Karlstads Universitet
Civilekonomprogrammet
Globalisering och utveckling
VT 2013
Serbien
-
Ett land splittrat av krig och förödelse
Sarah Bernhard 19880101-XXXX,Malin Eriksson 19900731-XXXX,
Susanna Jansson 19910410-XXXX
Innehållsförteckning
1 INLEDNING....................................................................................................................................... 3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ............................................................................................................ 4
1.3 METOD ........................................................................................................................................................ 5
2 EMPIRI .............................................................................................................................................. 6
2.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................. 6
2.3 SERBIENS NUVARANDE EKONOMI .......................................................................................................... 8
2.4 SYSSELSÄTTNING....................................................................................................................................... 8
2.5 KVINNANS ROLL I SAMHÄLLET................................................................................................................ 8
2.6 RELIGION .................................................................................................................................................... 8
2.7 INFRASTRUKTUR ....................................................................................................................................... 9
2.8 POLITIK ....................................................................................................................................................... 9
2.9 KORRUPTION ...........................................................................................................................................10
3. ANALYS ..........................................................................................................................................12
4. SLUTSATS ......................................................................................................................................17
5. KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................19
2
1 Inledning
Serbien, ett land centralt beläget i hjärtat av Balkan, har präglats genom
århundradena av krig, konflikter, etniska motsättningar samt korruption. Först på
1900-talet blev Serbien ett självständigt land efter att flera hundra år levt under
andra styrens dominans. Som en del av landets brokiga historia står upptakten till
första världskriget. Dagens Serbien ser minst lika dyster ut, då stor del av
befolkningen lever i fattigdom och landets ekonomisk politiska strukturer står inför
stora utmaningar.
För att Serbien ska kunna formulera en utvecklingspolitik mot tillväxt, välfärd och
fattigdomsbekämpning är det väsentligt att förstå dess bakgrund.
3
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka möjliga utvecklingsfaktorer genom
härledning och analysering av bakomliggande orsaker till det idag fattiga landet
Serbien. Vi granskar landets nationella splittring vad gäller politik, etnisk
fragmentering, korruption samt oroliga bakgrundshistoria som tillsammans format
landet samt präglat dess befolkning. Vi analyserar väsentliga faktorer som både varit
tillväxtfrämjande och tillväxthämmande. Fokus ligger på det senaste seklet, då denna
epok historiskt sett var händelserik för landet.
Studiens syfte härleds med hjälp av följande frågeställningar:
Förekommer etniska konflikter och hur påverkar det landets ekonomi,
människor och politik?
Har landet präglats av korruption? På vilka sätt avspeglas det i det Serbiska
samhället?
Hur ser landets politiska situation ut?
4
1.3 Metod
Vi har gjort en kvalitativ studie om det fattiga landet Serbien.
Den samlade informationen har främst kommit från kurslitteratur men även de källor
på internet vi funnit tillförlitliga och lämpliga.
Utifrån utvald fakta har vi analyserat de bakomliggande orsakerna till varför Serbien
befinner sig i den situation de gör idag. Dessutom försöker vi ta reda på vad de kan
åtgärda för att nå tillväxt, utveckling och fattigdomsbekämpning.
Vi inleder ”studien” med att kortfattat ge en bakgrundsbild av Serbien, likt en fakta
del eller empiri. Därefter följer en nutidskopplande analys där det inkorporerats
teorier som vi anser adekvata. Vi hyser hopp om att studiens upplägg ger en bild av
hur man idag kan betrakta landet Serbien ur en politisk-ekonomisk vinkel med fokus
på utveckling.
5
2 Empiri
2.1 Bakgrund
Serbien är idag ett land som innefattar flera folkslag och etniska grupper. Vid sidan
om det ursprungliga slaviska folket serber, som utgör den dominerade gruppen, finns
en rad minoriteter. Dessa är bland annat ungrare (främst i Vojvodina, en självständig
stat i Serbien), montenegriner, romer, bulgarer, tjecker, slovaker, rutener, albaner med
flera. Det finns även en hel del muslimer, främst bosnier.
Serbien upplevde en storhetstid politiskt och kulturellt på 1200-1300talet. Kyrkan
blev en samlande kraft och fick stor betydelse för serbernas nationella och kulturella
identitet. I Kosovo, som serberna räknar som sin kulturella vagga, byggdes under
denna epok en mängd kyrkor och kloster. Landets blomstring började dock tids nog
fallera och serberna tvingades istället lyda under osmanska turkars styre en tidsperiod
på nära 500 år. Serberna kom att leva under turkisk och muslimsk dominans under
denna era. Befolkningen höll dock fast vid den serbisk-ortodoxa religionen och sin
kultur.
I början av 1900 talet kom Serbien i konflikt med Österrike-Ungern. Vid ett besök i
Sarajevo i Bosnien 28 juni 1914 sköts Franz Ferdinand till döds av Gavrilo Princip,
medlem i den serbnationalistiska organisationen ”Svarta handen”. Mordet skakade om
världen och blev därmed upptakten till första världskriget. Efter 1:a världskriget, då
osmanska riket föll, upprättades en gemensam stat under ledning av serbiska kungen
Aleksandar. Denne agerade diktator och skapade år 1918 ”Serbers, kroaters och
sloveners kungadöme”. 1934 mördades kung Aleksandar och 1929 formades istället
”Kungariket Jugoslavien”. Olika idéer om hur landet skulle styras ledde dock redan
från tidiga år till inre oro och klyftor mellan de olika folkgrupperna.
Året var 1941 och Jugoslavien delades nu upp mellan Nazityskland, det fascistiska
Italien, Bulgarien och Ungern. Motståndsgrupper utkämpade flertalet blodiga kamper.
