&
Riktlinjer
Strategier
No 6
Plan för utveckling
av fritidshem
Inledning
Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fung­
erande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever, föräldrar och
lärare samt stadens egen granskning.
Fritidshemmets uppdrag är stort och betydelsefullt. Det är ett viktigt komple­
ment till skolan, där eleverna får använda och utveckla förmågor på a­ nnat sätt
än i skolan. Vidare ska fritidshemmet bidra till att förverkliga skolans värde­
grund, medvetet arbeta med att bryta pojkars och flickors invanda roller
samt uppmärksamma och stödja elever som behöver särskilt stöd.
Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att formulera en plan för att
utveckla fritidshemmen. Detta är för att synliggöra att fritidshemmet
har ett tydligt pedagogiskt uppdrag och att ytterligare höja kvaliteten i
­verksam­heten.
Beslut om planen togs i utbildningsnämnden 29 november 2012. Planen
innebär bland annat att arbetssätt och resultat ska utvärderas och efter­
frågas på liknande sätt som görs med elevernas resultat i olika skolämnen.
Stockholm i februari 2013
Thomas Persson
Utbildningsdirektör
Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2013
Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm
Tel: 08-508 33 000 (vx) | Fax: 08-508 33 662
E-post: [email protected] www.stockholm.se
Formgivning och originalproduktion: b-e-r-g.se
Foto: Björn Tesch och Ulrica Zwenger
Omslagsbild: © Lena Granefelt / Johnér
Upplaga: 3 500 exemplar
3
Innehållsförteckning
Uppdraget6
Bakgrund och målbild
7
Lärande på fritidshemmet
8
Mål och uppföljning
9
Planering och skolsamverkan
10
Kvalitetsutveckling11
Uppföljning12
Sammanfattning13
Plan för utveckling
av fritidshem
Uppdraget
I skollagen står följande om syftet med utbildning­
en på fritidshemmet:
Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskole­
klassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshem­
met ska stimulera elevernas utveckling och lärande
samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.
Utbildningen ska utgå ifrån en helhetssyn på eleven
och elevens behov. Fritidshemmet ska främja all­
sidiga kontakter och social gemenskap.
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2012 om
en aktivitet som innebär att en plan skulle tas fram
för utveckling av fritidshem. Utbildningsnämnden
har i verksamhetsplan 2012 formulerat följande:
Under året kommer arbete med kvalitetsutveckling
av fritidshemmen i staden att bedrivas. Arbetet
kommer att utgå från fritidshemmets pedagogiska
uppdrag och formuleras i en utvecklingsplan. Goda
exempel ska spridas bland övriga och skolor ska
uppmuntras att presentera sin fritidsverksamhet på
Pedagog Stockholm.
Fritidshemmets uppdrag som komplettering till
grundskolan ska särskilt uppmärksammas. Denna
del som innehåller skapande arbete, entreprenör­
skap, lek och fysisk aktivitet inom ramen för hela
skoldagen, är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Särskilt under de tidigare skolåren har detta stor
betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunska­
per. Goda lösningar för att uppnå detta samt olika
lösningar för läxhjälp på fritidshemmet ska spridas.
Användandet av it på fritidshemmen ska uppmärk­
sammas.
Bakgrund och målbild
Bakgrund
2012 års siffror visar att av stadens 61 900 elever i
kommunal grundskola, grundsärskola och försko­
leklass går 26 900 på fritidshem. Det finns fritids­
hem på 128 kommunala skolor. 28 000 elever går
i klass F–3, vilket innebär att 96 procent av de ak­
tuella familjerna valt att betala för en fritidshems­
plats. Detta innebär att staden har ett stort ansvar
att erbjuda omsorg i en trygg och stimulerande
miljö.
Målbild
Fritidshemmet erbjuder en verksamhet präglad
av god balans mellan omsorg och lärande, mellan
styrda aktiviteter och fri lek. Fritidshemmet utma­
nar varje elev utifrån ålder, mognad, behov och
intressen. Miljön präglas av trygghet och ett de­
mokratiskt arbetssätt. Personalen arbetar medvetet
med att försöka bryta invanda könsrollsmönster.
