lisuke
10
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
GÄDDA (s.6)
HAUKI
utmaning, -en 2
steka II
koka I/II
färs, -en 3
rom, -men
hacka I
lök, -en 2
skvätt, -en rovfisk, -en 2
jägare, -n 5
haaste
paistaa
keittää
jauheliha, mureke
mäti
hienontaa
sipuli
liraus
petokala
metsästäjä
sylvass, -t, -a
rejäl, -t, -a
gap, -et 5
långsmal, -t, -a
kamouflage, -t
förmåga, -n 1
röra II sig
blixtsnabb, -t, -a
avstånd, -et 5
livnära II sig
fånga I
ligga i bakhåll
smyga II sig
byte, -t 4
havsvik, -en 2
fjälltrakt, -en 3
långgrun/d, -t, -da
lek, -en 2
månadsskifte, -t 4
tillväxt, -en 3
nät, -et 5
katsa, -n 1
ryssja, -n 1
trolling
spinnspö, -et 4
reta I
småkornig, -t, -a
romsäck, -en 2
hinna, -n 1
finmaskig, -t, -a
sil, -en 2
gastyg, -et 5
neulanterävä
aikamoinen, reilu
kita, suu
pitkulainen
suoja, naamio
kyky
liikkua
salamannopea
etäisyys
elättää
pyydystää
olla väijyksissä
hiipiä, pujahtaa
saalis
merenlahti
tunturiseutu
matalapohjainen
kutu
kuunvaihde
kasvu
verkko
katiska
rysä
vetokalastus
heittouistin, virveli
ärsyttää
pienijyväinen
mätipussi
kalvo
tiheäsilmäinen
siivilä
harsokangas
11
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
GÖS (s.10)
KUHA
lättrensa/d, -t, -de
läckerbit, -en 2
jämförbar, -t, -a
abborrfisk, -en 2
utseende, -t 4
gap, -et 5
tvärfläck, -en 2
långsträckt, -, -a
sidolinje, -n 3
dragning, -en 2
buk, -en 2
ryggfena, -n 1
fläck, -en 2
vass, -t, -a
stråle, -n 2
helposti perattava
herkkupala
verrattavissa
ahvenkala
ulkonäkö
suu, kita
poikittainen laikku
pitkänomainen
kylkiviiva
vivahdus
vatsa, maha
selkäevä
laikku
terävä
piikki
tagg, -et 5
gällock, -et 5
näthinna, -n 1
reflekterande
hinna, -n 1
syn, -en 3
ljusförhållande, -t 4
grumlig, -t, -a
syrerik, -t, -a
stim, -met 5
utkant, -en 3
utbredningsområde, -t 4
fors, -en 2
vandra I
plantera I
kust, -en 3
Finska viken
Skärgårdshavet
Bottniska viken
skärgård, -en 2
lek, -en 2
grun/d, -t, -da
grusig, -t, -a
lerig, -t, -a
romkorn, -et 5
klibba I
underlag, -et 5
kvist, -en 2
enris, -et
hane, -n 2
utveckling, -en 2
drag, -et 5
ryssja, -n 1
nät, -et 5
ben, -et 5
plocka I
tillagning, -en 2
piikki
kiduskansi
verkkokalvo
heijastava
kalvo
näkö
valo-olosuhde
samea
runsashappinen
parvi
laitama
levinneisyysalue
koski
vaeltaa
istuttaa
rannikko
Suomenlahti
Saaristomeri
Pohjanlahti
saaristo
kutu
matala
sorainen
savinen
mätimuna
takertua
pohja
oksa
katajanhavu
uros, koiras
kehitys, kehittyminen
uistin
rysä
verkko
ruoto
nyppiä
valmistus
12
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
ABBORRE (s.12)
AHVEN
randig, -t, -a
rygg, -en 2
fena, -n 1
artbestämma II
mångsidig, -t, -a
steka II
röka II
filéa I
koka I/II
ugnsbaka I
igenkännbar, -t, -a
bukfena, -n 1
sylvass, -t, -a
föremål, -et 5
taggig, -t, -a
juovainen
selkä
evä
määritellä laji
monipuolinen
paistaa
savustaa
fileerata
keittää
kypsentää uunissa
tunnistettavissa oleva
vatsaevä
neulanterävä
esine
piikikäs
borstig, -t, -a
gös, -en 2
gärs, -en 2
bräckt vatt/en, -net 5
Östersjön
skärgård, -en 2
anpassningsförmåga, -n 1
förökningsmetod, -en 3
flexib/el, -elt, -la
matvana, -n 1
leka II
grun/d, -t, -a
yng/el, -let 5
näringsrik, -t, a
sur, -t, -a
näringsfattig, -t, -a
föda, -n
stim, -met 5
ryssja, -n 1
lektid, -en 3
katsa, -n 1
pimpelfiske, -t
rovgirig, -t, -a
husbehov
buljong, -en 3
remsa, -n 1
ben, -et 5
benfri, -tt, -a
tillaga I
smörsteka II
rom, -men
romsäck, -en 2
hinna, -n 1
förtäring, -en 2
amma I
gravid
kvicksilv/er, -ret
harjaksinen
kuha
kiiski
murtovesi
Itämeri
saaristo
sopeutumiskyky
lisääntymistapa
joustava
ruokatottumus
kutea
matala
kalanpoikanen
runsasravinteinen
hapan
vähäravinteinen
ravinto, ruoka
parvi
rysä
kutuaika
katiska
pilkintä
saaliinhimoinen
kotitarve
liemi
suikale, kaistale
ruoto
ruodoton
valmistaa
paistaa voissa
mäti
mätipussi
kalvo
nauttiminen
imettää
raskaana oleva
elohopea
13
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
BRAXEN (s.16)LAHNA
uppskatta I
beundrare, -n 5
karpfisk, -en 2
mört, -en 2
ben, -et 5
kroppsform, -en 3
arvioida, arvostaa
ihailija
karppikala
särki
ruoto
vartalonmuoto
platt, -, -a
skilja II (från något)
faren, -, 2
björkna, -n 1
bakfena, -n 1
stråle, -n 2
grun/d, -t, -da
skärgårdsvik, -en 2
rinnande
bäck, -en 2
insjöområde, -t 4
stim, -met 5
larv, -en 2
bottendjur, -et 5
bastard, -en 3
nät, -et 5
ryssja, -n 1
katsa, -n 1
långrev, -en 2
sidofångst, -en 3
benrik, -t, -a
dig/er, -ert, -ra
skära, skär, skar, skurit
bit, -en 2
kapa I
bukhåla, -n 1
svampstuvning, -en 2
tillaga I
