Samverkan -”Hur schwårt kan det va?” medförde Ädelreformen 1992 • otydlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting • minskad närvaro av läkare i den kommunala äldrevården Husläkarlagen 1993 • • Slog sönder områdesindelningen Försämrade förutsättningarna för samverkan med distriktssköterskan Vårdvalet 2007-2010 • En tillgänglighetsreform ……….på bekostnad av de sjuka äldre Vårdvalets konsekvenser • ”Före vårdvalet gjordes i högre utsträckning prioriteringsbesluten, förvisso utifrån begränsade budgetramar, av vårdpersonalen efter de etiska riktlinjerna och patienternas individuella behov. Idag sker resursprioriteringarna i primärvården i större utsträckning i enlighet med patienternas efterfrågan” ( s 103 RIR 2014:22 ) Äldreministern: • ”Det ska bli slut på vittnesmål från äldre svårt sjuka som åkt sjuktransporter i timmar mellan korttidshem, akutmottagningar och bostad där ingen har tagit helhetsansvaret.” • • Dagens Nyheter 18 mars 2010 Medicinskt vårdplaneringsmöte Varför Medicinsk Vårdplanering? • Minskar onödiga inskickanden till sjukhuset och därmed minskat lidande för patienten • Minskade kostnader • Samtidig läkemedelsgenomgång • Anhöriga kommer till tals • Höjer personalens delaktighet i vården • Ökar tryggheten • Bidrar till ökad värdighet av den äldre patienten – personcentrerat förhållningssätt • Tillfälle att ta upp frågor kring döden som annars inte görs Kostnaden • varje sjukhusinläggning motsvarar 56 läkarbesök inom primärvården eller 106 hembesök av en distriktssköterska • 4 sjukhusinläggningar under 18 månader motsvarar ett läkarbesök var tredje dag • (från SKL:s studie 2012 kvalitativ uppföljn. ”Bättre liv för sjuka äldre”) ”Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården” GRUPPEN mest sjuka äldre tillhör prio 1 Lag (1997:142) Små förändringar kan ge STORA förbättringar Hur ska vi återta makten? Evert, född 1923 • Beskrivs av barnen som en glad, energisk och envis person med mycket integritet. Gift med Kerstin, drivit eget åkeri fram till pensionen. Stort trädgårdsintresse med eget växthus. • Sjukhistoria: Op TUR-P 90-talet. Hörselnedsättning. I ö frisk. -06 cerebral infarkt med hö-sid. pares som bara delvis gått i regress. FF och HT upptäckt i smb med stroken. Postapoplektisk ep. Ergenyl o Gabapentin utsatt pga biverkn. Kognitiv svikt med succ. försämr. Bor på Säbo sedan hösten -13. • Ngn månad efter inflyttningen hittats medvetandesänkt på toaletten en lördagkväll. Skickas in akut till sjukhuset med ambulans av personal efter kontakt med joursköterskan i kommunen. Vad hände med Evert på sjukhuset? • DT hjärna påvisar äldre occipital infarkt, uttalade vitsubstansförändringar och ett antal möjliga lakunära infarkter i hjärnstammen, ingenting färskt. Bedöms som ett nytt postapoplektiskt anfall. • Under tiden på avd helt vaken men mkt förvirrad, vet inte var han är och medverkar inte till träning men kan gå med hjälp av två personer. Insätts på T Keppra. Åter till boendet dagen därpå. • Fortsatt förvirrad vid hemkomsten, äter dåligt, orolig, sover sämre än tidigare. Först efter ca 3 v åter i sitt habitualtillstånd men tröttare. Medicinsk Vårdplanering av Evert snarast! • Beslut fattades om att Evert skulle få vara kvar i boendet vid ev nya kramper, medvetandeförlust el annan försämring. T Keppra höjdes till 500 mg x 2 med sikte på utsättning inom ett år om krampfri. Mått ganska bra sedan dess om än tröttare. • Diazepam-klysma vid ev kramp som kan upprepas och adekvat symtomlindring vid annan försämring enl Trygghetsordination. Kärleksfull omvårdnad i lugn, trygg och välkänd miljö med personer som Evert känner igen.