Semantik

Semantik – introduktion


Semantik = läran om
mening
Tvärvetenskapligt




filosofi
lingvistik
psykologi
AI

Lingvistik




Filosofi



1
motsägelser
mångtydighet
metaforer
ontologi
epistemologi
medvetande
Semantik – introduktion

Psykologi





AI


2
resonerande
minne
tillägnande av språk
tolkning
expertsystem
beräkningsmodeller
Kompositonalitet & innefattande

Kompositionalitet


oändligt många
konstruktioner i naturligt
språk kan förstås...
antagande: meningen av
större uttryck kan
härledas från meningen
av de ingående delarna

Innefattande



3
“Lisa är en fisk. Alla
fiskar trivs i vatten. =>
Lisa trivs i vatten”
valida argument: arg.
vars slutsatser är sanna
om premisserna är
sanna
slutsatserna innefattas
av premisserna
Referens & sanningsvärde

Vad är mening?



4
Platons idévärld...
ingen idé...
Alt def 1: att veta
meningen med något är
att veta vad det refererar
till

Sanningsvärde


Alt def 2: att veta
meningen med något är
att veta veta under vilka
förhållanden det är sant
Dvs, att veta vad som
gör det sant
Komposition + sanningsvärde

Semantiskt värde




5
“Pelle springer”
[Pelle] = vår Pelle
[springer] = {personer
som springer}
[Pelle springer] är
ekvivalent med
Pelle ∈ {personer som
springer}


Det semantiska vär-det
av en utsaga be-räknas
utifrån det se-mantiska
värdet hos dess delar;
och är dess
sanningsvärde
En utsaga är sann om
det semantiska värdet av
NP är ett element i det
semantiska värdet av VP
Problem: kvantifikation

“Ingen springer”





6
en lösning: FOPL ->
(∀x)(x springer inte)
“någon politiker ljuger”
(∃x)(x är politiker & x
ljuger)
OK, men...

“De flesta politiker
ljuger”


(∃x)(x är politiker & x
ljuger)...
ny lösning: mängder...
Mängder i stället för logik




7
“ingen” = {{}}
“någon” = { alla mängder
som har minst en
medlem}
ger:
[någon springer] =
[springer] ∈ [någon] =
{individer som springer}
∈ {{}} = falskt
d:o för “ingen”

“De flesta”...



= {alla mängder där mer
än hälften av alla
politiker ingår}, t.ex.
ger: [de flesta politiker
ljuger] = {lögnare} ∈ {alla
mängder där mer än
hälften av alla politiker
ingår}
kontra-intuitivt...
Diskurs(problem)

Räckvidd


“alla” betyder oftast inte “alla”,
utan “alla ...”, beroende på
sammanhang
Tempus



“Pelle sprang” måste tolkas
med avseende på en viss tid
presens kan också betyda
“av vana”
Indexikalitet


“här”, “nu”, “du” betyder
olika saker beroende på
var och när de yttras
Mångtydighet


lexikal: “Pelle brände
pengar”
strukturell: “mannen slog
pojken...”

8
FOPL fixar...
“Sense” och “reference”

Sense...



9
“Göran Persson” vs.
“Sveriges stats-minister”
samma referent, men
olika mening...
statsministern skulle inte
nödvändigtvis ha behövt
vara Göran Persson...



“Göran Persson är
Göran Persson” vs.
“Göran Persson är
Sveriges stats-minister”
nödvändig sanning vs.
‘tillfällighet’
-> möjliga världar...
Möjlig-världssemantik

Sense


10
utsaga: inte sanningsvärde, utan det som gör
utsagan sann eller falsk!
predikat: inte mängden
av utpekade objekt, utan
det som gör att just
dessa pekas ut!


utsaga: hur världen
skulle se ut om den var
sann (sann om denna
världen ser ut så)
predikat: den egenskap
ett objekt skulle behöva
ha för att bli utpekat
Möjliga världar, forts.


sense av en utsaga är
den mängd världar där
utsagan är sann
“gräs är grönt”


“gräs är rött”

11
sant, ty denna värl-den
ingår i mängden av de
möjliga världar där gräs är
grönt
falskt, men vi förstår
att/hur det skulle kunna
vara sant...


sense av ett uttryck,
tillsammans med hur
världen faktiskt ser ut,
avgör uttryckets
reference!
hanterar skillnaden
mellan nödvändiga
sanningar och
tillfälligheter

Sveriges statsminister i
en annan möjlig, “blåare”
värld...
Problem i möjliga världar...

“Logiskt allvetande”



12

Sherlock Holmes och Dr.
Watson...
Watson känner till alla
premisser, men är ändå
inte medveten om
slutsatsen
detta är omöjligt om
Watsons kunskap beskrivs
som en mängd möjliga
världar

Möjlig-världssemantik
förutsätter perfekta
slutledare.
Psykologiskt orealistiskt


oändligt stora
representationer
men bra som abstrakt
beskrivning
Bevis vs. modeller

Bevisteoretiskt




13
övergå till formalism,
t.ex. FOPL
axiom, deduktion
ingen hänsyn till
innebörden hos ord
skillnaden mellan grön
och röd har ingen
betydelse

Modellteoretiskt



inbegriper tolkning
verkar överensstämma
mer med mänskligt
resonemang
-> mentala modeller...
Mentala modeller

“Pelle super. Olle
knarkar. Han super
också. En del fåglar kan
flyga.”




14
{individer som knarkar} =
{Olle, z, t}
{individer som super} = {x,
Pelle, Olle, y, t}
{fåglar} = {w, v, u}
{kan flyga} = {w, v, Olle}


utsagan är sann
modellen säger för mycket




några fåglar (w, v, u) måste
fabriceras
u kan inte flyga...
ofullständig
förklarar tendens att förutsätta
för mycket


“Pelle knarkar och har dålig
kondis”...
deduktion...