Psykisk ohälsa och långvarig smärta

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Sjukgymnastprogrammet
Studiehandledning
FYSIOTERAPI
Fortsättningskurs III
”Psykisk ohälsa och långvarig smärta”
FYS01502
6hp
HT11
Kursansvarig Anna Bjarnegård
Delkurs 2: Psykisk ohälsa och långvarig smärta, 6 hp
Den stressrelaterade ohälsan involverar människors hela livssituation och är i de flesta fall ett
resultat av en långdragen process. Som sjukgymnast möter du människor med dessa problem
framförallt inom primärvården, där du förväntas kunna behandla dem både individuellt och i
grupp. Arbete i team med andra rehabiliterande yrkeskategorier som arbetsterapeut, kurator,
psykolog och läkare kan ingå.
Gruppundervisning i stresshantering, fysisk träning, fysisk aktivitet, träning i medveten
närvaro, kroppsmedvetandeträning i olika former och avspänning är behandlingsinterventioner som sjukgymnaster har utvecklat inom det här arbetsfältet.
Kursen omfattar 6 hp och ger en introduktion till bedömning, förhållningssätt samt behandling
vid psykisk ohälsa och långvarig smärta.
Innehåll








Fördjupning i stress- och smärtfysiologi
Undersökning och bedömning enligt BAS (Body Awareness Scale)
Kunskap om utmattningssyndrom, panikångest, sömnsvårigheter
Förhållningssätt och bemötande vid långvariga besvär
Kännedom om egna attityder, fördomar, etik och rörelsemönster
Kunskap och förståelse kring hur samhället påverkar individen, hur kulturen påverkar
individen och hur förväntningar och tilltro påverkar individen.
Praktisk träning i kroppskännedom i stående, sittande och liggande för individuell
behandling samt gruppbehandling.
Kliniskt resonerande utifrån patientfall
Mål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och bedöma besvär och funktionsnedsättningar utifrån stress- och
smärtfysiologisk teori
- beskriva, analysera och värdera en patients rörelsemönster
- redogöra för fakta om genus och stressrelaterad ohälsa ur ett mångkulturellt
samhällsperspektiv
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- utföra en sjukgymnastisk bedömning och dokumentation av komplexa funktioner
- utifrån bedömningen planera och genomföra behandling och utvärdering utifrån
stress- och smärtfysiologiskt perspektiv
- teoretiskt och praktiskt undervisa om stresshantering
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- visa självkännedom och empatisk förmåga
- visa förmåga att planera och genomföra behandling och undervisning utifrån ett etiskt,
mångfalds- och jämlikhetsperspektiv
- reflektera över sitt eget professionella förhållningssätt i kommunikation med patienten
- reflektera över det egna lärandet
2
Arbetsformer
Arbetsformerna i kursen utgörs av föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete, seminarier
samt praktisk övning i KMT. Studieformerna ska stimulera till reflexion över och
ställningstagande till hur det sjukgymnastiska arbetet kan utvecklas. Undervisningen är
problemorienterad, vilket innebär aktivt kunskapssökande, kritiskt tänkande, problemlösning
med en examination av ett i grupp utarbetat gruppbehandlingsförslag för personer med
psykisk/stressrelaterad ohälsa och långvarig smärta.
Examination
Examination av kursen omfattar flera moment. För betyget Godkänd krävs att samtliga
moment är godkända samt närvaro enligt nedan.
 Förberedelse inför och aktivt deltagande i BAS-seminarie
 Godkänd teoretisk examination
 Godkänd praktisk examination
 Inlämning av studieuppgift 4 – essä över eget lärande
Se vidare under Studieuppgifter och kriterier för godkänt.
Närvaro
Obligatorisk närvaro vid examination och seminarium samt BAS. Vid frånvaro från
obligatoriskt undervisningsmoment bestäms principer för igentagning av ansvarig lärare.
Kursutvärdering
Kursen utvärderas skriftligt och muntligt.
Lärare:
Kursansvarig är Anna Bjarnegård
Tfn: 031-786 57 44, 0768-366186, [email protected]
Övriga medverkande lärare under kursen:
Ilona Bülow (IB),
Eva Erkmar (EE),
Jenny Nilsson (JN),
Hugo Norell (HN),
Agneta Lindegård (AL),
Tone Engen (TE),
Maria Östman (MÖ),
Mari Lundberg (ML),
Karin Sjögren (KS),
Tove Corneliusson (TC)
3
Studieuppgifter
Uppgift 1: Undersökning enligt Body Awareness Scale (BAS)
Syftet med denna uppgift är att ge en introduktion till BAS och hur man kan skatta en patients
psykiska och fysiska symtom samt rörelseförmåga och rörelsemönster.
