Kriminologiska institutionen
”Tala om skräckmörderska!”
En undersökning av medias konstruktion av två personer
som har blivit dömda för mord på barn
Examensarbete 15 hp
Kriminologi
Kriminologi III (30 hp)
Höstterminen 2009
Niklas Eriksson
2
Abstract
Uppsatsens syfte är att studera hur Dagens Nyheter samt Expressen konstruerar Christine
Schürrer och Anders Eklund som har blivit dömda för mord på barn. Dessutom vill jag
undersöka om det finns några likheter eller skillnader i framställningen mellan dessa
individer. Intressant för uppsatsen är också om det går att koppla begreppen hegemonisk
maskulinitet och normativ femininitet till personerna som studien utgår ifrån. De uppställda
frågeställningarna för undersökningen är; ”Hur beskrivs Anders Eklund och Christine
Schürrer i Dagens Nyheter samt Expressen?” och ”Vilka likheter och/eller skillnader finns
det?”
Undersökningens mest relevanta resultat var att tidningarna inte sällan konstruerar manliga
respektive kvinnliga våldsbrottslingar utifrån begrepp som kan sammanlänkas med en
hegemonisk maskulinitet samt en normativ femininitet. Exempel på sådana begrepp är
”tokstollen”, ”attraktivitet”, ”mytiskt monster”, ”icke-normativ femininitet” samt ”ickehegemonisk maskulinitet”.
Christine Schürrer exkluderades ur den normativa femininiteten p.g.a. brotten som hon hade
begått, men även för hennes sätt att vara under rättegångarna som inte passade in i mallen för
hur en kvinna ”skall och bör vara”. Anders Eklund passar heller inte in i den hegemoniska
maskuliniteten p.g.a. att han inte uppfyller kraven. Först och främst har han mördat och
våldtagit en liten flicka men Eklund var också, enligt Dagens Nyheter och Expressens
rapportering, en icke-auktoritär person som inte hade kontakt med andra människor. Det är
möjligt att placera Eklund i en underordnad maskulinitetsgrupp. Han är visserligen
heterosexuell men i många av tidningsartiklarna går det att utläsa smädelser mellan raderna.
Enligt Raewyn Connell är detta ett mått på en man som inte klarar av kraven som en
hegemonisk maskulinitet kräver varpå han placeras in i facket underordnad maskulinitet.
Nyckelord: barnmördare, hegemonisk maskulinitet, normativ femininitet, stereotyper.
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 7
1.2 Syfte ................................................................................................................................. 7
1.3 Frågeställningar ................................................................................................................ 7
1.4 Disposition ....................................................................................................................... 7
2. Presentation ............................................................................................................................ 8
2.1 Englamordet ..................................................................................................................... 8
2.2 Arbogamorden .................................................................................................................. 9
3. Tidigare forskning .................................................................................................................. 9
3.1 Samhällets besatthet av brott ............................................................................................ 9
3.2 En omsorgsfull man men en kvinnlig mörderska........................................................... 10
3.3 Stereotyper om kvinnliga våldsbrottslingar ................................................................... 10
3.4 Killar har en snedvriden syn på sexualitet ..................................................................... 11
3.4 Diskussion ...................................................................................................................... 11
4. Metod ................................................................................................................................... 12
4.1 Kvalitativ innehållsanalys .............................................................................................. 12
4.2 Materialurval och tillvägagångssätt ............................................................................... 12
4.3 Dagens Nyheter och Expressen ...................................................................................... 14
4.4 Metoddiskussion – reliabilitet och validitet ................................................................... 14
4.5 Etik ................................................................................................................................. 15
4.6 Förförståelse ................................................................................................................... 16
5. Teori ..................................................................................................................................... 16
5.1 Hegemonisk maskulinitet ............................................................................................... 17
5.2 Normativ femininitet ...................................................................................................... 18
5.2.1 Jewkes kategoriserade stereotyper .............................................................................. 18
5.2.1.1 Attraktivitet eller avsaknad av attraktion ............................................................. 19
5.2.1.2 Tokstollen ............................................................................................................. 20
5.2.1.3 Ett mytiskt monster .............................................................................................. 20
5.2.1.4 Sexualitet och avvikande sexuellt beteende ......................................................... 20
5.3 Teoridiskussion .............................................................................................................. 21
6. Analysresultat ....................................................................................................................... 21
6.1 Anders Eklund ................................................................................................................ 21
6.1.1 Fysisk makt? ............................................................................................................ 21
6.1.2 Avvikande sexualitet ............................................................................................... 23
6.1.3 Icke-hegemonisk maskulinitet................................................................................. 24
6.2 Christine Schürrer .......................................................................................................... 24
6.2.1 Icke-normativ femininitet ........................................................................................ 24
6.2.2 Den attraktiva kvinnan ............................................................................................ 25
6.2.3 Tokstollen ................................................................................................................ 26
6.2.4 Det mytiska monstret .............................................................................................. 26
6.2.5 Sexualitet och avvikande sexuellt beteende ............................................................ 27
7. Slutsatser och diskussion ...................................................................................................... 27
7.1 Män som människor, kvinnor som monster ................................................................... 28
7.2 Besattheten av brottslighet ............................................................................................. 29
7.3 Källkritik ........................................................................................................................ 29
8. Källhänvisning: .................................................................................................................... 31
5
6
1. Inledning
”Vem han ville ha sex med och på vilket sätt var allt han tänkte på i 20årsåldern…Visst finns det, säger Rolf, en viss grabbighet i lastbilskretsar, det är ju ett
nästan helt manligt yrke. Men jag tror inte att det har påverkat honom på något sätt,
han är ju uppenbart sjuk.” (Artikel 51)
Citatet handlar om Anders Eklund som är dömd för mordet på 10-åriga Engla Juncosa
Höglund 2007. Fenomenet, som handlar om gärningsmän som har mördat barn, är intressant
att undersöka eftersom medias makt är enorm när det handlar om opinionen bland
allmänheten. Om gärningspersonerna framställs på ett visst sätt i tidningarna kan det få följder
då individerna kan stämplas eller dömas på fel grunder utifrån medias konstruktion.
Gärningspersonerna är passiva agenter och kan inte påverka resultatet av journalisternas
arbete eftersom de inte får komma till tals eller förändra innehållet varpå det är fascinerande
att fördjupa sig i hur respektive tidning väljer att framställa Anders Eklund samt Christine
Schürrer, som mördade barnen Max och Saga i Arboga samt utförde ett mordförsök på deras
mamma Emma Jangestig 2008.
1.2 Syfte
Undersökningens syfte är att studera hur en manlig respektive en kvinnlig våldsbrottsling,
som dessutom har blivit dömda för mord på barn, konstrueras i Dagens Nyheter samt
Expressen.
1.3 Frågeställningar
Hur beskrivs Anders Eklund och Christine Schürrer i Dagens Nyheter och
Expressen?
Vilka skillnader och/eller likheter finns det i framställningarna?
1.4 Disposition
7
Efter dispositionsavsnittet följer en kort presentation av Englamordet samt dubbelmordet i
Arboga för att läsaren av studien ska få full insyn i undersökningen och förstå bakgrunden till
gärningarna. Sedan tar avsnittet tidigare forskning vid där andra liknande studier presenteras
och en jämförelse med min egen undersökning diskuteras.
Teori- och metodavsnitten presenterar vilka teorier jag har valt att applicera i min studie.
Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, vilket jag redogör mera för på sidan nio,
där jag också beskriver mitt materialurval samt för en metoddiskussion. Uppsatsens sista
tredjedel tar upp mina analysresultat men även en avslutande diskussion som innehåller de
viktigaste slutsatserna av undersökningen.
2. Presentation
För att ge läsaren den väsentliga bakgrunden som krävs för att förstå uppsatsens syfte
presenteras gärningarna som våldsbrottslingarna i studien har begått. Det ska nämnas att det
är medias bild av händelseförloppet som presenteras. Det får givetvis konsekvenser eftersom
uppsatsen handlar om två tidningars beskrivningar av Anders Eklund och Christine Schürrer.
För att hålla Dagens Nyheter och Expressen utanför den här presentationen, eftersom det är
befogat p.g.a. att tidningarna är underlaget för textanalysen, har jag istället valt att hämta
materialet från Svenska Dagbladet och TT, d.v.s. Tidningarnas Telegrambyrå. Jag är
medveten om att nyhetsmediernas syn inte behöver vara den rätta men texterna baseras på
Polisens förundersökning av brotten ifråga och har dessutom använts som underlag för
texterna nedan, vilket gör att källorna bör ses som trovärdiga (Thurén 2005: 66-67).
2.1 Englamordet
På eftermiddagen 5 april 2007 fick Anders Eklund syn på tioåriga Engla när hon cyklade på
en grusväg utanför Stjärnsund i Dalarna. Enligt egen utsago körde han ikapp henne för att
prata men när Engla, som Eklund själv har uttryckt det, ”mopsade sig” tappade han
besinningen och fick så kallat ”tunnelseende”. Då ska han ha våldtagit henne för att sedan
strypa flickan. Därefter dumpade Eklund den döda flickan på en ödslig skogsväg efter att ha
försökt bränna kroppen.
