av påven

Medeltiden
Påven Gregorius IX
sca
la
Kejsaren vägrade att böja sig för kyrkan
Bannlyst
Av Natasja Broström &
niels-peter granzow busch
Lättklädda haremsdamer vid hovet, ett oblodigt
korståg och ett livgarde som bara bestod av muslimska
soldater. Kejsar Fredrik II:s liv var en enda stor
provokation mot kyrkan. Det kom att stå honom dyrt.
S
olen har ännu inte gått upp när
en liten grupp män smyger sig
fram längs gatorna i hamnstaden Akko i Palestina. Främst
går den tysk-romerske kejsaren Fredriks muslimska livgarde med
facklor, och strax bakom dem går kejsaren och hans närmaste män. Ingen säger ett knyst. Alla håller sina vapen tätt
intill sig så att svärden inte ska skrapa
Europa/ 1200-talet
Tysk-romerska rikets
kejsare har enligt
traditionen varit
tyskromerska
påvedömets
riket
beskyddare.
påvestaten
Men när påven
kungariket
försöker
utöka
sicilien
sin makt i början
av 1200-talet
kommer kejsaren och
påven på kollisionskurs.
26
mot husväggarna. Invånarna får inte
upptäcka att männen är på väg därifrån.
Det är den 1 maj 1229. Några månader tidigare har kejsar Fredrik lyckats
med det omöjliga och återerövrat Jerusalem från muslimerna efter att ha genomfört medeltidens mest originella korståg.
Men de kristna i Palestinas viktigaste
korsfararstad Akko är inte alls tacksamma. De vet att påven har kallat kejsaren
för kättare och ”förelöpare till Antikrist”.
Påven hävdar att kejsaren är ett större
hot mot kristendomen än de otrogna.
Under Fredriks vistelse i Akko har
stämningen varit så hätsk att han har bestämt sig för att lämna staden i smyg.
Men när kejsaren kommer till slaktarnas
gata i närheten av hamnen, där hans
skepp ligger och väntar, blir han upptäckt av morgonpigga stadsbor. Snart
haglar det av slakteriavfall och sopor över
gruppen. Europas mäktigaste regent ser
sammanbiten ut, trots både skräp och
svordomar, men han går lugnt ned till sina galärer och ger signal för avresa.
”Så lämnade kejsaren Akko – förbannad, nedsmutsad och förargad”, berättar
den samtida författaren Filip av Novara.
Fredrik blev påvens ärkefiende
Under 1200-talets första hälft spelade
Fredrik II Hohenstaufen av Tyskland
och Sicilien huvudrollen i en av medeltidens största maktkamper. På den ena
sidan stod Kristi ställföreträdare på jorden, påven, som ville få till en teokra-
Världens Historia 6 • 2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Print: tre Status: 860 - Er PDFet Layout:
Red.sek:
av påven
Fredrik II
Kejsar Fredrik II
älskade vetenskap och
kultur och han bjöd – till
kyrkans stora förtret – ofta
in muslimska lärde till sitt
hov i Palermo på Sicilien.
scanpix/akg-images
Historie 6 • 2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
27
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Medeltiden
1
2
scanpix/akg-images
ti; att kyrkan skulle bestämma över Europas kungar inom alla områden:
”Gud regerar i himlen; hans representant bör härska över hela jorden”,
hävdade påven själv.
På motsatt sida stod Fredrik II som
ansåg att kyrkan skulle ha makt endast i
andliga frågor. Kejsaren blev den förste
som verkligen försökte begränsa påve­
dömets inflytande. Kampen skulle komma att pågå i nästan 40 år.
Ur kyrkans synvinkel hade relationen
mellan påven och Fredrik börjat riktigt
bra. Fredrik var barnbarn till två av
1100-talets mäktigaste regenter – kejsar
Fredrik I Barbarossa av Tyskland och
den normandiske kungen Roger II av
­Sicilien. Fredriks far, kejsar Henrik av
Tyskland, dog i malaria år 1197 och
hans änka Konstantia såg till att den
blott tre år gamle Fredrik kröntes till
kung av Sicilien, vilket även omfattade
Syditalien. Några månader senare blev
Konstantia sjuk och dog, men hon hann
Fredrik fick Europas största rike
År 1198 lät kejsarinnan Konstantia
kröna sin lille son Fredrik till kung över
Sicilien och Syditalien, som varit under
normandiskt styre i 150 år.
utse påven Innocentius III till förmyndare för sin lille son.
