Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Nationell rapport 2010
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Innehållsförteckning
1. Kompetens och kompetensutveckling .............................................................................. 2
Branschens perspektiv ......................................................................................................... 2
1.1 Branschens nationella kompetensstandard ............................................................. 2
1.2 Branschens valideringsmodell .................................................................................. 4
1.3 Branschens arbete med inspiration, information och utveckling ........................ 5
Perspektiv i utbildningssystemet ........................................................................................ 6
1.4 Vad är viktig kunskap och kompetens?................................................................... 6
1.5 Begreppen kunskap-kompetens i gymnasiereformen, GY11 ............................... 6
1.6 Kunskap och kompetens inom Handels- och
administrationsprogrammet (i GY11) ........................................................................... 8
1.6 NQF och EQF ........................................................................................................... 8
2. Förändringar/nyheter inom det svenska utbildningssystemet ....................................... 9
3. Det svenska utbildningssystemet .....................................................................................12
Bilaga 1. ...................................................................................................................................15
1. Kompetens och kompetensutveckling
Branschens perspektiv
1.1 Branschens nationella kompetensstandard
Svensk Handel, Handelsanställdas förbund och Arbetsgivarföreningen KFO fick år
2006-2007 medel från Valideringsdelegationen för att utveckla en metod för att validera
yrkeskompetens i branschen. Arbetet började med att formulera en grundläggande
kompetensdefinition, och därefter genomfördes studier för att definiera vilka de
viktigaste kompetenserna är för säljare i butik, stormarknader och varuhus. Resultatet
blev en nationell kompetensstandard för butikssäljare, och senare även en
kompetensstandard för butiksledare.
Den grundläggande kompetensdefinitionen
Kompetens är att utföra en uppgift med resultat, genom att tillämpa vilja, kunskaper,
förmågor och färdigheter.
Vid definitionen av kompetens har följande innebörd lagts bakom orden:
Förmågor
= individens kognitiva, perceptuella, sociala, motoriska (mm) resurser –att
kunna
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Vilja
= attityd, engagemang, initiativ och ansvar – att agera
Kunskap
= fakta, metoder – att veta
Färdigheter = att utföra specifika handlingar – att göra
Nationell kompetensstandard för butikssäljare
Detta är en förkortad version, beskriven på nivån yrkeskompetent. I
kompetensstandarden är varje kompetens beskriven med 3-5 underliggande
kompetenser, på en skala från novis till expert.
1 – Säljkompetens Har förmåga, motivation och intresse av att påverka andra; är medveten om
människors olikheter och försöker anpassa säljbeteendet efter kunden; fokuserar på att nå
säljresultat; arbetar vanligtvis i högt tempo och hög energinivå; är konkurrensinriktad och tycker
om att vinna.
2 - Servicekompetens Hjälper andra och ser till att finnas tillhands för kunden; tar reda på och
finner lösningar på kundens behov; har människointresse; tar hänsyn till människors olikheter;
sätter sig in i andra människors situation och förstår deras känslor.
3 – Initiativkompetens Tar egna initiativ och sätter igång aktiviteter; finner nya idéer och
uppslag; har drivkraft och motivation till handling; handlar spontant.
4 – Samarbetskompetens Är en lagspelare och har förmåga att samarbeta med andra
människor; är delaktig så att gruppens arbete går framåt; är lyhörd för andras idéer och tankar.
5 - Kommunikationskompetens Lyssnar till andra; förstår normalt språkbruk; uttrycker sig
förståeligt och delar med sig av information till andra samt anpassar språket efter situationen.
6 – Etikkompetens Har god uppfattning om lagar och regler, om vad som är rätt och orätt;
accepterar normala restriktioner på en arbetsplats; visar respekt för andras ägodelar och har en
sund inställning till stölder på en arbetsplats; accepterar andras motiv och litar i allmänhet på
andra.
7 – Strukturkompetens Planerar och organiserar uppgifter; identifierar de resurser som krävs
för att hantera och lösa problem; håller ordning och reda.
Nationell kompetensstandard för butiksledare
För butiksledare tillkommer följande fyra kompetenser.
