Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Nationell rapport 2008 Sid 1 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Innehållsförteckning Distansundervisning Sid 3-6 Framtidens kompetenser Sid 7-11 Ny gymnasieskola Sid 12-16 Sid 2 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Distansundervisning i EU-perspektiv Distansundervisningen har av flera skäl fått ett ökat utrymme. Nästan uteslutande gäller att undervisningen är databaserad och när datorn nu blivit allmän så har denna typ av undervisning ökat radikalt. Detta innebär också att man kan göra undervisningen/kompetensutvecklingen mer anpassad efter individuella behov likaväl som man kan minska kostnaderna. Detta innebär i sin tur att det är lättare för mindre företag att ta del av utbildningar för sina anställda som de annars inte skulle haft ekonomiska möjligheter att genomföra. Distansutbildningarna leder också till att det är lättare att skaffa nätverk över ett ganska stort geografiskt område och därmed får man möjligheter att skapa nya idéer och infallsvinklar som kan påskynda utvecklingen. I Sverige, liksom i de flesta andra länder i området, har EU lett till att man försöker anpassa utbildningarna till en europeisk standard som gör att kunskaperna och kompetenserna skall vara giltiga i många olika länder. Det har lagts ned mycket arbete för att nå dessa mål och delvis har vi kommit ganska långt. När det gäller gymnasienivån så är det stora problemet egentligen att få alla elever att läsa flera språk. Många tycker att när de går i skolan så är det svårare att få ett bra betyg i språk (mer arbete) än i många andra ämnen. Det finns ivrare för att göra språkkurser obligatoriska i större utsträckning än vad som är fallet idag. Det som man för tillfället arbetar med är att språken (tillsammans med vissa andra ämnen) får ett större värde vid ansökan till vidare studier. Det är kanske ett bra första steg för det som ligger som en grund för arbete i andra länder nämligen att man behärskar språket som skall användas. För handelns del så ser man idag en stor utveckling mot krav på större kompetenser hos de anställda. Arbetet är idag mer komplext än vad det var förr och nu skall det finnas en bred yrkeskompetens som samtidigt är specialiserad kombinerat med en personlig och social kompetens. De som arbetar i butik har insett att arbetet har förändrats på många sätt under åren och förändringstakten har ökat och fortsätter också så. Detta ställer stora krav på att det finns möjligheter till kompetensutveckling även efter det att man har slutat sin grundutbildning och fått ett arbete. Dagens ungdomar är också mer benägna att se världen eller Europa som sitt möjliga arbetsfält än tidigare generationer. För att ett arbete skall ses som intressant och ge utvecklingsmöjligheter måste det finnas utbildningar och kompetensutveckling för dem som arbetar där. Det är detta som leder till att man måste se den grundläggande utbildningen i skolan, arbetet och vidare utbildningar som en helhet. Tar man sedan hänsyn till den internationalisering som sker och har skett i ett accelererande tempo så är det bara att inse att distansutbildningar, Sid 3 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen som ju ger möjlighet till studier under tiden som man arbetar, har kommit för att stanna. Utvecklingen inom detta område är stark då den, som sagt, kombinerar möjligheten till en bra kompetensutveckling och internationella kvaliteter med ekonomiska förutsättningar som den enskilde och arbetsgivare av olika storlek kan klara. Distansutbildningarna ger också möjlighet till en mer kontinuerlig kompetenshöjning som bättre motsvarar dagens krav än vad de gamla ”kurserna” gjorde. Distansutbildningar blir allt större inom området med vidareutbildningar/kompetenshöjningar för befintlig personal men de finns också inom gymnasie- och vuxenutbildningarna och på högskole-/universitetsnivå.. Tyvärr har distansutbildningar inom den gymnasiala skolan ibland tillkommit för att spara pengar och då har resultaten inte alltid blivit så bra. Men där man skapar utbildningarna för att ge en mer individuellt anpassad möjlighet till att studera utifrån de individuella kraven och där man satsar för att ge en bra allmänutbildning eller spetskompetens genom att ta tillvara distansutbildningens många möjligheter där får man en bra utbildning. Många organisationer arbetar aktivt för att skapa