Släkten strokerke, ursprunget till släkterna Strokirk och von Strokirsh

1
(STROKERKEN, STROKIRCH)
från 1300-talet till 1900-talet
Sammanställning av Annchen och Carl-Gustaf Strokirk
Med underlag från Oskar Fredrik Strokirks
”Kultur- och personhistoriska anteckningar” 1920 och 1987
Strokirkska släktföreningen 1987
(Internetupplagan 2010-04-16)
2
Förord 1987
Förevarande upplaga av ”Strokirkska Släktboken” är en komplettering och ett nytryck av
Annchen Strokirks utgåva 1980, vilken var en bearbetning av, dels Gabriel Anreps utförliga
forskning om släkten i ”Svenska Slägtboken” 1875, dels en vidare uppföljning och komplettering
av Oskar Fredrik Strokirks släktbok 1920, ”Kultrur- och personhistoriska anteckningar”. Här har
även medtagits ett sammandrag av nyare forskningar om släktens ursprung från Mecklenburg,
Lübeck och Hansan från 1200- till 1600-talet, utförligt beskrivet i krönikan ”Ätten Strokerke
under åtta århundraden, del I Medeltiden” av Carl-Gustaf Strokirk, dokumenterad av utredningar
och material från bl.a. Staatsarchiv Schwerin, Statsarchiv Lübeck och Kungliga Biblioteket i
Stockholm, samt forskningar på 1920-talet av Jägmästare Carl von Strokirch.
Förord till Internetupplagan 2010-04-16
Mindre layoutmässiga förändringar har gjorts. Skriften har kompletterats med grenarna LINJE I
och II samt Bilaga1 och 2 som inte var med i föregående internetversion. Det är nu enbart
personregistret som saknas. Avsikten är att publicera detta senare.
3
Släkten Strokerke, ursprunget till släkterna Strokirk och von Strokirch, levde i Mecklenburg och
Hansastaden Lübeck från slutet av 1100-talet till början av 1600-talet. Släkten härstammar från
två orter Strohkirchen vid Rehna och vid Hagsnow, anlagda i skiftet 1100/1200-talet i samband
med den tyska koloniseringen av Meklenburg genom kung Heinrich der Löwe efter de besegrade
Obotriterna eller Venderna, som tidigare behärskade området. Varje inflyttad tysk familj fick ett
visst fastställt område, "Hufen", och ett pastorat, ”Pfarre", att där anlägga kyrka. Familjen tog
namnet "Strokerke" (medeltidstyska) efter sin kyrka byggd av halm och lera. I skatteregistret
"das Zennten Register das Bistum Ratzeburg", en detaljerad förteckning från år 1230 över
befintliga till biskopsdömet skattepliktiga byar, omnämns de två byarna Strokirch vid Rehna och
Hagenow samt släktnamnet "de Strokerke". Strokirchen vid Hagenow var en utflyttning från byn
vid Rehna.
Den förste till namnet kände Strokerke var:
Johanne (I) Strokerke, omnämnd 1316, född i senare hälften av 1200-talet, död 1345, gift med
Domina Margareta. Han var "armigeri", väpnare i Schwerin hos Nicolaus, greve av Schwerin
och Wittenburg. Strokerke släkten hade nära anknytning till Gunzellin-släkten, som härskade
över Schwerin, Wittenburg och Boizenburg. Han var även rådsherre i Hansestaden Lübeck.
Johanne I hade en bror,
Gottfrido Strokerke, omnämnd 1350, som var frater vid klarisseklostret i Ribniz, tillhörigt
hertigarna av Meklenburg, Magnopolensis släkten (Heinrich der Pilger, Albrecht m.fl.).
Johanne I hade fem söner, Heyne (I), Heinrich, Vicko, Engel och Petrus samt två döttrar.
Heyne (I) var väpnare, först hos Hertig Albrecht II av Mecklenburg, senare hos dennes son kung
Albrecht av Sverige och Mecklenburg. Han medföljde vid kung Albrechts härtåg och kröning i
Sverige 1363 - 1389, bosatt i Nyköping och deltog i kung Albrechts förvaltning och
skatteindrivning av bl. a. "kopparränten", omnämnd i dokument 1365 och kom därvid även att
besöka Bergslagen, där släkten tre århundraden senare skulle slå sig ner.
Volrado (Vollrath) var son till Heyne I. Han var gardian och förvaltare vid klostret i Ribniz,
samma kloster där hans farfars bror Gotfrid var frater, omnämnd 1366, i samband med en
gemensam fastighetstransaktion i samköp med klostret.
Heinrich, var präst i Lübeck, omnämnd 1351 i samband med arvsavecklingen efter sin far
Johanne I och en invecklad fastighetstransaktion tillsammans med modern, Margareta, 1358.
Vicko var "Armegeri", självständig väpnare i Hansstaden Lübecks sold med utförligt
anställningskontrakt, omnämnt 1362. Han torde även ha varit engagerad i Hansans bistånd till
Kung Albrechts härtåg i Sverige genom sin bror Heyne I. Vicko var även omnämnd i flera
omfattande och invecklade fastighetstransaktioner (1378, 1380, 1383 och 1385), så hans
krigstjänst torde varit lönande och möjliggjort goda fastighetsplaceringar.
Johanne III var son till Vicko. Han var Canonicus (kanik) vid den förnämliga Mariakyrkan i
Lübeck, dokument 1423.
Engel, Johanne I:s fjärde son, var borgare och juvelerare i Lübeck. Handel med guld var en
viktig verksamhet i Hansan.
4
Johanne II var son till Engel och bildhuggare i Lübeck, död 1398, omnämnd i en fastighetsaffär
med sin avlidne farbror Petrus änka, Gertrude.
Petrus, Johanne I:s femte son, var borgare i Lübeck, maka Gertrude.
Två döttrar till Johanne I var nunnor vid klostret i Rehna, omnämnd 1352. Detta kloster i likhet
med klostret i Zarrentin skulle under århundradena ha anslutning till Strokerke släkten. Släkten
fortlevde vidare under 1400-talet med anslutning, dels en gren till klostret Zarrentin med byarna
Testorf och Luttow, dels andra grenen med anslutning till klostret Rehna med byarna Brutzow
och Vitanse. Utförliga skatteregister från 1400- 1500- och 1600-talen, finns med upplysning om
en mängd Strokerke släktingar. Här skall främst omnämnas de med Heynenamn, förmodade
ätteföljd, i Zarrentin området.
Heyne II, omnämnd 1468 i skatteregister för Testorf, nära Strokerke orten i Wittenburg, där
Heyne I bott.
Heyne III (förmodad son till Heyne II), i skatteregistret för Testorf 1496.
Därtill omnämns i skatteregistret för Testorf, Claus Strokerke, 1453, 1462, 1468 och 1470, Hans
I, 1453 och 1462, Hans II, 1462, Heinecke I, 1462 och 1470, Bertold, 1468 och 1470, Heinecke
II, 1496. Därefter tycks familjen ha flyttat till den närbelägna byn Lüttow. Här förekommer
1496: Anncke Strokerken, som betalt "2 shilling Kaiserbede". Ett intressant sammanträffande är,
att femhundra år senare en annan Annchen Strokirk skulle bli den som starkt engagerade sig i
släktens utforskning och utarbetandet av 1980 års släktbok.
I Landbederegistret för Lüttow finns 1540,
Heine IV, småbonde och värdshusvärd.
Tjugo år senare förekommer i Landbederegistret för Lüttow,
Achim I (kortnamn för Joachim) för fem olika beskattningsår, 1558, 1559, 1562, 1570 och 1584,
med årligen 14 shilling och 8 pf, en för denna tid hög skatt vid varje tillfälle under 26 år, vilket
antyder en stor och värdefull fastighet. Achim I tycks sedan ha flyttat till Zarrentin, omnämnd i
skatteregistret 1584 för beloppet 8 sh. För samma belopp och fastighet omnämnt i Zarrentin
1585.
Jacob Strokerke, "Käter, Kassate och Halbbauer", möjligen en släkting vars fastighet Achim I
fått ärva. I Zarrentin förekommer utförliga uppgifter om släkten i skilda skatteregister,
"Einspännigensteuer Klosteramt Zarrentin". "Einnahmegeld Landhilfe Amtsuntertanen des
Klosteres Zarrentinsche Kätner", "Turkensteuer", av tyske Kejsaren Rudolf upptagen extra skatt i
hela tyska riket för försvaret mot de påträngande turkarna.
Achim I:s söner i Zarrentin synes ha varit, Achim II (Jochim), Hans III och Detlof.
Achim II (Jochim), kätner i Zarrentin, borgare i Lübeck i Turkensteuer registret för Klosteramt
Zarrentin finnes noteringar, 1601, 1602, 1603, 1604, 1605 och 1606. 1610 flyttade han till
Lübeck och antogs som borgare enligt "Kämmerei. Burgerannahme, 1610 Januari". Gift med
Anna enligt registret över ingångna äktenskap och bröllopsmiddagar. "Vette - Jahrbuch von
1610. 15 Febr. Jochim Strokark. Ein Abendkost 59 Person." En intressant notering. Enligt de
stränga Lutheranska bestämmelserna i Lübeck (Polisförordningen 1572) för att begränsa
"frosseriet", graderades deltagarnas antal efter stånd: vaniga Lübecksbor upp till 20 personer,
borgare upp till 50, rådmännen 60 personer och Adeln 24 familjer". Då 59 personer noterats
räknades här alltså Jochim som Rådsmedlem.
5
Jochim hade konstruerat en spinnrocksmodell och hade titeln "Spinrademaker" och byggde
tydligen upp en stor förmögenhet. Han hade även flera fastigheter i Lübeck och även
utlåningsverksamhet mot hypotek, omnämnt i utförliga dokument 1621, 1643, 1644. Jochim
avled 1644 och efterlämnade sönerna Michel, Jochim III, Heinrich och Hans IV. Michel, Jochim
III och Heinrich bosatte sig i Sverige. Hans IV bosatte sig i Hamburg, där släkten fortlevt under
århundraden och fortfarande en del Strokerke ättlingar finnes. Likaså har släkten fortlevt i
Lübeck fram till våra dagar.