I BAS-undervisningen ingår föreläsning, praktisk träning, patientdemonstration, uppföljning
och kliniskt resonerande.
Litteratur:
Roxendahl G, Nordwall V. Tre BAS-skalor. Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa,
Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur 1997.
Stencilmaterial.
Kriterier för godkänt:
Momentet examineras i seminarieform onsdag 21/9 via patientfall som ska förberedas, helst i
grupp och diskuteras på seminariet. För betyget godkänd krävs närvaro och aktivt deltagande i
samtliga delar av undervisningen samt vid seminariet 21/9. Vid frånvaro bestäms kriterier för
igentagning av kursansvarig lärare (AB). Vid underkänt får gruppen göra om uppgiften.
Uppgift 2: Utarbeta och leda Stresshanteringskurs för patienter
Syftet med denna uppgift är att du tillsammans med dina gruppmedlemmar skall utarbeta och
leda en stresshanteringskurs. Du skall söka material i föreläsningar, obligatorisk och
rekommenderad litteratur samt naturligtvis egen sökning med kritisk granskning. Du ska
därefter sålla i materialet och förenkla det så att en lekman kan förstå.
Varje grupp ska planera 4 föreläsningar á 30-40 minuter vilka tillsammans ska bilda en tänkt
stresshanteringskurs för 8-10 personer. Föreläsningarna ska innehålla 4 olika angivna teman,
se nedan.
Följande fyra teman ska belysas och redovisas i varje grupp:
Tema 1:
Vad är stress – positiv och negativ?
Vad händer i kroppen vid stress? Symtom? Reaktionsmönster?
Vad händer i hjärnan vid olika typer av stress?
Varför är långvarig stress farlig?
Vad finns det för samband mellan stress och olika kroppsliga symptom och ångest?
Tema 2:
Vad innebär utmattning och utmattningssyndrom? Beskriv och definiera.
Ange och förklara de vanligaste symptomen och sjukdomstillstånden (intellekt, emotion,
perception, kroppsbild, immunförsvar, hormoner, mag-tarmkanal, hjärta, hud, metabolism,
sömn, etc)
Tema 3:
Vad är en stressor?
Sätt in stress i ett arbets- och livssammanhang och ge olika perspektiv på samhällsorganisations- och individnivå.
Redovisa olika stressorer knutna till arbete, hem, personlighet, fritid och läggning.
Vilken betydelse har genus och kultur?
Tema 4:
4
Vad kan man göra åt den för höga stressnivån?
Redogör för vilka ”verktyg” som kan vara till hjälp för att bemöta och hantera stress i
vardagslivet?
Redogör för stressreducerande metoder i sjukgymnastik – teori, effekter och tillämpning av
olika metoder.
Vad är behandlingarnas mål? Har de olika behandlingsmetoderna sin grund i olika syn på vad
hälsa är?
Kriterier för godkänt:
För godkänt krävs närvaro och aktivt deltagande i den egna presentationen och närvaro och
aktivt deltagande i samtliga diskussioner vid examinationstillfället. I varje tema där det är
adekvat skall perspektiv på genus och kultur framgå. Temat skall presenteras på en lagom
kunskapsnivå för en stresshanteringskurs för patienter i primärvården.
Vid presentationen skall powerpoint användas till en del av föreläsningen men andra former
som tillägg också är också välkomna. Vid frånvaro bestäms kriterier för igentagning av
kursansvarig. Vid underkänt får gruppen göra om uppgiften.
Examination av tema 1-4 sker måndag 19/9 och tisdag 20/9 med de övriga i gruppen som
kursdeltagare och en examinator.
Uppgift 3: Att leda KMT/BK/avspänning i grupp
Syftet med uppgiften är att du tillsammans med dina gruppmedlemmar skall utarbeta ett
program för den praktiska delen av stresshanteringskursen.
Programmet ska innehålla olika typer av övningar samt progression under kursens gång.
Programmet skall sammanfattas skriftligt och ska innehålla motivation till valet av övningar
och förslag till hemövningar. Skickas/lämnas in till examinatorn före examinationen.
Examination:
Varje person i gruppen har cirka 20 min till sitt förfogande för att instruera ett eller flera av de
praktiska moment. Den valda övningen och sättet att instruera diskuteras därefter i gruppen.
Ni får feedback från deltagarna och examinatorn. Examination sker måndag 19/9 och tisdag
20/9
Kriterier för betyget godkänd:
För godkänt krävs närvaro och aktivt deltagande under examinationen. Individuellt
genomförd och godkänd uppgift.