1945 upprättades en ny regering, ”Socialistiska federativa republiken Jugoslavien”,
av en man vid namn Tito. Serbien blev en av sex delrepubliker. Tito, som hade
förebilden Stalin, utövade först kommunism i republiken och förstatligade
näringslivet. Sedan byttes dock denna struktur mot socialism. Inrikespolitiken lades
om samt decentralisering av det ekonomiska beslutsfattandet. Titos starka regim höll
ihop det socialistiska Jugoslavien och ekonomin växte. Här fanns alltså en gnutta
ekonomisk framgång, tillväxt och utveckling för landet som redan upplevt oroligheter,
olika styrskick samt motsättningar bland befolkningen. Framgångssagan blev dock
relativt kortvarig för då Tito avled 1980 och ekonomin samtidigt började försämras,
började motsättningarna snart.
1989 blev Slobodan Milosevic president av ”Republiken Serbien”. 1991 deklarerade
Kroatien, Slovenien och Makedonien sig självständiga. Dessa följdes av Bosnien som
blev självständigt året därpå. Det som återstod av republiken Serbien fortsatte styras
av Milosevic med visionen om ett mer etniskt sammanbundet land. Visionen
misslyckades dock. Istället ledde ett upptrappat ordkrig till riktigt krig. Hårdast
drabbades först Kroatien, men sedan framförallt Bosnien-Hercegovina. Även om
krigen inte utövades på serbisk mark drabbades den jugoslaviska sammanslutningen
6
hårt av omvärldens fördömanden, av stora flyktingströmmar och av FN-sanktioner.
Framförallt blev effekterna av krigen en allmän nedbrytning och brutalisering av
samhället. Först 1995 kunde, med omvärldens hjälp, striderna upphöra och ett
fredsavtal undertecknades: Daytonavtalet (Landguiden 2013a).
Det dröjde dock inte alltför länge innan ett nytt krig bröt ut 1998-1999 i den serbiska
provinsen Kosovo, som slutade med en massiv massaker av albanerna. Milosevic
förnekade massakern viket ledde till att Nato gick in och bombade det resterande
Jugoslavien Nato skulle bidra till en säker miljö för regionens etniska grupper.
Kosovokriget ledde även till att FN tog över styret i Kosovo (Central Intelligence
Agency 2013). Under dessa krigstider utvandrade många ungdomar och högutbildade
för att undkomma militärtjänstgöring, ekonomiska svårigheter och en osäker framtid.
Samtidigt fick som sagt Serbien ta emot omkring en halv miljon flyktingar, bland
annat serber och romer från grannländerna.
2005 inledde EU samtal med Serbien och Montenegro om ett stabiliserings- och
associeringsavtal, ett steg på vägen mot ett EU-medlemskap. I Kosovo hade FN styrt
genom Unmik sedan krigets slut 1999. En ovisshet om Kosovos framtid bidrog till ett
ökat missnöje i provinsen. Den albanska befolkningsmajoriteten ville se ett
självständigt Kosovo medan den serbiska minoriteten ville fortsätta höra till Serbien.
Serbien förklarade sig självständigt och skapade en ny författning mer anpassad till
EU:s normer.
År 2008 blev Kosovo självständigt. Kosovoalbanerna firade, samtidigt som
bitterheten var djup i Serbien. Världen tog ställning i form av att USA och en
majoritet av EU-länderna snabbt accepterade Kosovo, medan Ryssland och Kina inte
gjorde det. 2008 skrev även Serbiens regering ett avtal om närmare förbindelser med
EU. Serberna hoppades nämligen på förbättringar i levnadsstandarden. Därefter
beviljades Serbien lån från Internationella valutafonden på tre miljarder euro för att
lappa ihop landet efter den ekonomiska nedgången i spåren av den globala
finanskrisen 2008. Serbien fick även löfte om lån från Ryssland. 2009 ansökte Serbien
formellt om EU-medlemskap. Därmed tvingades landet ta itu med delar av sitt
förflutna.
2011 var missnöjet stort hos Serbiens befolkning på grund av låga löner, höga priser
och stillastående ekonomi. Detta ledde till stora demonstrationer i Belgrad där över
50 000 människor deltog i protest. Året fortsatte i demonstrationernas tecken, och
under sommaren fanns oro vid gränsen Serbien-Kosovo. Samtidigt sjönk stödet för ett
EU-medlemskap till 53 procent. 2012 beslöt dock EU:s ledare att ge Serbien status
som kandidat-land (Landguiden 2013a).
7
2.3 Serbiens nuvarande ekonomi
I början av 2013 stod den Serbiska ekonomin inför stora utmaningar så som hög
arbetslöshet, växande stats- och utlandsskulder, ett kraftigt bytesbalansunderskott
samt stora budgetunderskott. Detta har gjort att Serbiens bruttonationalprodukt (BNP)
har sjunkit med - 2%. Inkomsterna per capita är relativt låga, landet ligger på 115:e
plats i rankningslista BNP/capita. (Central Intelligence Agency 2013)
Dessutom tillkommer en utbredd korruption i landet samt stora brister i rättssystemet.
En annan aspekt till den minskade tillväxten dels låga födelsetal samt den åldrande
befolkningen.
2.4 Sysselsättning
I nuläget bor omkring 44 procent av befolkningen i Serbien på landsbygden. Av dessa
är närmare hälften på ett eller annat sätt beroende av jordbruket för sin försörjning då
framväxten av en modern tjänstesektor har varit långsam. Jordbruket är en viktig
näring och den största delen är i privata händer.
Det råder en ojämn produktion i jordbruket, detta eftersom konstbevattningen är
begränsad påverkas skörderesultatet av långa torrperioder. 2007 sågs en
produktionsminskning på 8 procent, därefter har den ökat med flera procent nästan
varje år till och med 2011. I mitten av 00-talet genomfördes ett omfattande
investeringsprogram efter att nya Investeringar i jordbruket länge varit försummade
(Landguiden 2013e).