Michel, född 1612, var först skeppsredare i Lübeck, flyttade därifrån till Åbo och sedan till
Stockholm, där han startade en handel med krigsutrustning. Han gifte sig år 1642 med Margareta
von Ridderhusen, dotter till riddarhussekreteraren Johan von Ridderhusen, avled 1651 och ligger
begravd i Storkyrkan i Stockholm. Han blev stamfader för den von Strokirchska släkten i Sverige
och i Baltikum. Han hade fyra söner, Lorenz, Johan, Michael och Paul. Vidare uppgifter se
Bilaga I.
Jochim III, Michels bror, flyttade även till Sverige och var först bruksägare av Tolffors bruk,
väster om Gävle. Vid Michels död flyttade han till Stockholm och övertog broderns
handelsrörelse och senare Krigskommissarie. På äldre dar flyttade han till Västermo socken
utanför Arboga och engagerade sig i bygden. Han dog 1687 och ligger begravd i Västermo kyrka
under en sten med släktens gamla vapen inristad - kyrkan och de tre rågaxen.
Heinrich III, den tredje brodern, flyttade till Sverige samtidigt med de båda andra bröderna och
vilar i samma grav som Joachim III.
Hans III Strokerke, Kätner i Zarrentin, borgare och Vagemeister i Lübeck, Achim I:s andre son
och bror till Achim II. Noterad i Turkensteuer registret för Dominilamt Zarrentin, 16001, 1602,
1603, 1604 och 1605. Han flyttade därefter till Lübeck, innehade fastigheten Beckersgrube
171/172, blev borgare och innehavare av det förnämliga ämbetet "Vagemeister" vid Hansan.
Enligt uppgifter i "Genealogischeen Registern des Statsarchiv zu Lübeck" noterat från 1600-talet
om Hans Strokerke:
"Hans Strokark soll 1608 in Lübeck gewohnt haben u. Wagemeister u. Kaufman gewesen seyn.
Seine Aeltern sollen zum Adel in Teutshland gehört; der Religion wegen Verfolgung
ausgestanden u. eine Kirche von Stroh und Leinene/Lehm/ aufgebaut haben. Zum Andenken
dessen furen sie ein Wappen eine Kirche im Felde nebst drey Roggenehren in Halmen".
Släktvapnet var alltså "en kyrka med tre rågax i hjälmen”. Han var gift med Elisabeth Strokirch.
När Hans Strokirch avled, är ej känt, men torde ha skett år 1620, ty detta år följde hans son,
Evert Strokirch, född 1608 i Lübeck - vid endast tolv års ålder - Jacob Herwegh till Filipstad i
Värmlands östra bergslag i Sverige, där han liksom Herwegh med tiden blev en framstående
man. Sannolikt var även hans moder död vid faderns frånfälle, så att han stod utan huld och
skydd, ty i annat fall hade han väl ej följt med i så unga år långt bort till främmande land.
Evert Strokirch fick anställning hos handlanden och borgmästaren Peter Flygge i vars tjänst han
stannade i tolv år. 1637 blev han handlande och borgare och senare rådman därstädes och 1653
utsågs han till borgmästare i Filipstad, från vilket ämbete han avgick 1659.
Han var en kraftig och initiativrik stadens styresman och Filipstads snabba utveckling och
förkovran under hans tid räknas honom mycket till förtjänst. Han lät stensätta gatorna och anlade
vägar till omkringliggande landsbygd - särskilt kallas än i dag, vägen mellan Storbron och
6
Bosjöhammar för Everts väg - föranstaltade att Filipstads kyrka fick orgelverk, även ny
altartavla och predikstol samt skänkte dessutom kyrkan en stor ljuskrona och tvåhundra daler i
pengar. Vid ett tillfälle hedrades han med att såsom gäst i sitt hus få emottaga konung Carl XI, då
denne besökte staden.
Evert Strokirch hade den originella idén att vilja äga stadens alla hörngårdar och vid sitt timade
frånfälle 1687 hade han även förvärvat de allra flesta. Han samlade en stor förmögenhet och det
var länge ett bevingat ord i staden och nejden "rik som Evert", när en stor förmögenhet skulle
värdesättas.
Vid Bosjön, två mil nordväst om Filipstad, anlades 1642 en hytta.- Enligt bevarat köpebrev
(Billeruds AB arkiv) köpte "Wellachtat Efvert Hansson Strokerche" 1659 för 24 R.D:r av Sven
Larsson d.y. i Bosjön hans "1/16 deehl i Hytta och thers till liggiande äghor i skough och mark.".
År 1660 beviljades "i Laga Ting" enligt bevarat dokument "fordim Borgmästare i Philippistad
Ehreboren och Wählachtat Efvert Hansson Strokerche" tillstånd att bygga hammare i anslutning
till sin hytta.
Enligt ytterligare ett köpebrev 1668, har "Effvert Hansson Strokerche" köpt ett skogsskifte vid
Bosjön.
I dokument från "Kungl. Bergs Coller.", 1683 har "Borgmästaren Wäl. Hr Evert Strokirch"
erhållit "Privilegium" på en "skogsafvittring" af Chronones Allmenninge". Sålunda framgår att
Evert fram till 1668 använt det gamla familjenamnet "Strokerche", men sedan 1683 använt
namnet "Strokirch".
På 1650-talet lät han uppföra dess Corpus de logis, vilket ännu äger bestånd och under på senare
tiden verkställda reparationer har där anträffats konstnärligt utförda takmålningar i olja samt
rester av nu igenfyllda, väldiga källare täckta med stenhällar, vilande på 4" x 1" smidda
järnstänger.
Evert Strokirch ingick 1636 i Filipstad äktenskap med Ingeborg eller Engelborg Skragge. Hennes
föräldrar var borgmästaren och handlanden i Filipstad Håkan Svensson Skragge och Margareta
Nilsdotter. I sitt äktenskap erhöll Evert Strokirch elva barn. Ett av dem känner man ej till namnet
eller när det föddes, sannolikt var det dödfött.
Äldste sonen,
Johan Strokirch, född i Filipstad liksom troligen alla barnen, blev student i Uppsala 1656, samt
avled ogift 1664.
Ytterligare två söner:
Daniel Strokirch, född 1650 och
Erik Strokirch född 1662 gingo bort i unga år, de övriga sju barnen voro tre söner och fyra
döttrar.
Maria, död före 1681, gift 1660 med kyrkoherden i Kila, Tysta och Svaneskog församlingar i
Värmland, kontraktsprosten magister Erlandus Svenoni Faxelius, född 1629, död 1691.
Margareta, levde troligen efter fadern, gift 1666 med borgmästaren i Filipstad Ingemar LarssonTingwall, född 1636, död 1692.
7
Eliasabeth, död 1684, gift 1673 med inspektorn på Lesjöfors bruk i Värmland sedermera
gruvfogden och handlanden i Filipstad Samuel Kollberg, samt
Kristina, född 1658, död 1679 under barnsbörd tillika med barnet, gift 1677 med
bruksförvaltaren vid Storfors bruk i Värmland, sedan arrendatorn av Kroppa och Storfors
Magnus Botvidsson-Levin.
Evert Strokirchs tre söner, som nådde mogen ålder och grundade familj, där delar sig nu ätten i
tre linjer, av vilken endast den äldsta eller Mathias linjen ännu fortlever.
LINJE I. Mathias Strokirch, död 1688, borgare i Filipstad.
LINJE II. Henrik Strokirch, född 1652, brukspatron på Bosjö i Värmland, död omkring 1700.
LINJE III. Peter Strokirch, född 1653, död 1694, borgare i Filipstad.
LINJE I.
Mathias Strokirch, född i Filpstad och död därstädes 1688, var borgare i staden. Gift 1670 i
Kristinehamn med Brita Andersdotter Bånge. Hennes föräldrar voro borgmästaren i
Kristinehamn Anders Larsson Bånge och hans hustru Brita. Mathias Strokirch och Brita Bånges
äktenskap välsignades med sju barn, tre döttrar och fyra söner. Äldsta dottern
Catarina, född 1671 i Filipstad, blev 1695 gift med borgaren därstädes Jonas Rohlin, den näst
äldsta
Engelborg, född 1675, död på 1700-talet, blev gift med en skräddarmästare och den yngsta
Birgitta, född 1686, dog 1735 i Stockholm, ogift. I bouppteckningen efter henne benämnes hon
Brita Matsdotter Strokiörk. Av de fyra sönerna gick
Johan Strokirch, född 1678, bort i ung och
Evert Strokirch, född 1680, dog vid 53 års ålder 1733, ogift.
Den yngsta av de båda övriga
Göran Strokirch, (Strokirk), född 1683 i Filipstad, blev postmästare därstädes 1717, död 1726.
Gift 1718 med Anna Lindell, född 1688, död 1733. De erhöll i sitt äktenskap en dotter,
Anna Beata, född 1722, död 1722, samt en son
Johan Göran Strokirch, född 1719 i Filipstad, död 1766 på Hjärsta vid Örebro och begravd på
Ekers kyrkogård, där hans gravsten ses. Han var mantalsskrivare i Stockholm samt ogift.
Anders Strokirch d.ä., född 1673 i Filipstad, död 1720 i Örebro, ligger jämte sin andra hustru
begravd i egen grav i Örebro kyrka. Han var den förste medlemmen av ätten Strokirch, som
bosatte sig i Närke. Där har ätten under 1700- och 1800-talen intagit en framskjuten ställning
inom brukshanteringen och jordbruket. Från och med ättens inflyttning till Närke försvenskades
och ändrades den äldsta linjens släktnamn Strokirch till Strokirk, Anders Strokirch (Strokirk)
blev stadskassör och rådman i Nora 1699, landskontorist i Örebro länsstyrelse 1711,
landskontorist i Örebro länsstyrelse 1711, landskanslist 1715 och slutligen slottsskrivare 1719.