Verksamheten är varierad så att både skapande,
­rörelse, lek, rekreation och vila får utrymme.
Personalen arbetar aktivt för att stödja elever­
nas förmåga och vilja till ansvar och inflytande.
6
Fritidshemmet är ett värdefullt komplement till
skolan och tillför ytterligare perspektiv på elevers
lärande i social utveckling, välbefinnande och
omsorg. Personalen arbetar kontinuerligt med att
implementera skolans värdegrund för att elev­
erna ska utveckla förmågor som kommunikation,
­ansvar, samarbete, reflektion och kreativitet. I det
dagliga arbetet arbetar personalen för att synlig­
göra och ge eleverna verktyg att lösa konflikter
och därmed utveckla sin sociala kompetens.
Personalen planerar sin verksamhet utifrån
målen i styrdokumenten och en kartläggning av
barngruppens behov. Verksamheten har ett syste­
matiskt kvalitetsarbete.
Fritidshemmet uppmärksammar och stödjer
elever i behov av särskilt stöd. Elevgrupperna
har en lämplig sammansättning och storlek i för­
hållande till personaltäthet och personalens kom­
petens. Verksamheten bedrivs i ändamålsenliga
lokaler.
7
Mål och uppföljning
Fritidshemmen har ett tydligt pedagogiskt upp­
drag, som på olika sätt behöver synliggöras. Målen
för varje skolas fritidsverksamhet ska formuleras
och utvärderas. Varje elev ska utifrån sina förut­
sättningar ges möjligheter att uppleva delaktighet,
trygghet och självkänsla på fritidshemmet. I det
arbetet kan pedagogiska planeringar och individu­
ella utvecklingsplaner vara bra verktyg.
Genom att mål, arbetssätt och utvärdering/
bedömning formuleras, kan pedagogerna på fri­
tidshemmet skapa struktur för sin planering, på­
visa resultat av sitt arbete och tydligt kunna be­
skriva uppdraget för elever, föräldrar och skolans
övriga verksamheter. Pedagogiska planeringar
kan formuleras för exempelvis leken, rastverk­
samheten, skapande verksamhet eller temaarbe­
tet. Genom användandet av pedagogisk planering
i skola och på fritids knyter båda verksamheterna
nära varandra så att ansvaret för hela skoldagen
blir tydligt.
Skola och fritidshem ska ha minst ett gemen­
samt utvecklingssamtal varje år. Samtalet får då
förutsättningar att ge en helhetssyn på elevens ut­
veckling, samtidigt som verksamheten förmedlar
samsyn på det mångsidiga lärandet.
IUP (individuell utvecklingsplan) för varje
elev ska upprättas i samråd så att det gemensam­
ma uppdraget när det gäller exempelvis värde­
grundsarbetet formuleras av skola och fritidshem
tillsammans. Genom elevens IUP kan varje elev
uppmärksammas och säkerställa att man inte en­
bart ser till hur grupperna som helhet fungerar.
Personalen på fritidshemmet är, när så är aktu­
ellt, delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram.
Lärande på fritidshemmet
Fritidshemmet ska använda sina möjligheter att
ge eleverna andra och fördjupade erfarenheter och
kunskaper än de får i skolan. Personalen på fri­
tidshemmet har kompetens att arbeta med en bred
definition av begreppet kunskap genom att förena
omsorg och lärande. Såväl sociala förmågor, prak­
tiska kunskaper som faktakunskaper är viktiga för
elevernas utveckling.