8 - Ledarkompetens
Leder, motiverar och entusiasmerar andra, har positiv syn på människor och deras resultat;
delegerar ansvar och befogenheter för att nå uppsatta mål; samordnar grupper och följer upp
andras arbete och anger inriktning; hanterar uppkomna konflikter; har förmåga att arbeta
självständigt, tar ansvar, ser konsekvenser av egna beslut och handlingar; har förmåga att stå
fast vid beslut och värderingar och samtidigt respektera andra, fattar beslut inom given tidsram
med hjälp av tillgänglig information.
9 – Affärskompetens
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Förstår och tillämpar affärsmässiga principer, målstyr verksamheten enligt företagets policies
och värderingar;
är lönsamhets- och marknadsorienterad, tänker strategiskt; kan snabbt ta sig från detaljnivå till
helhetssyn och tillbaka igen; har kunskap om konsumentköplagen, säkerhet och arbetsrätt.
10 – Personalutvecklingskompetens
Har förmågan att leva sig in i andra personers situation och känslor; visar på pedagogisk
förmåga och coachande arbetssätt; ger regelbunden, medveten och spontan feedback; ser och
tillmötesgås utvecklingsmöjligheter och behov hos andra; ser företagets resursbehov och
motsvarande koppling till medarbetares kompetens.
11 – Problemlösningskompetens
Analyserar frågeställningar och fokuserar på problemlösningar; kommer på egna idéer och ser
saker utifrån nya perspektiv; möter förändringar med positiv och flexibel attityd; har en öppenhet
för att lära och utvecklas som person.
1.2 Branschens valideringsmodell
Valideringsdelegationen, en tillfällig myndighet mellan 2004-2007, arbetade med att
främja kvalitet, likvärdighet och legitimitet för validering av vuxnas reella kompetens.
Delegationen samverkade med ett antal branschorganisationer, och hjälpte branscherna
att utveckla yrkesspecifika valideringsmetoder. Validering är att mäta en individs reella
kompetens för en uppgift eller en yrkesroll. Valideringsdelegationen utarbetade en
modell för att beskriva validering i olika nivåer: 1. Kompetenskartläggning (och
vägledning), 2. Fördjupad kompetenskartläggning, 3. Kompetensbedömning för intyg,
4. Kompetensbedömning för bevis. Skillnaden mellan 3. och 4. är som skillnaden
mellan längdhopp (resultatet räknas oavsett längd) och höjdhopp (man måste över en
viss nivå för att bli godkänd).
Svensk Handel har tillsammans med Handelsanställdas förbund och
Arbetsgivarföreningen KFO bildat ett råd; Handelns Kompetensråd; med syfte att
kontinuerligt säkra, bedöma och ge tyngd åt branschens valideringsmetod. Metoden
används både för validering mot intyg och för validering mot certifikat. För närvarande
kan man bli Certifierad Butikssäljare och Certifierad Butiksledare. Läs mer på
www.svenskhandelkunskap.se.
Valideringsmetoden i korthet
Varje del i valideringsmetoden är strukturerad mot branschens kompetenser.
Exempelvis finns det två rollspel, båda är butikssituationer varav en är med en besvärlig
kund och en med en passiv kund. Kunderna spelas av tränade skådespelare. I varje
rollspel bedöms tre kompetenser.
Delar i valideringsmetoden:
Självskattning
Intervju
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Teoretiskt prov
Arbetspsykologiska tester
Praktiska uppdrag – rollspel och gruppövningar
Coachande återkopplingssamtal
1.3 Branschens arbete med inspiration, information och utveckling
Lärling i butik
Sedan hösten 2008 pågår en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.
Svensk Handel har tagit initiativ till att forma en branschmodell, kallad Lärling i butik.
Utbildningen kvalitetssäkras via Handelns Kompetensråd. Modellen går i korthet ut på
att skolor som startar lärlingsprogram inom Handels- och administrationsprogrammet
får erbjudande om att skriva samarbetsavtal för att vara med i Lärling i butik.