Han ägde Hjärsta vid Örebro.
8
Han ingick två gånger äktenskap, första gången 1702 i Stockholm med Catarina Sund, född
1685, död 1710. Hon var dotter till Peder Sund och hans maka Helena Johansdotter. Hon är
jämte sina i unga år avlidna barn
Brita Helena, född 1703, död 1707.
Evert Strokirk, född 1704, död 1705.
Pehr Strokirk, född 1708, död 1709, samt
Margareta, född 1709, död samma år, begravda i Nora stads gamla kyrka i pastor Anders Hinders
grav.
Anders Strokirk d.y., (se nedan).
Anders Strokirk den äldre ingick andra gången äktenskap 1711 med Kristina Holm, död 1743 på
Hjärsta, samt erhöll förutom flera barn, som gingo bort i späd ålder, vilkas namn och födelseår ej
är kända, en dotter
Kristina Maria, död före 1780, gift med bokhållaren vid Kronans Bränneri i Norrköping Anders
Ahlberg, samt en son
Carl Gustaf Strokirk, död 1791, ogift, bruksförvaltare på Stadra eller Finnå bruk i Jernboås
socken i trakten av Nora.
Anders Strokirk d.y. (se ovan), var född 1707 i Nora och avled 1789 på Attersta-Klinggården i
Närke i Gällersta socken samt ligger begravd i koret i Nicolaikyrkan i Örebro. Han kom vid 14
års ålder i tjänst som skrivare hos landshövding i Närke och Värmland. Senare övergick han till
bergshanteringen och blev bruksbokhållare vid Svaneholms bruk i Värmland och senare vid
Hällefors bruk i Örebro. Han blev ordinarie Bergsfogde i Leke och Karlskoga bergslager 1745.,
avsked 1769 och erhöll kamrers titel och värdighet lika med kamrerarna i kollegierna.
Han efterlämnade en för den tiden betydande förmögenhet av 12.000 Rdr Specie enligt
bouppteckningen.
Ander Strokirk d.y. ingick 1737 på Hällefors bruk äktenskap med Elisabeth Valtinson, född
1710, död 1794, dotter till bruksinspektören Lars Valtinson. De erhöll i sitt äktenskap tio barn,
sju söner och tre döttrar, men endast en son och en dotter nådde fullvuxen ålder och grundade
familj. Äldste sonen
Lars Adrian Strokirk, född 1738, avled samma år.
Äldsta dottern
Catarina Elisabeth, född 1739, död 1802 vid 63 års ålder, blev 1755 gift med rådmannen och
handlanden i Örebro Siggard Fahlrot, född 1719 i Falköping, död 1802 i Örebro, De tre nästa
barnen
Anna Helena, född 1740,
Anders Strokirk, född 1741 och
9
Carl Strokirk, född 1744 avledo alla tre i maj 1747 i lunginflammation och begravdes samma
dag i Örebro kyrka.
Ytterligare tre barn gingo bort i späd ålder, nämligen
Evert Strokirk, född 1755, död samma år,
Anders Evert Strokirk, född 1748, död 1749 samt
En son, dödfödd 1752. Dottern
Kristina Maria, född 1749 avled i Örebro vid 17 års ålder 1766.
Ätten fortplantades av
Elias Strokirk, född 1747 på Hjärsta, död 1811 och begravd på Nysunds kyrkogård i Nysunds
sockens Värmlandsdel. Han blev student i Uppsala och avlade 1760-1763 examina i teologi,
publik rätt, moral och lagerfarenhet samt erhöll särskilt betyg i mineralogi, kemi och metallurgi,
blev auskultant i Bergskollegium 1763, e.o. kanslist därstädes 1764, t.f. bergsfogde i Leke och
Karlskoga bergslager 1767. Tjänstgjorde under 1769 års riksdag som notarie i rikets ständers
bergsdeputation och efterträdde sin fader i bergsfogdeämbetet 1770; avsked därifrån 1785.
Han inköpte 1771 Ölsboda bruk och betydliga lantegendom i Nysunds sockens Närkesdel, samt
1787 Lilla Lassåna, nuvarande Laxå bruk, i Bodarne socken i Närke. Dessutom innehade han
såsom arv efter sina föräldrar Attersta-Klinggården. Han var sålunda en av Närkes största jordoch bruksägare på sin tid. Han var en kraftig och sträng man, men på samma gång en rättvis och
god husbonde, vars minne ännu lever kvar genom många berättelser i den bygd, där han levde
och verkade.
Elias Strokirk bidrog vid bildandet av Örebro läns Hushållningssällskap och han ivrade även för
skolväsendet och för upplysningsarbetet bland de lägre folkklasserna samt anställde på Ölsboda
duktiga informatorer för sina egna barn, men även begåvade brukselever fick där åtnjuta
undervisning.
Elias ingick 1774 på Degernäs i Karlskoga socken i Örebro län äktenskap med Anna Kristina
Camitz, född därstädes 1755, död 1793 på Ölsboda, dotter till brukspatronen på Degernäs och
övre Degerfors bruk Johan Camitz, född 1720, död 1779 och Wiveca Wester, född 1730, död
1790.
Vid hustruns bortgång anställdes som husföreståndarinna på Ölsboda Mansell Stina Lisa
Wetzell. Med henne hade Elias Truls, Sissela och Elias. (förbindelsen blev ej legaliserad,
förmodligen beroende på motstånd från de äktenskapliga barnen. Dessa fick dock släktnamnet
Krikortz, Strokirk baklänges och denna släkt fortlever ännu.)
I sitt äktenskap erhöll Elias Strokirk tio barn, fem döttrar och fem söner. Äldsta dottern
Kristina Elisabeth, född 1776, avled ogift 1794 i lunginflammation. Den näst äldsta dottern
Anna Karolina, född 1777, gick bort endast två veckor därefter den 17 juni 1794, ogift. Den
tredje dottern
Catarina Maria, född 1778, död 1832 på Fors bruk i Västra Värnamo socken i Västmanland och
begravd i den Björkenstamska familjegraven på Västra Färnebo kyrkogård, ingick 1800
äktenskap med häradshövdingen i Östra Värmlands domsaga, lagman Sven Björkenstam, född
1763, död 1851.
Elias båda yngre döttrar
Barbara, född 1781, död 1808 och
10
Viveca, född 1792, död 1846, blev båda gifta, Barbara 1800 och Viveca 1810, med Kungl.
Dispaschören Carl Cassel, född 1776, död 1834 i Stockholm. Han köpte 1806 Rönninge gård och
Uttringe, utanför Stockholm. Där dog Barbara 1808 och ligger begravd vid Salems kyrka och en
gravvård med urna finnes vid sydöstra hörnet av kyrkan med inskriptionen "Barbara Cassel född
Strokirk".
Två av Elias Strokirks söner gingo bort i unga år, nämligen:
Anders Jan Strokirk, född 1785, död 1789 och
Evert Thomas Strokirk, född 1787, död 1802, gymnasist i Strängnäs gymnasium.
Den tredje sonen
Knut Strokirk, född 1790, död ogift 1816 i Stockholm och begravd på Klara kyrkogård,
genomgick gymnasiet i Strängnäs, och blev student i Uppsala 1803, auskultant i Svea Hovrätt
1808 och senare i Handels- och Finansexpeditionen, slutligen protokollsekreterare i Kungl.
Maj:ts kansli.
Elias Strokirks fjärde son
Justus Viktor Strokirk, född 1786, död 1816 i Stockholm och begravd på Klara kyrkogård
bredvid sin broder Knut, genomgick Strängnäs gymnasium och blev student i Uppsala 1803,
auskultant i Svea Hovrätt, biträde hos sin svåger lagman Björkenstam, auditör vid Hälsinge
regemente, avsked därifrån 1812, assessors titel.
Gift 1812 i Stockholm med Kristina Eleonora von Ehrenheim, född 1791, död i Sala och begravd
på Sala kyrkogård. Hon var dotter till hovjunkaren Karl Gustaf von Ehrenheim, född 1750, död
1794 och Elisabeth Sofia Bjuggren, född 1765, död 1848.
Justus Viktor Strokirk erhöll i sitt äktenskap en son
Ernst Strokirk, född 1813, död 1817, samt en dotter
Sofia född 1815, död 1894 i Västerås, gift 1844 på Munga i Romfartuna socken i Västmanland
med kaptenen vid Västmanlands regemente Axel Ludvig Schürer von Waldheim, född 1815, död
1854.
Elias Strokirks femte son
Jeppe Strokirk, född 1789 på Ölsboda, död därstädes 1856, samt begravd på Nysunds kyrkogård,
genomgick Strängnäs skola och gymnasium samt inskrevs vid Uppsala akademi 1803. E.o.
landskanslist i Örebro 1806 - 1807, biträde hos sin svåger lagman Björkenstam, förvaltare å
Ölsboda 1810 och blev vid 23 års ålder ensam ägare därav efter sin följande år avlidne fader,
samt genom köp av Björkenstams och hans hustrus andelar. Liksom sin fader, var han mycket
verksam och driftig och blev en av Närkes märkesmän på sin tid. Han förstorade ansenligt
Ölsboda gods och ombyggde nästan alla dess utgårdar och torp. Huvudgårdens ståtliga corps-delogis uppfördes även 1828 och stället förskönades genom anläggning av en ansenlig trädgård och
park. Han inköpte även Lidetorp och Håkanbohls bruk i Nysunds socken, ävensom Degernäs,
med övre Degerfors bruk i Karlskoga socken.
Jeppe Strokirk utövade på Nysunds kommuns angelägenheter ett gagnande inflytande, varpå
bland annat dess kassor, vilka han i nära 40 år förvaltade, nogsamt buro vittne och han åtnjöt i
sin ort stort förtroende, samt innehade mångfaldiga uppdrag, dem han med sträng redbarhet och
stor nit förvaltade. Han var även i många år disponent för Dalkarlsbergs gruvbolag. Däremot
avsade han sig ordförandeskapet i Örebro läns Hushållningssällskap, vartill han valdes 1835,
ävensom upprepade gånger förtroendet att representera sitt bruksdistrikt i Borgarståndet vid
Riksdagen och avböjde tvenne gånger anbudet att naturaliseras på riddarhuset.
