Samverkan
-”Hur schwårt kan det va?”
medförde
Ädelreformen 1992
• otydlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting
• minskad närvaro av läkare i den kommunala äldrevården
Husläkarlagen 1993
•
•
Slog sönder områdesindelningen
Försämrade förutsättningarna för samverkan med
distriktssköterskan
Vårdvalet 2007-2010
• En tillgänglighetsreform
……….på bekostnad av de sjuka äldre
Vårdvalets konsekvenser
• ”Före vårdvalet gjordes i högre utsträckning prioriteringsbesluten,
förvisso utifrån begränsade budgetramar, av vårdpersonalen efter de
etiska riktlinjerna och patienternas individuella behov. Idag sker
resursprioriteringarna i primärvården i större utsträckning i enlighet
med patienternas efterfrågan” ( s 103 RIR 2014:22 )
Äldreministern:
• ”Det ska bli slut på vittnesmål från äldre svårt sjuka som åkt
sjuktransporter i timmar mellan korttidshem, akutmottagningar
och bostad där ingen har tagit helhetsansvaret.”
•
• Dagens Nyheter 18 mars 2010
Medicinskt vårdplaneringsmöte
Varför Medicinsk Vårdplanering?
• Minskar onödiga inskickanden till sjukhuset
och därmed minskat lidande för patienten
• Minskade kostnader
• Samtidig läkemedelsgenomgång
• Anhöriga kommer till tals
• Höjer personalens delaktighet i vården
• Ökar tryggheten
• Bidrar till ökad värdighet av den äldre
patienten – personcentrerat förhållningssätt
• Tillfälle att ta upp frågor kring döden som
annars inte görs
Kostnaden
• varje sjukhusinläggning motsvarar
56 läkarbesök inom primärvården eller
106 hembesök av en distriktssköterska
• 4 sjukhusinläggningar under 18 månader motsvarar ett
läkarbesök var tredje dag
• (från SKL:s studie 2012 kvalitativ uppföljn. ”Bättre liv för sjuka äldre”)
”Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården”
GRUPPEN mest
sjuka äldre tillhör
prio 1
Lag (1997:142)
Små förändringar kan ge STORA förbättringar
Hur ska vi återta makten?
Evert, född 1923
• Beskrivs av barnen som en glad, energisk och envis person med mycket
integritet. Gift med Kerstin, drivit eget åkeri fram till pensionen. Stort
trädgårdsintresse med eget växthus.
• Sjukhistoria: Op TUR-P 90-talet. Hörselnedsättning. I ö frisk. -06 cerebral
infarkt med hö-sid. pares som bara delvis gått i regress. FF och HT upptäckt
i smb med stroken. Postapoplektisk ep. Ergenyl o Gabapentin utsatt pga
biverkn. Kognitiv svikt med succ. försämr. Bor på Säbo sedan hösten -13.
• Ngn månad efter inflyttningen hittats medvetandesänkt på toaletten en
lördagkväll. Skickas in akut till sjukhuset med ambulans av personal efter
kontakt med joursköterskan i kommunen.
Vad hände med Evert på sjukhuset?
• DT hjärna påvisar äldre occipital infarkt, uttalade
vitsubstansförändringar och ett antal möjliga lakunära infarkter i
hjärnstammen, ingenting färskt. Bedöms som ett nytt
postapoplektiskt anfall.
• Under tiden på avd helt vaken men mkt förvirrad, vet inte var han är
och medverkar inte till träning men kan gå med hjälp av två personer.
Insätts på T Keppra. Åter till boendet dagen därpå.
• Fortsatt förvirrad vid hemkomsten, äter dåligt, orolig, sover sämre än
tidigare. Först efter ca 3 v åter i sitt habitualtillstånd men tröttare.
Medicinsk Vårdplanering av Evert snarast!
• Beslut fattades om att Evert skulle få vara kvar i boendet vid ev nya
kramper, medvetandeförlust el annan försämring. T Keppra höjdes till
500 mg x 2 med sikte på utsättning inom ett år om krampfri. Mått
ganska bra sedan dess om än tröttare.
• Diazepam-klysma vid ev kramp som kan upprepas och adekvat
symtomlindring vid annan försämring enl Trygghetsordination.
Kärleksfull omvårdnad i lugn, trygg och välkänd miljö med personer
som Evert känner igen.