Arbetslösheten i Serbien nådde i januari 2012 nästan 24 procent, den högsta siffra
som rapporterats hittills. Experter förutspådde ytterligare en ökning av arbetslösheten
om inte ekonomin började växa. För att försöka rädda ca 5 400 jobb tog regeringen
över ett olönsamt stålverk från de amerikanska ägarna (Landguiden 2013b).
2.5 Kvinnans roll i samhället
Serbien är i nuläget fortfarande ett manssamhälle. Trots att kvinnan yrkesarbetar i
nästan samma utsträckning som mannen förväntas hon oftast sköta hushållet. Det
finns relativt få kvinnor på höga poster och kvinnor har trots lagstiftning lägre löner
än männen (Landguiden 2013d).
2.6 Religion
De flesta serber är ortodoxt kristna och medlemmar i den serbisk-orto-doxa kyrkan
som grundades 1219 i Kosovo (Landguiden 2013c). Landet har även romerska
katoliker, protestanter, ateister samt muslimer, de flesta sunni (Central Intelligence
Agency 2013). Trots att religionsfrihet råder är den ortodoxa kyrkan mäktig och har
stort inflytande i samhället. Kyrkan tillskansar sig en rad förmåner, till exempel på
skatteområdet. Krigen under 1990-talet stärkte religionens ställning. Den blev en
mycket viktig del av den serbiska identiteten och utnyttjades i nationalistisk
propaganda mot andra folkgrupper. De ekonomiska svårigheterna efter krigen stärkte
8
religionens ställning ytterligare (Landguiden 2013c).
2.7 Infrastruktur
1900-talens krig som drabbat Serbien har bidragit till ödeläggningar av
transportsektorn. Det har krävts stora insatser innan landet åter igen kunde fungera
som länk för internationell trafik från Nordeuropa till Sydöst Europa och vidare till
Mellanöstern. Dock behöver hela trafiknätet moderniseras och uppgraderas för att
Serbien ska kunna fortsätta spela denna roll. Vägnätet Serbien har är i ett dåligt skick
och är illa underhållet. Det förekommer dock relativt bra vägar men endast runt de
större städerna. Huvudstaden Belgrad har dock drabbats av kraftiga trafikstockningar
som idag håller på att avhjälpas av med fler broar över floden Donau och en planerad
förbifart. Korridor X är ett stort europeiskt motorvägsnät från Slovenien till Grekland
som Serbien ingår i. Med hjälp av bland annat Världsbanken och Europeiska
utvecklingsbanken håller denna på att byggas upp och upprustas. Även järnvägarna i
landet håller på att rustas upp, dock med hjälp av biståndsmedel samtidigt som de
statliga järnvägsbolagen har gjort en omstrukturering. Av de 400 mil järnväg som
idag finns i landet är knappt hälften elektrifierade (Landguiden 2013f).
2.8 Politik
När Serbien var en del av det forna Jugoslavien fanns en stark sammanhållning inom
politiken. Detta på grund av den då växande ekonomin, samt att Jugoslavien hade en
stark ledare i form av Tito (Landguiden 2013b). Efter att Jugoslavien upplösts, Tito
avlidit och Serbien blivit självständigt så har landets politik på senare tid kretsat kring
att försöka hitta en riktning.
De krig och konflikter som rått under flera perioder har bidragit till en svår instabilitet
i Serbien. De stora frågorna inom landets politik den senaste tiden har varit huruvida
Serbien ska förhålla sig till EU och till Kosovo, och dessa frågor har väckt starka
känslor mellan och inom de politiska partierna (Nationalencyklopedin 2013). På
grund av de starka känslor dessa frågor orsakat genomfördes ett nyval 2008.
Resultatet blev en vinst för alliansen som var för ett europeiskt Serbien. Det ledande
partiet kom att bli det Demokratiska partiet som grundats i slutet av 1980-talet av
Zoran Dindic´ och partiledare för partiet kom att bli den dåvarande presidenten Boris
Tandic`. Den vinnande alliansen stod för en jämförelsevis reformvänlig, liberal och
EU-vänlig koalition. Motsatt till det extremnationalistiska partiet benämnt ”Det
storserbiska och populistiska Serbiska radikala partiet”. Det senare blev ett av de
starkaste motstånden till EU medlemskap (Landguiden 2013g).
När Serbien första gången 2009 formellt ansökte om ett medlemskap till EU,
tvingades de ta itu med delar av sitt förflutna. Den ännu inte gripna Ratko Mladic`,
tidigare general som varit efterlyst för den roll han haft under massakern i Serbrenicia
1995, var ett av hindren till EU medlemskap. För att kunna närma sig EU gjorde det
serbiska parlamentet ett uttalande 2010 som fördömde massakern. Detta fördömande
bidrog till stora protester från Serbiska nationalister då det väckt starka känslor. Det
gjorde det även hos de muslimska företrädarna som istället krävde ännu starkare
ordval som exempelvis folkmord. För att kunna gripa Mladic` utlovade regeringen tio
miljoner euro för tips. Regeringen lyckades med detta då tipsen ledde till att han
senare kunde gripas. Samtidigt genomförde president Tadic` ett par andra åtgärder för
att närma sig EU. Han såg till förbättra förhållandet till dess ärkefiende Kroatien
9
parallellt med att förklara ett så kallat ”krig” mot Serbiens växande organiserade
brottslighet. Istället för att öka landets chanser till att få ett EU medlemskap ledde
gripandet av Mladic` till en stor demonstration. Det var de serbiska nationalisterna
som ville visa sitt stöd för Mladic` som de betraktade som ”hjälte”. Demonstrationen
ledde dock ingen vart då han utlämnades till Haag för att ställas inför
krigsförbrytarterminalen där.