11
Han ingick 1812 i Örebro äktenskap med Hedvig Magdalena Broms, född 1788 i Örebro, död
därstädes 1871 vid 83 års ålder och ligger begravd i Strokirkska familjegraven å Nysunds
kyrkogård. Hon var dotter till kommersrådet Carl Gustaf Broms, född 1756, död 1832, och Maria
Kristina Schotte, född 1762, död 1824.
I sitt äktenskap erhöll Jeppe Strokirk åtta barn, fyra döttrar och fyra söner, alla födda på Ölsboda.
Äldsta dottern
Hilda Kristina, född 1813, död 1891, samt begravd på Nya kyrkogården i Stockholm, ingick
1835 äktenskap med grosshandlaren i Stockholm, brukspatronen på Skebo bruk i Ununge socken
i Roslagen, August Michaelson, född 1802, död 1871. Den näst äldsta dottern
Hedvig Carolina, född 1816, död 1865, och begravd på Johannes Kyrkogård i Stockholm i
Isbergska familjegraven, blev gift 1849 med häradshövdingen i Mellersta Roslags domsaga
Frans Georg Isberg, född 1813, död 1874. De erhöllo en dotter, som avled vid två års ålder.
Den tredje dottern
Augusta Charlotta, född 1817. Död 1903, 86 år gammal och begravd på Bodarnas kyrkogård i
Närke, trädde 1851 i brudstol med sin kusin, doktorn och brukspatronen på Laxå, Victor Cassel,
1812 - 1873.
Den fjärde dottern
Maria Matilda, född 1820, död 1890, och begravd på Ljusnarsbergs kyrkogård, ingick 1847
äktenskap med löjtnanten vid Kungliga Svea Artilleriregemente, brukspatronen på Stjärnfors
bruk i Ljusnarsbergs socken i Örebro län, greve Hampus Stellan Mörner till Morlanda, född
1815, död 1897.
Den yngste av Jeppe Strokirks fyra söner
Anders Evert Strokirk, född 1824, intogs i Karolinska skolan i Örebro 1832 och på Uppsala
Lyceum 1836. Han avled följande år den 22 november 1837 i Uppsala och är begravd på
Uppsala kyrkogård.
De trenne övriga nådde mogen ålder och grundade familj och nu delar sig ätten i tre linjer, vilka
alla fortleva, men den tredje är utslocknad på manssidan sedan 1895 med stiftaren själv, Dessa
tre voro:
Linje 1) Elias Carl Strokirk, född 1814, död 1887, ryttmästare och brukspatron.
Linje 2) Knut Victor Strokirk, född 1818, död 1879, brukspatron och bankkamrer.
Linje 3) Wilhelm Theodor Strokirk, född 1823, död 1895, kansliråd.
Linje 1) Elias Carl Strokirk, född 1814 på Ölsboda, död 1887 på Degernäs och begravd på
Nysunds kyrkogård, inskrevs i Karolinska skolan i Örebro 1823 och i Uppsala Lyceum 1829,
korpral vid Livregementets husarer 1833, löjtnant 1843, avsked 1848, ryttmästare n. h. o. v.
1849.
Han ägnade sig tidigt åt jordbruk och brukshantering, blev 1844 förvaltare å sin faders
egendomar Degernäs och Övre Degerfors, till vilka han blev ägare vid dennes timade frånfälle
1856.
Elias var landstingsman och direktör i Kristinehamns Enskilda Bank, samt sedan 1870 till 1876
disponent vid Laxå Bruks AB. I Strokirkska släkten stannade Degernäs till år 1903. Ryttmästare
12
Elias Strokirk, ingick år 1844 på Nynäs i Visum-Kils socken i Värmland äktenskap med Ulrika
Charlotta Emerentia Hammarhjelm, född 1823 på Krontorp i Visums socken, död 1901 på
Degernäs och begravd på Nysunds kyrkogård. Hennes föräldrar voro hovmarskalken Carl
Fredrik Hammarhjelm, född 1789, död 1845, samt Beata Maria Linroth, född 1794, död 1860.
Ryttmästare Strokirk erhöll i sitt äktenskap tretton barn:
(a1 - a13), alla födda på Degernäs.
a1) Hedvig Maria, född 1845, död 1910, i Floda socken i Dalarna och begravd jämte sin man på
Kungl. Flottans begravningsplats på Galärvarvet i Stockholm, gift 1874 med kaptenen vid Vägoch Vattenbyggnadskåren, stationschefen vid Statens Järnvägsbyggnader, slutligen
byggmästaren vid Kungl. Flottans station i Stockholm Gustaf Adolf Ingelman, född 1840 i
Göteborg, död 1904 i Stockholm.
a2) Carl Elias Strokirk, född 1846, död 1915 i Göteborg. Studier vid Karolinska läroverket i
Örebro, student i Uppsala 1864. Anställd vid Statens Järnvägsbyggnader 1865, militärutbildning
1866 med gradpassering med avsked 1874, kapten i armen 1883. Telegrafist vid Statens
Järnvägstrafik 1875, stationsinspektor vid Järbo Järnvägstation 1876, vid Storvik 1883,
trafikinspektör i Göteborg 1898, avsked med pension 1910.
Han var även en intresserad personhistoriker och genealog, samt utgav 1877 en beskrivning av
ätten Strokirk.
Gift 1877 med Hedvig Nanette Emilia Rehfeld, född 1856 i Annehof, Brandenburg, död 1914 i
Göteborg, dotter till godsägaren Johan Vilhelm Rehfeld och Lovisa Fredrika Emilia Kaehler.
(Barn b1 - b4).
b1) En dotter, död vid födelsen 1878 i Järbo
b2) Carl Göran Vilhelm Strokirk, född 1879 i Järbo, medarbetare i Stockholms Dagblad,
sekreterare i Svenska Kennelklubben. Gift 1913 med Hedvig Sofia Skuldfrid Åkerlund, född
1877, dotter till källarmästare Erik Åkerlund, född 1834, död 1891 och Anna Sofia Bauck, född
1836, död 1900.
b3) Oscar Evert Richard Strokirk, född 1885 i Storvik, död 1940 i Stockholm.
b4) Hedvig Engelborg Margareta, född 1888 i Storvik, död 1977 i Stockholm. Förskollärarinna.
a3) Hilda Ulrika, född 1847, gift 1869 med löjtnanten vid Närkes regemente, Erland von
Hofsten, född 1846, död 1878 på Sundby i Nysunds socken och begravd på Nysunds kyrkogård.
a4) Justus Evert Strokirk, född 1849, död 1882 i New York, genom en spårvagnsolycka. Studier
vid Karolinska läroverket i Örebro, student i Uppsala 1867, fil. Kand. 1873, anställd i London
1874, i Paris 1877.
a5) Vilhelm Theodor Strokirk d.y., född 1850, död i Malmö 1922, studerade vid Karolinska
läroverket i Örebro till 1865. Anställd vid Virsbo bruk 1867 och Kvarntorps bruk 1869.
Förvaltare vid Degernäs och Lidefors bruk 1870 - 1876. Inköpte del i Vänersborgs Snickeri AB
och var där verkställande direktör 1877 - 1878. Inköpte 1878 Ljungtorp i Bosjö klosters socken i
Skåne och därefter Turboholms gård i trakten av Sandsjö i Småland. Verkade under en lång följd
13
av år såsom inspektör vid Svenska Livförsäkringsanstalten Oden i Stockholm, rentier, bosatt i
Malmö.
Gift 1877 i Genéve med Idalie Cecilia Sophie Schüssler, född 1850 i Yvonend i Schweiziska
kantonen Waud, dotter till pastor Vevey Pierre Emile Schüssler och Cecile Sophie Madeleine
Brower Bosd, båda från Holland. Flyttade efter mannens död tillbaka till Schweiz och dog där på
30-talet. Barn: (b5 - b6), födda på Ljungstorp.
b5) Carl Ossian Edvard Strokirk, född 1878, död 1904 i Genéve och där begravd.
b6) Carl August Strokirk, född 1879, reste i unga år till USA, där han utbildade sig till elektrisk
ingenjör och bosatte sig i Canadaigua, i N.Y. state, där han avled 1969, 90 år gammal. Gift med
Mary Jones, USA, född 1878, Barn: (c1 - c3)
c1) Edward William Strokirk, född 1910, bosatt i New Windsor N.Y. USA. (omgift). Gift med
Aimeé Winther, född 1914. Barn: (d1).
d1) Margot (Strokirk-Österud, född 1938, sjuksköterska. Tidigare bosatt i Kalifornien. Gift med
skogsingenjören Hans Österud och sedan 1970-talet bosatt i Lampeland, Norge.
c2) Idalie Louise, född 1911, bosatt i Los Angeles, Kalifornien. Lång verksamhet som
sjuksköterska. Gift Keil.
c3) Joseph Jones Strokirk, född 1912. Gick till sjöss redan 1928, sjökaptenutbildning. Förde
under andra världskriget transportfartyg till Europa, bl.a. Murmansk, Ryssland. Därefter 1960 1977 lotstjänst på St. Lawrence floden och efter pensioneringen lotsinstruktör - "pilot-intraining" på Panama kanalen 1977 - 1978. Bosatt i Massena N.Y.. Gift. Första makan död 1961.
Gift andra gången med Elsa Scott.
a6) Viveka, född 1852. Bosatt i Stockholm.
a7) Louise, född 1854, död 1939. Gift 1888 med provinsialläkaren i Karlskoga, med. lic. Magnus
Axel Knut Wistrand, född 1848, död 1925.
a8) Göran Jeppe Strokirk, född 1856, död 1915 i Stockholm och begravd på Degerfors
Kapellförsamlings kyrkogård i Karlskoga. Studerade vid Kristinehamns skola 1870 - 1872 och
vid Karlstads högre elementarläroverk 1872 - 1875, förvaltare vid Degernäs och Lidefors bruk
1976 - 1887, disponent vid Håkanbohls bruk och lantegendom 1886 - 1888, samt för ryttmästare
E.C. Strokirk sterbhus 1887 - 1905. Var ledamot av Karlskoga församlings skolråd och
fattigvårdsstyrelse i 26 år, därav 6 år sistnämnde styrelses ordförande. Revisor under flera år i
Mölnbacka - Trysils Aktiebolag och innehade även flera andra allmänna och enskilda uppdrag.