I läroplanen påpekas att skapande arbete och lek
är väsentliga delar i det aktiva lärandet och att le­
ken har stor betydelse för att eleverna ska tillägna
sig kunskaper. Att leka är viktigt för att eleverna
8
ska kunna bearbeta sin uttryck och utveckla sitt
lärande. Leken är deras verktyg att förstå, hantera
information och lösa problem. Eleverna omsätter
det man har lärt sig i skolan och testar det genom
leken. Det är avgörande att leken används på ett
medvetet sätt för att stimulera och stödja elevernas
utveckling. Leken ska ske under insyn av vuxna
för att säkerställa att leken främjar allas möjlig­
heter att träna samspel med andra.
Uppdraget att komplettera utbildningen i skolan
ska uppmärksammas. Goda exempel för läxläs­
ning och användandet av it ska spridas.
9
Kvalitetsutveckling
Planering och skolsamverkan
För ett fungerande samarbete mellan skola och fri­
tidshem krävs förutsättningar i form av gemensam
planeringstid samt tydlighet i vad som ska pla­
neras gemensamt. Arbetslagens sammansättning,
lokalanvändning och ledningens stöd är andra vik­
tiga förutsättningar.
För att kunna fullfölja sitt uppdrag behöver
personalen på fritidshemmet tid både att planera
för och reflektera över sin verksamhet. Plane­
ringstiden ska möta behovet av att kortsiktigt pla­
nera veckans arbete, men även längre planerings­
10
Skolornas systematiska kvalitetsarbete ska o­ mfatta
fritidshemsverksamheten. Olika former för själv­
värdering av verksamheters kvalitet ska undersökas
och vid behov anpassas för att kunna användas på
fritidshemmen.
Fritidshemmens kvalitetsarbete ska innefatta
planering, uppföljning, utvärdering och analys
samt rutiner för hur resultaten används för att för­
bättra kvaliteten. Arbetet ska innefatta kontinuer­
lig uppföljning och utvärdering av konkreta mål.
För att höja kvaliteten i fritidshemsverksam­
heten måste arbetssätt och resultat utvärderas och
efterfrågas på liknande sätt som sker med exem­
pelvis elevernas kunskapsresultat i olika ämnen.
Med tydligare beskrivning av mål, indikatorer/
nyckeltal och resultat kommer verksamheten att
lättare kunna följas upp i resultatdialoger på alla
nivåer. Brukarundersökningarnas resultat när det
gäller fritidshemmen ska uppmärksammas mer.
Förvaltningens egna utvärderare och innehållet i
deras rapporter när det gäller fritidshemmen ska
bli ett viktigt inslag i uppföljningen.
Det pågår ett intressant utvecklingsarbete på fle­
ra av stadens fritidshem. Dessa goda exempel ska
på ett enkelt sätt spridas till övriga skolor, bland
annat på webbplatsen pedagogstockholm.se.
Nätverksträffar och work-shops tillsammans
med andra fritidshem ska uppmuntras.
Ett medvetet utvecklings- och kvalitetsarbete är
ett av flera sätt att underlätta kommande rekryte­
ringar. Förvaltningen ska på detta sätt stödja rek­
torerna i arbetet att få fler personer med relevant
utbildning att söka sig till staden. Staden eftersträ­
var en hög andel pedagogiskt utbildad personal på
våra fritidshem.
Personalen ska få fortbildning för att kunna
utveckla kvaliteten i sin verksamhet. Elever i
­
­behov av särskilt stöd ska vara ett prioriterat om­
råde för kompetensutveckling. Förvaltningen ska
ha ett fortsatt nära samarbete med Stockholms
univer­
sitet. Bra föreläsningar i samarbete med
universitetet ska bevakas.
Förvaltningen ska undersöka förutsättningarna
för ett framtida årligt gemensamt evenemang för
stadens fritidshem. Upplägget ska utgå ifrån olika
inspirerande inslag.
tillfällen då personalen får möjlighet att i lugn och
ro utvärdera och lägga upp arbetet på längre sikt.
Det tudelade uppdraget, som innefattar både
skolsamverkan och fritidshemsverksamhet, krä­
ver tid för förberedelse och omställning mellan de
båda verksamheterna.