Beslutet Tadic` tagit gällande att sätta sig emot den organiserade brottsligheten kan
leda till svåra konsekvenser. Brottslighet i form av narkotikasmuggling är ett stort hot
mot politiken då de serbiska politikerna uppgavs få dödshot dagligen av
knarkmaffian. Hoten har även resulterat i mord då den dåvarande premiärministern
Zoran Dindic´ 2003 blev mördad när han startat en kampanj mot den organiserade
brottsligheten (Landguiden 2013b).
Politikens instabilitet beror även på det stora budgetunderskott landet har samlat på
sig under åren. Det har varit ett problem under hela 2000-talet och 2009 hade de ett
underskott på hela 30 484 US miljoner dollar. Det grundar sig i den globala
finanskrisen som uppkom 2008 bidragit till att underskottet fördubblats. Några
bakomliggande orsaker till att underskottsproblemen är att lönerna till de statligt
anställda ökat kraftigt på senare tid, att det utdelats subventioner till statliga företag
samt de underskott i sjukförsäkrings- och pensionssystemet.
De stora statliga företagen hade i början av 1900-talet en dominerande roll men i och
med att ekonomin försämrades bröts denna trend. Företagen blev olönsamma de flesta
företag kom att bli överbemannade. Företag som fortfarande klarat sig kvar gick på
25-30 procents kapacitet och företagen gav de anställda en förlängd semester med lön
som staten sedan hade svårt att betala ut i tid (Landguiden 2013h).
2.9 Korruption
Serbien har under många år varit utsatt för oroligheter, vilka har präglat landet i stor
utsträckning. Krigen i Serbien har satt sina spår och efterlämnat människohandel,
smuggling av droger och vapen, korruption samt pengatvätt. Den regering som
tillträdde år 2012 har bekämpningen av ovanstående högst upp på sin dagordning
(Landguiden 2013d). Under de senaste åren har utvecklingen dock gått i rätt riktning
när det gäller respekten för mänskliga rättigheter i Serbien. Dessvärre är korruptionen
i landet fortfarande ett allvarligt samhällsproblem. De myndigheter som ska bekämpa
korruption saknar i dagsläget tillräckliga resurser. Korruptionen i Serbien påverkar
landet negativt då den fördjupar fattigdomen samtidigt som den långsamt förstör
demokratin. Korruption skadar också handel och investeringar i landet. Den förstör
samhällsstyrning och minskar förtroendet för samhällets institutioner och för
marknadsekonomin i sig (Transparency International Sverige 2012).
Under en ekonomisk kris och stora budgetnedskärningarna är det viktigt att bekämpa
korruption och att komma åt läckaget av skattemedlet. Pengarna som går förlorade i
korruption i den offentliga förvaltningen i EU:s medlemsländer motsvarar nästan lika
mycket som EU:s årsbudget. Detta är ett hot mot tillväxten i Europa och för
förtroendet mellan medlemsstater samtidigt som det också minskar medborgarnas
förtroende för samhällets intuitioner och dess representanter. I Serbien organiserar
inrikes- och justitieministrarna en regional konferens mot korruption och organiserad
brottslighet. Detta är ett forum där ministrar från hela Balkan men också regionen i
stort diskuterar och utbyter erfarenheter (Cecilia Manström, 2013).
10
Under Slobodan Miloševićs tid vid makten 1987-2000 användes radio och tv
medvetet av regimen för att främja serbisk nationalism. Pressen i Serbien var länge
relativt fri då den var ofarligare för regimen än massmedier. I samband med kriget i
Kosovo 1998 infördes det en repressiv media lag. Denna medförde att många medier
stängdes ner och journalister blev fängslade eller till och med mördade. Oberoende
medier spelade en aktiv roll i och med regimskiftet hösten 2000, vilket ledde till ett
öppnare medieklimat. Många medier bytte sida över en natt samtidigt som en del
journalister behöll en okritisk hållning till makthavarna. Yttrande- pressfrihet
utlovades i författningen från 2006, dock förekommer det än idag politiska
påtryckningar, hot, trakasserier och övergrepp mot medier samt enskilda journalister.
Detta har lett till att antalet undersökande journalister minskar samt att många
mediekanaler endast riktar in sig på okontroversiell underhållning (Landguiden
2013i).
Rättsväsendet i Serbien är självständigt, dock har rättsäkerheten fortfarande många
brister. Förhållande för dem i fängelse är dåliga då de flesta fängelser är överfulla och
det är vanligt att åtalade får vänta länge på rättegång. Det beror delvis på den
rättsreform som beslutades om 2010 i syfte att effektivisera arbetet samt att komma
till rätta med den utbredda korruptionen inom rättsväsendet som fortfarande är ett
stort problem.
En annan sektion som präglas av korruption är sjukvården. I dagens Serbien lider
sjukvården utav stora brister. Orsakerna till detta är bland annat krigen på 1900-talet
samt Natos bombkrig 1999 som bidrog till att rasera välfärdssystemet och då i
synnerhet sjukvården. Både läkemedel och medicinsk utrustning saknas. Antalet
privata vårdinrättningar har ökat under senare år, dock är det endast ett fåtal
människor som har råd att använda sig av dessa. Sjukvården i Serbien är en av de
mest korrumperade samhällsinstitutionerna då de som har råd att betala personalen får
bättre och snabbare vård (Landguiden 2013d).
11
3. Analys
Med bakgrund till utvald fakta som tidigare presenterats har vi nu kommit
dithän att påbörja en nutidskopplande analys. Som stöd till analysen finns det
noggrant utvalda, och enligt oss passande, teorier inkorporerade.
En hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt är ett måste för att lyfta stora massor,
som befolkningsgrupperna i Serbien, ur fattigdom. Vilka faktorer som är viktigast kan
vara svåra att identifiera. Johnson, Ostry och Subramanian (2007) angriper frågan från
ett motsatt håll, d.v.s. analyserar vilka faktorer som istället hämmar tillväxt (Bigsten
A 2010). I Serbiens fall kan deras förklaringar tänkas stämma väl, nämligen svaga
politiska och ekonomiska institutioner, konflikter, sociala motsättningar samt dålig
ekonomisk politik. Alla dessa hämmande faktorer har funnits om vi tittar på landets
bakgrundshistoria.
Dessutom skulle en något djärv jämförelse med ”Afrikas tillväxtragedi”, myntat av
Easterly & Levine (1997), ytterligare kunna förklara den dåliga ekonomiska
utvecklingen. Här finner vi hämmande faktorer i form av missriktad ekonomisk
politik, dålig utbildning, instabilitet, samt usel infrastruktur. Dålig infrastruktur
påverkar tillväxten negativt (Bigsten A 2010) och Serbien har miserabel infrastruktur.
Easterly och levines (1997) hypotes är att tillväxten och dess påverkande faktorer
beror på b.la etnisk fragmentering (Bigsten A 2010). I Serbien har des sedan länge
funnits ett stort antal olika folkgrupper och etniciteter, dessa kan skapa klyftor i
samhället och i politiken. Enligt Bigsten kan klyftor, konflikter och etniska
motsättningar skapa regimer med begränsad legitimitet, vilka i sin tur har svårt att
bedriva en rationell, hederlig ekonomisk politik (Bigsten A 2010).
”Socialt kapital” kan definieras som en kombination av sociala, legala och politiska
faktorer som skapar förtroende och stabila relationer mellan medborgarna. Det är
uppenbart att socialt kapital behövs för att ekonomin ska fungera väl. Brist på social
kapital eller avsaknad av förtroende mellan medborgarna begränsar tillväxten.
Ett land som karaktäriserats av konflikter och krig skadar dessutom förtroendet för
regionen som helhet.(Bigsten2010).
Rothstein (2003) anger tillit som huvudingrediens i det sociala kapitalet. Hög tillit går
hand i hand med låg korruption samt liten ekonomisk jämlikhet. Hur man däremot ska
kunna gå från bristande tillit mot stark tillit beror på de offentliga institutionernas
legitimitet. Ledarnas agerande är även viktigt (Bigsten 2010). Serbiens befolkning kan
tänkas ha brist på förtroende och tillit genom alla de konflikter och krig som skadat
landet genom tiderna.
Hur stor inverkan religionen haft på den ekonomiska utvecklingen är svår att mäta.
Att Serbiens befolkning tillhör flera olika religioner skulle eventuellt kunna spä på
klyftorna mellan befolkningen ytterligare. Detta speciellt då den ortodoxa kyrkans
stora makt utnyttjas i propaganda mot andra folkgrupper. Att kyrkan dessutom
tillskansar sig förmåner, som skatter, skulle kunna underminera tillit och förtroende
hos folket. En intressant frågeställning är vad dessa kyrkliga skatter istället hade
kunnat tjäna för roll i statskassan. Antagligen en viktigare roll. Att Serbien är ett
12
manssamhälle där kvinnan har en dålig ställning kan även tänkas påverka ekonomin i
negativ benämning (Bigsten A 2010).
Den Neoklassiska tillväxtmodellen, utvecklad av Solow m.fl. antar desto lägre ett
lands ursprungliga inkomstnivå per capita är, desto högre blir landets tillväxt. Jämför
vi med Barros (1997) tvärsnittsstudie som visar andra viktiga variabler för tillväxt och
utveckling, är det inte självklart att ett land kommer växa bara för att det startar som
fattigt. Ser vi på Serbien verkar den neoklassiska tillväxtmodellen inte stämma hittills,
då landets tillväxt i princip stått stilla. Vilken modell som kommer stämma bäst i
framtiden är en fråga som inte går att besvara idag. Konstaterat är att handeln med
industrivaror har haft den största tillväxttakten de senaste 50 åren (Berg C 2012)
Länder med svaga institutioner har i flera fall tagit sig ur en ekonomisk icke önskvärd
situationen via export av tillverkade varor (Johnson m.fl. 2007). Merparten av
Serbiens export är inte från tillverkningsindustrin, utan snarare jordbruksindustrin.
Det kan därmed bli svårt att ta sig ur situationen om man inte lägger om fokus från
jordbruket mot tillverkningsindustrin. Alternativt krävs ytterligare investeringar i
jordbrukets effektivitet, investeringar som under många år försummats. Olönsam
tillverkningsindustri tänkas vara hämmande för utveckling, då just export från
tillverkningsindustrin är en relevant faktor för handel och därmed tillväxt för landet.
Serbien har bland annat ett olönsamt stålverk.
Det återfinns samband mellan dåliga institutioner och låga inkomster (Bigsten A
2010). Serbiens har låga inkomster till landet på grund av skulder, underskott, dålig
handel, dålig infrastruktur, ineffektiva industrier med mera. Dessutom har
befolkningen låga löner och det existerar en noterbart hög arbetslöshet. En väsentlig
faktor, enligt Acemoglu Johnson och Robinson (2001, 2002), som leder till dåliga
institutioner beror på historiska chocker (Bigsten A 2010). Historiska chocker är
något som Serbien fått uthärda i mängd speciellt de senaste hundra åren.
Institutionerna i landet har, som Bigstens uttrycker det, ”vuxit fram i en komplicerad
social och politisk process som kan vara svår att påverka. De institutioner som finns
är inte slumpmässiga utfall utan är resultatet av en lång historisk process där olika
intressen vägts av och brutit mot varandra”.