Den skriftliga sammanfattningen av programmet ska godkännas av gruppens examinator. Vid
frånvaro bestäms kriterier för igentagning av kursansvarig. Vid underkänt får gruppen göra
om uppgiften.
Uppgift 4: Essä – egna reflexioner kring sjukgymnastik, psykisk ohälsa och
långvarig smärta
Reflektera över vad du lärt dig under kursen utifrån dina egna tankar om sjukgymnastik,
stressrelaterad ohälsa och långvarig smärta.
Essän är ett inlärningsverktyg för att du ska sammanfatta och därmed förankra de kunskaper
du fått under kursen. Observera att det inte är en utvärdering av kursen och inte heller en
komplett redogörelse över den faktakunskap du tagit in under kursen. Vad tar du med dig från
kursen? Vad har förvånat dig? Har kursinnehållet påverkat dig på något sätt och i så fall hur?
Essän bör omfatta 1 - 2 sidor, 12 punkters text, enkelt radavstånd. Inlämning sker via GUL
under inlämningsuppgifter senast tisdagen den 27/9 kl.9:00
5
Kurslitteratur - Psykisk ohälsa och långvarig smärta
Ekman R, Arnertz B. Stress – individen, samhället, molekylerna, organisationen (2:a rev
upplagan). Stockholm: Liber; 2005.
Faskunger J. Henningson E. Vardagsmotion. Stockholm: Forum; 2005. (Ingick i obl.
kurslitt T2)
Hammarström A. Genusperspektiv på medicinen. Falun: Högskoleverket; 2005. Ligger på
GUL.
Hult B. Stresshantering. Utvärdering av en gruppbehandlingsmodell för patienter med stressrelaterad ohälsa. Lasarettet i Motala: FoU-rapport; 2001:2. Ingår i stencilmaterial som delas
ut.
Lundberg M. Kinesiofobi – Teori och tillämpning. Pozkal, Poland: Studentlitteratur; 2008.
Roxendahl G, Nordwall V. Tre BAS-skalor. Body Awareness Scale (BAS), BAS-hälsa,
Intervjuskala för Kroppsjaget (ISK). Lund: Studentlitteratur 1997.
Roxendal G, Winberg A. Levande människa. Basal kroppskännedom för rörelse och vila.
Stockholm: Natur och Kultur; 2002. (Ingick i obl. kurslitt T2)
Rudberg B. Aktiv avspänning. Stockholm: Natur och Kultur; 2001. (Ingick i obl. kurslitt T2)
Övrig litteratur och artiklar:
Baer R. Mindfulness training as clinical intervention: a conceptual and empirical review.
Clinical Psychology: Science and Practice 2003; 10(2):125-43.
Brattberg G. Väckarklockor. Stockholm: Värkstaden; 2004. (Ingick i obl. kurslitt T2)
Broms C. Fri från stress genom autogen terapi. Läkartidningen1999;96(6).
Kabat-Zinn J. Vart du än går är du där. Medveten närvaro i vardagen. Stockholm: Natur och
Kultur; 2005.
Gothlin E. Kön eller genus? Essä om begreppen kön och genus från konferensen
”Könsperspektiv i forskning och undervisning” Göteborg, 1999. Göteborg: nationella
sekretariatet för genusforskning.
Holmgren K. Women on sickness absence – views of possibilities and obstacles for returning
to work. A focus group study. Disability and Rehabilitation 2004; 4(26): 213-22..
Klingberg-Olsson K, Lundgren M, Lindström I. Våga välja vad jag vill - Basal
kroppskännedom och samtal i grupp – ett samarbetsprojekt mellan sjukgymnast och psykolog
för patienter med smärt-spänningssyndrom. Nordisk Fysioterapi. 2000;4(3):133-42.
Ljung T, Friberg P. Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen 2004;101(12):1089-94.
Stencil utdelad i T2. Kan också hämtas i fulltext från univ.bibliotekets elektroniska tidskrifter.
Löwen-Åberg H. Stress och stresshanering – föreläsningskompendium utdelat i termin 2.
Perski A. Rehabilitering av stressjukdomar sker ofta i olika faser och blir ofta lång.
Läkartidningen 2004; 101(14): 1292-94.
Rosberg S. Professionellt förhållningssätt. Sando Rados motivationsnivåer. Utdrag ur. Hur
handskas den psykosomatiskt orienterade sjukgymnasten med patientens regression?
Projektarbete. Stockholm: Karolinska Institutet; 1991. Stencil utdelad i T4.
Sachs L. Tillit som bot: placebo i tid och rum. Lund:Studentlitteratur;2004.
Socialstyrelsen: Utmattningssyndrom, stressrelaterad psykisk ohälsa. SoU-rapport 2003-12318
6