Gift 1887 i Berlin med Louise Agnes Rehfeld, född 1859, syster till sin äldsta broders Elias
Strokirks maka.
Barn: (b7 - b9).
b7) Hans Carl Vilhelm Strokirk, född 1888 död 1970, löjtnant vid Norrlands Artilleriregemente.
Kapten 1927 vid A4 och 1937 major i Armen samt överstelöjtnant 1948.
Under sin tjänstetid innehade han en mängd förtroendeuppdrag. Inom kamratkretsen var han
särskilt uppskattad och även i det kommunala livet var han verksam i egenskap av ledamot i
14
stadsfullmäktige i Östersund 1935 - 1937 och kyrkofullmäktige i Djursholm 1946 - 1950.
Tillsammans med Evert Strokirk grundade han STROKIRKSKA SLÄKTFÖRENINGEN och
var dess första ordförande. På senare år bosatte han sig på Lidingö, där han avled 1970. Hans
Strokirk ingick 1918 äktenskap med Kerstin Elisabeth Hedqvist, född 1899, död 1975, dotter till
disponenten Emil Hedqvist, Öjeby, Piteå, född 1867 och hans maka Elin Åström, född 1870.
Barn ( c4 - c6).
c4) Marianne Wiveca Ulrika, född 1919 i Boden. Efter studentexamen 1938 studier vid
Sorbonne, Paris 1938-1939, därefter anställning vid Svenska Kennelklubben, sekreterare åt
svenska militärattachén i Berlin till 1944, då hon ingick äktenskap med jägmästaren och
civilekonomen Carl Ossian Andersson.
c5) Hans Gunnar Strokirk, född 1920 i Stockholm. Studentexamen i Djursholm 1940,
officersexamen Krigshögskolan i Karlberg 1943, Artilleri- och ingenjörshögskolan 1946,
militärförvaltningskurs med examen som regementsintendent vid A 1, 1950. Studier i England
1937 - 1939, Cambridge University 1939, Skilda kurser i handel, organisation och Grafiska
institutet 1949 - 1954, Anställningar: AB National Kassaregister försäljningschef 1951 - 1956,
AB Marabou Findus 1956 - 1957, E. A. Rosengrens AB chef för Stockholmskontoret 1957 1963, ekonomidirektör i Sveriges Mekanförbund 1963 - 1967, generalsekreterare i Svenska
Arkitekters Riksförbund (SAR) 1967 - 1970. Byrådirektör vid Arme´staben sedan 1970. Gift
1948 med Mona Anna Schele, född 1925, dotter till John Ragnar Schele och hans maka Anna
Charlotta Gadd. Gift 2:a g. med Berit Ulrika Ryman, född 1928, violinist, dotter till Erik Ryman
och hans maka Adele Axelia Björkman. Barn: (d2 - d3).
d2) Göran Gunnar Strokirk, född 1949, studentexamen 1969. Fil. Kand. och civilekonom vid
Stockholm Universitet 1973, ekonomexamen vid Hays University, Kansas City, U.S.A. 1974.
Anställd vid Svenska Handelskammaren i Detroit 1974, Andersen Consultant revision, sedan
1975. Gift 1979 med Marianne Freyman.
d3) Bengt Gunnar Strokirk, född 1956, studentexamen 1976. Musikstudier vid Stockholms
Universitet.
c6) Ulf Göran Emil Strokirk, född 1925 i Östersund. Studentexamen 1946, värnpliktig officer
1948. Anställning Svenska Handelsbanken 1948 - 1950 och 1954 - 1961. Tjänstgjort vid
Etiopiska Flygvapnet 1950 - 1954. Anställd vid Skånska Banken från 1961 och 1967,
bankdirektör och chef centralkontoret i Stockholm. Gift 1950 med Elisabeth Birch-Jensen, född
1919, dotter till Charles Birch-Jensen och hans maka Irma Wetrell. Barn: (d4 - d5)
d4) Ulf Carl Göran Strokirk, född 1952 i Stockholm. Studentexamen, därefter ingenjörsexamen
1973. Anställd vid Telefon AB L.M. Eriosson 1974. Gift 1978 med Elisabeth Nordlund, född
1950, dotter till Sven Nordlund och hans maka Vera Norlin.
d5) Björn Hans Åke Strokirk, född 1955 i Stockholm. Studentexamen 1974. Civilingenjör vid
Tekniska Högskolan, Stockholm 1979. Anställd vid V.V.S. Konsult 1979.
b8) Herbert Göran Casimir Strokirk, född 1899, död 1949. Studentexamen 1918 i Stockholm.
Praktikutbildning i Tyskland 1920. Tjänsteman vid Hacketahl AB, senare AB Söderberg &
Haak, järnvarugrossist, 1920 till sin död 1949. Gift 1926 med Signe Emy Margareta Åkerström,
född 1900, död 1976, kanslibiträde vid Domänstyrelsen. Dotter till Bror Alfred Åkerström och
hans maka Emy Elisabeth. Barn: ( c7)
15
c7) Lennart Bror Göran Strokirk, född 1927. Studentexamen 1946 i Stockholm.
Militärutbildning fram till Krigshögskolan 1956 - 1958. Tjänstgöring vid Armeförvaltningen
1958 - 1968, Försvarets Materialverk 1968 - 1970, kurs vid U S Army Ordnance Officer Carrier
Course i Maryland U.S.A. 1970. Departementssekreterare vid Försvarsdepardementet 1971 1974. Tjänstgöring vid Försvarets Materialverk från 1974, avdelningschef vid verkets
vapenavdelning 1979. Gift 1953 med Karin Barbro Enskog, född 1928, direktionssekreterare vid
Gumaelius Trading AB. Dotter till Oskar Hilding Enskog och hans maka Bertha.
b9) Göran Valdemar Richard Strokirk, född 1903, död 1934. Militärutbildning Karlberg,
löjtnant, militärattaché i Hälsingfors 1933 - 34. Gift med Ebba Maggie Christina Falk, född
1907.
Barn: (c8)
c8) Sven Stefan Göran Strokirk, född 1933. Studentexamen 1954, handelsstudent 1957, anställd
vid Utrikesdepartementet 1962, konsul i Genua, Italien, 1:e Ambassadsekreterare Stockholm.
Gift 1965 med Talat Ara Christina Kahn, dotter till Abdul Hamid Kahn och hans maka Sarwat
Ara Abdullah.
Barn; (d6-d7)
d6) Sonja Amina Hélène, född 1969.
d7) Paula Marie Christine, född 1971.
a9) Charlotta, född 1858 död 1939, gift 1886 med byrådirektören vid Statens Järnvägar Arvid
Leonard Uggla, född 1854 i Karlskrona, död 1913 i Stockholm.
a10) Oscar Fredrik Strokirk, född 1860, död 1926.
Studentexamen i Karlstad 1879, officersexamen Karlberg 1880, kapten 1898, avsked 1912.
Han har alltsedan 1890-talet utfört ett mycket omfattande genealogiskt forskningsarbete och har
utgivit ett stort verk, "Kultur och Personhistoriska Anteckningar" i fyra delar, vari ett stort antal
släkter utförligt behandlats, samt utgav 1920 i del tre en utförlig och väl genomarbetad
beskrivning av den Strokirkska släkten.
Gift 1902 med Hilma Augusta Helling, född 1868, död 1941, dotter till landssekreteraren Nils
Peter August Helling, född 1825, död 1908 och hans maka Hilma Augusta Fredrika Zethrin, född
1846. Gift 1921 med Hedvig Maria Björck, född 1866, död 1927, dotter till postmästare Carl
Vilhelm Björck och hans maka Josefina Carolina Rosenblad.
Barn: (b10 - b11).
b10) Wiveca Ulrika (Ulla) Augusta, född 1903 i Stockholm. Tandsköterskeexamen 1920.
Brodös, anställd vid kyrkliga textilateljeer.
b11) Eleonore Julia Fredrique, född 1904, i Stockholm, död 1980. Handelsgymnasium i Örebro.
Anställd vid Riksförsäkringsanstalten 1926 - 1952.
a11) Carl Edvard Strokirk, född 1861, död 1886. Avlade studentexamen 1881, volontär vid K.
Värmlands Fältjägarkår 1879, elev vid K. Krigsskolan på Karlberg 1881, men måste efter kort
tid lämna densamma på grund av sjukdom. Inskrevs samma år vid Uppsala Universitet, jur.
prelim. Examen 1883, inskrevs vid Lunds Universitet 1884. Avled i Lund och är där begravd.
16
a12) Julie, född tvilling 1 maj 1865, gift 1886 med brukspatronen Conrad Jacob August
Tersmeden, född 1855, död 1909 och begravd i Tersmedenska graven på Näsby kyrkogård.
a13) Anders Strokirk, född tvilling 1 maj 1865, död samma år och begravd på Karlskoga
kyrkogård.
Linje 2 2) Knut Victor Strokirk, född 1818 på Ölsboda, död 1879 i Örebro och begravd på Södra
kyrkogården därstädes, inskrevs vid Karolinska läroverket 1827, student i Uppsala,
hovrättsexamen 1839.
År 1842 blev han sin faders hjälpreda och 1844 förvaltare vid Lidetorp och halva Håkanbols
bruk. Han inköpte efter sin faders frånfälle Lidetorp, som han senare 1871 försålde. År 1859
bosatte han sig i Örebro, där han blev kamrer i den nybildade Filialbanken och då denna 1868
uppgick i Örebro Enskilda Bank, förflyttades han i enahanda befattning dit. Under sin
verksamhet vid Lidetorp var han mycket anlitad i Nysunds sockens kommunalförvaltning.