litteä, tasainen
erottaa jostakin
sulkava
pasuri
peräevä
piikki
matala
saaristonlahti
juokseva
puro
järvialue
parvi
toukka
pohjaeläin
risteymä
verkko
rysä
katiska
pitkäsiima
sivusaalis
runsasruotoinen
suuri
leikata
pala
pilkkoa
vatsaontelo
sienimuhennos
valmistaa
14
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
MÖRT (s.18)
SÄRKI
sötvatt/en, -net 5
bräckt vatt/en, -net 5
fjäll, -et 5
anseende, -t 4
agn, -et 5
föda, -n
bortse, -ser, -såg, -sett (från)
benriklighet, -en
skim/mer, -ret
fena, -n 1
öga, -t, ögon, -en
id, -en 2
sarv, -en 2
makea vesi
murtovesi
suomu
maine, arvonanto
syötti
ravinto
ei ottaa lukuun
ruotoisuus
hohto
evä
silmä
säyne
sorva
björkna, -n 1
härleda II
ursprung, -et 5
Östersjön
livsmiljö, -n 3
rom, -men
utveckla I
salthalt, -en lek, -en 2
avrinningsvatt/en, -net 5
mossa, -n 1
alg, -en 3
blötdjur, -et 5
larv, -en 3
insekt, -en 3
vattenyta, -n 1
pärlliknande
utskott, -et 5
vårta, -n 1
huvud, -et 5
framkropp, -en 2
metspö, -et 4
sprallig, -t, -a
benäg/en, -et, -na
bete, -t 4
gös, -en 2
gädda, -n 1
försurning, -en 2
utplantera I
behandling, -en 2
acceptab/el, -elt, -la
nivå, -n 3
uppskatta I
inlagd
tillagningssätt, -et 5
pasuri
johtaa
alkuperä
Itämeri
elinympäristö
mäti
kehittää
suolapitoisuus
kutu
valumavesi
sammal
levä
nilviäinen
toukka
hyönteinen
vedenpinta
helmenomainen
uloke
känsä, syylä
pää
eturuumis
onki
railakas
taipuvainen
syötti
kuha
hauki
happaneminen
istuttaa
käsittely
hyväksyttävä
taso
arvostaa
säilötty
valmistustapa
15
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
NORS (s.21)
KUORE
doldis, -en 2
röka II
steka II
husbehov
efterfrågan, -
glänsande
slank, -t, -a
mun, -nen 2
”tuntematon suuruus”
savustaa
paistaa
kotitarve
kysyntä
kiiltävä, hohtava
kapea
suu
rejäl, -t, -a
underbett, -et
tand, -en, tänder, -na
glupsk, -t, -a
larv, -en 2
kräftdjur, -et 5
fiskyng/el, -let 5
islossning, -en 2
mynningsområde, -t 4
bäck, -en 2
älv, -en 2
vårta, -n 1
liknande
utskott, -et 5
fena, -n 1
håv, -en 2
not, -en 2
ryssja, -n 1
nät, -et 5
nyfångad
lättigenkännlig, -t, -a
illaluktande
artnamn, -et 5
stink/a, -er, stank, stunkit
uppgång, -en 2
efterfrågan, -
anseende, -t 4
läckerhet, -en 3
undanskymd
aska, -n
aikamoinen, reilu
alapurenta
hammas
ahne
toukka
äyriäinen
kalanpoikanen
jäidenlähtö
joen suualue
puro
joki
känsä, syylä
kaltainen
uloke
evä
haavi
nuotta
rysä
verkko
vastapyydystetty
helposti tunnistettava
pahanhajuinen
lajinimi
haista
nousu
kysyntä
maine, arvonanto
herkku
”peitetty”
tuhka
16
presentera en fiskart
lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming
STRÖMMING (s.22)
SILAKKA
mag/er, -ert, -ra
fånga I
handel, -n
fetthalt, -en
vähärasvainen
pyydystää
kauppa, kaupankäynti
rasvapitoisuus
kroppsvikt, -en 3
ruumiinpaino
blåaktig, -t, -a
sinertävä
skimrande
hohtava
skilja II (från något)
erottaa (jostakin)
vassbuk, -en
kilohaili
buk, -en 2
vatsa, maha
fjäll, -et 5
suomu
bestånd, -et 5
kanta
mängdmässigt
määrällisesti
fångstfisk, -en 2
saaliskala
rysä
ryssja, -n 1
nät, -et 5
verkko
rehukala
foderfisk, -en 2
turkistalous
pälsnäring, -en
regnbåge, -en
kirjolohi
konsumtion, -en
kulutus
halt, -en 3
pitoisuus
uppmäta II
mitata
Livsmedelssäkerhets-Elintarviketurvallisuusvirasto
verket
kehottaa
uppmana I
försiktighet, -en
varovaisuus
perattu
rensad
fileerattu
filead
nyljetty
flådd
17
fiskkropp
1. analöppning, -en 2
2. bakfena, -n 1
3. ben, -et 5
4. buk, -en 2
5. bukfena, -n 1
6. fiskyng/el, -let 5
7. fläck, -en 2
8. gällock, -et 5
9. huvud, -et 5
10. mun, -nen 2
11. rom, -men
12. romkorn, -et 5
13. rygg, -en 2
14. ryggfena, -n 1
15. ryggrad, -en 3
16. hud, -en 2; skinn, -et 5
17. skäggtöm, -men 2
18. slem, -met
19. stim, -met 5
20.stjärt, -en 2
21. stråle, -n 2
22.tand, -en, tänder, -na
23.öga, -t, ögon, -en
FACIT
1. analöppning, -en 2 peräaukko
2. bakfena, -n 1
peräevä
3. ben, -et 5
ruoto
4. buk, -en 2
vatsa, maha
5. bukfena, -n 1
vatsaevä
6. fiskyng/el, -let 5
kalanpoikanen
7. fläck, -en 2
laikku
8. gällock, -et 5
kiduskansi
9. huvud, -et 5
pää
10. mun, -nen 2
suu
11. rom, -men
mäti
12. romkorn, -et 5
mätimuna
13. rygg, -en 2
selkä
14. ryggfena, -n 1
selkäevä
15. ryggrad, -en 3
selkäranka
16. hud, -en 2; skinn, -et 5nahka
17. skäggtöm, -men 2
kalan parta
18. slem, -met
lima
19. stim, -met 5
parvi
20. stjärt, -en 2
pyrstö
21. stråle, -n 2
piikki
22. tand, -en, tänder, -na hammas
23. öga, -t, ögon, -en
silmä
18
odlad fisk (s.26 i broschyren)
a. Hur läser du följande siffror och uttryck på svenska?