Startkostnaden är för närvarande 4500 kr per elev. Pengarna används till utveckling av
material: Lärlings- och handledarstöd, övningar för praktisk kompetensträning,
marknadsföring, handledarutbildning. För närvarande är ca 50 skolor med ca 400 elever
anslutna. Läs mer på www.larlingibutik.se
ServiceCollege
ServiceCollege är en modell för regional samverkan mellan utbildningar inriktade mot
tjänstesektorn, med syfte att göra utbildningarna mer efterfrågeinriktade. För att bilda
ett ServiceCollege krävs en regional behovsanalys av tjänstesektorns kompetensbehov,
samt en matchning mot befintliga utbildningar och en plan för hur kompetensbrister ska
elimineras. ServiceCollege startar vanligtvis som gymnasiesamverkan, med målet att
utvidga samverkan till att även inkludera yrkeshögskolor, högskolor och universitet.
Samverkan skola-näringsliv är ett centralt tema. Läs mer på www.servicecollege.se
Karriär i handeln
Karriär i handeln är en satsning på att öka kännedomen om handelns spännande
karriärmöjligheter, främst för skolungdomar. Projektet har utmynnat i en webbsajt,
www.karriarihandeln.se, samt några yrkesfilmer och en branschfilm.
Ung Handelns Dag
Ett heldagsevent där gymnasieelever får möta förebilder i handeln. Gästföreläsare från
olika handelsföretag berättar om sin verksamhet, och ger goda exempel på handelns
karriärmöjligheter.
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Perspektiv i utbildningssystemet
1.4 Vad är viktig kunskap och kompetens?
Kunskap och kompetens är begrepp med många dimensioner som också påverkas av
förändringar och behov i omvärlden. Vad som värderas och betraktas som viktig
kunskap och kompetens innehåller ofta ett maktperspektiv, med en inbyggd strävan att
upprätthålla olika system och maktstrukturer samt att reproducera olika värden och
status. Även hur vi verbaliserar begrepp som kunskap och kompetens och ordnar
”världen” omkring oss i kategorier och indelningar får effekter när det så småningom
institutionaliseras och blir maktapparater som styr vårt tänkande. Kunskap och
kunnande värderas olika av olika individer och präglas ofta av olika kulturella kapitals
status mellan grupper, såväl som mellan olika utbildningsinstitutioner. Den teoretiska
eller akademiska kunskapen innebär ofta en högre status i förhållande till praktisk
kunskap eller yrkeskunskap. Kring den senare förekommer mytbildningar som att
yrkeskunnande är frikopplat allt tänkande och att yrkeskunskap är ”textbefriat” och
lämpar sig mest för den som ”inte vill eller kan läsa” och/ eller för individer som har
behov av särskilt stöd och inte är ”högpresterande”. Utbildningssystemens vinnare är
ofta ”strategen” som har tydliga mål med sin utbildning, det vill säga eleven med höga
betyg, vars intresse sammanfaller med ett skolämne (akademiskt ämne).
Tänkande och synsätt kring begrepp som kunskap och kompetens påverkar hur vi
utformar styrdokument som till exempel ämnesplaner och därtill hörande kurser och
kunskapskrav. Eftersom innehåll och form i styrdokumenten ger effekter av olika slag,
både på individ och systemnivå, behövs därför alltid en levande diskussion mellan olika
intressenter och aktörer kring begrepp som kunskap och kompetens och inte minst om
hur vi värderar och bedömer kunskap, kunnande och kompetens.
1.5 Begreppen kunskap-kompetens i gymnasiereformen, GY11
Gymnasiereformen innebär ett stort förändringsarbete, där naturligtvis styrdokumentens
innehåll och form varit föremål för denna process. På Skolverkets Gymnasieenhet har
arbetet med styrdokumenten varit i centrum det senaste året 2009/10, vilket även
föregåtts av ett stort förberedelsearbete. Så till exempel har flera forskare och experter
varit involverade för att ta fram bakomliggande beskrivningar och forskning, som
underlag för Skolverkets direktiv och ställningstaganden för att skriva fram
examensmål, ämnesplaner med tillhörande kurser samt kunskapskrav. Det övergripande
styrdokumentet läroplanen LPO/LFP94 har inte varit föremål för revidering, vilket
inneburit att kunskapssynen framskriven i denna varit styrande för hur begrepp som
kunskap och kompetens hanterats i övriga styrdokument. I läroplanen LPO/LPF94
beskrivs en kunskapssyn utifrån Fyra F, det vill säga kunskap betraktas som Fakta,
Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet Om man jämför läroplanens fyra F med andra
kunskapsmodeller som till exempel Aristoteles, EU:s nyckelkompetenser, EQF, OECD
och Bolognamodellen, strävar alla dessa efter att uttrycka en vidgad kunskapssyn. Det
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
finns ingen avgörande motsättning mellan läroplanens kunskapssyn och kunskapssyner
som baseras på kompetenstänkandet (EU:s nyckelkompetenser, EQF, OECD och
Bolognamodellen). Detta beskrivs i nedanstående matris som visar de likheter som finns
mellan olika kunskapsmodeller. Det som skiljer dem åt är de begrepp som används för
att uttrycka olika kunskapsformer.