Problematiken i detta är att det är svårt att genomföra förändringar inom detta område
även om man bevisligen kan visa att det behövs (Bigsten A 2010).
Framgångsrika marknadsekonomier har alltså sin grund i sunda institutioner (Bigsten
A 2010). Rodrik (2000) gav en lista på krav för hur man uppnår sunda intuitioner, hur
ekonomier ska kunna fungera väl och växa. Förutom bland annat säkra
äganderättigheter, fungerande finanspolitiska och penningpolitiska intuitioner kan vi
hitta att samhällen behöver institutioner för konflikthantering. Något som inte
fungerat väl i konflikternas Serbien, där ett svagt rättsväsende dessutom råder.
1900-talets krig förstörde stora delar av Jugoslaviens infrastruktur och
industrianläggningar. Vi vet enligt Bigsten (2010) att infrastruktur, främst kvalitén, är
en viktig komponent för god tillväxt. Väl fungerande kommunikationsmöjligheter,
som exempelvis telenät och kvalitativa vägar är viktigt att om det ska kunna bedrivas
effektiv handel. I dagens Serbien är transportnätet, som vägar och järnvägar, i dåligt
skick. Dock sker en upprustning av dessa i skrivande stund framförallt med hjälp av
13
lån och bistånd. Det skulle krävas ytterligare satsningar och investeringar för att
modernisera trafiknätet om landet ska kunna tillgodogöra sig alla fördelar med handel.
Om bistånd och lån är de rätta medlen för detta kan diskuteras. Förslagsvis skulle
sysselsättning av landets alla arbetslösa inom infrastruktur kunna vara en lösning.
Med tanke på att de offentliga fabriker som finns i Serbiern idag inte går på sin fulla
kapacitet, skulle en möjlighet till att närma sig en ekonomisk utveckling för landet
vara att se över dess finansiella resurser. Det vill säga fördelningsmässigt. Då stora
delar av dessa resurser idag utdelas via subventioner till olönsamma statliga företag
motsäger sig det Bigstens teori om ekonomisk utveckling. Där beskriver han att för att
en utveckling ska kunna ske krävs det att de finansiella resurserna ska kanaliseras till
de sektorer som är mest lönsamma, vilket i sig låter ganska uppenbart. Samtidigt är
detta ingen garanti på att ekonomin kommer att utvecklas i rätt riktning genom att
enbart göra en förändring av dessa resurser då det är flera faktorer som spelar roll.
Då Serbien idag har en låg inkomst per capita skulle ett tillämpande av Hall och Jones
teori (1999) kunna vara en lösning till att kunna nå en ekonomisk tillväxt och
utveckling. De beskriver att inkomst per capita nivån bestäms indirekt av mängden
social infrastruktur, vilket innefattar de institutioner och den politik som bestämmer
kvalitén på den ekonomiska miljön. I denna miljö bygger individer upp humankapital,
företag ackumulerar fysiskt kapital och producerar. Av den orsaken tyder det på att
Serbien i nuläget inte är på väg mot en utveckling eftersom deras miljö avviker från
teorin. Idag syns inga tecken på att Serbiens politik riktar in sig på att införa bättre
teknologier samt satsning på utbildning. Deras prioritering är att lösa frågorna
gällande Serbiens förhållande till EU och Kosovo. Teorin rekommenderar specifikt att
miljön ska stödja produktiva aktiviteter och uppmuntra kapitalbildning, utbildning och
införande av bättre teknologier. Detta i sig begränsar extraordinära kostnader i form
av utgifter för korruption och bristande skydd av äganderätter. (Bigsten A 2010). Då
Serbien är ett land präglat av mycket korruption visar detta än en gång att politiken
bör ses över om landet ska kunna ha en chans till ekonomisk tillväxt och utveckling.
Det har framgått att Serbiens företag är mindre produktiva samt har högre
arbetskostnader än i andra länder i samma region. Serbiska företag producerar mindre
än hälften av det som arbetare producerar i Slovakien. Följande situation skulle även
den kunna kopplas ihop med Hall och Jones teorin vars analyser visar att den sociala
infrastrukturen bestämmer den underliggande produktivitetsnivån. Den visar att
skillnader i social infrastruktur förklarar skillnader mellan länder i produktion per
arbetare. Det kan alltså tolkas som att även i detta fall skulle Serbien behöva se över
dess institutioner och politik för att kunna förbättra produktiviteten inom dess företag
som är viktigt för att på sikt kunna nå tillväxt. (Bigsten A 2010)
I Serbien förekommer det ofta problem i form av att landets invånare inte följer de
lagar som existerar. Kvinnorna i Serbien får ut en lägre lön jämfört med vad männen
får ut även om det finns en lag som säger att lika arbete ska ge lika lön. För att uppnå
tillväxt enligt Bigsten krävs det att äganderätter respekteras, att lagarna upprätthålls
och även att det behövs rättvisa och välfungerande system för beskattning i landet.
Lönediskrimineringen som existerar kommer därmed hindra landet från tillväxt och
utveckling.
14
En ansats som har diskuterats mycket är Rostows stadieteori. Rostow ville förstå hur
ett u-land kan nå ett stadium där tillväxten blir självbärande. Han menande att det går
att särskilja fem olika stadier i alla samhällens utveckling. Det första utav de fem
stadierna är det traditionella samhället vilket man kan säga att Serbien för närvarande
befinner sig i. I det traditionella samhället finns det ett tak för produktion där det
mesta av energin läggs på de nödvändigaste produktionerna, exempelvis mat.
Denna situation finner vi i Serbien där huvudsaklig produktion är just inom
jordbrukssektorn. Då Serbien har varit utsatt för mycket oroligheter som har förstört
landet så har fokus först och främst varit att återuppbygga samhället vilket har lett till
att övrig produktion kommit i kläm. Detta då landet prioriterat uppbyggnad före
tillväxt. Enligt Rostow genomgår alla länder samma utvecklingsprocess.