vuonna 2012
482
178
2/3
11 275
89 %
10 %
10 448
yli 30 vuotta sitten
1970-luvun lopussa ja 1980-luvun alussa
1990-luvulla
0,9–1,2 kiloa
2,4 kiloa
b. Berätta om texten Odlad fisk (s.26) på svenska med hjälp av dessa uttryck!
FACIT
a.
År tjugohundra tolv
fyrahundraåttiotvå
hundrasjuttioåtta
två tredjedelar
elvatusen tvåhundrasjuttiofem
åttionio procent
tio procent
tiotusen fyrahundrafyrtioåtta
för över trettio år sedan
i slutet av nittonhundra sjuttio- och början av nittonhundra åttiotalen
under nittonhundra nittiotalet
noll komma nio till ett komma två kilo
två komma fyra kilo
b.
År 2012 fanns 482 vattenbruksanläggningar i Finland, av dessa var 178 specialiserade på matfiskproduktion.
Av matfiskanläggningarna var två tredjedelar lokaliserade i havet.
Regnbågen stod för 11 275 ton av produktionen, över 89 procent.
Siken representerade 10 procent av produktionen.
2012 producerades 10 448 ton matfisk i havet.
Man började odla fisk i Finland för över 30 år sedan.
Efter en skakig uppstart i slutet av 1970- och början av 1980-talen fick fiskodlingen dåligt rykte i Finland.
Under 1990-talet skärptes miljöregleringen ytterligare.
Regnbågen kräver bara 0,9–1,2 kilo foder för 1 kilos tillväxt.
Broiler kräver 2,4 kilo foder.
19
c. Läs texten Odlad fisk på s.26 och besvara frågorna:
1. Vilka problem fanns det då man började med fiskodling på 70- och 80-talen?
Mitä ongelmia kalankasvatuksessa oli sen alkuaikoina 70- ja 80-luvuilla?
____________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________
2. Hur ser läget ut i dag?
Miltä tilanne näyttää nykyään?
____________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________
3. Vilka fiskarter odlar man i Finland?
Mitä kalalajeja viljellään Suomessa?
____________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________
4. Vilka fördelar har fisk jämfört med kött?
Mitkä ovat kalan hyviä puolia verrattuna lihaan?
____________________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________________
FACIT
1.Det fanns ingen lagstiftning eller reglering och man kunde starta en fiskodling var man ville. Utfodring hade inga
begränsningar och fiskodlingarna började stinka.
Ei ollut lainsäädäntöä tai säännöstelyä, ja kalankasvattamon saattoi perustaa minne halusi. Ruokintaa ei
­rajoitettu mitenkään, ja kalaviljelmät alkoivat haista.
2. I dag har man strängare miljöreglering och förbättrad teknik. Spillet är litet och man försöker utveckla nya
­fodersorter av t.ex. bakterier, alger och musslor.
Nykyisin ympäristösääntely on tiukempaa ja tekniikkaa parempaa. Hävikki on pieni, ja esimerkiksi bakteereista,
levistä ja simpukoista kehitetään uusia rehuja.
3. Främst regnbåge, men också sik och även havsöring och abborre.
Kirjolohta sekä jossain määrin siikaa, myös taimenta ja ahventa on yritetty viljellä.
4. Fet fisk innehåller rikligt med omättade fettsyror. Fisk kräver mindre foder än kött och är därför en klimatsmartare
proteinkälla.
Rasvainen kala sisältää paljon tyydyttymättömiä rasvahappoja. Kala tarvitsee kasvaakseen myös vähemmän
rehua, ja on siksi ilmastoystävällisempi proteiininlähde.
20
översätt till svenska med hjälp av den alfabetiska ordlistan
1. Kala sisältää runsaasti mineraaleja ja vitamiineja.
____________________________________________________________________________________
2. Kalan syöminen voi vähentää sydän- ja verisuonisairauksien riskiä.
____________________________________________________________________________________
3.Elintarviketurvallisuusvirasto Eviran mukaan meidän tulisi syödä kalaa vähintään 2, mieluummin
3 kertaa viikossa.
____________________________________________________________________________________
4. Monet kalat kutevat kevään aikana matalassa vedessä.
____________________________________________________________________________________
5. Kalat, jotka saalistavat huonoissa valo-olosuhteissa, tarvitsevat hyvän näkökyvyn.
____________________________________________________________________________________
6. Suomessa monet lajit elävät levinneisyysalueensa reunalla.
____________________________________________________________________________________
7. Pilkkiminen on suosittu harrastus saaristossa talvella.
____________________________________________________________________________________
8. Raskaana olevia naisia suositellaan luopumaan tiettyjen kalalajien syömisestä.
____________________________________________________________________________________
9. Itämeren murtovesi on monien kalojen elinympäristö.
____________________________________________________________________________________
10. Pikkukalat voivat toimia syöttinä sille, joka haluaa kalastaa suurempia kaloja.
____________________________________________________________________________________
11. Silakkaa käytetään rehukalana turkistaloudessa ja kalankasvatuksessa.
____________________________________________________________________________________
12. 1970-luvun lopussa kalanviljely sai huonon maineen, mutta nykyään tilanne on täysin toisenlainen.
____________________________________________________________________________________
FACIT
1. Fisk innehåller rikligt med mineraler och vitaminer.
2. Att äta fet fisk kan minska risken för hjärt- och kärlsjudomar.
3.Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Evira bör vi äta fisk minst två, helst tre gånger i veckan.
