Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse
2014/2015
Skola
inklusive förskoleklass och fritidshem
Verksamhet: Hagaskolan
Kunskapsuppdraget: Utveckling och lärande
Läsa år 1, bedömning enligt ”Nya språket lyfter” bedömningspunkt A
Läsa i år 1, bedömning enligt ”Nya språket lyfter punkt A” har 2014/2015 varit
ett mål men under året har lärarbyte skett i den ena klassen och en del fart
på vägen tappats. 5 pojkar och en flicka har inte nått målen. 2 av pojkarna,
som inte nått målet, har en av dem grava språksvårigheter och utredd redan i
förskolan och den andre är utredd av skolpsykolog och har en
utvecklingsstörning. Tyvärr finns här svårigheter att nå fram till föräldrarna.
Framgångsfaktorer har varit en strukturerad undervisning på olika nivåer.
Under hösten fanns det oro i klasserna så att det sociala arbetet fick prioriteras
men under våren har fördelning av matematik och svenska gjorts mellan
pedagogerna och resultatet ökat. Vår förstelärare i svenska på de yngre
åldrarna är numera en av de ansvariga pedagogerna och har hand om
undervisningen i svenska.
Förbättringsområden är att i förskoleklassen ”mognadstesta” eleverna innan
man låter de börja i årskurs 1. Omognad och avsaknad av språk är två
faktorer, som kan vara hinder för att nå 100% måluppfyllelse på detta mål.
Även lästräning av pedagogerna efter skoltid i sina ”egna klasser” kan leda till
ökat resultat.
Åtgärder för att skapa fler framgångsfaktorer är att de elever, som inte nådde
avstämning A i bedömningsverktyget erbjuds ett bonusår inför årskurs 2 och
möjlighet att lära sig språket om omognad eller avsaknad av svenska som
modersmål är orsaken. Elever med svårigheter av annat slag kommer ”alltid”
att behöva annat stöd och ska följa med klassen med vuxenstöd.
Måluppfyllelse i samtliga ämnen med kunskapskrav år 31
Återkommer med denna analys, då ansvarig pedagog blev allvarligt sjuk och
sjukskriven under maj/juni och kunde inte göra detta arbete med rektor.
Betyg år 6-9
Läsåret 2014/2015 är det år, då Hagaskolan inte fick några elever från
Björkhagaskolan, då Nya Karlslundsskolan öppnade och alla elever utom två
med anknytning till Hagaskolan började där i årskurs 4.
1
Matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap samt svenska/sva
Analys av kunskapsresultat: (gjord av mina 3 pedagoger i årskurs 6)
Sv
Betygen som gavs i ht-14 stämmer överens med resultaten på NP under vt-15.
Vi har fler pojkar än flickor som ej är godkända i sv (NP och betygen ht-14 och vt-15).
Alla svenskfödda elever är godkända i sv.
Fler killar än tjejer har fått betyget F.
Ma
Betygen (ht-14 och vt-15) och NP stämmer väl överens för våra elever.
Ca ¼ av eleverna har höjt sitt betyg från hösttermin till vårtermin.
Lika många tjejer som killar har fått betyget F.
Eng
Betygen stämmer väl överens med resultaten på NP.
Nyanlända elever har klarat NP och fick även betyget E.
Huvuddelen av de svenskfödda klarade minst E i betyg.
De elever som ändrat sitt betyg mellan terminerna så har det skett i ett betygssteg.
Fler killar än tjejer har fått betyget F.
Analys av insatser:
Vi bytte arbetssätt under senare delen av ht-14 för att få fler att nå minst betyget E. Vi
har fokuserat på No/So-områden. Vi såg att här hade vi störst möjlighet att kunna få
fler elever godkända (betyget E). Vi jobbade med kortare genomgångar med korta
läxförhör till nästa lektion och en tydlig möjlighet att vid flera tillfällen visa kunskaper
både summativt och formativt. I alla teoretiska ämnen har vi arbetet med att förklara
och exemplifiera begrepp och ord. Dessa förändringar har upplevts mycket positivt av
både pedagoger och elever.
Slutsatser:
Vi tar med oss detta i våra nya klasser. Erfarenheten visar att vi lyckats med att få fler
elever att nå målen so/no-ämnena.
Forskningen säger att repetition, korta/mindre arbetsområden samt att ha en tydliga
van struktur är avgörande för att befästa kunskap. Dessutom är det viktigt att
undervisningen är lärarstyrd.
Vi har också varit bra på att fördela resurserna där de bästa behövts.
Åtgärder:
Vi borde sprida våra erfarenheter från årets arbete med våra elever till resten av
skolans pedagoger.
Specialpedagogen har övergripande koll på elever med olika behov och hjälper
rektor/utvecklingsledare att fördela personal/resurser till elevgrupper där det behövs
bäst samt att det utvärderas och fördelas om vid behov.
Efter denna analys av resultat och insatser samt slutsatser och åtgärder har
ytterligare analys av NAP gjorts i matematik och svenska för att se vad våra
elever är bra på respektive behöver bli bättre på inom delmålen/
förmågorna. Här kommer styrkor och förbättringsområden fram klarare och
kan ligga till grund för fortsatt arbete i nya klasser.
Värdegrundsuppdraget: Skolans trygghetsarbete
Beskriv skolans, inklusive förskoleklass och fritidshem, trygghetsarbete.