8
Anders Eklund greps kort efter gärningen efter att en privatpersons fotografier pekat ut
Eklund och hans bil som nyckeln till Englas försvinnande. Eklund dömdes till livstidsfängelse
för gärningarna (TT: 2009-11-03).
2.2 Arbogamorden
Måndagen 17 mars 2008 tar sig Christine Schürrer in i Emma Jangestigs hem i Arboga. Med
en hammare utsätter hon Jangestig för ett brutalt mordförsök. Emmas båda barn, Max och
Saga, attackeras också och avlider senare av sina skador på sjukhuset. Christine Schürrer
observeras på övervakningskameror i Arboga, DNA hittas under hennes naglar som binder
henne till platsen och Schürrer blev dessutom av med en hammare i säkerhetskontrollen på
Skavsta flygplats innan hennes flight till Tyskland dagarna efter mordet. Schürrer, som
tidigare hade varit tillsammans med den misshandlade mammans nya sambo, dömdes 16
februari 2009 till livstidsfängelse och livstidsutvisning i Svea hovrätt (Svenska Dagbladet:
2009-11-03).
3. Tidigare forskning
3.1 Samhällets besatthet av brott
Ester Pollacks avhandling (2001) beskriver hur relationen mellan medierna och kriminaliteten
har intensifierats. Det postmoderna samhället är som besatt av brottslighet både då det gäller
underhållning och populärkultur men även ifråga om nyhetsförmedling.
Kriminalartiklar är ett vanligt inslag i såväl morgon- som kvällspress och enligt
journalistikforskaren Ester Pollack står medier och brott ständigt i en relation till varandra:
”Det är svårt att diskutera det ena utan att också diskutera det andra. Brottsligheten
blir lätt till nyheter, eftersom den representerar det avvikande, det som bryter mot
rådande normer och värderingar. Och just avvikelsen, det som inte är förväntat och
´normalt´ kännetecknar ofta en nyhet” (Ester Pollack i Granhag & Christiansson 2008:
423-424)
Många forskare, däribland Richard Osborne samt David Kidd-Hewitt, menar att det inte
längre är möjligt att diskutera brottslighet utan att nämna media och vice versa.
9
Pollack behandlar också brottsjournalistiken och vilken roll den har i olika maktperspektiv.
Exempelvis kan journalistiken glamorisera och inspirera till brott men även skapa en
överdriven rädsla för kriminalitet och avvikelse (Pollack 2001: 11-14).
Social avvikelse och brottslighet uppfyller dessutom kraven på mediedramaturgi som passar
som hand i handske med tanke på nyhetsproduktionens villkor. Journalistiken har riktat in sig
på våld- och sexualbrott i mycket större utsträckning än andra brott och de mest ovanliga samt
dramatiska brotten ägnas störst utrymme. Det kan i förlängningen leda till att läsarna får en
bild av att brotten är vanligare än vad de egentligen är (ibid. 75).
3.2 En omsorgsfull man men en kvinnlig mörderska
Minna Nikunen (2006) har studerat finländska nyhetsartiklar utifrån två särskilda fall där
gärningspersonerna var en man respektive en kvinna. Fenomenet som hon var intresserad av
att undersöka handlade om mord och självmord inom den egna familjen där dessutom barn
var inblandade.
Nikunen ville studera hur genusideal påverkade medias konstruktioner och teorin som
användes var feministisk etnometodologi. Det finns en tanke som menar att mödrar och fäder
har olika rättigheter och ett skiftande ansvar när det handlar om föräldraskap (Nikunen 2006:
2). Hennes resultat visade att det existerar skilda moraliska aspekter för män och kvinnor
angående våld mot sina egna barn. Nikunens analys av finländska tidningsartiklar visar att en
man som först mördar sina barn för att sedan begå självmord inte sällan konstrueras som en
”omsorgsfull förälder”. Kvinnan däremot porträtterades för det mesta som en mördare med en
desorienterad personlighetsstörning (ibid.).
3.3 Stereotyper om kvinnliga våldsbrottslingar
Kristina Stenström (2006) undersökte åtta artiklar ur svensk press som behandlade de
kvinnliga mördarna Sara Svensson och Niina Äikiä. Ingen av kvinnorna handlade ensam när
de vållade andra individers död. Svensson var styrd och pressad av pastor Helge Fossmo när
hon begick handlingarna i Knutby, medan Äikiä dömdes tillsammans med Eddy Larsson för
vållandebrott då de orsakade hennes son Bobbys död genom misshandel (Stenström 2006: 1617).
10
Som teoretisk ram användes bl.a. Yvonne Jewkes beskrivningar av stereotypa framställningar
rörande den kvinnliga våldbrottslingen. Det kan te sig uttryck i att om en kvinna bryter mot
normen kan hon fråntas sin status som kvinna och kan betraktas ensidigt antingen som en ond
varelse eller ett offer (ibid. 7).
Stenströms innehållsanalys av pressen visar att Sara Svensson och Niina Äikiä beskrivs som
offer vid sidan av männen eftersom de i mångt och mycket drev kvinnorna till gärningarna.
Därtill var Svensson hjärntvättad i en stark kristen tro med Fossmo som ledare och Äikiä är
förståndshandikappad. Maktbalansen emellertid skildras genom en klassisk ”manlig” makt
över kvinnan där klassiska stereotyper såsom ”manligt” och ”kvinnligt” reproduceras.
3.4 Killar har en snedvriden syn på sexualitet
Johanna Forss (2007) har studerat två våldtäktsfall där gärningsmännen har olika etnicitet och
bakgrund. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys har Forss undersökt tidningsartiklar från
Aftonbladet samt Dagens Nyheter. Trots att det ena fallet inkluderade invandrare medan den
andra våldtäkten begicks av svenska gärningsmän var förklaringen i media densamma,
nämligen kultur. Dock handlade det inte om ”svensk kultur”, som Forss har valt att uttrycka
det, utan framställningen beskrivs i termer av att killarna är en ”produkt” av en snedvriden
syn på sexualitet och maskulinitet som finns bland unga idag (Johanna Forss 2007: 4-5, 3133).
3.4 Diskussion
Pollacks avhandling får illustrera hur media och brott samverkar. Dessutom bidrar Pollacks
beskrivningar till att underlätta förståelsen gällande medias arbetssätt och hur konstruktionen
går till samt vilka följder en journalistisk text kan få på samhället i stort.
Det som skiljer ovanstående studier från min egen uppsats är att både Stenström och Forss har
använt andra teorier och tittat på våld- och sexualbrottslingar ur ett perspektiv som inte
överensstämmer med min inriktning. Därtill har jag inte funnit exempel på tidigare forskning
som fokuserar på distinktionen mellan en manlig respektive en kvinnlig gärningsman, som har
blivit dömda för mord på barn i svensk press, och på det sättet bidrar mitt examensarbete till
att fylla en lucka vetenskapsmässigt sett.
Nikunen har dock gjort en liknande studie och har precis som jag valt att jämföra en manlig
respektive en kvinnlig gärningsperson som har mördat barn. Det som däremot skiljer sig åt är
11
att Nikunens studie tar sin utgångspunkt ifrån finska medier medan mina resultat baseras på
svenska rättsfall. Dessutom överensstämmer inte teorier eller case eftersom mina
gärningspersoner inte har mördat sina egna barn. Dock är genusproblematiken involverad i
båda studierna vilket definitivt motiverar att Minna Nikunens studie är relevant i min uppsats.
4. Metod
I min uppsats använder jag kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka
tidningsartiklarna från Dagens Nyheter och Expressen. Emellertid har jag valt att inte
applicera bildanalys på mitt material av den enkla anledningen att vissa utvalda artiklar inte
innehåller bilder, vilket skulle ge en missvisande analys.
4.1 Kvalitativ innehållsanalys
Min uppsats utgår ifrån kvalitativ innehållsanalys, då innehållet i texten ligger dolt under ytan.
Den bästa och effektivaste metoden för att finna essensen i texten är genom en intensiv
närläsning (Esaiasson m.fl. 2005: 233). Kvalitativ innehållsanalys bygger på hermeneutik,
d.v.s. tolkning, som fungerar likt en cirkel eller spiral där tolkningen skiftar mellan de
enskilda delarna och helheten. Kontexten, m.a.o. sammanhanget, är också relevant för
tolkningen och slutligen måste det finnas ett samband mellan delarna och helheten. Detta
kallas för det holistiska perspektivet (Gilje & Grimen 2007: 193, 198).
Den kvalitativa innehållsanalysen tar sin utgångspunkt dels i systematiseringen av texten men
även att forskaren förhåller sig kritisk till innehållet. Det förstnämnda klargör textens struktur
och ordnar samt klassificerar den på ett logiskt sätt. Meningen är att begripliggöra det
väsentliga innehållet i texten (Esaiasson m.fl. 2005: 234-235). En systematisk undersökning
kan således ge svar på hur tidningarna Dagens Nyheter och Expressen beskriver och
konstruerar Anders Eklund respektive Christine Schürrer. Att förhålla sig kritiskt till texten är
även det en förutsättning för att en egen tolkning av artiklarna ska vara möjlig.