Kunskapsmodeller
Kunskapsformer
Läroplanens fyra F
Fakta Förståelse Färdighet
Förtrogenhet
Aristoteles
Vetande
Kunnande
Klokskap
EU:s
nyckelkompetenser
EQF
Kunskaper
Färdigheter
Attityder
Kunskaper
Färdigheter
Kompetens
OECD
Kunskaper
Kognitiva Praktiska
Attityder, Känslor,
färdigheter färdigheter Värden och etik,
Motivation
Bolognamodellen
Kunskap och
förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga
och
förhållningssätt
I konstruktionen av examensmål, ämnesplaner och kurser samt kunskapskrav har alla
kunskapsformer utifrån ovanstående matris beaktats, detta även utifrån det specifika
gymnasieprogrammets eller ämnets förutsättningar. Ställningstaganden som Skolverket
har gjort, har också varit att se kunskap som situerad och att utvecklandet av
kompetenser sker i specifika sammanhang. Så kan till exempel digital kompetens
innebära en sak inom ämnet samhällskunskap och en annan sak inom till exempel ämnet
handel. ”Generella” kompetenser som till exempel EU:s åtta nyckelkompetenser har
skrivits in i examensmål och ämnesplaner där de kunnat formuleras som program- eller
ämnesspecifika kunskaper.
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
1.6 Kunskap och kompetens inom Handels- och
administrationsprogrammet (i GY11)
Handels- och administrationsprogrammet har också haft att rätta sig efter Skolverkets
direktiv och ställningstaganden för att skriva fram kunskapsinnehåll i ämnesplaner etc.
Som inom alla yrkesprogram har detta gjorts i nära samarbete med experter från utvalda
referensskolor samt med branschorganisationer, näringsliv och facklig representation. I
samband med uppdraget om gymnasiereformen Gy 2011 fick Skolverket även ett
regeringsuppdrag att inrätta nationella programråd för vart och ett av de tolv
yrkesprogrammen. Programråden ska utgöra permanenta forum för dialog mellan
Skolverket och avnämarna kring yrkesutbildningens kvalitet, innehåll och utformning.
Det finns två inriktningar inom programmet, det vill säga Handel och Administration.
Totalt finns inom programmet 8 ämnesplaner med tillhörande drygt 30 olika kurser. I
ämnesplanen beskrivs övergripande vad ämnet handlar om och syftar till, men även
mera preciserade mål med ämnet anges i punktform. I de olika kurserna som hör till
varje ämne anges ett centralt innehåll, som utgör det minsta kunskapsinnehåll som
eleven ska uppnå. För varje kurs anges även kunskapskrav (tidigare betygskriterier)
detta på tre nivåer, E C och A, på en totalt sjugradig skala, där E är lägsta godkänt-nivå.
Kunskapsinnehållet är väl genomdiskuterat och förankrat hos såväl lärarprofession som
hos branscher och andra avnämare, vilka förutsätts ha god överblick över vilka behov av
kunskaper som krävs inom olika yrkesområden. Ibland kan kunskapsinnehållet bli något
av en kompromiss, då stoffträngsel lätt uppstår när många intressenter vill ha just sina
behov tillgodosedda. Skolverket har haft till uppgift att särskilt tillse att generella
kunskaper/kompetenser och perspektiv beaktats i examensmål och ämnesplaner,
alltifrån etiska perspektiv till EU:s åtta nyckelkompetenser. Övrigt som beaktats har
gällt till exempel, språk i alla ämnen, entreprenörskap, hållbar utveckling, genusfrågor
samt jämställdhets- och diskrimineringsaspekter.