Anledningen till att olika länder befinner sig i olika steg beror på att utvecklingen har
hunnit olika långt. Orsakerna till att Serbien har utvecklats i lägre takt än andra länder
kan bero på att de har uthärdat krig, oroligheter samt korruption vilket har tagit fokus
från tillväxtstrategierna. Rostows teori har blivit mycket kritiserad, då det är en
relativt generell teori, vilken gör den svår att testa rent empiriskt.
En annan modell som varit den främsta inom fattigdomsbekämpning är Lewis
Dualekonomimodell (1954). I denna modell delas samhället upp i två sektorer; en
traditionell sektor och en modern kapitalistisk sektor. Den traditionella ses som en
stagnerande jordbrukssektor medan den moderna kapitalistiska sektorn är den som
står för dynamiken i samhället. Det som kopplar samman modellerna är att arbetskraft
överförs från den traditionella sektorn till den moderna. Denna process leder slutligen
till att lönerna stiger (Bigsten A 2010). Denna modell användes bland annat av Kina
då det deras tillväxt ökade kraftigt och då det skedde omflyttning av jordbrukets
arbetskraft till den industriella tillverkningssektorn. Då majoriteten av Serbiens
befolkning är sysselsatt i jordbrukssektorn skulle detta kanske vara något som även
Serbien skulle tillämpa för att uppnå en ökning i deras tillväxtmodell.
Syndrom och fattigdomsfällor är två olika synsätt att se på de faktorer som håller
tillbaka utvecklingen. I det ena fallet beskrivs svårigheterna som ett antal olika
restriktioner, syndrom som kan behandlas med olika åtgärder. Med denna
utgångspunkt ses utvecklingsprocessen som en gradvis process. ( O´Connell 2004
Easterly, 2009) I en fallstudie som har gjorts på afrikanska länder har det identifierats
fyra olika syndrom som alla hämmar tillväxten. Ett utav dessa är
stadssammanbrottssyndromet. Stadssammanbrottssyndromet innebär att landet har
präglats av inbördeskrig eller allvarlig politiskt instabilitet. Båda dessa syndrom har
Serbien varit utsatt för vilka båda har stor inverkan på landet då detta kan leda till att
hela landets ekonomi kan kollapsa.
I det andra fallet beskrivs problemet som att de fattiga länderna har fastnat i en
utvecklingsfälla som är svår att komma ur. För att ett land ska ha möjlighet att ta sig
ur denna situation krävs det att landet får en stor knuff i rätt riktning (Sach 2004).
Även här skulle det eventuellt kunna dras paralleller till Serbien situation, som är ett
land som har fastnat i en ond cirkel med lågt sparande och lågt investerande.
Komplexiteten i denna parallell är om Serbien behöver just en ”stor knuff” eller ej.
När länder jämförs globalt konstateras det att tillväxtförutsättningarna är sämre för
inlandsländer likt Serbien än vad det är för kustländer. Bakom denna aspekt finns det
två mekanismer. Den första innebär att avsaknaden av en kust leder till begränsad
15
tillgång till internationella marknader vilket i sig innebär att det är svårt att exportera
tillverkade varor. Den andra orsaken är att inlandsländer saknar värdefulla
naturresurser och i stort sett är begränsade till Jordbruk (Bigsten A 2010)
De mest dramatiska ekonomiska utvecklingar senaste decennierna har Asien haft,
omtalat som ”det asiatiska miraklet” (Bigsten A 2010). Skulle Serbien imitera denna
lyckade utveckling kan en analys och jämförelse med de asiatiska
utvecklingsstrategierna nämligen vara på sin plats. Karaktäriserande för de länder
som haft snabb ekonomisk utveckling är demografisk transition, dynamisk
jordbrukssektor och en snabb exportökning. De har dessutom bibehållit en jämn
inkomstfördelning, hög andel privata investeringar, högt inhemskt sparande och en
fokuserad satsning på utbildning. Primära faktorer bakom framgången är att man
lyckats upprätthålla en god makroekonomisk stabilitet, höga investeringar i
humankapital, stabilt finansiellt system, begränsade prissnedvridningar och en
öppenhet för utländsk teknologi. Detta har därmed, förutom tillväxt, inneburit
minskad fattigdom (Bigsten A 2010).
Revallion och Chen (1997) fann också ett mycket starkt samband mellan tillväxt och
minskad fattigdom. Det står alltså klart enligt ovanstående teorier att tillväxt och
minskad fattigdom korrelaterar- Ett faktum som Serbien tyvärr inte kan tillgodogöra
sig om vi ser på bakgrundsfakta om detta fattiga land. De flesta-om inte allaovanstående faktorer har istället lyst med sin frånvaro i Serbien. Serbien har haft
motsatt demografisk transition (födelsetalen är relativt låga), jordbrukssektorn är
klimatberoende, privata investeringar samt sparande har inte funnits samt avsaknad
satsning på utbildning. Högutbildade och unga människor har istället lämnat landet
och flyktingar spär ytterligare på den okvalificerade arbetskraften som återstår.
16
4. Slutsats
Vi har med hjälp av landets historia och bakgrund försökt analysera orsaker och
faktorer som idag lett fram till dagens fattiga situation i Serbien.
Hur Serbien ska lyckas med en ekonomisk utveckling och varför det fortfarande är
fattigt försöker vi nu sammanfatta med de viktigaste slutsatserna och åsikterna.
Serbiens problem beror delvis på eurokrisen 2012 men den största orsaken tros vara
att ekonomin fortfarande lider av 1900-talets nationella splittring med krig, etniska
skillnader samt ett politiskt motstånd mot förändringar av den ekonomiska strukturen.