4.2 Materialurval och tillvägagångssätt
Englamordet och dubbelmorden i Arboga är aktuella eftersom de inträffade för bara några år
sedan. Därtill har gärningarna begåtts i Sverige av en man respektive en kvinna, vilket gör
fallen relevanta i en uppsats där syftet är att jämföra hur en manlig och en kvinnlig
gärningsperson, som har blivit dömda för mord på barn, beskrivs och konstrueras. Att barn
12
mördas inträffar sällan i vårt land och därför valde jag att lägga fokus på Englamordet och
dubbelmordet i Arboga.
Artikelmaterialet till studien söktes fram genom Mediearkivet, som är en sökmotor på Internet
för tidningsartiklar. För att få fram artiklar om Anders Eklund, publicerade av Dagens
Nyheter samt Expressen, användes sökordet ”Anders Eklund”. För att minska antalet träffar
och för att få ett mera lätthanterligt material tillämpades en tidsperiod som sträckte sig från
dagen då Engla försvann, 5 april 2008, till rättegången som startade 23 juli samma år.
Sammanlagt hittades 75 tidningsartiklar. Dagens Nyheter representerades av 32 stycken
medan Expressen hade skrivit 43 artiklar.
Då det gäller Christine Schürrer användes sökorden ”Christine Schürrer” tillsammans med en
tidsperiod fr.o.m. gärningen som inträffade 17 mars 2008 till rättegången i hovrätten som
startade i januari 2009. Anledningen att jag valde att förlänga tidsperioden till förhandlingarna
i hovrätten var för att öka antalet artiklar ytterligare då jag ansåg att detta var nödvändigt för
att få ett så likartat antal som möjligt i jämförelse med Eklund. Sökningen renderade då i totalt
49 träffar där Expressen står för majoriteten av materialet med 34 artiklar. Dagens Nyheter
emellertid mäktade med 15 stycken. Allt som allt fann jag 124 tidningsartiklar från båda
tidningarna där orden ”Anders Eklund” eller ”Christine Schürrer” förekommer i
artikelurvalet.
Att jag valde Expressen och Dagens Nyheter förklaras av att Mediearkivet arkiverar båda
tidningarna samtidigt som de aktuella nyhetsbladen skiljer sig åt vad gäller nyhetsvärdering
och läsekrets. Dessutom täcker jag upp en större del av Sveriges medielandskap när det
handlar om dags- och kvällspress med tanke på mitt val.
Expressen och Dagens Nyheter är bara två tidningar i Sverige. Det finns ju så pass många fler
och givetvis förlorar jag andra intressanta artiklar från andra svenska tidningar med tanke på
mitt val. Det som jag emellertid vinner på det här valet är textmassan med tanke på att det
bara rör sig om två tidningar. De här tidningarna är två av landets fyra största och producerar
mängder med text varje dag. Chansen är stor att jag finner mycket intressant information.
Dessutom arkiverar inte Mediearkivet konkurrenterna Aftonbladet och Svenska Dagbladet
varpå jag anser det vara komplicerat att blanda in flera steg i urvalsprocessen. Dock är jag
fullt medveten om att information går förlorad.
13
Medvetenheten är också påtaglig om att vissa val under uppsatsens gång kan ha möjliggjort
att jag har missat viktig information i.o.m. mina val. Sökorden ”Anders Eklund” och
”Christine Schürrer” inbringar hur som helst tillräckligt med artiklar som är väsentliga för
studien eftersom sökträffarna riktar in sig på gärningspersonerna. En annan sak är att
Expressen representeras av flera artiklar i urvalet. Men det kan handla om att tidningen
producerar mera och blåser upp fallen på ett helt annat sätt än vad Dagens Nyheter gör.
Anledningen skulle kunna vara att kvällspressen finansierar sin verksamhet genom
lösnummerförsäljning samt har en karaktär som bygger på sensation (Hadenius & Weibull
2003: 67).
Tillvägagångssättet när jag analyserade artiklarna har varit att systematisera innehållet då jag
försöker lyfta fram det väsentliga i texterna. Det ska påpekas att det är min subjektiva
tolkning som ligger till grund för vad som kan betecknas som väsentligt. Dessutom har jag
även haft ett kritiskt öga till texterna eftersom det är en av grundpelarna när en kvalitativ
innehållsanalys ska genomföras. I en kvalitativ innehållsanalys prioriteras dessutom vissa
analysenheter framför andra. Jag började med att läsa igenom mitt material och letade efter
intressanta delar i texterna som kunde ge mig en samlad bild av hur tidningarna konstruerar
och framställer Anders Eklund och Christine Schürrer. Jag hade hela tiden mina uppställda
frågeställningar i minnet och markerade vilka artiklar som var intressanta. Därefter läste jag
igenom dessa utvalda texter ytterligare en gång. Helheter styckades upp i intressanta textdelar
och därefter skrev jag ner mina resultat och kopplade teorierna och den tidigare forskningen
på mina utvalda artikeltexter.
4.3 Dagens Nyheter och Expressen
Dagens Nyheter grundades 1864 av Bonnier AB och är en oberoende liberal tidning. Den är
Sveriges största morgontidning och läsekretsen består främst av högutbildade individer som
bor i storstäder (ibid. 49, 89, 124, 405). Kvällstidningen Expressen grundades 1944 av DN
AB och är än idag i Bonniersfärens ägo (ibid. 59). Expressen är under sådana förhållanden
oberoende liberal och når sina läsare genom lösnummerförsäljning. Den dominerande
läsekretsen är främst medel- och lågutbildade personer (ibid. 124, 405).
4.4 Metoddiskussion – reliabilitet och validitet
14
En reliabilitetsförsvagande aspekt i mitt examensarbete är att jag arbetar ensam, vilket kan ge
en alltför subjektiv tolkning kring texterna. Emellertid går det att avhjälpa med en väl
utformad metod- och teoridel. Jag använder en metod för min uppsats, nämligen kvalitativ
innehållsanalys, vilket kan leda till svagheter som i sin tur försvagar reliabiliteten. Jag är
införstådd med att en metodtriangulering skulle ha täckt upp eventuella nackdelar i studien,
men som jag tidigare har nämnt, har jag valt att bortse från en bildanalys.
Ett annat tydligt reliabilitetsproblem i undersökningen är att det finns analytiska problem när
det handlar om texter på Internet. Presstext ansvarar enbart för texter i arkiverad form och
bortser från eventuella artikelbilder. Texter på nätet är inte heller statiska och den versionen
som jag har använt i min analys kan ha genomgått förändringar textmässigt, vilket jag är
medveten om.
Validitetsbegreppet går att dela upp i intern- respektive extern validitet. Grundsynen innebär
hur som helst att jag ska undersöka det som jag avsåg att undersöka i studien. Den interna
validiteten behandlar trovärdigheten, samt hur väl en redogörelse för datainsamling, urval och
analys har genomförts. Extern validitet handlar istället om generaliserbarheten av resultaten
(Neuendorf 2002: 114).
En annan forskare har tillräckligt mycket underlag för att kunna bedöma min studie. Däremot
kan det bli svårt att replikera undersökningen eftersom att allt baseras på min subjektiva
tolkning av texterna. Urvalsprocessen är dock noggrant beskriven och det är möjligt att hitta
samma material som jag har använt mig av. Jag anser att en intern validitet är uppfylld med
tanke på att jag undersöker det som jag från början avsåg att undersöka. Dessutom har jag
redogjort för mina val samt hur analysen av materialet har gått till. Både Stenström och Forss
har använt sig av kvalitativ innehållsanalys som metodologisk utgångspunkt. Jag kommer att
utgå från samma metod i min undersökning och därför får dessa kandidatuppsatser agera mall
och inspirationskälla i den här studien. Forss och Stenström har precis som jag valt ett
material innehållande tidningsartiklar inom genren kriminaljournalistik.
4.5 Etik
Ett etiskt ställningstagande i uppsatsen, där Anders Eklund och Christine Schürrer namnges,
är att undersökningen kan bidra till en ytterligare stämpling av personerna. Emellertid är det
möjligt att jag förvärrar bilderna av gärningspersonerna ytterligare med tanke på min analys.
15
Jag går ännu mera på djupet och analyserar texterna på ett helt annat sätt om man jämför med
den vanliga tidningsläsaren. Dessutom är uppsatsen en vetenskaplig artikel som kan komma
att läsas av studenter eller andra kriminologiintresserade varpå eventuella resultat når en
annan publik. Ännu en gång är jag medveten om att mitt val kan leda till oönskade
konsekvenser men jag väljer ändå att använda deras riktiga namn med tanke på att mina
artikeltexter namnger personerna redan i rubrikerna. Artiklarna som jag har analyserat finns
listade i källförteckningen efter rubrik och datum vilket gör att läsaren ändå får reda på
gärningspersonernas namn.
4.6 Förförståelse
Jag bär med mig mycket förförståelse in i det här uppsatsarbetet med tanke på att jag följer tvprogrammet Efterlyst på Tv3 varje vecka. Englamordet och Arbogamorden har ägnats stort
utrymme. Samtidigt har jag läst en hel del i tidningarna om gärningarna men även hört offrens
anhöriga som har medverkat i olika tv-intervjuer. Jag närmar mig mitt material med mycket
kött på benen eftersom jag dels känner till fallen men också gärningspersonerna.
Konsekvenserna är att jag tar olika saker för givna i materialet och inte problematiserar olika
perspektiv som en individ med mindre förförståelse kanske hade gjort. Däremot är det inte
mycket jag kan göra åt min förförståelse utan jag måste helt enkelt ta det i beaktande vid min
närläsning av tidningsartiklarna så att inte information går förlorad i onödan.