Allt arbete som gjorts ifråga om styrdokumenten har publicerats för remissynpunkter
under tiden 17 maj till 16 augusti. Skolverket har också under denna period besökt
referensskolor för att aktivt ta del av och samla in dessa remisssynpunkter
1.6 NQF och EQF
Den nyligen inrättade Myndigheten för Yrkeshögskolan samlar alla eftergymnasiala
yrkesutbildningar som inte är högskoleutbildningar under ett och samma tak. Utbildningarna finns inom många olika områden som IKT, ekonomi, vård, turism, restaurang,
bygg, lantbruk, media, teknik m.fl. Totalt finns det ungefär tusen olika utbildningar på
många orter i hela landet. Myndigheten för yrkeshögskolan är även nationell samlingspunkt för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande,
European Qualification Framework (EQF), som kommer att implementeras i Sverige.
Syftet med EQF är att göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
genom att koppla examina och utbildningsnivåer i olika EU-länder till varandra. Yhmyndighetens uppgift är att, tillsammans med andra berörda myndigheter som Skolverket och Högskoleverket, stödja och styra kopplingen mellan det nationella utbildningssystem och EQF. I början av mars 2010 presenterades ett första förslag/utkast till
ett svenskt nationellt kvalifikationsramverk (NQF) och förslaget har lagts ut för
remissynpunkter i juni 2010, se vidare eqfinfo.se.
2. Förändringar/nyheter inom det svenska
utbildningssystemet
Inom det svenska utbildningssystemet pågår ett reformarbete som omfattar alla
skolformer, från förskole- till högskoleutbildning. Här är ett axplock ur aktuella
reformer:
Lärarutbildningen: I konsekvens med reformarbetet genomgår även lärarutbildningen
stora förändringar. I propositionen, Bäst i klassen – en ny lärarutbildning, prop
2009/10:89 föreslås att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina:
förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. De
nya examina bör bland annat omfatta mål om kunskaper i undervisningsämnena och mål
avseende andra centrala och generella kunskaper för lärare och förskollärare. Därtill
finns ett förslag om lärarlegitimation där endast legitimerade lärare och förskollärare
exempelvis ska få fastanställas och där bara dessa ska få sätta betyg. Dessutom ska den
som är legitimerad ha ett särskilt ansvar för undervisningen. Regeringen avser att
legitimationen ska införas från och med den 1 juli 2012.
Gymnasieskolan: Direkt efter regeringsskiftet år 2006 meddelade regeringen att den då
pågående gymnasiereformen inte skulle genomföras. Anledningarna man angav var
flera:
-
Avhoppen är mycket höga, främst från yrkesinriktade utbildningar
-
Antalet underkända elever är högt.
-
Det individuella programmet, som är en utbildningsinriktning främst för de
ungdomar som saknar betyg från nian i skolans viktigaste ämnen, är på väg att
bli gymnasiets enskilt största utbildning.
-
Många yrkesutbildningar har för låg kvalitet, enligt de branscher som sedan tar
emot de utbildade ungdomarna.
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
-
Möjligheterna till taktikval är alltför omfattande. Det innebär att elever med hög
studiekapacitet inte använder den för att förkovra sig, utan läser enklare och
lättare kurser än vad de egentligen skulle kunna klara av.
-
Gymnasiets problem hänger samman med att alltför många elever lämnar
grundskolan med bristfälliga kunskaper.
Några av åtgärderna som den nya regeringen (den borgerliga alliansen) föreslog var:
De yrkesinriktade utbildningarna på gymnasiet måste i flera fall ges en högre
kvalitet när det gäller yrkesämnena. Den tekniska utvecklingen i det omgivande
näringslivet går fort och skolans yrkesutbildningar har ibland svårt att hänga
med. En nära samverkan mellan yrkesprogram och bransch är en förutsättning
för att uppnå högsta möjliga kvalitet.