Efter bosättningen i Örebro blev han snart stadsfullmäktige och sedan 1859 var han ledamot och
verkställande direktör i Hjälmare kanalbolags direktion.
Knut Viktor Strokirk ingick 1845 i Karlstad äktenskap med Julie von Axelson, född 1820 på
Buda i Ed socken i Värmland, död 1869 i Örebro och begravd på Södra kyrkogården därstädes.
Hon var dotter till överstelöjtnant Gustaf von Axelson, född 1786, död 1847, och Carolina
Thurinna Uggla, född 1794, död 1826. Knut Victor Strokirks och Julie von Axelsons barn: (a14 a23):
a14) Julia Augusta, född 1846 på Lidetorp, liksom alla barnen utom de yngsta, död därstädes
1848 och begravd på Nysunds kyrkogård.
a15) Carolina Matilda, född 1848, gift 1884 i Marienkirche i Lübeck med sin moders halvbror,
kaptenen vid Södermanlands regemente, majoren Johan Mauriz Axel August von Axelson, född
1838, död 1897. Han arrenderade och bebodde Ådö vid sjön Båven i Helgesta socken i
Södermanland, död 1919 på Ådö.
a16) Selma Sofia, född 1849, död 1899 i Karlstad och där begravd. Gift 1873 med kamreraren
Carl Gustaf Gripenberg, född 1840, död 1933.
a17) Knut Victor Strokirk, född 1850 på Lidetorp. Död 1930. Efter avslutade studier vid
Karolinska läroverket i Örebro genomgick han 1867 - 1868 Handelsinstitutet i Rostock
Tyskland, samt kom därefter i tjänst hos HB Hasselblad & Co i Göteborg. Grundade 1888 firman
G. Rosendahl & Co i Stockholm, vilket företag han sedan tillsammans med sin broder Evert
ledde och utvecklade. Han verkade där till sin död 1930. Han var störste delägare och
styrelseordförande i Hjälmare Kanal och Slussverks AB.
Victor Strokirk var en intresserad samlare och kännare av konstsaker och antikviteter och
hopbrakte en värdefull samling. Till Skansen, som skapats av hans vän Hazelius, bidrog han med
stora donationer.
a18) Augusta Thurinna, född 1851, död 1913, begravd på Nysunds kyrkogård.
17
Tillägg 2005: Hon arbetade i 24 år till 1895 som bokhållare i Örebro Enskilda Bank och bodde
då i Örebro. Därefter flyttade hon till Kristenehamn för att få bo i närheten av sin syster Lydia
och hennes familj. Året efter flyttade hon till familjen Friberg på gården Lilla Årås utanför
Gullspång där hon bodde inackorderad till sin död.
Augusta var mycket konstnärligt begåvad och har bl.a. lämnat efter sig tecknade porträtt. Hon
spelade piano och ombads ofta att spela på fester och andra tillställningar, vilket hon gärna
gjorde.
a19) Lydia, född 1852, död 1906, begravd på nya kyrkogården i Stockholm, gift 1877 med
kaptenen vid f.d. Närkes regemente (nuv. Livregementets grenadjärer), Karl Axel Geete, född
1845, död 1992 i Örebro och begravd på Nya kyrkogården därstädes. Han ägde Björkvik i
Väsehärads socken i Värmland och var förvaltare på Hammars säteri därstädes.
a20) Carl Gustaf Strokirk, född 1852 på Lidetorp, inskrevs vid Karolinska läroverket 1862, vid
Örebro tekniska skola 1869 och utexaminerades 1872. Studier vid Polytekniska Högskolan i
München till 1876, samt efter fortsatta studier vid Lantbruksakademiens experimentfält i
Stockholm, blev assistent vid Kemiska stationen i Skåne 1877 och 1879 i Västerås och blev
länskemist i Västernorrlands län samt 1886 föreståndare för den nyinrättade Statens Kemiska
Station i Härnösand. Två år därefter blev han därjämte föreståndare för länets frökontrollanstalt.
Strokirks inlägg i allmänna värv och kommunala uppdrag var mycket stort. Han var ordförande
el. vice samt ledamot av olika institutioner och huvudman i Sparbanken. År 1889 valdes han till
stadsfullmäktige och var han år 1919 såväl till tjänste- som levnadsår denna korporationens
äldste medlem. Han ägnade stort intresse för jakt och skytte och har författat en mängd skrifter
rörande jaktvård, konstodling, torvförädling och fröodling, Död 1926.
Han har under sina många resor utomlands och på den svenska landsbygden hopbragt en
ansenlig samling antikviteter, konst och vapen. Därav kom en rik samling stenyxor och
lantbruksredskap att övergå till länets museum och vapensamlingen till museet på Murberget,
förvarade i det gamla Rådhuset.
Gift 1897 med Matilda Elisabeth (Betty) Hamberg, född 1871, död 1922, dotter till
grosshandlare Svante Johan Hamberg, född 1826, död 1912, och Augusta Öhman, född 1838 i
Gryntesbo i Dalarna, död 1909. Barn: (b12 - b13), födda i Härnösand.
b12) Carl Gustav Evert Strokirk, född 1898, död 1974, studerade vid Allm. läroverket i
Härnösand och avlade examen vid Tekniska Elementarläroverket därstädes 1917,
civilingenjörsexamen 1923 vid Tekniska Högskolan, (Väg- och Vattenbyggnadsavd.)
Stockholm. Anställning som konstruktör vid General Elektric och Stone & Webster Co,
Philadelphia, U.S.A. 1924 - 1925. Konstruktör vid (byggandet av) Sandvikens Sulfatfabrik,
Kramfors 1926 - 1927. Startade egen konstruktionsfirma i Härnösand 1928. Anställdes 1929 som
chef för KF:s arkitektkontors konstruktionsavdelning. Och ledde uppförandet av ett flertal större
fabriker och bl.a. Katarinahissen vid Stadsgården. Inträdde i statstjänst 1962, som byråchef för
dess tekniska avd. Han bidrog därvid aktivt till införandet av moderna arbetsmetoder, som
kranbygge och elementhuskonstruktioner (som han särskilt utsändes att studera i U.S.A.), Han
var medlem i en mängd statliga utredningar och kommittéer (och ofta inkallad i den till
Regeringen anslutna Stadsrådsberedningen), samt deltog som delegat vid flera UNESCO och
FN:s kongresser i Genéve och Paris rörande byggnadsforskning. Tjänstgjorde även som assistent
vid Tekniska Högskolan, 1935 - 1942, samt utgav en mängd skrifter och handböcker i
byggnadstekniska ämnen. Efter pensioneringen 1962 fortsatte han sin konsultverksamhet till
18
1974 i konstruktionsföretaget H.K.B. med stor verksamhet både inom landet och i
utomeuropeiska länder.
Gift 1928 med Gudrun Erika Johanna Bergström, född 1901, textilkonstnärinna, dotter till
distriktslantmätaren Imanuel Bergström och Anna Norrman. Barn: (c9 - c11).
c9) Elisabeth Anna, född 1930 i Stockholm, konstnär död 1982. Konststudier i Stockholm och
Paris, gift 1956 med Eugenijus Mindangas Budrys, född 1925 i Marijampole'. Litauen. Konstnär.
c10) Viveca Julie, född 1932 i Stockholm, studentexamen därstädes. Gift 1954 med majoren Karl
Axel Arne Schwarz, född 1927, död 1973.
c11) Birgitta Gudrun, född 1937 i Spånga. Gift 1958 med kronofogden Erik Konrad Holmström,
född 1931.
b13) Carl Gustaf Svante Strokirk, född 1904 i Härnösand, studentexamen därstädes 1924,
civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm 1925 - 1928, specialexamen vid
Skogshögskolan därstädes 1926 - 1928, språkstudier vid Universite' de Grenoble, Frankrike,
sommaren 1928. Trätekniska studier vid US Forest Products Laboratory, University of
Wisconsin, Madison, (Wis.) 1928 - 1929. Ekon. studier vid Northwestern University, Chicago,
U.S.A., 1929 - 1930.
Praktisk verksamhet som specialist i Plywoodbranschen, Olympia Wash. U.S.A. 1930 - 1931,
Härnösand Fanerfabrik 1932, Plywoodfabriken i Sao Paulo, Brasilien 1933 - 1934. Startade 1934
Handelsbolaget Tropikträ för import och handel med ädla träslag, till 1959, därefter fortsattes
med ekonomisk och teknisk konsultverksamhet. Övergick till statlig tjänst, Socialstyrelsen,
byråsekreterare, revision 1959 - 1963. Kommerskollegium, Elektriska byrån, byråsekreterare,
revision 1963- 1971. Efter pensioneringen 1971, Länstyrelsen i Stockholm,
Mervärdesskattesektionen, 1971 - 1974. Släktforskning 1975 - 86.
Gift 1941 med Annchen Nanna Elisabeth Westling, född 1909 d. 1980, dotter till byggmästaren
Carl Linus Westling, född 1864, död 1927 och hans maka Anna Wilhelmine Jäderlund född
Westerberg, född 1875, död 1951. Barn: (c12 - c14), födda i Stockholm.
c12) Agneta Annchen Elisabeth, född 1942. Barntimmeledare och scoutledare. Gift 1966 med
Tommy Karl Evert Sundberg, född 1938.
c13) Toppi Anna-Margareta Astrid, (Strokirk-Lilja), född 1945, studentexamen 1966, studier vid
Stockholms Universitet, förskollärare. Gift 1968, med fil. Mag. Tore Anders Lilja, född 1941.
c14) Carl Gustaf Anders Strokirk, född 1948, handelsstudier, juridiska studier vid Stockholms
Universitet. Anställningar i reklambranschen, studier vid skilda konstskolor.
Gift 1970 med Marja Irmeli Pöyry, född 1949.
Barn: (d8 - d10), alla födda i Stockholm.
d8) Johan Carl Gustaf Strokirk, född 1970.
d9) Anders Jan Svante Strokirk, född 1972.
d10) Mickael Carl Sebastian Strokirk, född 1975.