Jag har även arbetat inom det journalistiska fältet. Med andra ord vet jag hur en nyhet blir till,
hur viktig vinkel och nyhetsvärde är samt hur viktigt det är att väcka intresse hos den som
läser. Detta kan resultera i att artikeltexten överdrivs och omarbetas för att påkalla individens
uppmärksamhet. Den kunskapen kan medföra att jag läser en artikeltext utifrån ett speciellt
perspektiv vilket kan orsaka att information går förlorad. Emellertid kan det också leda till att
jag får fram resultat som inte hade klargjorts utan min förförståelse inom journalistiken. Det
är svårt att svara på och jag måste helt enkelt göra det bästa av situationen och hålla
förförståelsen färsk i mitt minne under hela uppsatsarbetet.
5. Teori
Media konstruerar och reproducerar genusnormer i samhället till följd av sin rapportering. I
mitt valda textmaterial konstruerar inte gärningspersonerna sig själva utan dessa individer är
16
passiva agenter. Hegemonisk maskulinitet samt normativ femininitet fungerar som studiens
teoretiska analysram.
Yvonne Jewkes resonemang om kategoriserande stereotyper kompletterar den normativa
femininiteten på samma sätt som olika typer av maskuliniteter gör den hegemoniska
maskulinitetsteorin än starkare och täcker upp eventuella luckor.
5.1 Hegemonisk maskulinitet
Raewyn Connell (2008) menar att man ska se förståelsen och maskulinitetsskapandet i
relation till det patriarkala samhället, heteronormativiteten och det västerländska samhället.
Det som värderas högst, utifrån vinster och förmåner, är den hegemoniska maskuliniteten.
Dock finns det olika maskuliniteter beroende på vilken kulturell- och social kontext som
råder. Vissa maskuliniteter dominerar över andra men det händer också att de allierar sig med
varandra. Dessutom händer det att maskuliniteter och femininiteter underordnas. (Connell
2008: 5).
Connell presenterar mäns överordning i samhället gentemot kvinnorna. Förutsättningarna ser
olika ut beroende på vilket kön en individ tillhör samt vilken kategori av maskulinitet och
femininitet en person ingår i. Den hegemoniska maskuliniteten är på toppen i hierarkin och
skapar på det viset mest privilegier för dess medlemmar. Exempelvis utgör den exempel på
auktoritet, fysisk makt, ekonomisk kraft, heterosexualitet och en vit hudfärg. Den
hegemoniska idealbilden är svår att leva upp till men det finns vissa som passar in (ibid. 115).
Det finns, bortsett från den hegemoniska maskuliniteten, andra maskulinitetsgrupper.
Längst ner på skalan står en oppositionell maskulinitet bestående främst av ett hårt motstånd
personifierat av den motståndskraftiga kvinnligheten och feminismen. På samma nivå finns
den underordnade maskuliniteten. I den kategorin räknas grupper som tillhör en ickeheterosexuell praktik men även de som uppfattas vara feminina. Enkelt uttryckt är
homosexuella män underordnade medan heterosexuella män befinner sig på den överordnade
platån. Dock är inte homosexualiteten den enda underordnade maskuliniteten. Även
heterosexuella män kan utestängas p.g.a. olika smädelser såsom mes, sillmjölke, tönt, klant,
morsgris, nolla o.s.v. Det uppenbara är att det feminina utgör grunden för hånandet (ibid. 116-
17
117). Dessutom finns det en delaktig maskulinitet där individer får fördelar eftersom de har
kopplingar till den hegemoniska maskuliniteten. Dock kan de inte leva upp till kraven för en
hegemonisk maskulinitet men utnyttjar den patriarkala ordningen för egna behov. Inte heller
behöver medlemmarna i den här gruppen tampas med riskerna eller spänningen som det
innebär att vara i patriarkatets frontlinje. Män och kvinnor som inte följer de sociala koderna
och reglerna för hur man företräder hegemonisk maskulinitet samt kvinnlighet bestraffas.
Privilegierna försvinner och det finns inte någon möjlighet att stiga i rang (ibid. 118-119).
5.2 Normativ femininitet
Ingrid Lander (2003) jämför genus med Bourdieus begrepp social klass. Motsvarigheten är
precis som genus hela tiden närvarande och påverkar vårt sätt att leva, tala, älska samt hur vi
klär oss. I det västerländska samhället av idag är den vita, heterosexuella, medelklassmannen
norm och utifrån honom betraktas de övriga individerna (Lander 2003: 12).
Genus är ett hjälpmedel för att analysera hur femininiteter och maskuliniteter konstrueras i
olika kontexter. Det är ett sätt varpå det går att undersöka relationer mellan könen.
I min studie tar det sig uttryck i hur Christine Schürrer konstrueras samt betraktas av andra
som en riktig kvinna. Det intressanta är hur medias beskrivningar av Schürrer förhåller sig till
den normativa femininiteten, d.v.s. regelverket som bestämmer hur en kvinna ”skall och bör
vara”. Kvinnan förväntas vara ett moralbud och övervakas genom förevisningarna om den
”avvikande- och dåliga kvinnan”. En kvinna bör dessutom besitta en naturlig modersinstinkt
(ibid. 20). Den normativa femininiteten är tänkt att användas som en teoretisk ram som ska ge
svar på om, och i så fall, hur medias konstruktioner av Christine Schürrer tar sin utgångspunkt
i en normativ femininitet. Reproducerar tidningarna Expressen och Dagens Nyheter
femininitetsnormen p.g.a. sin framställning?
5.2.1 Jewkes kategoriserade stereotyper
Som komplement till normativ femininitet har jag valt att använda mig av Yvonne Jewkes åtta
kategoriserande stereotyper som berör kvinnan som begår våldsbrott.
Jewkes menar att kvinnliga våldsbrottslingar straffas hårdare samhällsmässigt än vad män
gör, inte p.g.a. brotten i sig, utan för att hon frångår sin förväntade roll som kvinna.
Våldsamma kvinnor bryter mot naturlagarna och medierna är inte sena att reproducera
stereotyperna som kopplas samman med kvinnliga förbrytare (Jewkes 2004: 109, 111-113).
18
Stereotyperna är motsatsen till vad en ”bra” kvinna står för och de egenskaper som hon
besitter. Det är samhällets sätt att skydda normerna som styr kvinnligheten och straffet för den
som bryter mot dessa är att personen fråntas sin kvinnlighet.
Jag har valt ut fyra stereotyper med tanke på att de övriga inte lämpar sig för en undersökning
av mitt slag eftersom det inte finns sådana komponenter som passar in på Christine Schürrer.
Därför har jag helt enkelt valt att ta bort stereotyperna ”dålig fru”, ”dålig mor”, ”kvinnan som
ond och manipulativ” samt ”kvinnan som passiv/non agent”. Christine Schürrer var vid
mordtillfället varken gift eller hade egna barn. Därmed finner jag det inte relevant att använda
mig av stereotyperna ”dålig fru” respektive ”dålig mor”. Inte heller ser jag det motiverat att
tillämpa ”kvinnan som ond och manipulativ”. Jewkes menar att det sistnämnda begreppet är
sammankopplat med brott som utförs av en man och en kvinna som är ett par. Schürrer
handlade ensam när hon begick gärningarna i Arboga varpå det inte är relevant att resonera i
termer av att den tyska kvinnan skulle ha sökt upp en man och uppviglat honom att utföra
gärningarna eftersom det inte överensstämmer med det verkliga händelseförloppet. Detta
grundar jag på presentationen som jag förde på sidan sex som beskriver en ensam kvinnlig
gärningsperson.
Den sista stereotypen, ”kvinnan som passiv/non agent”, kan vid en första anblick tänkas passa
min undersökning eftersom jag redogör för hur gärningspersonerna i min studie är passiva till
sin karaktär. Dock handlar den sista kategorin om att kvinnor inte ska kunna mörda och
skända. Om det mot förmodan skulle inträffa är det väldigt ovanligt och det finns endast två
fall då det är möjligt för en kvinna att mörda och ändå behålla sin kvinnliga status. Det ena är
om kvinnan mördar en aggressiv pojkvän, det andra är mord på ett eget spädbarn (ibid. 129).
Schürrer mördade som bekant inte sina egna barn utan andras. Emellertid ska det medges att
relevant information kan gå förlorad p.g.a. mitt val att bara inrikta mig på fyra stereotyper,
vilket jag är medveten om. De stereotyper som jag däremot nyttjar i min analys är:
5.2.1.1 Attraktivitet eller avsaknad av attraktion
Kvinnan som har begått brottet granskas noggrant utseendemässigt. Ungdom och skönhet
premieras medan muskulösa och överviktiga kvinnor stämplas som ”icke-kvinnor”. Bilden av
kvinnorna från reklam- och modevärlden tar sig in i nyhetsdiskursen och påverkar andra
områden. Enligt Jewkes gestaltas attraktiva kvinnor som ”femme fatales” som hon placerar
under citatet: ”Looks that could kill” (ibid. 118-119).