Lärlingsutbildningar ska återinföras i Sverige. Skillnaden mellan en
lärlingsutbildning och ett yrkesprogram är att lärlingsutbildningen är ännu mer
förankrad i arbetslivet. Huvuddelen av själva utbildningen kan till exempel ske
på ett företag. Formerna för ansvarsfördelning mellan skolväsendet och
näringslivet behöver här studeras mer.
Det behövs fler steg i betygsskalan. Fler betygssteg ökar incitamenten för elever
att anstränga sig mer, genom att möjligheten att höja sitt betyg ökar. Flit ska
premieras.
Elever som läser program med yrkes- eller lärlingsinriktning får själva välja om
de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet eller inte. Möjlighet skall alltid
finnas att i efterhand komplettera de ämnen som krävs för högskolebehörighet.
Även i en yrkesexamen kommer det naturligtvis att finnas teoretiska ämnen,
dock ej på en nivå där de är behörighetsgivande till högskolan.
En något lägre ambition i teoretiska ämnen skall i gengäld kompenseras med
högre ambitioner i yrkesämnen i en yrkesexamen.
I propositionen, Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Prop. 2008/09:199,
framhålls att nuvarande skola är alltför likformig och att yrkesutbildningarna blivit allt
mer teoretiserade, vilket lett till att många elever haft svårt att fullfölja sin
gymnasieutbildning. De studieförberedande utbildningarna anses å andra sidan inte
tillräckligt väl ha förberett för högskolestudier. I propositionen menar man att bland
annat detta är argument och motiv till åtgärder som ska leda till att gymnasieskolan i
högre grad än idag ger en god yrkesutbildning, så att en elev kan gå direkt ut i
arbetslivet eller fortsatt yrkesutbildning, respektive en god förberedelse för
högskolestudier. Man har därför valt att den nya gymnasieskolan således ska bestå av
yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Avsikten med yrkesprogram
är att det ska finnas tydliga yrkesutgångar och genom ökad undervisningstid i
karaktärsämnena ska det ges möjlighet att utveckla skicklighet i yrket. De
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
högskoleförberedande programmen ska ge större ämnesfördjupning och bättre
förberedelse för fortsatta studier på universitet och högskolor.
Reformen i korthet:
På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori. I stället ökar tiden för
yrkesämnen.
Det lokala friutrymmet, till exempel möjligheten att starta lokala kurser och
specialutformade program, stramas upp.
Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven ha
lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik samt i minst nio andra
ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen.
Regeringen har i skollagspropositionen föreslagit nya behörighetskrav för
yrkesprogrammen som innebär att eleven måste vara godkänd i svenska,
engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen.
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en
yrkesexamen.
Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska
programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i bland annat
samhällsvetenskapsprogrammet.
Fem introduktionsprogram ska ersätta dagens individuella program, enligt
regeringens förslag i skollagspropositionen.
Reformens förändringar i Handels- och administrationsprogrammet:
Regeringen föreslår i sin proposition följande förändringar för Handels- och
administrationsprogrammet: "Handels- och administrationsprogrammet ska ge en
grundläggande yrkesutbildning för arbete inom områdena handel och administrativ
service. Utredaren föreslår två nationella inriktningar; handel och administrativ service.
Den nuvarande nationella inriktningen mot turism och resor bör enligt utredaren flyttas
till det nya hotell- och turismprogrammet. Det finns en betydande arbetsmarknad för
gymnasialt utbildad personal inom handel och administrativ service. Trots detta har
branschens intresse för att rekrytera elever från programmet varit måttligt. En förklaring
till detta är att yrkesutgångarna uppfattas som otydliga.
Handel är en tydlig och växande bransch. Administration förekommer i all verksamhet
men kvalifikationskraven för området är otydliga. Detta avspeglas även i det nuvarande
handels- och administrationsprogrammet. Regeringen bedömer därför att utbildningen
inom området administrativ service behöver bli tydligare." (Prop. 2008/09:199)
Reformen har även medfört nya kursplaner, som utvecklats i samarbete med
branschorganisationerna.
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
En nyhet är att utbildningen ska avslutas med ett gymnasiearbete. I yrkesprogrammens
gymnasiearbeten ska eleverna visa sin förmåga att utföra vanligt förekommande
arbetsuppgifter inom yrkesområdet.