Påven tog sig an uppgiften och trodde
att kyrkan därmed skulle få kontroll över
kungadömet Sicilien. Där hade de normandiska regenterna gång på gång utmanat påvens makt. Bl.a. hade Fredriks
morfar, Roger II, kategoriskt vägrat att
­lyda påvens krav på att deportera alla
4
3
Siciliens normandiska härskare var stolta
över sitt multietniska rike. På deras
gravstenar stod texterna på hebreiska (1),
grekiska (2), arabiska (3) och latin (4).
bridgeman
Normanderna
seglade från Syditalien till Sicilien
och erövrade ön
på 1000-talet.
28
limska saracenerna och traktens härskare bad de stridsvana normanderna om
hjälp. När de arabiska soldaterna jagats
på flykten fick riddarna mark i södra
Italien som tack. Därefter erövrade normanderna det arabiska kalifatet på Sicilien och år 1130 blev furstendömet ett
normandiskt kungarike under Roger II.
Normandernas rike präglades av sitt
bysantinska och muslimska arv, som
normanderna inkorporerade i rikets administration – bl.a. var många
av rikets ämbetsmän muslimer. Det multietniska
kunga­dömet blev det rikaste i Europa och i
dag kallas normandernas epok för
Siciliens guldålder.
polfoto/corbis
Nordisk krigarkast skapade Siciliens guldålder
På sin mors sida härstammade Fredrik II
från normanderna, som i sin tur härstammade från skandinaviska vikingar. Omkring år 1000 hade en grupp normandiska riddare vägarna förbi Sicilien efter
ett korståg i det heliga landet. Södra
Italien låg just då i krig med de mus-
muslimer som levde i riket. Den lille
Fredrik skulle bli lättare att styra, menade påvens rådgivare. Det skulle senare
visa sig vara en grov missbedömning.
Den unge kungen växte upp i det multikulturella Sicilien där kristna normander, italienare och greker levde sida vid
sida med judar och muslimer. Och han
visade sig vara en speciell ung man.
Som tonåring lärde han sig tala och
skriva­fem språk flytande, bl.a. arabiska
som inte många européer behärskade.
”Innan jag tog över tronen (som
14-åring, red:s anm.) sökte jag lärdom
och andades in dess berusande doft”,
berättade Fredrik senare i livet.
Den unge kungen älskade vetenskap
och ställde frågor som de lärde vid hovet
inte kunde besvara, t.ex. varifrån vinden
kom eller hur högt det var upp till himlen. Hans studier fick dock ett abrupt
slut då Tysklands nye kejsare, Otto av
Braunschweig, angrep Syditalien år
1210 för att erövra Fredriks rike. Påven
Innocentius insåg att påvestaten skulle
hamna i kläm om Otto fick makten i både Tyskland och Syditalien, och tog därför Fredriks parti. Den 15-årige kungen
utgjorde trots allt ett mindre hot än kejsar Otto. När påven tog ställning för
Fredrik gjorde flera av Ottos vasallstater
uppror. Fredrik såg genast sin chans.
Mitt i oroligheterna gick han över Alperna med en liten armé för att locka fler
tyska furstar att byta sida, och snart stödde nästan alla ”pojken från Sicilien”,
som Fredrik kallades i folkmun.
Samtidigt bildade Fredrik förbund
med den franske kungen, och i ett slag
utanför staden Bouvines år 1214 tilldelade fransmännen kejsar Otto ett sådant
svidande nederlag att han flydde. Året
därpå lät den 20-årige Fredrik sig krönas
till kung över Europas mäktigaste rike;
förutom våra dagars Tyskland omfattade
det även Schweiz, Österrike, Holland
och Tjeckien.
Ett korståg för en kungakrona
Fredrik hade haft turen – och påven –
på sin sida i kampen mot Otto. Som tack
lovade den nykrönte kungen påven att
ge sig iväg på korståg till det heliga landet. ”Vi ska gengälda Gud alla de gåvor
vi har fått”, proklamerade Fredrik.
Enligt påvens planer var Jerusalem
målet för korståget. Staden hade varit i
muslimernas händer sedan härföraren
Saladin erövrat staden år 1187 och
Världens Historia 6 • 2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
slängt ut de kristna korsfararna. Innocentius fick emellertid aldrig se sin
dröm bli sann; han dog året därpå.
När påven avled fick Fredrik en välkommen möjlighet att glömma sitt korstågslöfte. Till skillnad från andra kristna
regenter i Europa hade kungen vuxit
upp i ett samhälle där muslimer och
kristna levde sida vid sida, och han
­hyste stor respekt för muslimernas
­vetenskap och kultur. Tanken på ett blodigt korståg i Mellanöstern hade aldrig
lockat honom.
