Semantik – introduktion
Semantik = läran om
mening
Tvärvetenskapligt
•
•
•
•
filosofi
lingvistik
psykologi
AI
Lingvistik
• motsägelser
• mångtydighet
• metaforer
Filosofi
• ontologi
• epistemologi
• medvetande
Semantik – introduktion
Psykologi
•
•
•
•
resonerande
minne
tillägnande av språk
tolkning
AI
• expertsystem
• beräkningsmodeller
Kompositonalitet & innefattande
Kompositionalitet
• oändligt många
konstruktioner i
naturligt språk kan
förstås...
• antagande:
meningen av större
uttryck kan härledas
från meningen av de
ingående delarna
Innefattande
• “Sokrates är en man”
• argument som är
valida, dvs. vars
slutsatser är sanna
om premisserna är
sanna
• slutsatserna
innefattas av
premisserna
Referens & sanningsvärde
Vad är mening?
• Platons idévärld...
• ingen idé...
• språk som symbolsystem ->
• uttryck som står för
något, eller refererar
till något
• att veta meningen
med något är att
veta vad det
refererar till
Sanningsvärde
• att veta meningen
med något är att
veta veta under vilka
förhaållanden det är
sant
• att veta vad som gör
det sant
Komposition + sanningsvärde
Semantiskt värde
• “Pelle springer”
• [Pelle] = Pelle
• [springer] =
{personer som
springer}
• [Pelle springer] =
• Pelle e {personer
som springer}
• Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos
dess delar; och är
dess sannings-värde
• En utsaga är sann
om det semantiska
värdet av NP är ett
element i det semantiska värdet av VP
Problem: kvantifikation
“Ingen springer”
• “ingen” refererar inte
till något i värden
• en lösning: FOPL ->
• (Ax)(x springer inte)
• undersök alla
individer i världen
• “någon politiker ljuger”
• (Ex)(x är politiker & x
ljuger)
• OK, men...
“De flesta politiker
ljuger”
• (Fx)(x är politiker & x
ljuger)...
• de flesta är inte
politiker
• ny lösning:
mängder...
Mängder i stället för logik
• “ingen” = {{}}
• “någon” = { alla
mängder som har
minst en medlem}
• ger: [ingen springer]
= [springer] e [ingen]
= {individer som
springer} e {{}} =
falskt
• d:o för “någon”
“De flesta”...
• = {alla mängder där
mer än hälften av
alla politiker ingår},
t.ex.
• ger: [de flesta plitiker
ljuger] = {lögnare} e
{alla mängder där
mer än hälften av
alla politiker ingår}
• kontra-intuitivt...
Diskurs
Räckvidd
• “alla” betyder oftast
inte “alla”, utan “alla
...”, beroende på
sammanhang
Tempus
• “Pelle sprang” måste
tolkas med avseende på en viss tid
• presens kan också
betyda ≈ “av vana”
Indexikalitet
• “här”, “nu”, “du”
betyder olika saker
beroende på var och
när de yttras
Mångtydighet
• lexikal: “Pelle brände
pengar”
• strukturell: “mannen
slog pojken...”
– FOPL fixar...
“Sense” och “reference”
Sense...
• “Göran Persson” vs.
“Sveriges statsminister”
• samma referent,
men olika mening...
• statsministern skulle
inte nödvändigtvis ha
behövt vara Göran
Persson...
• “Göran Persson är
Göran Persson” vs.
“Göran Persson är
Sveriges statsminister”
• nödvändig sanning
vs. ‘tillfällighet’
• -> möjliga världar...
Möjlig-världssemantik
Sense
• utsaga: inte sanningsvärde, utan det som
gör utsagan sann eller
falsk!
• predikat: inte
mängden av utpekade
objekt, utan det som
gör att just dessa
pekas ut!
• utsaga: hur världen
skulle se ut om den
var sann (sann om
denna världen ser ut
så)
• predikat: den
egenskap ett objekt
skulle behöva ha för
att bli utpekat
Möjliga världar, forts.
• sense av en utsaga
är den mängd världar där utsagan är
sann
• “gräs är grönt”
– sant, ty denna världen ingår i mängden
av de möjliga världar
där gräs är grönt
• “gräs är rött”
– falskt, men vi förstår
att/hur det skulle
kunna vara sant...
• sense av ett uttryck,
tillsammans med hur
världen faktiskt ser ut,
avgör uttryckets
reference!
• hanterar skillnaden
mellan nödvändiga
sanningar och
tillfälligheter
– Sveriges statsminister
i en annan möjlig,
“blåare” värld...
Problem i möjliga världar...
“Logiskt allvetande”
• Sherlock Holmes
och Dr. Watson...
– Watson känner till
alla premisser, men
är ändå inte medveten om slutsatsen
– detta är omöjligt om
Watsons kunskap
beskrivs som en
mängd möjliga
världar
Psykologisk
plausibilitet
• oändligt stora
representationer
• men bra som
abstrakt beskrivning
Bevis vs. modeller
Bevisteoretiskt
• övergå till formalism,
t.ex. FOPL
• axiom, deduktion
• ingen hänsyn till
innebörden hos ord
• skillnaden mellan
grön och röd har
ingen betydelse
Modellteoretiskt
• inbegriper tolkning
• verkar överensstämma mer med
mänskligt resonemang (spelkort vs.
kvitton...)
• -> mentala
modeller...
Mentala modeller
• “Pelle super. Olle
knarkar. Han super
också. En del fåglar
kan flyga.”
– {individer som knarkar}
= {Olle, z, t}
– {individer som super} =
{x, Pelle, Olle, y, t}
– {fåglar} = {w, v, u}
– {kan flyga} = {w, v, Olle}
• utsagan är sann
• modellen säger för
mycket
– några fåglar (w, v, u)
måste fabriceras
– u kan inte flyga...
• ofullständig (jfr KTM)
• förklarar tendens att
förutsätta för mycket
– “Pelle knarkar och
har dålig kondis”...
– deduktion...