19
a21) Maria, född 1856 på Lidetorp, död samma år och begravd på Nysunds kyrkogård.
a22) Georg Evert Strokirk, född 1861 i Örebro, död 1936. Studier vid Karolinska Läroverket i
Örebro och examen vid Örebro Tekniska skola 1877. Därefter vid Tekniska Högskolan i
Stockholm 1880 och arkitektexamen vid Tekniska Högskolan i Stuttgart 1884 - 1888. Deltog
1887 - 1888 i en del arkitekttävlingar i Tyskland och Sverige, bl.a. Museet i Metz, Operahuset
och Riksdagshuset samt Nordiska Museet. Inträdde 1888 i den av brodern Victor grundade
grossistfirman Rosendahl & Co och deltog där under resten av sin levnad aktivt i ledningen.
Evert var en ivrig samlare och kännare av antikt konsthantverk särskilt porslin och hade landets
näst största samling av ostindiskt porslin med svenska familjevapen, beställda genom Ostindiska
Kompaniet i Kina under 1700-talet. Denna samling överlämnades 1947 till Göteborgs Historiska
Museum, där den nu finnes uppställd.
Gift 1899 med Inez Maria Cederborgh, född 1874, död 1947, dotter till statsagronomen Fredrik
Reinhold Cederborgh, född 1827, död 1904 och Pauline Grafström, född 1850, död 1925. Barn:
(b14 - b15)
b14) Edith Ebba Maria, född 1900, död 1985. Gift med holländske envoyén Lambert Carsten,
död 1941. Gift 1947 med holländske envoyén Henri Daniels, död 1977.
b15) Carl-Fredrik Strokirk, född 1907. Studentexamen 1926, kansliexamen vid Stockholms
Högskola 1934, examen i litteraturhistoria därstädes 1936. Kapten i Svea Artilleriregementes
reserv. Anställning i bokförlagsbranschen och därefter verksam inom fastighetsförvaltning.
Gift 1940 med Eva Pantzerhielm, född 1913, dotter till översten Erik Pantzerhielm och hans
maka Elisabeth Ridderstad.
Barn: (c15 - c16)
c15) Knut Erik Evert Strokirk, född 1942. Studentexamen 1961. Juridiska och ekonomiska
studier vid Stockholms Universitet. Företagsekonom. Anställd sedan 1970 vid Svenska Esso AB.
Gift 1975 med Inga-Britt Sporrong, född 1947, dotter till Karl-Erik Sporrong och hans maka
Gertrud Hallberg.
Barn: (d11 - d12)
d11) Mathias Carl Evert, född 1977.
d12) Caroline Johanna Elisabeth, född 1979.
c16) Anne Inez Elisabeth, född 1945. Konstutbildning. Konstnär.
a23) Axel Julius Strokirk, född 1862 i Örebro, inskrevs vid Karolinska Läroverket i Örebro 1872
och vid Örebro Tekniska skola 1877. Efter slutade studier fick han anställning på ett
handelskontor i Tyskland, men tvangs på grund av sjukdom att avbryta denna verksamhet och
återvända till hemlandet, där han avled 1886 på Norra Håkanbohl och ligger begravd på Nysunds
kyrkogård.
Linje 3). Vilhelm Teodor Strokirk d.ä., född 1823, död 1895 i Stockholm och där begravd på nya
Kyrkogården. Studier vid Karolinska skolan i Örebro och vid Uppsala Lyceum 1836, student i
20
Uppsala 1839. Anställdes som kanslist i Civildepartementet 1842, Kammarkollegium 1843,
Kommerskollegium 1846. Protokollsekreterare i Kongl. Maj:ts kansli 1860 och i
Civildepardememntet 1862, kansliråd och byråchef i Civildepardementet 1878. Samtidigt blev
han kanslist i Järnkontoret 1853, i Bruksägarnas Hypotekskassa 1855, samt sekreterare och
redogörare i Konungens Militärhospoitals- och Medalj fonder 1858. Deltog i utredningar av
frågor rörande Falu Bergslag, kungsgårdar i Västergötland och Skåne, samt betänkande
angående en järnväg mellan Köping och Hult. Var registrator i expeditionsutskottet under
riksdagarna 1853, 1856 och 1859.
Han var en framstående numismatiker och vid hans frånfälle 1895 lät Svenska Numismatiska
Föreningen över honom prägla en medalj, som på framsidan visar hans bild i profil omgiven av
inskriptionen: "Minnesgärd av Svenska Numismatiska Föreningen 1895".
Han ingick 1856 äktenskap med Rosa Charlotta Wallensteen, född 1831 i Stockholm, dotter till
statsrådet Nils Fredrik Wallensteen och Rosa Magdalena Busk.
I sitt äktenskap erhöllo de sex döttrar (a24 - a29).
a24) Anna Magdalena, född 1855 i Stockholm liksom alla barnen, ingick 1883 äktenskap med
revisorn i Generalpoststyrelsen Otto Mauritz Kugelberg, född 1843, död 1916.
a25) Hilda Augusta, född 1857, gift 1879 med assessorn i Svea Hovrätt, friherre Carl Jakob
Joakim Stael von Holstein, född 1843, död 1890.
a26) Rosa Kristina, född 1860, gift 1889 med majoren vid Livregementets grenadjärer Nils
Vilhelm Emanuel Norström, född 1850, död 1897.
a27) Carolina Maria, född 1862, död 1865 i Stockholm och begravd i Wallensteenska graven på
Johannes kyrkogård.
a28) Viveca Ebba Charlotta, född 1863, gift 1900 med protokollsekreteraren Claes Adam
Schale'n, född 1854.
a29) Maria Mathilda, född 1865, ogift, bosatt i Stockholm.
21
LINJE II
Andra linjen av ätten Strokirch (Strokirk) härstammar från dess i Sverige förste kände stamfader
Evert Strokirchs fjärde son.
Henrik Stokirch, född 1652 i Filipstad, död omkr. 1700.
Han blev vid sin faders timade frånfälle 1689 dels genom arv dels genom köp brukspatron på
Bosjö bruk i Fernebo socken í Värmland och ingick 1677 äktenskap med Kristina Bratt, född
1658, död 1731. Hennes föräldrar voro brukspatronen på Brattfors bruk i Brattfors socken i
Värmland, Anders Andersson Bånge d.y., död 1677, vilken återtog sin ätts gamla släktnamn
Bratt och hans maka Ingrid Jonsdotter Ekman, född í början av 1620-talet. Kristina Strokirch,
född Bratt, ansågs genom olyckshändelse vållande till den förödande eldsvådan, som 1694
övergick Filipstad.
I sitt äktenskap erhöll Henrik Strokirch tretton barn, fem döttrar och åtta söner.
Äldsta dottern avled vid födelsen 1681 och
Ingrid Engelborg, född 1688, gick bort vid ett års ålder.
De övriga trädde i brudstol nämligen:
Kristina, född 1684, gift 1712 med bruksinspektören Henrik Hultberg och år 1721 med fänriken
Johan Bergström.
Engelborg, född 1691, död 1715 kort efter barnsbörd, gift 1709 med brukspatronen på Uddeholm
i Värmland Benkt Gustaf Geijer, född 1682, död 1746.
Maria Elisabeth, född 1700, död 1772 gift med löjtnanten vid Närkes och Värmlands Regemente
Olof Gottskalk Erasmi. Han var son till ägaren av Jonsbohls bruk i Visnums socken i Värmland
Gottskalk Erasmi och Emerentia Jernfeldt från Kristinehamn.
Av Henrik Strokirchs åtta söner dogo fem i unga eller späda år, nämligen
Daniel Strokirch, född 1678, död 1685.
Johan Henrik Strokirch, född 1687, död 1688.
Johan Strokirch, född 1690, död samma år.
Johan Strokirch, född 1694, död 1697 samt
Lars Strokirch , född 1697, död 1698.
Två av sönerna nådde fullvuxen ålder, men grundade ej familj, nämligen
Anders Strokirch, född 1680, underofficer, död ogift 1703 i Sachsen under Carl XII:s fälttåg,
samt
Evert Strokirch, född 1682, död l705, ogift, om honom är intet ytterligare känt.
Ätten Strokirchs (Strokirks) andra linje fortplantades av den åttonde sonen
Daniel Strokirch, född 1692, död 1763, student i Uppsala 1708, handlande i Filipstad samt
brukspatron. Gift med sin kusin Maria Fernell, född 1695, död 1739, dotter till rådmannen och
handelsmannen i Filipstad Johan Jonsson Fernell och Maria Bratt, död 1754, andra gången 1742
med Anna Fernholm, född 1705. Hennes fader var handlande i Filipstad.
I sitt första äktenskap erhöll Daniel Strokirch 14 barn, och i det andra tre, tillsammans 11 döttrar
och 6 söner, alla födda i Filipstad. Åtta av döttrarna avledo ogifta, flera i späda eller i unga år,
nämligen
Ingeborg, född 1727, levde 1773.
Agneta Maria, född 1728.
Elisabeth, född 1729.
Margareta, född 1731, (måhända identisk med Anna Margareta Strokirk, vilken 1777 blev gift i
Stockholm med bokhållaren Erik Fernholm, i så fall sannolikt hennes kusin).
Helena, född 1733.
Christina Catarina, född 1735, död samma år.
Maria, född 1742, död samma år, samt
Anna Catarina, född 1743.
De trenne återstående döttrarna trädde i brudstol, nämligen
22
Juliana, född 1721, gift 1752 med uppsyningsmannen vid Sjötullen i Göteborg, Johan
Unander.
Christina, född 1723, gift 1743 med tingsnotarien Johan eller Jonas Fernholm, samt
Emerentia, född 1733, död 1803, gift med rådmannen i Kristinehamn Jöns Qvarnström.
Av de sex sönerna gingo fem bort i späda eller unga år,
nämligen
Henrik Strokirch, född 1726, död före 1730.
Daniel Strokirch, född 1732.
Johan Strokirch, född 1737.
