Läshäfte
–
Abrahams religioner
Religion åk 7, vt 2015 Österledskolan
Judendom
Kristendom
Islam
Alla avsnitt finns att se på
studi.se
Religion vt 2015 åk 7
Syfte:
Syftet med detta arbetsområde är att vi ska öva oss på att
analysera kristendomen, judendomen och islam, deras ursprung
och levnadsregler. I samband med det ska vi reflektera över våra
egna värderingar och vilka levnadsregler som är viktiga för oss. Vi
ska också fundera på hur religioner påverkar och påverkas av sin
samtid.
Hur:
I detta läshäfte finns fyra stycken avsnitt om de olika religionerna.
Varje avsnitt finns som ett videoklipp på studi.se och tanken är att
du ska öva dig på innehållet genom att titta på klippen och göra
quizen till varje avsnitt.
Vi kommer också ha genomgångar, gruppövningar och titta på
film.
Bedömning:
För att bli godkänd måste du ha gjort samtliga quiz på lätt nivå.
När vi har arbetat färdigt med quizen kommer vi arbeta med en
större inlämningsuppgift där vi ska diskutera religionernas olika
levnadsregler samt reflektera över våra egna värderingar.
Uppgiften kommer ni att få när ni är färdiga med quizen. Du ska
vara färdig med quizen och inlämningsuppgiften
v 6.
Judendom, Abraham anfadern
Abraham kan ses som urfadern för de tre religionerna
judendomen, kristendomen och islam. Det är från myterna om
Abraham och hans förbund med Gud som dessa tre religioner har
en gemensam grund.
Abraham var en rik man som
levde i Ur i Mesopotamien som
ligger i dagens Irak. Han fick en
befallning av Gud att han skulle
lämna sitt land och bege sig dit Gud skulle
leda honom. Detta land var Kanaans land som
senare blev Israel. Abraham fick först en son
med sin slavflicka Hagar som hette Ismail. När Abrahams fru Sara
senare fick en egen son vid 90-års ålder jagades Hagar och Ismail
bort. Gud hjälpte då dem och lovade att Ismails efterkommande
skulle bli ett stort folk, det arabiska folket enligt Bibeln.
Isak växte alltså upp som Abrahams
och Saras enda son. En dag sa Gud
till Abraham att han skulle bege sig
till landet Moria och offra Isak. Eftersom Abraham alltid lydde Gud
gav han sig med tungt hjärta av tillsammans med Isak. Precis när
Abraham skulle hugga kniven i Isak kom en ängel ner och
stoppade honom. Gud hade gjort det som ett test för Abraham,
för att se om han fruktade Gud.
Isak tog sedan över efter sin far och fick egna
barn. Hans son Jakob fick namnet Israel och hans
släkt kallas i fortsättningen för israeliter. Jakob
bosatte sig sedan i Egypten där hans släkt
fortsatte att växa och leva i många hundra år.
Abraham, Isak och Jakob brukar kallas för patriarkerna. Det
kommer från ordet pater som betyder fader eller anfader på latin.
Bibeln säger alltså att det arabiska folket
härstammar från Ismael vilket också
araberna själva håller med om. I Koranen
står det dock att Ismael inte alls blev
bortjagad från hemmet utan att Ismael var
Abrahams favoritson. Koranen säger inget
om att något folk skulle ha fått landet av
Gud heller. Judarna hävdar att Isak var Abrahams ende arvinge
och att hela området som sträcker sig mellan floden Nilen och
floden Eufrat alltid skulle tillhöra Abrahams efterkommande.
Dessa är judarna enligt dem.
Trots olikheter mellan judendom, islam och kristendom så finns
alltså en gemensam, legendarisk och flera tusen år gammal
historia som förenar dessa tre religioner. Man har tolkat detta
ursprung på olika sätt. Vem har egentligen rätt? Fanns egentligen
Abraham? Bibelforskare tror att Abraham förmodligen inte har
funnits utan är en påhittad myt. En myt uppstår genom att
generation efter generation för berättelser vidare muntligt och
dessa förändras genom århundraden. Oavsett vad som är sant
eller inte har religionerna lett till många saker som varit viktiga.
Religionerna har sporrat till tro, att kämpa och hålla ihop. Utan
denna tro hade förmodligen inte Bibeln kommit till, tre
religionerna hade kanske inte funnits eller heller inte landet
Israel.
Judendom, Mose – uttåget ur Egypten
Berättelsen om Mose är mycket central för framförallt
judendomen men även kristendomen då den berättar om ett av
förbundet Gud har gjort med deras folk.
Israeliterna bodde alltså i Egypten och hade det
ganska bra där till en början. Med tiden började
Egyptierna tycka illa om de främmande
invandrarna och de blev förslavade. Som Bibeln
berättar så blev Egyptiernas farao, alltså den
gudomlige kungen, rädd att israeliterna skulle
bli för många. Han befallde då att alla nyfödda
pojkar skulle dödas. Moses mamma lade honom
i en korg på floden och han hittades av faraons
dotter. Mose uppfostrades som egyptier och
levde rikt men kände ändå på sig att han var israelit.