4. Många fiskar leker under vår på grunt vatten.
5. Fisk som jagar i dåliga ljusförhållanden behöver god syn.
6. I Finland lever många arter i utkanten av sitt utbredningsområde.
7. Pimpelfiske är en populär hobby i skärgården på vintern.
8.Gravida kvinnor rekommenderas avstå från att äta vissa fiskarter.
9.Det bräckta vattnet i Östersjön är livsmiljö för många fiskar.
10. Småfiskar kan fungera som bete för den som vill fiska större fisk.
11. Strömming används som foderfisk i pälsnäring och vid fiskodling.
12. I slutet av 1970-talet fick fiskodlingen dåligt rykte men i dag är läget helt annorlunda.
21
A
#
tycker du om fisk?
B
•
Arbeta parvis.
A översätter den första frågan till svenska,
B hjälper och rättar.
• Sedan är det B:s tur att översätta.
•Då ni har översatt frågorna till svenska kan ni
diskutera temat i smågrupper.
•
•
•
Arbeta parvis.
A översätter den första frågan till svenska,
B hjälper och rättar.
• Sedan är det B:s tur att översätta.
•Då ni har översatt frågorna till svenska kan ni
diskutera temat i smågrupper.
1. Pidätkö kalasta?
1. Tycker du om fisk?
2. Hur ofta äter du fisk?
2. Kuinka usein syöt kalaa?
3. Milloin söit viimeksi kalaa?
3. När åt du senast fisk?
4. Vad är din favoritfiskrätt?
4. Mikä on lempikalaruokalajisi?
5. Miksi kalan syöminen on hyödyllistä?
5. Varför är det nyttigt att äta fisk?
6. Hur ofta borde man äta fisk?
6. Kuinka usein pitäisi syödä kalaa?
7. Mitä kalalajeja meillä on Suomessa?
7. Vilka fiskarter har vi i Finland?
8. Fiskar du själv?
8. Kalastatko itse?
9. Onko sinulla jokin hauska muisto kalasta?
9. Har du något roligt minne av fisk?
10. Vilka finländska maträtter skulle du bjuda
utländska gäster på?
10. Mitä suomalaisia ruokalajeja tarjoaisit ulkomaalaisille vieraille?
22
Östersjön
23
östersjön – frågor
1. Vilken fisk? Den kan fångas också i Helsingfors­
regionen. Den har brett huvud med skäggtöm och
kroppen är lång.
2. Åbotrakten är känd för sin skärgård. Hur många
öar och skär hör till den?
3. Vilken fisk? Den förekommer lokalt också i Bottniska viken. Den har god syn och kan jaga i dåliga
ljusförhållanden.
13. På Åland odlar man mycket fisk. Vilka fiskarter
odlas i Finland?
14. Man kan ta färjan till Stockholm från Åbo och
Helsingfors. Hur långt är det direkta avståndet
mellan Åbo och Stockholm samt Helsingfors och
Stockholm?
15.Det sägs att Carl von Linné beklagade över fisk­
stanken i Uppsala. Vilken fiskart är det fråga om?
4. Vilken fisk? Den äter främst insektslarver och
andra bottendjur och den är mycket rik på ben.
16. Man kan köpa norsk lax i Finland. Men vad heter
kirjolohi på svenska?
5. Vilken fisk? Den lever i sjöar och havsvikar i hela
landet. Den kan röra sig mycket snabbt och den
äter andra fiskar, även av samma art.
17. Vad heter Pohjanmeri på svenska?
6. Vad heter Perämeri på svenska?
7. Vad heter Merenkurkku på svenska?
18.Det är populärt bland turister att fiska i Danmark.
Vad heter verkko, onki och katiska på svenska?
19. Öresundsbron förenar Danmark och Sverige.
När blev den nästan 8 km långa bron färdig?
8. Vilken fisk? Den lever i Östersjön och kan fångas
också i Umeå centrum. Den används ofta som
bete för större fisk och den är mycket känslig för
försurning.
20. Vad kallas sill som fångas norr om Kalmar i Östersjön?
9. Vasa (Finland) är Umeås (Sverige) närmaste stad.
Hur långt är avståndet mellan Umeå och Vasa?
22. Salthalten i Östersjön varierar i dess olika delar.
Hur säger man murtovesi på svenska?
10. Vad heter Selkämeri på svenska?
23. Vad heter den här ön?
11. Vad heter Pohjanlahti på svenska?
24. Vad heter Suomenlahti på svenska?
21. Vad heter den här ön?
12. Vad är Finlands nationalfisk?
Östersjön – svar
1.Lake
2. Cirka 20 000
3.Gös
4. Braxen
5.Gädda
6. Bottenviken
7. Kvarken
8. Mört
9. 80 km
10. Bottenhavet
11. Bottniska viken
12. Abborre
13. Främst regnbåge, men också sik samt försöksvist
havsöring och abborre.