3. Det svenska utbildningssystemet
(enligt nuvarande system, före de pågående reformernas genomförande)
Grundskoleutbildning
I Sverige ska alla barn mellan 7 och 16 år gå i skolan. Skolstarten är flexibel på så sätt
att barnet kan börja som 6, 7 eller 8-åring.
Grundskoleutbildningen är obligatorisk och avgiftsfri.
Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ligga till
grund för den fortsatta utbildningen.
Till grundskoleutbildningen räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och den
obligatoriska särskolan.
Gymnasieutbildning Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till
en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för
vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv.
Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning.
Gymnasieskolan består av olika typer av program:
17 nationella program som pågår under 3 år. De är indelade i obligatoriska
kurser, valbara kurser, individuella val, kärnämnen och projektarbete. Totalt
finns det 17 olika nationella program.
Individuella program för elever med speciella utbildningsbehov. Det kan till
exempel handla om elever som vill gå en lärlingsutbildning.
Specialutformade lokala program som kombinerar ämnen från olika nationella
program.
Varje nationellt gymnasieprogram innefattar:
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Åtta kärnämnen - Engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik,
naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andra språk, samt
religionskunskap.
Ett antal karaktärsämnen som är speciella för det program som valts.
Projektarbete.
Arbetsförlagd utbildning, APU, på de yrkesförberedande programmen.
De olika gymnasieprogrammen kan antingen vara studieförberedande,
yrkesförberedande eller både och.
Vuxenutbildning
Svensk vuxenutbildning anordnas i många olika former med många olika ansvariga.
Den består av alltifrån statlig och kommunal vuxenutbildning till
arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.
Till det offentliga skolväsendet för vuxna hör:
Kommunal vuxenutbildning som består av grundläggande vuxenutbildning och
gymnasial vuxenutbildning
Särvux som är vuxenutbildning för personer med särskilda behov
Svenskundervisning för invandrare (SFI)
Folkhögskola
104 folkhögskolor är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller
föreningar. 44 folkhögskolor drivs av landsting eller regioner. Varje folkhögskola har en
egen profil som kommer till uttryck dels genom det kursutbud som skolan erbjuder, dels
genom kursövergripande teman.
Speciellt för folkhögskolan är den pedagogiska miljön som präglas av
erfarenhetsbaserade studier, sammanhållna studiegrupper, samtalsbaserad och
ämnesövergripande undervisning. Många folkhögskolor kan erbjuda boende i internat.
Undervisningen är avgiftsfri men deltagaren måste betala för kurslitteratur, material,
mat och eventuellt boende.
Folkhögskolekurser berättigar till studiestöd från CSN.
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Yrkeshögskolan samlar eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan.
Utbildningarna är utformade i samarbete med arbetslivet för att möta arbetsmarknadens
behov av kompetens och leda till jobb. Innehåll och inriktning på utbildningarna kan
därför variera över tid beroende på arbetsmarknadens behov.
Det finns både yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) och kvalificerade
yrkesutbildningar (KY-utbildningar).
Yrkeshögskola
YH-utbildningar
YH-utbildningarna är från ett halvår långa (100 YH-poäng) och uppåt. Fem YH-poäng
motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200
YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng etc.
Om YH-utbildningen är ett år lång kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen
Om YH-utbildningen är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen. Utbildningen måste då också innehålla minst 25 procent LIA
(Lärande i arbete) och ett examensarbete
Observera att YH-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års
heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.
KY-utbildningar
KY-utbildningarna är mellan ett och tre år långa och leder till en kvalificerad
yrkesexamen. En KY-poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Det innebär att en
utbildning på ett år motsvarar 40 KY-poäng, en två-årig utbildning är på 80 KY-poäng
etc.
Observera att KY-poäng inte är samma sak som högskolepoäng (hp). Ett års
heltidsstudier på högskolan motsvarar 60 hp.
KY-utbildningar kommer att finnas som längst till och med år 2013. För mer
information kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan.
Högskolor och Universitet
Svenska universitet och högskolor erbjuder en mängd fristående kurser och
utbildningsprogram.
Utbildningen är indelad i tre nivåer som bygger på varandra:
Grundnivå (tre år)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Avancerad nivå (ett till två år)
Forskarnivå (två till fyra år)
Omfattningen av en kurs eller ett utbildningsprogram räknas i högskolepoäng. En
termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng. Ett heltidsläsår omfattar 60
högskolepoäng.