19
5.2.1.2 Tokstollen
Spädbarns- och barnmord brukar skyllas på spökande hormoner. Menstruation och graviditet
är ”naturliga” tillstånd men framstår som sjukliga eftersom de då kan förklara brottet som
kvinnan har begått. Mannen emellertid använder sig av sitt förnuft och sin
slutledningsförmåga. Kvinnan stämplas som oberäknelig samt hysterisk och med otillräcklig
kontroll över sitt förstånd. (ibid. 126-127)
5.2.1.3 Ett mytiskt monster
Den våldsamma kvinnan brukar konstrueras i media utifrån mytologi, klassisk konst och
litteratur samt teologi. Inte sällan får den kvinnliga våldsbrottslingen attributet ”den onda
manipulerande fresterskan”. Monsterreferenserna strävar efter att göra kvinnan mera till ett
monster än just en kvinna. Då skapas en överdriven nidbild, som likt monstret under sängen
skrämmer småbarn, men som man inte riktigt kan ta på fullaste allvar. Kvinnorna blir i
förlängningen hackkycklingar i en falloscentrisk kultur där det bestäms vilka kvinnor som är
”bra” och vilka som är ”dåliga”. Samtliga kvinnor måste leva enligt normen som kontrollerar
ett passande beteende för den kvinnliga gruppen (ibid. 123-125).
5.2.1.4 Sexualitet och avvikande sexuellt beteende
Ju mer avvikande gärningsmannen är desto större blir sensationen av brottet som personen har
begått. Jewkes nyttjar uttrycket heteropatriarkat för att beskriva samhället som vi lever i. I
heteropatriarkatet är lesbiska, prostituerade och ”promiskuösa” kvinnor givna outsiders och
förlorare. Som offer är de osynliga men som gärningsmän extraordinära (ibid. 120).
För det första har kvinnliga brottslingar nyhetsvärde redan från början eftersom de är sällsynta
i sammanhanget. Om det sedan är möjligt att även visa att kvinnans sexualitet skulle vara
avvikande på något vis så är nyheten ännu bättre. Enligt Jewkes är sådana konstruktioner av
kvinnans sexualitet nästan oundvikliga i mediernas rapportering (ibid. 121). Många gånger
försöker medierna finna beskrivningar som kan sammankopplas med ”lesbiska tendenser” hos
kvinnan som framställs. Samhället, men även medierna, ser med andra ord den lesbiska
kvinnan som en fånge i gränslandet mellan det manliga och det kvinnliga (ibid. 122). De
20
lesbiska egenskaperna jämförs med manliga kännetecken och väntas på det sättet förklara
aggressiviteten i kvinnans beteende.
5.3 Teoridiskussion
Enligt Lander pågår en debatt inom den feministiska forskningen rörande kultur och natur
samt hur dessa komponenter står sig gentemot varandra. Det som debatteras är huruvida det
finns en naturlig kvinnlighet eller om det feminina är socialt konstruerat. Båda inriktningarna
är hur som helst rörande överens om att män och kvinnor behandlas olika ifråga om kontroll
(Lander 2003: 20).
Grundtanken med Jewkes begrepp är att kvinnan behandlas separat jämfört med mannen trots
att båda könen har begått likartade brott. Kvinnan får inte avvika p.g.a. normverket som
begränsar den möjligheten. Det problematiska i Jewkes tankegång är att hon tar upp varje
potentiell framställning av kvinnan och vinklar det som ett straff. Det kan bli väldigt
missvisande i längden om det skulle visa sig att dessa kvinnor inte existerar.
6. Analysresultat
I min operationalisering av hegemonisk maskulinitet och normativ feminintet har jag valt att
dela upp resultaten i teman efter några av komponenterna som kännetecknar ovanstående
begrepp. Jag anser att detta är det enklaste sättet att göra resultaten lättöverskådliga.
6.1 Anders Eklund
Den intensiva närläsningen av tidningsartiklarna från Expressen och Dagens Nyheter visar att
journalisterna konstruerar Anders Eklund på ett sätt som inte passar in i en hegemonisk
maskulinitet. Kännetecken som karaktäriserar en hegemonisk man är att han ska vara vit,
medelklass, heterosexuell, fysisk stark samt auktoritär.
6.1.1 Fysisk makt?
Tidningarna beskriver ofta Anders Eklunds kroppsliga styrka och att han är en storväxt och
stark karl (Artikel 4). Fysisk styrka är en av grundpelarna för att en man ska kunna inordna
sig under kategorin hegemonisk maskulinitet. Men istället för att använda den fysiska makten
på rätt sätt begick han ett mord på 10-åriga Engla Juncosa Höglund, vilket naturligtvis inte
21
passar in i en hegemonisk maskulinitet eftersom mord på barn och våldtäkt inte kännetecknar
en riktig manlighet:
” Engla började skrika när Anders Eklund närmade sig. Då ska han ha gripits av
panik och fört händerna mot hennes hals.
- Han tystade henne med att ta stryptag, säger källan.” (Artikel 19)
Däremot finns det tillfällen i texterna då Eklund framställs som en godhjärtad individ som
hjälpte personer i sin omgivning som hade det svårt. På det viset använde han sin fysiska kraft
på bästa sätt:
” För två tre veckor sedan när jag fastnade med rullatorn i trappan upp till
kyrkogården och han stod och tvättade sin bil hjälpte han mig att få loss hjulet, säger
Ester Eriksson 94 år.” (Artikel 46)
Båda tidningarna är inte sena att förklara Anders Eklunds fysiska förmåga och hans psykiska
oförmåga. Auktoritetsbegreppet är även det centralt i den hegemoniska maskuliniteten och
Eklund visar tecken på auktoritet, men bara när han är på brottets bana:
”Forskning har visat att seriemördare ibland gör mycket märkliga saker med offrets
döda kropp. Syftet kan vara att visa sin makt över liv och död eller skrämma dem som
hittar kroppen. Platsen kan ha haft en viss laddning eller bara varit
välbekant…Troligen ville han att hon (Engla) skulle hittas, för fyndplatsen förefaller
inte vara särskilt impulsivt eller slumpmässigt vald. Gissningsvis för att visa upp offret
och visa sin makt även efter döden.” (Artikel 17)
Enda gången som Eklund visar drag av auktoritet är efter att han har begått ett mord på en
liten flicka. Då framträder en viss form av auktoritet men det är inget karaktärsdrag som kan
länkas samman med en hegemonisk maskulinitet. Istället framställer tidningarna Anders
Eklund som en ensamvarg som mestadels höll sig för sig själv, en egenskap som inte passar
en hegemonisk man som istället ska karakterisera pondus:
22
”En artig och trevlig person som sällan eller aldrig deltog i sociala aktiviteter i
samhället. En som aldrig gjorde något väsen av sig, rent av en enstöring. Omdömena
om Anders Eklund är många i Torsåker i Gästrikland.” (Artikel 46)
6.1.2 Avvikande sexualitet
Anders Eklund har våldtagit och mördat ett barn. Redan det talar om en sexualitet som
avviker från befolkningen i övrigt. Heterosexualitet är ett nyckelbegrepp då det handlar om
hegemonisk maskulinitet men i Eklunds fall har sexualiteten slagit över åt fel håll:
”Vem han ville ha sex med och på vilket sätt var allt han tänkte på i 20årsåldern…Visst finns det, säger Rolf, en viss grabbighet i lastbilskretsar, det är ju ett
nästan helt manligt yrke. Men jag tror inte att det har påverkat honom på något sätt,
han är ju uppenbart sjuk.” (Artikel 51)
Båda tidningarna presenterar Anders Eklunds snedvridna sexualitet och framställer en man
som har en sjuklig porrfixering med en samling som innefattar hundratals porrfilmer och
tidningar (Artikel 37). Däremot stannar det inte vid pornografiska filmer och tidningar utan
Eklund har också intressen som kopplas samman med barnpornografiska begär:
”I 42-åringens bärbara dator som beslagtagits av polisen fanns en stor mängd
pornografiska bilder. Enligt utredarna ska flera av dem föreställa barn.”
(Artikel 25)
I en annan artikel framkommer att Anders Eklund har iakttagit barn som dels har vistats på
dagis men att han också har hållit till kring sandstränder och kollat in barn som har badat på
sommaren. Dessutom uttryckte ett vittne för tidningen Expressen att Eklund tidigare var känd
för att ”kolla in småtjejer” (Artikel 2).
Eklund har genom historien begått fullbordade våldtäkter men han har också blivit dömd för
sexuellt ofredande. Tidningarna lyfter fram händelserna i många av artiklarna och presenterar
ofta faktarutor med vad Eklund har på ”sitt samvete”. Ett stort problem eftersom individen
aldrig har sonat sina brott utan är för evigt stämplad som en brottsling. Ur tidningarnas
synpunkt är det dock material som ”säljer” varpå det används om och om igen.
23
6.1.3 Icke-hegemonisk maskulinitet
Det är svårt att placera Anders Eklund på kartan över maskuliniteter men möjligtvis intar han
en position inom den underordnade maskuliniteten. Han är heterosexuell men i många av
tidningsartiklarna går det att utläsa smädelser mellan raderna. Inget utav detta framkommer i
klartext men det går att tolka att många av journalisterna konstruerar Eklund som en ickehegemonisk maskulinitetsperson (Connell 2008: 116-117).