Om Serbien vill ha en hälsosamt och snabbt växande ekonomi måste de fokusera mer
på export. De möjligheter som finns för Serbisk export är främst inom industri och
jordbruk. Det finns ett antal hinder mot att öka den serbiska konkurrenskraften på
världsmarknaden och dessa är i synnerhet affärsmiljön, utbildning, energi samt
användning av landets naturresurser. Exportinriktad tillväxt nödvändigt för att
omvända Serbiens resurser till högre levnadsstandard för medborgarna. Högre export
kan vara en startskott för Serbiens ekonomiska tillväxt med mer konsumtion,
investeringar och export.
Korruptionen är omfattande kan det bli svårt att skapa den tillväxt som är nödvändig
för att minska fattigdomen. De etniska skillnaderna, klyftorna bland folkgrupper,
korruption och ekonomisk ojämlikhet spelar som sagt antagligen en relativt betydande
roll för att ekonomin fortfarande idag inte fungerar väl. Då Serbien misslyckats med
den ekonomiska utvecklingen är antagligen inte så svårt att gissa anledningarna tilllandet kan tänkas ha haft ”fullt upp” enbart att klara av en miserabel vardag i krigens
förödelse.
Serbien bör arbeta för att få en bättre ekonomisk och politisk struktur, med mer väl
prioriterade strategier och utvecklingsplaner. Man bör lägga upp planer för hur landet
kan förbättra tillväxtfrämjande faktorer såsom investeringar, god infrastruktur,
hederliga institutioner och förtroendeingivande ledare. Man bör försöka minska på
klyftorna mellan de etniska grupperna, bekämpa korruption och illegal handel som i
dagsläget är förödande för landet. Fattigdom kan som sagt minska av god utveckling
och tillväxt. Om den ekonomiska politiken och de institutionerna som finns är bra och
välfungerande, är det möjligt att öka tillväxten dramatiskt. Det är därför, som Bigsten
uttrycker det, till stor del på den sociala och politiska arenan som resultaten av
fattigdomsminskningen kommer att bestämmas.
En satsning på sysselsättning, effektiva industrier och teknologi som kan bidra till
minskad arbetslöshet och ökad handel samt export. I en öppen värld med integrerade
marknader är handeln en viktig komponent för tillväxt och utveckling. Öppenhet mot
omvärlden kan även ha positiva effekter på tillväxten då den ökar produktiviteten.
Både handel och utländska investeringar kan föra med sig och sprida utvecklad och
avancerad teknologi och därmed bidra till ökad tillväxt.
17
Satsningar inom humankapital, som utbildning, har varit en framgångsfaktor i flera
länders situationer och skulle komma väl till pass även i Serbien. Om Serbien kunde
satsa på en yngre välutbildad befolkning, istället för en åldrande präglad av
okvalificerad arbetskraft, skulle ekonomin lättare ta fart.
Även om man inte ska jämföra sig för mycket med andra länders utveckling, kan det
ändå eventuellt ge inspiration. Det man bör tänka på är att allt är relativt- Ett land har
formats av olika händelseförlopp i historien, av individer, ledare och befolkning.
Detta är unikt för just det specifika landet och därför krävs antagligen en unik
utvecklingsstrategi för att nå framgång.
Ett passande citat av Citat Bigsten, A. (2010)
”Det står tämligen klart att u-ländernas utveckling i första hand måste bli deras eget
verk. De måste välja sina prioriteringar och styra sin utvecklingspolitik.”
Möjligheterna att lyfta sig ur fattigdom är idag större, samtidigt som konsekvenserna
för en dåligt förd ekonomisk politik blir mer omedelbara och kännbara i dagens
integrerade värld. I-länderna kan hjälpa till och förbättra möjligheterna för ett fattigt
och outvecklat land som Serbien genom att eliminera de hinder som de själva satt upp
för u-ländernas utveckling samt att överföra resurser till u-länderna på rimliga villkor.
Fokuserat på det krigshärjade, fattiga landet Serbien ställer vi frågan idag- Hur
mycket vill omvärlden göra?
18
5. Källförteckning
Litteratur:
Bigsten, A. (2010). Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur AB.
Berg, C. (2012). Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi och politisk
ekonomi. Vällingby: SNS förlag.
Internet:
Cecilia Malmström (2013). Korruption. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://ceciliamalmstrom.wordpress.com/tag/korruption/ [2013-05-29].
Central Intelligence Agancy (2013). Library. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ri.html[2013-0529].
Landguiden (2013a). Äldre historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Aldre-Historia [2013-05-23].
Landguiden (2013b). Modern historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Modern-Historia [2013-05-23].
Landguiden (2013c). Serbien religion. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Religion [2013-05-23].
Landguiden (2013d). Sociala förhållanden. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Sociala-Forhallanden [2013-05-23].
Landguiden (2013e). Jordbruk och fiske. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Jordbruk-Fiske [2013-05-23].
Landguiden (2013f). Kommunikation. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Kommunikationer [2013-05-23].
Landguiden (2013g). Politiskt system. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Politiskt-System [2013-05-23].
Landguiden (2013h). Arbetsmarknad. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Arbetsmarknad [2013-05-23].
Landguiden (2013i). Massmedier. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Serbien/Massmedier [2013-05-23].
Nationalencyklopedin (2013). Serbien. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/serbien. [2013-05-24].
The world bank (2013). World Bank Report Sees Food Processing, Automobile and
Metal. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/news/press-release/2011/12/09/World-Bank-ReportSees-Food-Processing-Automobile-and-Metal[ 2013-05-29
19
Transparency International Sverige (2012). Korruption. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.transparency-se.org/Korruption.html [2013-05-29].
20