14. Åbo-Stockholm: 266 km, Helsingfors-Stockholm:
397 km
15.Nors
16. Regnbåge
17.Nordsjön
18.Nät/garn, metspö och katsa
19. År 2000
20. Strömming
21. Öland
22. Bräckt vatten
23.Gotland
24. Finska viken
24
ord
A
abborrfisk, -en 2
abborre, -n 2
acceptab/el, -elt, -la
agn, -et 5
alg, -en 3
amma I
analöppning, -en 2
anpassningsförmåga, -n 1
anseende, -t 4
artbestämma II
artnamn, -et 5
aska, -n
avrinningsvatt/en, -net 5
avstånd, -et 5
B
bakfena, -n 1
bastard, -en 3
begränsning, -en 2
begynnelse, -n 3
behandling, -en 2
ben, -et 5
benfri, -tt, -a
benrik, -t, -a
benriklighet, -en
benäg/en, -et, -na
bestånd, -et 5
bete, -t 4
beundrare, -n 5
bindväv, -en 2
bit, -en 2
björkna, -n 1
blanda I
blixtsnabb, -t, -a
blåaktig, -t, -a
blötdjur, -et 5
borstig, -t, -a
bortse, -ser, -såg, -sett (från)
bottendjur, -et 5
Bottniska viken
braxen, -, braxnar, -na
brygga, -n 1
bräckt vatt/en, -net 5
buk, -en 2
bukfena, -n 1
bukhåla, -n 1
buljong, -en 3
byte, -t 4
bäck, -en 2
D
deg, -en 2
ahvenkala
ahven
hyväksyttävä
syötti
levä
imettää
peräaukko
sopeutumiskyky
maine, arvonanto
määritellä laji
lajinimi
tuhka
valumavesi
etäisyys
peräevä
risteymä
rajoitus
alku
käsittely
ruoto
ruodoton
runsasruotoinen
ruotoisuus
taipuvainen
kanta
syötti
ihailija
sidekudos
pala
pasuri
sekoittaa
salamannopea
sinertävä
nilviäinen
harjaksinen
ei ottaa lukuun
pohjaeläin
Pohjanlahti
lahna
laituri, silta
murtovesi
vatsa, maha
vatsaevä
vatsaontelo
liemi
saalis
puro
taikina
dig/er, -ert, -ra
djupfryst
doldis, -en 2
drag, -et 5
dragning, -en 2
durkslag, -et dygn, -et 5
E
efterfrågan, -
egg, -en 2
elvisp, en 2
enris, -et
F
faren, -, 2
fast, -, -a
fena, -n 1
fettfattig, -t, -a
fetthalt, -en
fettsyra, -n 1
filea I
filead
finmaskig, -t, -a
Finska viken
fiskbestånd, -et 5
fiskkropp, -en 2
fiskodling, -en 2
fiskrens, -et
fiskyng/el, -let 5
fjäll, -et 5
fjälltrakt, -en 3
flexib/el, -elt, -la
flå III
flådd
fläck, -en 2
fläckig, - t, -a
foderfisk, -en 2
fors, -en 2
framkropp, -en 2
fritidsfiskare, -n 5
fräsa II
fånga I
fångstfisk, -en 2
färs, -en 3
färsk, -t, -a
föda, -n
fördel, -en 2
fördom, -en 2
föremål, -et 5
förmåga, -n 1
försiktig, -t, -a
försiktighet, -en
suuri
pakastettu
”tuntematon suuruus”
uistin
vivahdus
lävikkö, siivilä
vuorokausi
kysyntä
terä
sähkövatkain
katajanhavu
sulkava
kiinteä
evä
vähärasvainen
rasvapitoisuus
rasvahappo
fileerata
fileerattu
tiheäsilmäinen
Suomenlahti
kalakanta
kalan ruumis
kalanviljely
perkeet
kalanpoikanen
suomu
tunturiseutu
joustava
nylkeä
nyljetty
laikku
laikukas, pilkullinen
rehukala
koski
eturuumis
vapaa-ajan kalastaja
käristää
pyydystää
saaliskala
jauheliha, mureke
tuore
ravinto
etu
ennakkoluulo
esine
kyky
varovainen
varovaisuus
25
försurning, -en 2
förtäring, -en 2
förökningsmetod, -en 3
G
gap, -et 5
garn, -et 5
garnera I
gastyg, -et 5
glupsk, -t, -a
glänsande
gnid/a, -er, gned, gnidit
grava I
gravid
grilla I
grumlig, -t, -a
grun/d, -t, -da
grusig, -t, -a
gädda, -n 1
gäl, -en 2
gällock, -et 5
gärs, -en 2
gös, -en 2
H
hacka I
halstra I
halt, -en 3
handel, -n
hane, -n 2
hantverk, -et 5
hav, -et 5
havsvik, -en 2
havsöring, -en 2
hinna, -n 1
hjärt- och kärlsjukdom, -en 2
hud, -en 2
husbehov
hushållspapp/er, -ret 5
huvud, -et 5
hållbarhetstid, -en 3
hålslev, -en 2
håv, -en 2
hälsofara, -n 1
härleda II
I
id, -en 2
igenkännbar, -t, -a
illaluktande
inlagd
insekt, -en 3
insjö, -n 2
insjöområde, -t 4
islossning, -en 2
happaneminen
nauttiminen
lisääntymistapa
kita, suu
verkko
koristella
harsokangas
ahne
kiiltävä, hohtava
hangata, hieroa
graavata
raskaana oleva
grillata
samea
matala
sorainen
hauki
kidus
kiduskansi
kiiski
kuha
hienontaa
hiillostaa
pitoisuus
kauppa, kaupankäynti
uros, koiras
käsityö
meri
merenlahti
taimen
kalvo
sydän- ja verisuonisairaus
nahka
kotitarve
talouspaperi
pää
säilyvyysaika
reikäkauha
haavi
terveysvaara
johtaa
säyne
tunnistettavissa oleva
pahanhajuinen
säilötty
hyönteinen
(sisä)järvi
järvialue
jäidenlähtö
J
jägare, -n 5
metsästäjä
jämförbar, -t, -a
verrattavissa
jäst, -en
hiiva
K
kamouflage, -t
suoja, naamio
kapa I
pilkkoa
karpfisk, -en 2
karppikala
kastrull, -en 3
kattila, kasari
katsa, -n 1
katiska
kavla I
kaaviloida
klibba I
takertua
klubba I
kolkata
klumpa I sig
paakkuuntua
kniv, -en 2
veitsi, puukko
knåda I
alustaa
koka I/II
keittää
konsekvens, -en 3
seuraus
konsumtion, -en
kulutus
kost, -en