6.2 Christine Schürrer
När det gäller Dagens Nyheter och Expressens sätt att konstruera Christine Schürrer går det
att utläsa vissa skillnader jämfört med hur Anders Eklund framställs. Schürrer granskas oftare
än Eklund utifrån sitt utseende och i mångt och mycket tas hennes psykiska instabilitet upp
som en tänkbar förklaring till gärningarna i Arboga.
6.2.1 Icke-normativ femininitet
Enligt Ingrid Lander måste kvinnor förhålla sig till den normativa femininiteten, d.v.s. rätta
sig efter hur en kvinna ”skall och bör vara”, för att fortsättningsvis förbli kvinnor i
allmänhetens ögon. I tidningsartiklarna från Dagens Nyheter och Expressen går det dock att
konstatera att Schürrer bryter mot det här uppsatta regelverket gång på gång:
”Likt en trotsig högstadieelev satte Christine Schürrer upp jeansbenet mot bordet och
vägrade lyda.” (Artikel 31)
Dels har hon mördat två barn vilket föranleder att Schürrer knappast innehar en naturlig
modersinstinkt. Dessutom beter hon sig rent ut sagt illa under rättegången och är definitivt
inget moralbud enligt Landers begrepp:
”Den tyska kvinnan medgav att hon har ljugit i polisförhören… Hennes ton är kort
och nästan arrogant.” (Artikel 45)
Både Dagens Nyheter och Expressen framställer tyskan på det här viset. Tidningarna är lika
goda kålsupare och konstruerar Schürrer som en kvinna som förpassas utanför
”kvinnligheten” eftersom hon inte vet hur en riktig kvinna ”skall och bör vara”.
24
6.2.2 Den attraktiva kvinnan
Yvonne Jewkes stereotyper är också element i en icke-normativ femininitet eftersom
stereotyperna är motsatser till vad en ”bra” kvinna står för samt de egenskaper som hon ska
förfoga över. Stundtals är Dagens Nyheter samt Expressens konstruktioner och beskrivningar
av Christine Schürrer väldigt ingående och detaljerade vad gäller hennes utseende:
”Hon var klädd i jeans, mörkblå stickad tröja och vita gymnastikskor. Det långa håret
var uppsatt i en lös fläta som föll ner på ryggen. Tyskan såg samlad ut.” (Artikel 1)
Schürrer synas utifrån sitt yttre och ovanstående framställning vittnar om en ”vanlig kvinna”
med ett attraktivt utseende. Emellertid försöker Dagens Nyheters journalist förstå hur
Schürrer kunde begå gärningarna. Med andra ord går det att applicera Jewkes resonemang om
”den onda manipulerande fresterskan” som med sitt goda utseende lurar omvärlden att tro att
hon är oskyldig:
”Denna sista dag har den långa, smala tyska kvinnan klätt sig i svart och valt att ha
det midjelånga håret utslaget… Vi söker det udda för att få bekräftat att hon inte är
som vi. Om hon är skyldig till de ofattbart brutala barnamorden skulle det kännas
tryggast om det syntes på utsidan.” (Artikel 47)
Tidningarna försöker förklara hur en till synes ”vanlig tjej” kan ligga bakom de bestialiska
gärningarna i Arboga då två små barn mördades och deras mamma utsattes för ett brutalt
mordförsök:
”Vännerna beskriver henne som en vanlig tjej som älskar fotboll. Men obesvarad
kärlek kan ha förvandlat tyskan till en kallblodig barnamördare, enligt polisens
teori.” (Artikel 3)
Däremot fallerar försöket att göra Schürrer till en ”icke-kvinna” baserat på hennes utseende
och journalisterna har svårt att inse det faktum att hon kan vara skyldig eftersom ”hon är en
vanlig tjej”. Lägg märke till beskrivningen ”smal”, vilken är raka motsatsen till både
muskulös och överviktig. Därmed fallerar bilden av en ”icke-kvinna”.
25
6.2.3 Tokstollen
Tidningarnas konstruktioner bygger inte på så extrema värderingar att Schürrer skulle vara
utsatt för spökande hormoner. Men istället presenteras Schürrers psykiska instabilitet med
vistelser på psykiatriska kliniker bakom sig. Jewkes stereotyp ”tokstollen”, som vittnar om en
våldsbenägen kvinna som är oberäknelig och hysterisk med en otillräcklig kontroll över sitt
förstånd, konstrueras (Jewkes 2004: 126-127).
”Christine Schürrer har visat många skiftande personligheter. Nu ska experter avgöra
om hennes tvära kast - från snäll idrottstjej till skrattande barnamördare - kan bero
på en allvarlig psykisk störning. - Sammantaget är hon en komplicerad person kanske psykiskt störd, säger psykiatrikern Ulf Åsgård.” (Artikel 6)
Dagens Nyheter och Expressen följde rättegångarna minutiöst och ofta berättade vittnen hur
de såg på Christine Schürrers psykiska hälsa, något tidningarna inte var sena att uppvisa och
därmed produceras en ”tokstolle”:
” Först angrep Schürrer vänner till Emma Jangestig som vittnat att de ansåg tyskan
vara en "psykobrud" efter att ha hört talas om brevet till ex-pojkvännen om det
bortadopterade barnet.” (Artikel 30)
6.2.4 Det mytiska monstret
Det händer givetvis också att individer beskrivs i termer av monsterliknande referenser med
tanke på att det ibland kan vara det enda sättet att förstå hur en människa kan vara ond och
elak. Författaren Liza Marklund ger i kvällstidningen Expressen sin syn på rättegången och
dramat som utspelade sig i staden Arboga:
”Tala om skräckmörderska! Christine Schürrer är så läskig att jag (Liza Marklund)
inte hade kunnat hitta på henne… Ändå måste jag erkänna att jag blev lättad när jag
läste om domen… Ordningen är återställd. De "goda" har vunnit. Den "onda" får sitt
straff.” (Artikel 13)
26
Enligt Yvonne Jewkes inträffar detta då den våldsamma kvinnan i bl.a. media konstrueras
utifrån t.ex. mytologi, klassisk konst, litteratur samt teologi. På det viset bestäms vilka
kvinnor som är ”bra” och vilka som är ”dåliga”. Något som givetvis kan ifrågasättas om man
tänker på signalerna som tidningarna skickar till sina läsare. Schürrer avpersonifieras vilket
kan leda till att folk i allmänhet inte har någon sympati för personen som har mördat två små
barn. Det är en tragisk och brutal gärning men det kan finnas många förklaringar till en
enskild händelse. Allt är inte svart eller vitt.
6.2.5 Sexualitet och avvikande sexuellt beteende
Ingenstans i materialet har jag funnit exempel på att tidningarna Dagens Nyheter eller
Expressen skulle beskriva Christine Schürrer utifrån en avvikande sexualitet. Det
överensstämmer inte med Jewkes tankegångar att konstruktioner av kvinnans sexualitet är
oundvikliga i mediernas rapportering. Däremot stämmer Jewkes resonemang om att ju mer
avvikande en gärningsman är desto större blir sensationen av brottet som personen har begått.
Schürrer är ovanlig med tanke på att kvinnliga gärningsmän är sällsynta. Dessutom har hon
mördat barn vilket är utomordentligt ovanligt i Sverige (Jewkes 2004: 120-121). Många
gånger försöker medierna finna beskrivningar som kan sammankopplas med ”lesbiska
tendenser” hos kvinnan som framställs. Men i materialet framgår att Schürrer var intresserad
av män och att hon hade haft ett förhållande med barnens styvfar en gång i tiden men att
obesvarad kärlek kan ha utlöst överfallet i Arboga (Artikel 3).
7. Slutsatser och diskussion
Såväl Christine Schürrer som Anders Eklund beskrivs ofta i Dagens Nyheter samt Expressen i
termer av konstruktioner som kan kopplas ihop med normativ femininitet och hegemonisk
maskulinitet. Skillnaderna mellan gärningspersonerna är dock uppenbara då Schürrer allt som
oftast presenteras utifrån sitt utseende med tanke på att tidningarna på det sättet försöker finna
orsaken till hennes gärningar. Sett till utseendet framställs Schürrer som en ”helt vanlig tjej”
och det går helt enkelt inte att konstruera en ”icke-kvinna” utifrån dessa egenskaper för att
klarlägga hennes skuld.
Som alternativ erbjuder tidningarna istället Schürrers mentala instabilitet och redogör för hur
psykiskt labil hon har varit och fortfarande är. Till sin hjälp använder Dagens Nyheter och
Expressen vittnesmål som klargör ”vilken psykobrud” Schürrer är.
27
Yvonne Jewkes begrepp ”tokstollen” kan appliceras vilket betyder att spädbarns- och
barnmördare konstrueras som oberäkneliga samt hysteriska med en otillräcklig kontroll över
sitt förstånd. Båda tidningarna tar dessutom upp Schürrers besatthet av barnens styvfar som en
orsaksförklaring till gärningarna och det kan också sammanlänkas med en ”tokstolle” som
inte kan tänka rationellt. Christine Schürrer hamnar utanför den normativa femininiteten
eftersom att hon enligt tidningarnas rapportering bryter mot det uppsatta regelverket som
bestämmer hur en kvinna ”skall och bör vara”. Bl.a. ljuger och trotsar hon tjänstemän i
rättegångssalen samtidigt som Schürrer inte innehar en naturlig modersinstinkt med tanke på
barnmorden i Arboga.