Anders Strokirch, född 1739, död 1741, samt
Mathias Strokirch, född 1745, död 1746.
Endast en av sönerna nådde vuxen ålder och grundade familj.
nämligen
Henrik Evert Strokirch, född 1730, död 1795, ryttmästare.Gift 1764 med Anna Lovisa Makeléer,
född 1742, död 1778, dotter till löjtnant Johan Gabriel Makeléer och Hedvig Rosenqvist och
1781 med Elisabeth Margareta Ehrenstråle, född 1762, död 1810, dotter till juris professor David
Nerman Ehrenstråle och Helena Maria Linneria Linnerhjelm.
I sitt första gifte erhöll Henrik Evert Strokirch en son
Johan Daniel Strokirch, sannolikt född 1766, men hans dödsår är ej känt. Han ingick äktenskap
med Eva Lovisa Falk, (troligen 1797), och flyttade till Finland, där han blev aktuarie i Åbo
Hovrätt.
23
LINJE III
Tredje linjen av ätten Strokirch (Strokirk) härstammar från denna ätts förste i Sverige kände
stamfaders, Evert Strokirchs femte son
Peter Strokirch d. ä., född 1653, död 1694, borgare i Filipstad. Gift med Carin Falk, erhöll tre
döttrar och tre söner, alla födda i Filipstad. Den äldsta dottern
Elisabeth, född 1676, ingick 1707 äktenskap med pedagogen i Karlstad Zakarias Plantin från
Umeå, född 1695, död 1738.
Den andra dottern
Anna, född 1682, gift med en arrendator vid namn Hamberg.
Den tredje dottern
Ingeborg, född 1684, död troligen 1717, ingick 1708 äktenskap med bruksbokhållaren Anders
Åkerman.
De båda yngsta av de tre sönerna
Daniel Strokirch, död sannolikt i unga år och
Evert Strokirch, var sjöman och dog under en sjöexpedition på Medelhavet, sannolikt ogifta voro
båda födda 1680. Om de voro tvillingar är ej känt.
Tredje sonen
Sven Strokirch, född 1678, död 1717, var handlande och bergsman i Filipstad. Gift 1704 med
Kristina Simzon, född 1665, död 1747. Hennes föräldrar voro bergmästaren Erik Simzon död
1691 och Maria Fernell, född 1657, död 1686.
Sven Strokirch erhöll i sitt äktenskap fem barn, alla födda i Filipstad, av vilka
det tredje, född 1707, ej namngivet sannolikt var dödfött.
De övriga voro alla söner, av vilka de båda yngsta
Sven Strokirch, född 1709, blev garvare i Karlstad och gift med en Cederqvist, samt
Erik Strokirch, avled strax efter födelsen.
De båda äldsta sönerna voro
Jonas Strokirch, född 1705, död 1748. Han bodde troligen i Filipstad. Gift 1735 med Rebecka
Kylenbech och erhöll fyra barn, nämligen
Christina Catarina, född 1735, gift 1753 med Anders Engström född 1723, flyttade 1758 till
Lidköping.
Ulrika, född 1737, död 1740.
Sven Strokirch, född 1740, död 1746, samt
Erik Strokirch, född 1743.
Jonas yngre broder var
Peter Strokirch d.y., född 1706, död 1751, blev eloqu. lektor vid Karlstads gymnasium och sacra.
lingv. lektor därstädes 1746. Utgav 1728 i Uppsala en disputation på latin och var opponens vid
prästmötet i Karlstad 1735. Gift 1736 i Filipstad med Anna Margareta Asp, född 1718, dotter till
brukspatronen på Asphyttan i Fernebo socken i Filipstads bergslag Anders Asp och Anna
Margareta Bark.
Peter Strokirch d.y., erhöll i sitt äktenskap åtta barn, fem döttrar och tre söner, alla födda i
Filipstad. Tre av döttrarna avledo ogifta, nämligen
Margareta född 1738.
Catarina, född 1745.
Maria, född 1747, död 1825
De båda övriga trädde i brudstol, nämligen
Kristina, född 1743, död 1781 1 Uddevalla. Gift 1771 med grosshandlaren därstädes Henrik
Henriksson Bratt; han tillhörde ej ovan skildrade släkten Bånge-Bratt, samt
Elisabeth Maria, född 1748, gift 1781 i Göteborg med underskulten Sven Åberg.
Peter Strokirchs d.y. äldste son
24
Sven Strokirch, född 1737, död 1781, blev student i Uppsala 1761, bergsman och brukspatron
på Asphyttan, vilken han erhöll som hemgift i sitt äktenskap med sin kusin Anna Maria Asp,
född 1653, dotter till auskultanten Johan Asp. Han erhöll fem barn, alla födda på Asphyttan,
nämligen
Maria Kristina, född 1768.
Peter Strokirch, född 1770, död 1839, barnlös, handlande och rådman i Filipstad, gift 1802 med
Maria Charlotta Camitz, född 1760, död 1818, dotter till brukspatronen Göran Camitz, född
1722, död 1785, samt Britta Wester, född 1730, död 1791.
Johan Fredrik Strokirch, född 1774.
Jonas Edvard Strokirch, född 1780, samt
Sven Strokirch, född 1782, avled alla i unga år.
Peter Strokirchs d. y:s andre son
Anders Strokirch, född 1741, död 1786 I Karlstad, ogift, blev student I Uppsala 1761, fil.
magister 1767.
Peter Strokirchs d. y:s tredje son
Peter Strokirch, född 1744, död 1775 i Stockholm, ogift. Student i Uppsala 1765, prästvigd och
brukspredikant vid Carldals bruk i Karlskoga 1769, pastorsadjunkt Kristinehamn 1773.
25
Bilaga 1.
Genealogi för den holländska grenen av ätten Strokirch (Strokirk).
Martin Strokirch, torde ej själv hava varit överflyttad från Holland till Göteborg. Detta är dock
fallet med
sönerna:
A). Mathias Strokirch, född 1602, död 1676, vilken var bosatt i Göteborg före år 1630 och
omtalas som husägare.
B). Didrik (Dirk) Strokirch, född 1609, död 1680, husägare och höll gästgiveri i Göteborg. Gift
1640 med Margareta Henninge, död 1641, gift 1643 med Sofia Twist, född 1624, död 1681. Barn
födda år 1648 - 1667.
En dotter, död 1648.
En son, död 1651.
Ett barn, dött 1654
Erdmoth, född 1660, död 1671.
Jacob Strokirch, född 1663.
Cornelius Strokirch, född 1665
Kristina, född 1667. Om dessa är ingenting ytterligare känt.
Martin Strokirch, född 1659, död 1706, uppnådde mogen ålder och ingick äktenskap med Ingrid
Hansdotter, född 1658, död 1693 Han var bl.a. källarmästare. Barn:
Sofia, född 1684, gift 1707 med stadsbokhållaren i Göteborg Jacob Östring, född 1671, död
1712.
Johan Strokirch, född 1686, död 1689.
Birgitta, född 1688, död 1690.
Catarina, född 1690.
Carl Strokirch, född 1692.
Andrea, född 1993. Om dessa är inget annat känt.
26
Bilaga II.
Mikael Strokarch, sjöfarande och skeppsredare i Lybeck, flyttade först till Åbo, sedan till
Stockholm, där han blev handlande samt avled 1651. Gift 1642 med Margareta Hansdotter
Ridderhusen.
Söner:
I. Lorenz Strokarch, född 1644 i Stockholm, fick 1671 anställning vid en beskickning till
kejserliga hovet i Wien, samt blev överkrigskommissarie vid defensionsverken mot Norge 1675.
Adlades 1686 med namnet Strokirch och introducerades följande år under N:o 1082, samt slöt
själv på svärdsidan sin adliga ätt år 1725. Hans äldste son
Anders Johan Strokirch, född 1683, död 1761, överstelöjtnant vid Livgardet erhöll friherrlig
värdighet 1756 med namn och nummer Strokirch N:o 239. Denna ätt utgick med hans dotter
Diedrica Beata, född 1745, död 1809, gift med sin kusin överjägmästaren Johan Adolf
Hammarfelt, född 1732, död 1772.
II. Johan Strokarch, född 1645 i Åbo, död 1719 i Stockholm och begravd i Jacobs kyrka, blev
assessor i Kammarrevisionen. Adlades 1691 jämte sin yngste broder Paul Strokarch under namn
och nummer von Strokirch N:o 1233.
Hans sonsonsson justitierådet
Henning Adolf Strokirch, född 1757, död 1826, blev 1815 friherre enligt 37 § Regeringsformen,
vilken ättegren slöts av hans son lagmannen friherre
Johan Herman von Strokirch N:o 348, född 1789, död 1841, barnlös.
Adliga ätten von Strokirch N:o 1233 fortlever ännu.
III. Mikael Strokarch, född 1649 i Stockholm, död därstädes 1723 och begravd i Västra Ryds
kyrka i Uppland, blev sekreterare vid en beskickning till England 1675 och slutligen
reduktionskommissarie samt ekonomiståthållare i Livland. Han adlades 1684 med namn och
nummer von Strokirch N:o 1059.
Han erhöll
tre söner, av vilka de båda äldsta avledo ogifta.
Den yngsta
Ludvig Johan von Strokirch, född 1702 död 1752 i Stockholm, blev kapten i rysk tjänst. Gift
1712 med Maria Elisabeth von der Huden, dotter till majoren i svensk tjänst Henric Johan von
der Huden av engelsk extraktion, och fick med henne
tvenne söner, officerare i rysk tjänst.
Ätten är utgången i Sverige.
IV. Paul Strokarch, född 1651, död 1710, blev överinspektor vid Stora Sjötullen i Riga. Han
adlades 1691, samtidigt som sin äldre broder Johan Strokarch med namn och nummer von
Strokirch N:o 1923, men bortrycktes 1710 i Riga av pesten, jämte hustru och enda barnet, sonen
Mikael Strokirch, vadan denna den yngre grenen av adliga ätten von Strokirch N:o 1223 med
honom utgick.