ravinto, ruoka
krok, -en 2
koukku
kropp, -en 2
vartalo
kroppsform, -en 3
vartalonmuoto
kroppsvikt, -en 3
ruumiinpaino
krydda, -n 1
mauste
kräftdjur, -et 5
äyriäinen
kust, -en 3
rannikko
kvicksilv/er, -ret
elohopea
kvist, -en 2
oksa
kylstel, -t, -a
kylmästä kankea
L
lake, -n 2
made
larv, -en 2
toukka
lek, -en 2
kutu
leka II
kutea
lektid, -en 3
kutuaika
lerig, -t, -a
savinen
ligga i bakhåll
olla väijyksissä
kaltainen
liknande
livnära II sig
elättää
livsmed/el, -let 5
elintarvike
LivsmedelssäkerhetsverketElintarviketurvallisuus
virasto
livsmiljö, -n 3
elinympäristö
ljum/men, -met, -na
haalea
ljusförhållande, -t 4
valo-olosuhde
lock, -et 5
kansi
lossna I
irrota
långgrun/d, -t, -da
matalapohjainen
långrev, -en 2
pitkäsiima
långsmal, -t, -a
pitkulainen
långsträckt, -, -a
pitkänomainen
läckerbit, -en 2
herkkupala
läckerhet, -en 3
herkku
26
längd, -en 3
lättigenkännlig, -t, -a
lättrensa/d, -t, -de
lättsalta/d, -t, -de
lättsmält
lök, -en 2
lös, -t, -a
M
mag/er, -ert, -ra
mage, -n 2
matberedare, -n 5
matvana, -n 1
metspö, -et 4
mil/d, -t, -a
miljöreglering, -en 2
miljötillstånd, -et 5
mineral, -et 3
mossa, -n 1
mun, -nen 2
mussla, -n 1
mynningsområde, -t 4
månadsskifte, -t 4
mångsidig, -t, -a
mås, -en 2
mängdmässigt
mört, -en 2
N
nagga I
nivå, -n 3
nors, -en 2
not, -en 2
nyfångad
näringsfattig, -t, -a
näringsrik, -t, a
nässla, -n 1
nät, -et 5
näthinna, -n 1
P
panna, -n 1
parasit, -en 3
pimpelfiske, -t
plantera I
platt, -, -a
plocka I
potatisklyfta, -n 1
produktion, -en 3
proteinkälla, n 1
pryda II
på låga varv
pälsnäring, -en
pärlliknande
R
randig, -t, -a
reflekterande
pituus
helposti tunnistettava
helposti perattava
vähäsuolainen
helposti sulava
sipuli
löysä
vähärasvainen
vatsa, maha
monitoimikone
ruokatottumus
onki
mieto
ympäristösääntely
ympäristölupa
mineraali
sammal
suu
simpukka
joen suualue
kuunvaihde
monipuolinen
lokki
määrällisesti
särki
pistellä reikiä
taso
kuore
nuotta
vastapyydystetty
vähäravinteinen
runsasravinteinen
nokkonen
verkko
verkkokalvo
pannu
loinen
pilkintä
istuttaa
litteä, tasainen
nyppiä
perunalohko
tuotanto
proteiinin lähde
koristaa
pienellä teholla
turkistalous
helmenomainen
juovainen
heijastava
regnbåge, -en
rejäl, -t, -a
remsa, -n 1
rensad
rensning, -en 2
reta I
rinnande
rivjärn, -et 5
rom, -men
romkorn, -et 5
romsäck, -en 2
rovfisk, -en 2
rovgirig, -t, -a
rygg, -en 2
ryggfena, -n 1
ryggrad, -en 3
rykte, -t 4
ryssja, -n 1
röka II
röra II sig
röra II
S
salthalt, -en sarv, -en 2
sed, -en 3
seg, -t, a
sidofångst, -en 3
sidolinje, -n 3
sil, -en 2
sjösäkerhet, -en
skala I
skilja II (från något)
skim/mer, -ret
skimrande
skinn, -et 5
skivad
skrapa I
skrov, -et 5
skumma I
skvätt, -en skål, -en 2
skäggtöm, -men 2
skära, skär, skar, skurit
skärgård, -en 2
Skärgårdshavet
skärgårdsvik, -en 2
skölja II
slank, -t, -a
slem, -met
slemmig, -t, -a
slev, -en 2
smet, -en 3
smyga II sig
kirjolohi
aikamoinen, reilu
suikale, kaistale
perattu
perkaaminen
ärsyttää
juokseva
raastinrauta
mäti
mätimuna
mätipussi
petokala
saaliinhimoinen
selkä
selkäevä
selkäranka
maine
rysä
savustaa
liikkua
koskea, hämmentää
suolapitoisuus
sorva
käytöstapa, tapa
nahkea
sivusaalis
kylkiviiva
siivilä
meriturvallisuus
kuoria
erottaa jostakin
hohto
hohtava
nahka
viipaloitu
kaapia
kuolleen eläimen
ruumis
kuoria vaahto
liraus
kulho
kalan parta
leikata
saaristo
Saaristomeri
saaristonlahti
huuhdella
kapea
lima
niljakas
kauha
seos, taikina
hiipiä, pujahtaa
27
småkornig, -t, -a
smörj/a, -er, smorde, smort
smörsteka II
snabbmat, -en
snitta I
sommarstuga, -n 1
spill, -et
spinnspö, -et 4
spola I
sprallig, -t, -a
sprida II sig
steka II
stim, -met 5
stink/a, -er, stank, stunkit
stjärt, -en 2
strand, -en stränder, -na
strupe, -n 2
stråle, -n 2
strö III
strömming, -en 2
stuva I sur, -t, -a
svampstuvning, -en 2
sylvass, -t, -a
syn, -en 3
syrerik, -t, - a
sötvatt/en, -net 5
T
ta kål på
tagg, -et 5
taggig, -t, -a
tand, -en, tänder, -na
tillaga I
tillagning, -en 2
tillagningssätt, -et 5
tillbehör, -et 5 tillredningstid, -en 3
tillsätta, -sätter, -satte, -satt
tillväxt, -en 3
torsk, -en 2
trolling
pienijyväinen
voidella
paistaa voissa
pikaruoka
leikata, viiltää, tehdä
viilto
kesämökki
hävikki, hukka
heittouistin, virveli
huuhdella
railakas
levitä
paistaa, kypsentää
parvi
haista
pyrstö
ranta
kurkku
piikki
sirotella
silakka
muhentaa