I stället började Fredrik arbeta för att
befästa sin makt och få sin son Henrik
erkänd som tronarvinge. På Fredriks
önskelista stod även en kröning i Rom.
Inte förrän påven hade placerat kronan
på hans huvud kunde han kalla sig tyskromersk kejsare som sin far och farfar.
Sedan den nioårige Henrik utnämnts
till kung i Tyskland reste Fredrik tillbaka
till Sicilien år 1220, och på väg genom
Rom lät han sig krönas till kejsare av det
heliga tysk-romerska riket. Den nye påven, Honorius III, tog tillfället i akt och
påminde Fredrik om hans korstågslöfte,
men kejsaren förhalade avresan. Han
var först tvungen att slå ned oroligheter
bland länsherrarna på Sicilien och reformera lagarna i sitt kungarike. Både det uppskjutna korståget och de
nya lagarna retade gallfeber på kyrkans
män i Rom. Fredrik bestämde bl.a. att
judar hädanefter skulle få skydd av staten. Samtidigt samlade han rikets muslimer i den syditalienska staden Lucera
och gjorde om en kyrka till moské. Från
Lucera rekryterade han även soldater
till ett muslimskt garde som blev hans
personliga livvakt.
Samtidigt reformerade han administrationen i sitt rike – bl.a. fråntog han
adeln flera privilegier – så framgångsrikt
att en samtida krönikeskrivare kallade
honom ett ”världens underverk”. Med hjälp av ett förfalskat dekret försökte kyrkan på 1200-talet att
bygga upp en teokrati där kungarna skulle lyda under påven.
S
triden mellan Fredrik II och påven
berodde främst på att kejsaren
gång på gång ignorerade påvens
krav på att bland annat föra korståg
mot muslimerna. Påvarna ansåg att
Europas kungar skulle lyda dem
blint. Som bevis hänvisade de till
den ”Konstantinska donationen”
som påstods vara skriven av den
romerske kejsaren Silvester I på
300-talet. Enligt texten i donationen
skulle påvestaten ha makten över
Europas kungar. Inte förrän på
1400-talet blev det bevisat att
donationen var en
förfalskning.
Påve Innocentius III
Hoppades kunna
styra Sicilien
Påve 1198–1216. Innocentius
III blev Fredriks förmyndare
och hoppades därmed få makt
över normanderna på Sicilien.
scanpix/akg-images
Påve Honorius III
Krävde korståg
i Heliga landet
Påve 1216–27. Honorius III
krönte Fredrik till kejsare och
krävde att han skulle genomföra ett korståg i Palestina.
scanpix/akg-images
Påve Gregorius IX
Bannlyste kejsar
Fredrik två gånger
Påve 1227–41. Gregorius IX
blev kejsar Fredriks ärkefiende
och hann bannlysa honom
inte mindre än två gånger.
scanpix/mary evans
Påve Innocentius IV
Förklarade totalt krig
mot Fredrik och hans ätt
Påve 1243–54. Innocentius IV
tog ifrån Fredrik alla hans
titlar och kallade honom för
kristenhetens värste fiende.
bridgeman
År 1245 bannlyste påven Innocentius IV
kejsar Fredrik för tredje gången och
tog ifrån honom kejsartiteln.
scanpix/akg-images
Jerusalem erövrades utan strider
I påvens ögon var lagarna nästintill kätterska, och när Honorius avled år 1227
satte den nye påven, Gregorius IX, hårt
mot hårt. Det året gick tidsfristen för
Fredriks korståg ut, och Gregorius bannlyste honom. Fredrik tvingades infria
sitt löfte. I juni 1228 seglade han iväg
med 1 500 ryttare och 10 000 soldater
för att genomföra Europas 6:e korståg.
På Fredriks tid kontrollerades
Mellanöstern av sultanen i
Kairo, al-Kamil, som
liksom Fredrik var
Påvarna ville styra världen
Världens Historia 6 • 2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
29
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Medeltiden
scala
Fredrik II
År 1224 grundade kejsar Fredrik
universitetet i Neapel. Än i dag bär det
hans namn. Här finns även hans staty.
scala
Sicilien blev en kunskaps-oas
Fredrik bjöd in sin tids främsta vetenskapsmän till sitt hov på Sicilien.
Här skrev och översatte de verk om både vetenskap och konst.