All utbildning inom högskolan är uppbyggd av kurser. En kurs omfattar vanligtvis
mellan 7,5 och 30 högskolepoäng.
För mer information kontakta Högskoleverket, Studera.nu.
Bilaga 1.
Handels- och administrationsprogrammet –
förslag på programfördjupningspaket i GY11
1.Inriktning: administration
1.1.Området extern service
Yrke:
Kundservice och reception
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Reception- och konferensservice, 100 poäng
Personlig försäljning 1, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Telefon- och Internetservice, 100 poäng
Yrke:
Kommunikatör
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Reception- och konferensservice, 100 poäng
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Medier, samhälle och kommunikation 1, 100 poäng
Retorik, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Projektadministratör
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Personaladministration, 100 poäng
Programhantering, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
1.2 Området intern service
Yrke:
IT-administratör
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Datorteknik 1b, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Programhantering, 100 poäng
Personaladministration, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Webbutveckling 1, 100 poäng
Yrke:
Personalassistent
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Företagsekonomi 2, 100 poäng
Personaladministration, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Redovisningsassistent
Förslag på kurser
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Matematik 2, 100 poäng
Programhantering, 100 poäng
Redovisning 1, 100 poäng
Redovisning 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Ekonomisassistent
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Administration – specialisering, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100
Företagsekonomi 2, 100
Matematik 2, 100 poäng
Programhantering, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
1.3 Området marknad och kommunikation
Yrke:
Säljsupport
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Affärskommunikation 2, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Personlig försäljning 1, 100 poäng
Personlig försäljning 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Telefon- och internetservice, 100 poäng
Yrke:
Orderadministratör
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Affärskommunikation 2, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Personlig försäljning 1, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Telefon- och internetservice, 100 poäng
Yrke:
Marknadsassistent
Förslag på kurser
Administration 2, 100 poäng
Affärskommunikation 2, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Marknadsföring, 100 poäng
Reception- och konferensservice, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Exponerings- och utställningsdesigner
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Evenemang, 100 poäng
Grafisk kommunikation, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Utställningsdesign 1, 100 poäng
Utställningsdesign 2, 100 poäng
Utställningsdesign 3, 100 poäng
2. Inriktning handel
2.1 Området försäljning
Yrke:
Butikssäljare
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Personlig försäljning 2, 100 poäng
Personlig försäljning 3, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 3, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Företagssäljare
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Personlig försäljning 2, 100 poäng
Personlig försäljning 3, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Kommunikatör/merchandiser
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 3, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Utställningsdesign 2, 100 poäng
Utställningsdesign 3, 100 poäng
Yrke:
Marknadsförare
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Personlig försäljning 2, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 3, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
2.2 Området inköp och varuflöden
Yrke:
Inköpare
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Företagsekonomi 2, 100 poäng
Inköp2, 100 poäng
Logistik 1, 100 poäng
Logistik 2, 100 poäng
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Logistiker
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Inköp2, 100 poäng
Logistik 1, 100 poäng
Logistik 2, 100 poäng
Matematik 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Yrke:
Speditör
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Information och kommunikation 2, 100 poäng
Logistik 1, 100 poäng
Logistik 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
Transport och spedition, 100 poäng
Yrke:
Varumottagare/terminalarbetare
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Inköp 2, 100 poäng
Logistik 1, 100 poäng
Logistik 2, 100 poäng
Plocklagerhantering, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng eller Svenska som andraspråk 2, 100 poäng
2.3 Området ledarskap och företagande
Yrke:
Ledare i butik
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Matematik, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng
Yrke:
Handlare
Förslag på kurser
Engelska 6, 100 poäng
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Handel specialisering, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 2, 100 poäng
Praktisk marknadsföring 3, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng
Yrke:
Näthandlare
Förslag på kurser
Datorteknik 1b, 100 poäng
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng
Företagsekonomi 1, 100 poäng
Näthandel 2, 100 poäng
Engelska 6, 100 poäng
Svenska 2, 100 poäng
Webbutveckling 1, 100 poäng