hapan
sienimuhennos
neulanterävä
näkö
runsashappinen
makeavesi
tehdä loppu jostakin
piikki
piikikäs
hammas
valmistaa
valmistus
valmistustapa
lisuke
valmistusaika
lisätä
kasvu
turska
vetokalastus
tvärfläck, -en 2
poikittainen laikku
tärning, -en 2
kuutio
U
ugnsbaka I
kypsentää uunissa
undanskymd
”peitetty”
underbett, -et
alapurenta
underlag, -et 5
pohja
uppgång, -en 2
nousu
uppmana I
kehottaa
uppmäta II
mitata
uppskatta I
arvioida, arvostaa
ursprung, -et 5
alkuperä
utbredningsområde, -t 4
levinneisyysalue
utkant, -en 3
laitama
utmaning, -en 2
haaste
utplantera I
istuttaa
utseende, -t 4
ulkonäkö
utskott, -et 5
uloke
utveckla I
kehittää
utveckling, -en 2
kehitys, kehittyminen
V
vandra I
vaeltaa
vass, -t, -a
terävä
vassbuk, -en
kilohaili
vattenbruksanläggning, -en 2 vesiviljelylaitos
vattengenomströmning, -en veden läpivirtaus
vattenyta, -n 1
vedenpinta
verksamhet, -en 3
toiminta
vik, -en 2
lahti
vitamin, -et 3
vitamiini
vårdslös, -t, -a
leväperäinen,
varomaton
vårta, -n 1
känsä, syylä
Y
yng/el, -let 5
kalanpoikanen
Ä
älv, -en 2
joki
ättiklösning, -en 2
etikkaliuos
Ö
silmä
öga, -t, ögon, -en
Östersjön
Itämeri
28
sanasto
A
ahne
glupsk, -t, -a
ahven
abborre, -n 2
ahvenkala
abborrfisk, -en 2
alapurenta
underbett, -et
alkuperä
ursprung, -et 5
alustaa
knåda I
arvostaa, arvioida
uppskatta I
E
elintarvike
livsmed/el, -let 5
ElintarviketurvallisuusLivsmedelssäkerhetsvirasto
verket
elinympäristö
livsmiljö, -n 3
elohopea
kvicksilv/er, -ret
elättää
livnära II sig
ennakkoluulo
fördom, -en 2
erottaa jostakin
skilja II (från något)
eturuumis
framkropp, -en 2
etäisyys
avstånd, -et 5
evä
fena, -n 1
F
fileerata
filea I
fileerattu
filead
G
graavata
grava I
grillata
grilla I
H
haalea
ljum/men, -met, -na
haaste
utmaning, -en 2
haavi
håv, -en 2
haista
stink/a, -er, stank, stunkit
hammas
tand, -en, tänder, -na
hangata, hieroa
gnid/a, -er, gned, gnidit
hapan
sur, -t, -a
happaneminen
försurning, -en 2
harsokangas
gastyg, -et 5
hauki
gädda, -n 1
heijastava
reflekterande
heittouistin, virveli
spinnspö, -et 4
herkku
läckerhet, -en 3
herkkupala
läckerbit, -en 2
hienontaa
hacka I
hiillostaa
halstra I
hiiva
jäst, -en
hohtava
skimrande
huuhdella
skölja II, spola I
hyönteinen
insekt, -en 3
I
istuttaa
plantera I, utplantera I
Itämeri
Östersjön
J
joki
juovainen
järvialue
K
kaapia
kaaviloida
kalakanta
kalan parta
kalan ruumis
kalanpoikanen
kalanviljely
kaltainen
kalvo
kansi
kanta
kapea
karppikala
kasvu
katajanhavu
katiska
kattila, kasari
kauha
kehitys, kehittyminen
keittää
kesämökki
kidus
kiduskansi
kiiltävä, hohtava
kiinteä
kiiski
kilohaili
kirjolohi
kita, suu
kolkata
koski
kotitarve
koukku
kuha
kulho
kulutus
kuore
kuoria
kurkku
kutea
kutu
kutuaika
kuunvaihde
kuutio
kyky
kylkiviiva
älv, -en 2
randig, -t, -a
insjöområde, -t 4
skrapa I
kavla I
fiskbestånd, -et 5
skäggtöm, -men 2
fiskkropp, -en 2
(fisk)yng/el, -let 5
fiskodling, -en 2
liknande
hinna, -n 1
lock, -et 5
bestånd, -et 5
slank, -t, -a
karpfisk, -en 2
tillväxt, -en 3
enris, -et
katsa, -n 1
kastrull, -en 3
slev, -en 2
utveckling, -en 2
koka I/II
sommarstuga, -n 1
gäl, -en 2
gällock, -et 5
glänsande
fast, -, -a
gärs, -en 2
vassbuk, -en
regnbåge, -en
gap, -et 5
klubba I
fors, -en 2
husbehov
krok, -en 2
gös, -en 2
skål, -en 2
konsumtion, -en
nors, -en 2
skala I
strupe, -n 2
leka II
lek, -en 2
lektid, -en 3
månadsskifte, -t 4
tärning, -en 2
förmåga, -n 1
sidolinje, -n 3
29
kysyntä
efterfrågan, käristää
fräsa II
käsittely
behandling, -en 2
käsityö
hantverk, -et 5
käytöstapa, tapa
sed, -en 3
L
lahna
braxen, -, braxnar, -na
lahti
vik, -en 2
laikku
fläck, -en 2
laikukas, pilkullinen
fläckig, - t, -a
laituri, silta
brygga, -n 1
lajinimi
artnamn, -et 5
leikata
skära, skär, skar, skurit
leikata, viiltää, tehdä viiltosnitta I
levinneisyysalue
utbredningsområde, -t 4
levitä
sprida II sig
levä
alg, -en 3
liemi
buljong, -en 3
liikkua
röra II sig
lima
slem, -met
lisuke
tillbehör, -et 5
lisätä
tillsätta, -sätter, -satte, -satt
lisääntymistapa
förökningsmetod, -en 3
litteä, tasainen
platt, -, -a
loinen
parasit, -en 3
lokki
mås, -en 2
lävikkö, siivilä
durkslag, -et
löysä
lös, -t, -a
M
made
lake, -n 2
maine
rykte, -t 4; anseende, -t 4
makeavesi
sötvatt/en, -net 5
matala
grun/d, -t, -da
matalapohjainen
långgrun/d, -t, -da
mauste
krydda, -n 1
merenlahti
havsvik, -en 2
meri
hav, -et 5