F
redrik II fick smeknamnet Stupor
Mundi, världens underverk, på grund
av sin skicklighet som statsman och sitt
intresse för kultur och vetenskap. Kejsaren skrev och läste vetenskapliga texter
med stort intresse, och vid hans hov i
Palermo översatte muslimska och judiska lärde texter om teologi och forskning. År 1224 grundade kejsaren Europas
första statsfinansierade universitet i Neapel. Universitetet skulle förse kungen med
begåvade ämbetsmän och samtidigt
­konkurrera med universitetet i Bologna.
Under sina många resor i det enorma
helt ointresserad av något lång­varigt och
blodigt krig. Sultanen, som var brorson
till den berömde fältherren Saladin,
stämde därför möte med Fredrik i Egypten. Kejsaren charmade sultanen med
sin flytande arabiska och sin förståelse
för islam. Den samtida muslimske historikern Sibt ibn al-Jawzi var emellertid
­inte lika imponerad: ”Kejsaren var täckt
med rött hår, halvskallig och närsynt.
Tysk-romerska riket träffade Fredrik de
främsta vetenskapsmännen, poeterna
och filosoferna och anställde flera av dem
som sina diskussionspartners, bland andra den skotske filosofen och matematikern Michael Scot.
Det berättas att Fredrik bad matematikern beräkna avståndet från toppen av
ett torn och upp till himlen. Scot svarade,
och för att testa honom lät Fredrik göra
tornet några meter kortare. Därefter bad
han matematikern göra om uträkningen.
Scot svarade då att antingen hade himlen
flyttat sig, eller så hade tornet krympt.
Om han varit en slav hade han inte ens
inbringat 200 dirham på marknaden”,
skrev historikern.
Medan Fredriks soldater hade tråkigt
förhandlade kejsaren och sultanen om
Jerusalem. Fredrik påpekade att staden
var förfallen och faktiskt mycket mer betydelsefull för kristna än för muslimer.
Samtidigt erbjöd han sig att befästa staden och hålla den öppen för alla. Till sist
Fredrik
s
falkjak stora intress
e
t o c h ha
b ok i äm
n skrev var
en
n et .
Fredrik var själv en flitig författare och
skrev en bok om falkjakt. På den tiden
var de flesta böcker om vilt fulla med myter om de olika djuren, men Fredrik baserade sin bok på egna observationer och
föregick därmed senare tiders forskningsmetoder. Boken är så välskriven att den
används av falkenerare än i dag. Fredriks
stora intresse för vetenskap och kultur
har inneburit att forskarna kallar honom
Europas förste renässansmänniska.
kunde Fredrik få Jerusalem samt ett avtal
om tio års fred. Muslimerna fick behålla
Jerusalems två viktigaste muslimska helgedomar: al-Aqsamoskén och Klippmoskén. På några månader lyckades Fredrik
genom diplomati uppnå det som korsfararna förgäves krigat för i nästan 50 år.
Korsfararna och påven blev rasande
Den 17 mars 1229 red kejsaren in i
­Jerusalem i triumf. Han följdes av hundratals kristna pilgrimer som nu kunde
besöka staden där Kristus blivit korsfäst.
Medan Fredrik var i Heliga landet
för att befria Jerusalem angrep
påvens legosoldater hans rike.
picture desk
30
Historie 6 • 2013
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se
Påvens biskopar kidnappades
Så snart Fredrik kom hem med sin här,
flydde påvens legotrupper. Gregorius
blev år 1230 tvungen att sluta fred och
att upphäva bannlysningen. Kejsaren var
nu starkare än någonsin tidigare. Till folkets jubel anordnade han parader i städerna och visade upp sitt muslimska harem – en idé han tagit med sig hem från
Mellanöstern.
Men påvestriden hann knappt ebba
ut förrän en familjefejd bröt ut. Fredriks
son hade blivit ovän med de tyska furs­
tarna och ingått ett avtal med Fredriks
ärkefiende, Lombardiska förbundet – ett
förbund av norditalienska städer, bl.a.
Venedig, Milano och Bologna. Fredrik
tågade över Alperna för att sätta sonen på
plats. Så snart kejsaren satte sin fot på
tysk mark försvann allt stöd för Henrik.
Sonen reste för att möta sin far och kastade sig för hans fötter i tronsalen. Fredrik
ignorerade Henrik, som låg platt på golvet, och fortsatte att förhandla med furstarna. Henrik straffades med att spärras
in och begick senare självmord.
Fredrik placerade sin andre son Konrad på Tysklands tron. Påven Gregorius
utnyttjade tumultet och år 1239 bannlyste han Fredrik för andra gången. Samtidigt kallade han kyrkans män från hela
Europa till ett möte i Rom för att dis­
kutera ett korståg mot ”kättarkejsaren”.