Eklund har bevisligen våldtagit och mördat ett och till på köpet är han inte, enligt tidningarnas
framställning, en auktoritär person. Det är också en komponent som hör den hegemoniska
maskuliniteten till och en ensamvarg utan social kompetens har svårt att ta sig in i den
hegemoniska maskulinitetsgruppen. Det är svårt att placera Anders Eklund på kartan över
maskuliniteter men jag personligen kan se en form av underordnad maskulinitet. Raewyn
Connell menar att den kategorin består av individer som tillhör en icke-heterosexuell praktik
men även de som uppfattas vara feminina. Enkelt uttryckt är homosexuella män underordnade
medan heterosexuella män befinner sig på den överordnade platån (Connell 2008: 116).
Anders Eklund är ju som bekant heterosexuell, om än med en barnpornografisk läggning, men
ändå behöver inte det fallera möjligheten att han skulle kunna inordnas under kategorin
underordnad maskulinitet. Homosexualiteten är enligt Connell inte den enda underordnade
maskuliniteten. Även heterosexuella män kan utestängas p.g.a. olika kränkande tillmälen
(ibid. 117). Eklund är utsatt för olika hån i tidningsartiklarna, inget framkommer i texten men
mellan raderna går det att tyda hur vissa journalister vill konstruera Anders Eklund som en
icke-hegemonisk maskulinitetsperson.
7.1 Män som människor, kvinnor som monster
Minna Nikunen genomförde en studie där hon undersökte två olika fall som handlade om att
en man respektive en kvinna hade mördat sina egna barn för att sedermera ta sina egna liv.
Nikunens resultat visade att män för det mesta tillskrevs attribut som exempelvis omsorgsfull
medan kvinnan enkelt uttryckt blev stämplad som mördare (Nikunen 2006: 2).
Min egen analys visar liknande drag. Christine Schürrer konstrueras som ett monster. Den
tyska kvinnan har mördat två barn och framställs som en mördare. Anders Eklund konstrueras
28
visserligen också som en individ som har mördat ett barn men i en artikel i Expressen skriver
journalisten Lars Lindström att ”Anders Eklund är inget monster, han är en människa”
(Artikel 29). Det betyder ju inte att han med Nikunens ord ses som omsorgsfull men likväl
döms Eklund inte lika hårt som Schürrer. Det förekommer även i mitt material en skillnad
mellan mannen och kvinnan som har mördat barn. Minna Nikunens resultat stämmer inte till
punkt och pricka men det finns som sagt liknande drag mellan undersökningarna där Schürrer
får egenskaper såsom monster, ond och elak medan Eklund inte råkar ut för en lika hård och
genomgående behandling.
7.2 Besattheten av brottslighet
Ester Pollack beskriver vidare i sin avhandling hur besatt dagens moderna samhälle är av
brottslighet, både underhållningsmässigt men även när det handlar om populärkultur och
nyhetsförmedling. (Pollack 2001: 11-14) Detta är något som jag har upptäckt under det här
uppsatsarbetet. Dagens Nyheter men framförallt Expressen har producerat spaltmeter med
nyhetsmaterial utifrån Englamordet och Arbogamorden. Det hör ihop med att brottsligheten
gestaltar det avvikande men därtill är mediedramaturgin som klippt och skuren för
nyhetsproduktionen och dess villkor. Det är ett enkelt och dramatiskt ämne som berör gemene
man och på det viset lockar tidningarna läsare.
Christine Schürrer är en kvinna och redan det gör att hennes sällsynthet som gärningsperson
är ett nyhetsvärde i sig. Samhällets besatthet av brott gör att individer hela tiden letar efter det
avvikande. Tidningarna kunde däremot inte visa att Schürrers sexualitet skulle vara avvikande
på något vis. Men om den däremot hade varit det skulle nyheten enligt Jewkes ha varit ännu
bättre (Jewkes 2004: 121). Det går också att observera att journalistiken riktar in sina resurser
på kriminaliteten. Vålds- och sexualbrott ägnas störst utrymme i jämförelse med andra brott.
Problemet med detta, när de mest dramatiska brotten får det mesta av utrymmet, är att
journalistiken dels kan glamorisera och inspirera till liknande brott men det värsta är ändå att
en snedvriden bild skapas med konsekvensen att läsarna tror att sådana brott är vanligare än
de i verkligheten är. Dessutom kan en överdriven rädsla för avvikelse i allmänhet och
kriminalitet i synnerhet formas.
7.3 Källkritik
29
Expressen hade i större utsträckning än Dagens Nyheter dåliga källor som egentligen ur
journalistisk synpunkt är helt oanvändbara. Källorna är i mångt och mycket utsatta för
tendens, d.v.s. att de är partiska på ett eller annat vis, då de antingen känner den misstänkta
eller har förutfattade meningar om personen ifråga. (Thurén 2005: 66-67)
Personer citeras ofta i kvällstidningen Expressen och får då kort och gott namnet ”källan”.
Individerna är vare sig specificerade eller namngivna och det leder till att det kan handla om i
princip vem som helst. Tyvärr blir källorna högst tvivelaktiga och är inte trovärdiga som
uppgiftslämnare.
Ester Pollack har däremot diskuterat detta i sin avhandling, som har behandlats tidigare i
uppsatsen, och enligt henne måste journalisterna referera till just ”källan”. Orsakerna kan vara
många men framförallt handlar det om att värna om sina dyrbara polisiära kontakter (Pollack i
Granhag & Christiansson 2008: 433). Dock finns det problem och det tydligaste är att en
dominerande källa lätt skapar en osjälvständig journalistik, vilket tydligt märktes i mitt valda
material.
För övrigt har det verkligen varit både givande och intressant att göra den här uppsatsen. Ett
tydligt tillförlitlighetsproblem är emellertid att jag endast har använt en metod. Dessutom har
jag arbetat ensam vilket kan medföra en alltför subjektiv tolkning av texterna. Däremot har
teori, urval, tillvägagångssätt och analys beskrivits utförligt varpå svårigheterna har minskat
avsevärt. En framtida idé skulle kunna vara att bredda studien och undersöka dels ett större
tidsintervall men även studera andra liknande fall utifrån en kvalitativ textanalys. Den här
kandidatuppsatsen skulle kunna användas som en språngbräda för en ännu mera djupgående
och större analys. Det finns hur mycket material som helst och man ska ha i åtanke att jag
bara använde artiklar från två svenska tidningar. Förslagsvis kunde uppslaget användas till en
magisteruppsats där andra länders tidningar skulle bli underlag för en analys. Eller varför inte
en rikstäckande studie som behandlar det svenska medielandskapet och innefattar
tidningsbranschen?
30
8. Källhänvisning:
Bergström, G & Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur
Connell, R (2008) Maskuliniteter, Uddevalla: Daidalos
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2005) Metodpraktikan, Stockholm:
Norstedts Juridik AB
Forss, J (2007) Mediala framställningar av gärningsmän – En kvalitativ innehållsanalys av
två svenska tidningars framställning av två olika sexualfall, kandidatuppsats, Kriminologiska
institutionen, Stockholms universitet.