meriturvallisuus
sjösäkerhet, -en
jägare, -n 5
metsästäjä
mieto
mil/d, -t,-a
mineraali
mineral, -et 3
mitata
uppmäta II
monipuolinen
mångsidig, -t, -a
monitoimikone
matberedare, -n 5
muhentaa
stuva I
murtovesi
bräckt vatt/en, -net 5
mäti
rom, -men
mätimuna
romkorn, -et 5
mätipussi
romsäck, -en 2
N
nahka
hud, -en 2; skinn, -et 5
nahkea
seg, -t, a
niljakas
slemmig, -t, -a
nilviäinen
blötdjur, -et 5
nokkonen
nuotta
nylkeä
näkö
O
oksa
onki
P
paakkuuntua
pahanhajuinen
paistaa, kypsentää
pakastettu
pala
pannu
parvi
pasuri
perkaaminen
perkeet
perunalohko
peräaukko
peräevä
petokala
piikikäs
piikki
pikaruoka
pilkintä
pilkkoa
pitkäsiima
pitoisuus
pituus
pohja
pohjaeläin
Pohjanlahti
puro
pyrstö
pyydystää
pää
R
raastinrauta
rannikko
ranta
raskaana
rasvahappo
rasvapitoisuus
ravinto
rehukala
reikäkauha
risteymä
runsashappinen
runsasravinteinen
runsasruotoinen
ruodoton
ruokatottumus
ruoto
nässla, -n 1
not, -en 2
flå III
syn, -en 3
kvist, -en 2
metspö, -et 4
klumpa I sig
illaluktande
steka II
djupfryst
bit, -en 2
panna, -n 1
stim, -met 5
björkna, -n 1
rensning, -en 2
fiskrens, -et
potatisklyfta, -n 1
analöppning, -en 2
bakfena, -n 1
rovfisk, -en 2
taggig, -t, -a
tagg, -et 5; stråle, -n 2
snabbmat, -en
pimpelfiske, -t
kapa I
långrev, -en 2
halt, -en 3
längd, -en 3
underlag, -et 5
bottendjur, -et 5
Bottniska viken
bäck, -en 2
stjärt, -en 2
fånga I
huvud, -et 5
rivjärn, -et 5
kust, -en 3
strand, -en stränder, -na
gravid
fettsyra, -n 1
fetthalt, -en
föda, -n; kost, -en
foderfisk, -en 2
hålslev, -en 2
bastard, -en 3
syrerik, -t, - a
näringsrik, -t, a
benrik, -t, -a
benfri, -tt, -a
matvana, -n 1
ben, -et 5
30
ruumiinpaino
kroppsvikt, -en 3
rysä
ryssja, -n 1
S
saaliinhimoinen
rovgirig, -t, -a
saalis
byte, -t 4
saaliskala
fångstfisk, -en 2
saaristo
skärgård, -en 2
Saaristomeri
Skärgårdshavet
saaristonlahti
skärgårdsvik, -en 2
samea
grumlig, -t, -a
sammal
mossa, -n 1
savinen
lerig, -t, -a
savustaa
röka II
sekoittaa
blanda I
selkä
rygg, -en 2
selkäevä
ryggfena, -n 1
selkäranka
ryggrad, -en 3
seos, taikina
smet, -en 3
seuraus
konsekvens, -en 3
sidekudos
bindväv, -en 2
sienimuhennos
svampstuvning, -en 2
siivilä
sil, -en 2
silakka
strömming, -en 2
silmä
öga, -t, ögon, -en
simpukka
mussla, -n 1
sinertävä
blåaktig, -t, -a
sipuli
lök, -en 2
sirotella
strö III
(sisä)järvi
insjö, -n 2
sivusaalis
sidofångst, -en 3
sopeutumiskyky
anpassningsförmåga, -n 1
sorainen
grusig, -t, -a
sorva
sarv, -en 2
sulkava
faren, -, 2
suoja, naamio
kamouflage, -t
suolapitoisuus
salthalt, -en
Suomenlahti
Finska viken
suomu
fjäll, -et 5
mun, -nen 2
suu
suuri
dig/er, -ert, -ra
sydän- ja verisuonisairaus hjärt- och kärlsjukdom, -en 2
syötti
agn, -et 5; bete, -t 4
sähkövatkain
elvisp, en 2
säilyvyysaika
hållbarhetstid, -en 3
säilötty
inlagd
särki
mört, -en 2
säyne
id, -en 2
T
taikina
deg, -en 2
taimen
havsöring, -en 2
taipuvainen
benäg/en, -et, -na
takertua
klibba I
talouspaperi
hushållspapp/er, -ret 5
taso
terveysvaara
terä
terävä
toukka
tuhka
tunturiseutu
tuore
tuotanto
turkistalous
turska
U
uistin
ulkonäkö
uloke
uros, koiras
V
vaeltaa
valmistaa
valmistus
valmistusaika
valmistustapa
valo-olosuhde
valumavesi
vapaa-ajan kalastaja
varovainen
vartalo
vartalonmuoto
vastapyydystetty
vatsa, maha
vatsaevä
vatsaontelo
veden läpivirtaus
vedenpinta
veitsi, puukko
verkko
verkkokalvo
vesiviljelylaitos
vetokalastus
viipaloitu
vitamiini
vivahdus
voidella
vuorokausi
vähärasvainen
vähäravinteinen
vähäsuolainen
Y
ympäristölupa
ympäristösääntely
Ä
äyriäinen
nivå, -n 3
hälsofara, -n 1
egg, -en 2
vass, -t, -a
larv, -en 2
aska, -n
fjälltrakt, -en 3
färsk, -t, -a
produktion, -en 3
pälsnäring, -en
torsk, -en 2
drag, -et 5
utseende, -t 4
utskott, -et 5
hane, -n 2
vandra I
tillaga I
tillagning, -en 2
tillredningstid, -en 3
tillagningssätt, -et 5
ljusförhållande, -t 4
avrinningsvatt/en, -net 5
fritidsfiskare, -n 5
försiktig, -t, -a
kropp, -en 2
kroppsform, -en 3
nyfångad
buk, -en 2; mage, -n 2
bukfena, -n 1
bukhåla, -n 1
vattengenomströmning, -en
vattenyta, -n 1
kniv, -en 2
garn, -et 5; nät, -et 5
näthinna, -n 1
vattenbruksanläggning, -en 2
trolling
skivad
vitamin, -et 3
dragning, -en 2
smörj/a, -er, smorde, smort
dygn, -et 5
fettfattig, -t, -a;
mag/er, -ert, -ra
näringsfattig, -t, -a
lättsalta/d, -t, -de
miljötillstånd, -et 5
miljöreglering, -en 2
kräftdjur, -et 5