Gregorius hade avtalat med handelsflottan i staden Genua om att skeppa de-
Fredrik höll sitt löfte till
sultan al-Kamil och lät
bl.a. Klippmoskén i
Jerusa­lem vara öppen.
legaterna till Rom. Fredrik skickade genast ut sina krigsfartyg för att beslagta
flottan, och i sjöslaget som följde sänktes
Genuas skepp och två kardinaler, och
ett stort antal biskopar tillfångatogs.
Fredrik räknade med att kunna tvinga
Gregorius till fredsförhandlingar när han
hade biskoparna som gisslan. Men det
blev aldrig så; påven avled år 1241.
Falkjakt kostade segern
picture desk
al-Kamil hade skickat en av sina närmaste män som skulle visa Fredrik runt i staden. Av hänsyn till Fredrik hade
­ämbetsmannen förbjudit det muslimska
böneutropet den kvällen. När Fredrik
fick veta detta, suckade han:
”Jag övernattade i Jerusalem just för
att få höra muezzinerna kalla till aftonbön för sin mäktige gud.”
Trots Fredriks triumf var de kristna
­ledarna i det heliga landet inte alls tacksamma. Påven hade meddelat att Fredrik var bannlyst och dessutom var
många ur­sinniga över att Fredrik erövrat
Jerusalem utan att lyfta vapen, blivit vän
med muslimerna och till råga på allt låtit
de otrogna vara kvar i staden. Både i Jerusalem och i korsfararnas viktigaste
stad Akko kastade invånarna sopor på
Fredrik när han färdades på gatorna.
Samtidigt fick Fredrik rapporter hem­
ifrån om att påven Gregorius hade förklarat krig och skickat legosoldater till Syd­
italien. Förödmjukad och besviken tvingades Fredrik skynda hemåt med sin här.
de rövat bort. Nederlaget var en katastrof som Fredrik aldrig kom över. Den
13 december 1250 dog kejsaren, 55 år
gammal, med sonen Manfred hos sig.
”Rättfärdighetens sol har gått ned,
fredens fader har gått bort”, skrev han
till sin bror Konrad i Tyskland.
Påven reagerade helt annorlunda: ”Låt himlen jubla och jorden hän­
ryckas”, utbrast Innocentius IV.
Den nye påven, Innocentius IV, var
Läs mer
emellertid lika krigisk. Han fråntog geRichard Bressler: Frederick II, Westholme Publishing, 2010
nast Fredrik alla hans titlar och utropade
D. Abulafia: Frederick II – A Medieval Emperor, Allen Lane,
1988 Thomas Van Cleve: The Emperor Frederick II of Hohenhonom till kristendomens fiende. Men staufen
– Immutator Mundi, Oxford University Press, 1972
Fredrik tog på sig sin krona inför hovet
http://ac-support.europe.umuc.edu/~jmatthew/naples/
och sade: frederick.html
”Jag har min krona
kvar, och varken påven eller kyrkokonci­
liet ska ta den ifrån
Efter Fredriks död tog hans yngste son
mig utan krig!”
Manfred över kungariket Sicilien, och
Efter påvens agehans son Konrad fortsatte som kung i
rande stod snart EuroTyskland. Fyra år efter Fredriks död
pa i lågor. Lombardismiste även Konrad livet, 26 år gamka förbundet tog till
mal. På Sicilien regerade Manfred
vapen igen och Fredtills påven Urban IV:s allierade, den
rik tvingades tåga mot
franske prinsen Karl av Anjou, invaNorditalien, där han
derade Syditalien med en stor här år
belägrade den lombar1266 och dödade Fredriks siste son
diska staden Parma
på slagfältet.
år 1248.
Två år senare försökte
Belägringen blev
Fredriks sonson Konradin
långvarig och Fredrik
återerövra Sicilien, men
fördrev tiden med falkbesegrades av Karl av
jakt. Under en jakt
Anjou och halshöggs
nåddes kejsaren av ett
år 1268. Därmed
fasansfullt besked: Parhade alla manliga
mas soldater hade slamedlemmar av
git sig ut och utplånat
År 1268 dömdes
Fredriks ätt utFredriks armé. Till och
Fredriks sonson
plånats.
Konradin till döden
med hans harem hade
Påven utplånade Fredriks ätt
genom halshuggning.
scala
Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)
© Copyright Världens Historia/Bonnier Publications – www.varldenshistoria.se