I förskoleklassen arbetas det mycket med SEL eller socialt emotionellt lärande
med utgångspunkt hur man är mot varandra och sätta ord på det, som hänt.
Både i förskoleklassen och på fritidshemmen arbetas med social turtagning
och hur man är en trevlig kompis. Vid konflikter tränas lösningar och i våras
hade fritidshemmen värdegrundsveckor.
I introduktionsklassen finns ett ständigt värdegrundsarbete, då många olika
kulturer i samma klass och kan finnas svåra trauman med i bagaget. I årskurs 2
och 3 används film, massage, gruppstärkande aktiviteter och Astrid Lindgrentema på föräldramötet som exempel på bra saker att använda för att
förstärka värdegrundsuppdraget och skolans trygghetsarbete.
4-6 är ytterligare ett skede i varje elevs utvecklingskurva, där de yttre
faktorerna tillsammans med könsmognad kräver ett trygghetsarbete.
Samarbete skola –hem med konsekvenstrappan och våra trygghetsenkäter
en per termin är redskap i detta arbete. Här kommer vårt trygghetsteam in
som en naturlig del i värdegrundsarbetet och ett aktivt arbete med våra
kamratstödjare/ rastkompisar. Tyvärr så hamnar dessa åldrar i större grad i
djupare konflikter och med hårdare ord, vilket ännu mer kräver ett
förebyggande arbete och förståelse för varandra.
På vilket sätt involverar ni eleverna i arbetet?
På fritidshem finns fritidsråd, där man får ”välja” aktiviteter inom ramen, ordna
fester och vara delaktig i vad, som ska göras på t.ex. lov och
eftermiddagarna.
I skolan blir eleverna involverade i det dagliga arbetet genom kamratringar,
diskussion på klass- och elevråd samt genom det förebyggande arbetet med
rastkompisar. På rasterna kan en del av dessa kompisar vissa dagar hålla i
speciella aktiviteter för eleverna för att skapa gemenskap och mindre bråk. Vi
behöver oftare lyfta enskilda elever/ grupper som goda exempel och
föredömen.
Hur säkerställer ni att all personal på skolan har kunskap om vad som åvilar
dem enligt skollag och diskrimineringslag beträffande diskriminering och
kränkande behandling?
Genom vårt årshjul för verksamheten och trygghetsarbetet säkerställer vi att
denna kunskap ska vara uppdaterad hos varje personal. Två gånger per
termin lyfts dessa frågor antingen på en APT eller konferens, då det finns
avstämningspunkter i årshjulen. Då det på skolan också finns ett arbetslag för
övrig personal (Ae 10), så kommer även matsal, vaktmästare, skolsköterska,
specialpedagog m.fl. att ha kontinuerlig uppföljning och kunskap. Vi
dokumenterar med tjänsteanteckningar och lägger i elevmappen. Lagar som
åvilar personal tillhör anställningsuppdraget!
Fritidshemmets verksamhet
Beskriv arbetet med fritidshemmets pedagogiska uppdrag.
Genom att erbjuda barnen en mängd aktiviteter utifrån deras egna behov så
utvecklas deras sociala och fysiska kompetens. Det enskilda barnet ska bli sett
och ha sin egen utveckling samtidigt, som vi också uppfostrar dem att vara i
grupp. Exempel på aktiviteter är idrott, pyssel, naturen, mediatek och slöjd.
Målet med aktiviteterna är att det ska upplevas lustfyllt och ge möjligheter för
barnen att växa. Utvecklande av social kompetens och delaktighet är två
viktiga områden att arbeta extra med.
Beskriv hur ni genomfört implementeringen av ”Allmänna råd för
fritidshemmet” samt förvaltningens reviderade handlingsplan för
fritidshemmet.
Under läsåret har en bok och de ”Allmänna råden för fritidshemmet” varit den
litteratur, som legat till grund för de pedagogiska diskussioner som förts på
våra BO-konferenser en gång i månaden. Förvaltningens reviderade
handlingsplan är väl känd för skolans fritidshem, då vi var med och gjorde den
från början. Vi har inte bytt personal på fritidshemmen men kommer under
hösten att ha delvis ”nya” baspersoner och kommer att återuppta
implementeringen av den sistnämnda.
Systematiskt kvalitetsarbete
Beskriv hur verksamhetens systematiska kvalitetsarbete genomförs. Tänk på
att även inkludera förskoleklass och fritidshem.
Eftersom Hagaskolan är med i Bättre skola, där det krävs systematiskt
kvalitetsarbete för hela verksamheten, så är alla delaktiga i våra processer
mer eller mindre. Man kan vara aktivt delaktig annars så känner man till vad vi
gör i de olika utvecklingsgrupperna. Vi har årshjul för verksamheten, kvaliteten,
fritidshemmet och trygghetsarbetet. Då vi nu arbetat med verksamhetshjulet
och utvärderat ett helt år enligt det periodsystem vi har så kommer dessa nu
att ligga till grund för nästkommande läsår. Dessutom arbetar vi med all
personal på våra studiedagar med de 13 pusselbitarna och efter Allas
delaktighet, processer och skrivande av en processkarta för Hagaskolan har vi
nu tagit oss an Långsiktighet. Under förra läsåret har vi också blivit bedömda
av examinatorer och fått ta del av de förbättringsområden vi ska arbete med
innan nästa söktillfälle. Håll i och håll ut och sluta gnälla!!!!