En dag flydde han ut i öknen efter att ha
dödat en slavdrivare som dödade en israelit.
Under tiden han bodde i öknen fick han flera
uppenbarelser t ex en brinnande buske
där Gud befallde Mose att ta med sitt folk
ut ur Egypten. Mose försökte då övertala
farao att släppa slavarna; israeliterna,
men det ville han inte. Mose tog sin käpp
och slog den i Nilens vatten så att flodens vatten förvandlades till
blod. Folket led, det fanns inget dricksvatten, men farao släppte
dem ändå inte. Då gjorde Gud så att hela Egypten fylldes av
paddor och gräshoppor. Farao bad då Mose att få dem att
försvinna om han släppte folket. Han höll inte sitt löfte. Då
drabbade all tänkbar olycka Egypten.
Till slut lämnade israeliterna Egypten. Gud
berättade för dem att tiden var inne.
Kvällen innan slaktade varje familj ett
lamm och målade kring dörren med
blodet. Man åt köttet och ojäst bröd
eftersom man hade så bråttom. Under
natten gick Guds dödsängel runt och
dödade alla äldsta söner i varje familj. Bara de som hade blod runt
sina dörrar skonades. Efter detta fick de äntligen lämna Egypten.
De gav sig av så fort de kunde, enligt Bibeln
kan det ha varit flera miljoner människor som
gav sig ut i öknen. Farao ångrade sig att han
släppt iväg israeliterna. När de kom till Röda
havet hade faraos män hunnit ikapp dem för
att stoppa dem. Då sträckte Mose ut sin stav
över vattnet som delade på sig så att en gång öppnades rakt
igenom havet. När israeliterna hunnit över stängde Mose gången
och alla egyptier som förföljde dem drunknade.
När israeliterna kom fram till Sinai berg
slog man läger och Mose berättade för
folket att guden som hade hjälpt dem att
fly hette Jahve och att han hade valt ut
dem till sitt folk. Israeliterna lovade att
alltid vara honom trogen. Denna Jahve
skulle komma ner till Sinai berg och möta
Mose. Med blixtar och dunder steg Gud ner och hela jorden
skakade. Här tog Mose emot de tio budorden på två stentavlor
som Gud själv sägs ha ristat in med sitt finger. Det förbund
israeliterna ingick innebar att man alltid skulle följa Guds tio
budord mot att Jahve alltid skulle hjälpa sitt folk. Israeliterna
vandrade sedan tillbaka till Kanaans land vilket tog 40 år och
Mose dog på vägen dit.
Oavsett om Mose verkligen har funnits på riktigt, vissa forskare
menar att han har det, så är denna berättelse oerhört viktig och
tongivande för framtiden. Man kan säga att de tio budorden ligger
till grund för många nationers lagar samt utformning av etik och
moral i en stor del av världens länder.
Kristendom, Historia I
Kristendomens ursprung finns hos den mytomspunna
personen Jesus från Nasaret i Palestina. Han är religionens
mittpunkt som allt cirkulerar kring och alla myter och riter har på
något sätt med händelser kring Jesus att göra. Det sägs att Jesus
är jungfrufödd, alltså att Maria blev havande av den heliga anden
och inte av pappa Josef. Den västerländska tideräkningen utgår
ifrån det år Jesus sägs vara född men det skedde en felräkning av
en munk på medeltiden och då blev det ett par års differens.
Under tiden som Jesus växte upp var
Romarriket jättestort och kontrollerade
hela området kring Medelhavet. Judarna
hade länge väntat på Messias som skulle
komma och skapa ett fritt och starkt
Israel. Man kämpade mot romarnas makt och det var vanligt med
korsfästning som straff om man gjorde
uppror.
Johannes döparen döpte Jesus när Jesus var
ungefär trettio år. Då öppnades himlen och
en duva (den heliga anden) sänkte sig över
honom vilket var tecknet på att Jesus var
Guds utvalde. Sedan händer allt som
evangelierna berättar om under loppet av
ett par år. Jesus lämnar Nasaret och reser runt och pratar med
människor och träffar sina lärjungar. Han berättade om hur man
ska leva, till exempel i bergspredikan. Människan måste förändras
i sitt inre med hjälp av Guds kraft. Det hjälper oss från att hamna
hos djävulen. Guds räddning kallas för frälsning.
Jesus sa aldrig att han ville skapa en ny religion, han var jude hela
sitt liv och kristendomen skapades efter hans död. Jesus tolkade
Guds budskap lite annorlunda. Många som levde då tyckte till
exempel att man skulle hämnas om man blivit illa behandlad.
Jesus sa då: ”Om någon slår dig på
högra kinden, vänd vänstra kinden till”.
Många blev då arga på honom då de
tyckte att de följde Guds bud bäst.
Jesus sa: ”Allt vad ni vill att människan
ska göra för er ska ni också göra för
dem”. Denna regel finns i princip i alla
religioner men med lite annorlunda formulering.