Gilje, H & Grimen, N (1992) Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Göteborg:
Daidalos
Hadenius, S & Weibull, L (2005) Massmedier. Press, radio och tv i förvandling, Stockholm:
Bonniers
Jewkes, Y (2004) Media and Crime, London: Sage Publications Ltd
Kordon, S & Wetterqvist, W (2006) Gärningsmannen är en kvinna: En bok om kvinnlig
brottslighet, Stockholm: Bokförlaget DN
Lander, I (2003) Den flygande maran: En studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i
Stockholm, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
31
Neuendorf, K (2002) The Content Analysis Guidebook, London: Sage Publications
Pollack, E (2001) En studie i medier och brott. Stockholm: Stockholms universitet,
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Stenström, K (2006) Ondskefull eller offer: mediekonstruktionen av två kvinnliga mördare,
kandidatuppsats, institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns
högskola, Stockholm
Thurén, T (2005) Källkritik, Malmö: Liber
Östbye, H, Knapskog, K, Helland, K, Larsen, L O (2004) Metodbok för medievetenskap,
Malmö: Liber
Internetkällor:
Svenska Dagbladet: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1150647.svd (2009-11-03)
TT: http://smp.se/nyheter/tt_inrikes/livstid-for-engla-mordet(892985).gm (2009-11-03)
Artiklar om Anders Eklund:
Expressen
1. Polisen: "Klart man kan fundera över varför vi inte fick honom tidigare" (2008-04-14)
2. Kunde ha gripits -06 Han har aldrig tagit hjälp för den sjuka han har i skallen (2008-04-14)
3. Engla låg på vägen - Anders, 42, erkände mord på tioåringen och Pernilla (2008-04-14)
4."Jag tog deras liv" - Anders, 42, erkände morden på Engla och Pernilla (2008-04-14)
5. Kunde ha gripits -06 - Vännen kände igen 42-åringen på fantombilden (2008-04-14)
6. Kan utreda för fler mord - ”Jag skulle inte tveka att kalla honom för seriemördare” (200804-14)
7. Tre olösta kvinnomord 22-åriga Helenas kropp har ännu inte hittats (2008-04-14)
8. Här handlar en mördare - Övervakningskameran fångade Anders Eklund dagen efter
flickans försvinnande (2008-04-14)
9. Experten: Sexuell sadism är extremt ovanligt (2008-04-15)
32
10. Liza Marklund: Hur mycket är en liten cyklande flicka värd? (2008-04-15)
11. Testet hade räddat Engla - Polisen: "Om vi hade agerat hade flickan levt" (2008-04-15)
12. Mördaren tog troféer - Därför tror polisen att det kan vara samme man som dödade dem
(2008-04-15)
13. En polisskandal (2008-04-15)
14. Här söker de svaren - 42-åringen har lämnat nya uppgifter om mordet (2008-04-15)
15. Brevet om mördaren - Englas mamma: Hon blev en ljusbärare som förenar våra hjärtan
(2008-04-16)
16. Så avslöjade de mördaren - Kvinnliga förhörsledarna pressade Anders att erkänna
(2008-04-16)
17. Därför låg Engla här - Anders Eklunds vän: Det är som att han ville att kollegorna skulle
hitta henne (2008-04-16)
18. Bilden som fick honom att erkänna (2008-04-17)
19. Kan ha gett ledtrådar - Lämnade tecken till polisen som tyder på att han ville bli avslöjad
(2008-04-17)
20. Eklund hotas till livet - får extra skydd av polisen (2008-04-18)
21. Anders Eklund vågade inte höjda blicken och möta föraktet (2008-04-19)
22. "Hans hand var bränd" - Polisen undersöker nya uppgifterna mot Anders Eklund
(2008-04-23)
23. Eklund var ofta i Avesta - polisen utreder nya uppgifter (2008-04-24)
24. Eklund tillbaka på brottsplatsen (2008-05-08)
25. Eklund utreds för fler brott (2008-05-13)
26. Solvig försvann - polis utreder nu Eklund i fallet (2008-05-28)
27. "Uppträdde som en diva" - Medpatienterna rasade mot Anders Eklund (2008-06-28)
28. Eklund ångrar morden - Vännen fick brev från häktet (2008-07-01)
29. Är de människor eller monster (2008-07-03)
30. Anders Eklund skyller ifrån sig på andra i nya förhör (2008-07-09)
31. ”Ett förlåt är inte värt någonting” (2008-07-10)
32. Han har ändrat sin berättelse (2008-07-10)
33. Han köpte pizza och cigaretter medan Engla låg kvar i bilen (2008-07-15)
34. Anders Eklund berättar i förhör om Englas sista timmar (2008-07-15)
35. Han var oberörd (2008-07-17)
36. ”Eklund vet vad som väntar” (2008-07-18)
37. Här utvecklade han en sjuklig porrfixering (2008-07-19)
33
38. Han hotas till livet - Förhöjd säkerhetskontroll när rättegången mot Anders Eklund inleds
på måndag (2008-07-19)
39. ”Var ska jag gömma ´na?” (2008-07-19)
40. En ond man? (2008-07-20)
41. Så jagade han tjejer på Internet (2008-07-19)
42. Det som drabbar mig djupast är att jag känner igen honom (2008-07-20)
43. Den ”vanliga” mannen försvann in i bakgrunden (2008-07-22)
Dagens Nyheter:
44. 42-åringens hela liv synas i jakt på fler brott (2008-04-15)
45. Polisen utreder missat tips (2008-04-15)
46. 42-åringen gjorde inget väsen av sig på hemorten (2008-04-15)
47. Misstänkt måste lämna DNA-prov (2008-04-15)
48. Eklund fanns med i Pernilla-utredningen (2008-04-15)
49. Att Eklund sitter häktad är inte polisens förtjänst (2008-04-15)
50. Fyndplatsen i skogen finkammas (2008-04-16)
51. Rolf tips utreddes aldrig - Engla hade levt om polisen lyssnat (2008-04-16)
52. Eklund begärs häktad för mord (2008-04-18)
53. Den bräckliga manligheten (2008-04-19)
54. Englafallet och skuldfrågan (2008-04-20)
55. Att erkänna räcker inte (2008-04-20)
56. Anders Eklund försökte bränna kroppen (2008-04-22)
57. Engla dödades i Stjärnsund (2008-04-23)
58. Inga nya misstankar mot Anders Eklund (2008-04-26)
59. Polisen missade viktigt mordtips (2008-04-28)
60. Eklund utreds inte för Avestamord (2008-04-29)
61. Anders Eklund vallades i Stjärnsund (2008-05-08)
62. Psykundersökning väntar häktade Anders Eklund (2008-05-10)
63. Engla Höglund försvann på vägen hem (2008-05-13)
64. Eklundrättegång i säkerhetssalen (2008-06-26)
65. Anders Eklund inte psykiskt störd (2008-07-02)
66. Pernilla Hellgren och Engla Höglund mördades (2008-07-18)
67. Eklund åtalas för dubbelmord (2008-07-18)
34
68. Eklund har upprepade gånger dömts till sexbrott (2008-07-19)
69. Mord och våldtäkt kan ge livstids fängelse (2008-07-19)
70. När hon började mopsa upp sig - då vart jag elak (2008-07-19)
71. Eklund nekar till våldtäkt (2008-07-19)
72. Bröt ihop och bad anhöriga om förlåtelse (2008-07-22)
73. Engla Juncosa Höglund försvann några hundra meter från sitt hem (2008-07-22)
74. Anders Eklund erkände våldtäkt (2008-07-22)
75. Laddat när Eklund mötte Englas mamma (2008-07-23)
Artiklar om Christine Schürrer:
Expressen:
1. "Man kunde lita på henne". Vännerna berättar om 31-åringen: Jag har svårt att förstå att
hon skulle kunna göra något sånt här (2008-04-15)
2. Här bröt hon ihop. Misstänkta 31-åriga tyskan fick vård efter häktningen (2008-04-28)
3. "Hon var en enstöring". Hennes kärlek misstänks ha övergått i vrede och hat (2008-06-21)
4. ”Jag vill inte möta blicken” - Arbogamamman om sorgen (2008-08-27)
5. Christine bröt ihop: ”Jag är oskyldig, beslutet är fel” (2008-08-27)
6. Tyskans ansikten - Experten förklarar (2008-08-28)
7. Svenska männens brev till Christine (2008-08-29)
8. ”Det viktiga är att hon blir inlåst” (2008-09-26)
9. ”Därför är hon unik” (2008-10-14)
10. Dödens kvinnor. Inte helt ovanligt att kvinnor begår den typen av brott (2008-10-14)
11. Fängelse på livstid - Tyskan döms för morden på Max och Saga (2008-10-14)
12. Emmas brev till sina barns mördare (2008-10-14)
13. Liza Marklund: Hon är så läskig att jag inte hade kunnat hitta på henne själv (2008-10-15)
14. Mordhotade redan i augusti (2008-12-02)
15. ”Jag rädd att brista” (2008-12-03)
16. Iskalla taktiken (2008-12-04)
17. Idag mötte hon tyskan (2008-12-05)
18. ”Hur kan hon sitta och läsa” (2008-12-05)
19. Schürrers försvar är svagare än jag trodde (2008-12-05)
35
20. Skrattar och läser - Tyskan stirrar i sin hemliga dagbok (2008-12-05)
21. Åklagaren: Christine Schürrer ljuger (2008-12-17)
22. Lögnerna som kan fälla tyskan (2008-12-18)
23. Som en trotsig högstadieelev - Tyskan har förintat sin egen trovärdighet (2008-12-19)
24. Nu är Schürrer en blek skugga (2008-12-23)
25. Tyskan lämnade spår överallt (2009-01-08)
26. ”Hon har haft det jobbigt” (2009-01-08)
27. Expertvittnet sågar tyskans påstådda alibi (2009-01-10)
28. Tyskan ändrar sin berättelse (2009-01-14)
29. Mejlen som ska fria tyskan (2009-01-15)
30. Tyskans krav till åklagaren: Be mig om ursäkt (2009-01-16)
31. Hon har visat sitt rätta jag (2009-01-16)
32. Emma får ökat skydd (2009-01-17)
33. Punkterna som kan fälla tyskan (2009-01-20)
34. Hemlig plan ska skydda tyskan (2009-01-21)
Dagens Nyheter:
35. Misstänkta kvinnan kan ha fångats av övervakningskamera (2008-03-25)
36. Troligt mordvapen funnet på Skavsta (2008-04-03)
37. Prov från misstänkta tyskans naglar granskas (2008-04-04)
38. Polisens bild av Arbogamordet klarnar (2008-04-20)
39. Mordmisstänkta tyskan överklagar häktning (2008-05-07)
40. Mordmisstänkta tyskan omhäktad (2008-05-17)
41. Djävulshistorier. Mordfrossa ger enkel bild av ondskan (2008-07-23)
42. Barnens mor - åklagarens starkaste kort (2008-07-24)
43. Dna-bevis kan ha förstörts (2008-07-25)
44. Ingen enda förtjänar dom på förhand (2008-07-25)
45. Åtalade tyska kvinna medgav att hon ljugit (2008-08-07)
46. Vänner såg tyska kvinnans skor (2008-08-13)
47. Hon ler inte sista dagen (2008-08-26)
48. Den mordmisstänkta kvinnan kvar i häktet (2008-08-26)
49. Mammans minne avgör om den tyska kvinnan går fri (2009-01-20)
36