De skolor som har hittat fungerande praktiska
lösningar på planeringstid och organisation av
skolsamverkan ska uppmuntras att sprida sina
goda exempel så att de som ännu inte hittat fung­
erande strukturer ska få hjälp.
11
Sammanfattning
Uppföljning
Förvaltningen ska följa upp hur planen för utveck­
ling av fritidshem implementeras på skolorna. Pla­
nen kommer att ses över och vid behov revideras
i samband med att nya styrdokument, som exem­
pelvis Skolverkets allmänna råd, ges ut.
Skolnivå
Skol- och förvaltningsnivå
• Planens innehåll ska implementeras och
synliggöras i verksamheten
• Fritidshemsverksamheten ska följas upp i
resultatdialoger på alla nivåer
• Fritidshemmets uppdrag att förena om­
sorg och lärande ska vara tydligt
• Rapporterna från stadens utvärderare ska
följas upp
• Arbetsmodell med pedagogisk planering
kan användas även på fritidshemmen
• Pågående utvecklingsarbete på fritidshem
ska spridas inom staden
• IUP ska utarbetas i samråd mellan skola
och fritidshem
• Goda exempel på användandet av it och
läxläsning ska spridas
• Fritidshem och skola ska genomföra minst
ett gemensamt utvecklingssamtal varje år
• Förutsättningar för ett gemensamt evene­
mang för stadens fritidshem ska undersökas
• Roller och uppdrag i samverkan mellan
fritidshem och skola ska vara tydliga
• Planeringstid schemaläggs för både fritids­
hemsverksamheten och skolsamverkan
• Skolans systematiska kvalitetsarbete ska
omfatta fritidshemmen
• Personalen ska erbjudas fortbildning för
att kunna utveckla kvaliteten i verksamheten
12
13
Publikationer i skriftserien:
Mål & Resultat
Stöd & Stimulans
1
Det går att lära sig mer – två utvärderingar
2007
2
Sambandet mellan grundskolebetyg och
­gymnasiebetyg 2007/08
2009
3
Kvalitetsredovisning 2008
2009
4
Brukarundersökningar 2009
2009
5
Mathematics inside the black
box – Bedömning för lärande i
matematikklassrummet
2009
6
Sambandet mellan grundskolebetyg och
­slutbetyg åk 9 läsåret 2008/09
2010
7
Rektor i takt eller otakt med tiden?
2012
8
Utvärdering av Ross Tensta-satsningen
2013
MINI
Nämndmål och förväntade resultat/målbilder
2013
Riktlinjer & Strategier
14
1
Utbildningsförvaltningens chefsprogram
2009
2
Trygghet och studiero
2010
3
Elever i behov av särskilt stöd – Riktlinjer för
Stockholms grundskola, obligatorisk särskola,
gymnasie- och gymnasiesärskola, 2010
2010
4
Riktlinjer och stödmaterial för samverkan och 2010
ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas
verksamheter och skolan
5
Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
inklusive specialpedagogisk verksamhet
i Stockholms skolor samt lednings- och
kvalitetssystem för skolhälsovården och
skolpsykologverksamheten
2010
6
Plan för utveckling av fritidshem
2013
1
Etnomatematik Perspektiv för ökad
förståelse i matematiklärandet
2007
2
Läsning lönar sig – Läsning och läsprojekt
i Stockholms stad
2008
3
Många trådar in i ämnet – genrepedagogiskt
arbete i Knutbyskolan
2009
4
Samtalet om forskning och utveckling
– Samlade texter från tidningen LÄRA
Stockholm 2007–2009
2010
5
Lärarna, eleverna och deras läsning – En
läs- och språksatsning i Stockholms stads
grundskolor
2011
6
Entreprenörskap
2011
7
Gensvar för lärande – Utvecklingsartiklar från
en forskningscirkel
2011
8
Samtalet om forskning och utveckling
– Samlade texter från tidningen LÄRA
Stockholm 2010–2011
2012
Utbildningsförvaltningen