Allt fler blev övertygade om att Jesus var Messias. De trodde att
han skulle jaga ut romarna och göra ett lyckligt Israel. Jesus ville
inte bli en världslig ledare, han menade att det är himmelriket,
Guds rike, som profeterna har pratat om.
Det finns många berättelser om Jesus, till exempel att Jesus går
på vattnet. Enligt myten så lyckades han med det för att han inte
tvivlade på att han kunde det. Hans lärjungar försökte men
misslyckades. Det kan ses som symbolik för att Jesus var så ren i
sin tro att han kunde lyckas med allt han försökte. Myter berättar
också om att Jesus förvandlade vatten till vin, botade sjuka och
bröt bröd som aldrig tog slut, väckte upp de döda osv. Bibeln
berättar om många liknande händelser, om Jesus fantastiska
krafter. I alla dessa berättelser är Jesus ödmjuk och skryter inte
om vad han kan utan visar hela tiden stor respekt för alla
människor och behandlar dem lika oavsett om de är fattiga, rika,
tjuvar eller bönder. Evangeliernas författare ville med allt detta
visa att han var Messias.
Det finns många som tvivlar på om allt detta verkligen har hänt
eller om det är just påhittade myter. Många forskare har letat efter
naturliga förklaringar till vad som egentligen hände när Jesus gick
på vattnet. Eller när han botade sjuka. Det händer att folk
tillfrisknar från svåra sjukdomar idag också. Oavsett vad Jesus
verkligen gjorde har det gett upphov till världens största religion
och det är viktigt att alltid granska religion med respekt för de
troende. Vem vet vad som är sant. Bara du vet vad DU tror på.
Islam, Islams historia Muhammed
På 600-talet e Kr var judendomen och kristendomen etablerade
religioner i mellanösternområdet. Det var i detta område som
legenden om Muhammed utspelade sig
som skulle komma att lägga grund för en
helt ny religion; islam. Muhammed var en
man som sägs ha levt i början av 600-talet
i Medina och i Mekka som ligger i dagens
Saudiarabien. Han betraktas som en
förebild för alla muslimer och som det
perfekta exemplet för hur man bör leva,
hur man bör klä sig, äta och behandla sina medmänniskor osv.
Muhammed betraktas som den siste profeten.
Detta betyder att han är den sista människan
som fick ta emot Guds sanningsord och föra
dem vidare till resten av människorna på
jorden. Som muslim tror man på att Muhammed tog emot Guds
ord från ängeln Gabriel, dessa ord ligger till grund för Koranen. En
troende uttalar inte Muhammeds namn utan att lägga till ”Frid
över hans namn” efteråt.
Muhammed hade i sitt liv funderat mycket över hur man borde
leva, vad som var viktigt och betydelsefullt. På den här tiden var
det mycket social oro i Mekka, det var handel och ekonomisk
vinning som styrde. De rika affärsmännen hade mycket makt, och
det var ett ideal. Under månaden
Ramadan brukade Muhammed dra sig
tillbaka för att be och fasta i en grotta
utanför Mekka. Det sägs att det var år
610 som Muhammed under en sådan här
vistelse fick besök av ängel Gabriel som
gav honom det viktiga uppdraget att föra vidare Allahs ord.
Muhammed kunde själv inte skriva ner det som han fick förmedlat
till sig utan fick ta hjälp av skrivkunniga i sin närhet. Muhammed
började sedan berätta för folket i Mekka om sina uppenbarelser.
Vid denna tid fanns det fler gudar som folket tillbad så när
Muhammed kom och sa att det endast fanns en gud och hans
namn var Allah hade han från början svårt att få folk att tro på
hans nya förkunnelser. Muhammed berättade att Allah var oerhört
god och vill människorna det bästa. Givmildhet var den allra bästa
gärningen medan girighet var den sämsta. Detta mottogs inte
positivt av alla då styrande i Mekka, de blev oroliga att stadens
intäkter från tempel och handel skulle minska.
Dessa krav på givmildhet upplevdes
som provocerande och Muhammed
stötte på en hel del motstånd då han
spred Allahs ord. Han blev, liksom
många andra religiösa ledare i
historien, hotad, förföljd och tvingad att fly. Han begav sig till
Medina (= profetens stad) där han hade lite lättare att sprida
budskapet. Detta var år 622 och från det året utgår den
muslimska tideräkningen. Människor som fanns runt honom
började skriva ner hur han levde och episoder ur hans liv. Dessa
berättelser kallas för hadither och har blivit som rättesnören för
hur man ska handla som människa. Man valde noggrant ut de
viktigaste och lade dessa till större samlingar vilket
betraktas som levnadsideal. Detta kallas för Sunna
och kan översättas som ”sed” eller ”vana”.
Muhammed är den allra viktigaste personen inom
islam, han är kompromisslöst den som utgör all
grund för religionen. Även fast det i dag finns en stor spridning
och splittring inom islam liksom i de andra stora
världsreligionerna så är dyrkan av Muhammed gemensam för alla
muslimer.
Levnadsregler