utbildningar som är till gagn för deras medlemmar/avnämare och här är kvalitetskraven höga. EU har också ett intresse i att man skapar europeiska utbildningar som kanske skall visa att vi faktiskt ofta har likartade behov i de olika länderna och utifrån detta har man försökt att på olika sätt ge stöd för ”EUutbildningar”. För att få dessa att fungera är det vanigt att man använder sig av distansutbildningar som en grundtanke och det finns olika möjligheter till hjälp för dessa utbildningar. Utbudet och kvaliteten på utbildning har ökat och detsamma gäller för efterfrågan och kraven. De elektroniska medierna har gjort att utbudet har ökat och så även tillgängligheten. Var anordnaren finns är inte längre så viktigt så marknaden har blivit europeisk eller kanske internationell. Det som kopplar samman är att behoven numera är liknande oavsett var man befinner sig i t.ex. Europa och därmed så finns det oftare underlag för att ordna utbildningar med högre grad av specialisering. Man kan nu hitta ett tämligen brett utbud av utbildningar så att många kan hitta vad de söker. Dessa utbildningar är av olika typ och olika till sin natur. Det finns allt från gymnasieutbildningar/kurser för inskrivna elever på en viss gymnasieskola via vuxenutbildningar till högskole-/universitetsutbildningar. Till detta kommer (ofta specialiserade) utbildningar som anordnas av privata anordnare och/eller organisationer eller sammanslutningar. Syftena är olika från kompetens för vidare studier via kompletta utbildningar på olika nivåer till specialiserade spetsutbildningar för speciella behov inom olika branscher och företag. Sid 4 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Här följer några exempel: Vuxenutbildningen i gamla Skaraborgs län har gått samman i ett projekt för att ge vuxna möjligheter att skaffa sig olika kompetenser via distansutbildning med datorn som bas och relativt få fysiska träffar. www.skaraborgsdistansen.com Många högskolor erbjuder idag distansutbildningar (som många gånger kan vara kopplade till olika universitet runt om i EU) för att ge möjlighet att studera i egen takt under t.ex. pågående arbete. Detta är ett sätt att försöka möta kravet på en allmän kompetenshöjning inom arbetslivet. Ett exempel på en liten ”högskola online” som samarbetar med andra högskolor är denna: http://www.lho.lidkoping.se/ När vi sedan kommer till specialiserade utbildningar för olika yrken är det ju speciellt handelsområdet som vi tittar på och här finns ett antal saker igång för att möta nya krav som uppstår då handeln utvecklas med en snabbhet som har ökat mycket under senare år. Nu är det något annat än ”att arbeta i affär” som det ofta var förr och kraven på att det skall finnas lättillgängliga kompetenshöjningar som är användbara i hela branschen och inom stora geografiska områden har ökat. Det finns ju många anställda kvar som är utbildade enligt ”de gamla idealen” och här är behoven bitvis stora. Utbildningskrav är också viktigt för rekryteringen av nya personer till branschen för utbildning är ett sätt att höja statusen och ju högre status ett arbete har desto mer attraktivt blir det och det leder till att man får en högre kompetens hos de anställda. Det är också viktigt att utbildningarna leder till mer ansvar och idag är nya strukturer på väg in i handelsföretagen (liksom i andra företag) som tillgodoser detta. Mycket av det som kan vara framtidens behov ger man en bild av i en rapport som kommit från Nordisk tänketank: Framtidens kompetenser – och hur vi utvecklar dem. Här utgår man från globaliseringstanken och analyserar framtida kompetensbehov utifrån tanken att Norden skall vara en framtida vinnarregion. Man för också en intressant diskussion angående hur man kommer från kunskap till kompetens och hur man kommer vidare från tanke till handling. Skriften innehåller många intressanta tankar och den kan kanske ge en riktlinje inför framtiden. Som vi uttryckte tidigare så finns det en mängd olika distansutbildningar som är mer specifika och de fyller alla sina syften. Mycket beror ju på om de fyller de behov som finns för tillfället men utbudet är stort och med distansutbildningar som är baserade på datorundervisning så är det geografiska fältet stort och det ger de flesta möjlighet att hitta vad de söker. Det finns också goda förutsättningar för att forma den utbildning som man behöver. Detta ger oss en möjlighet att bli så bra som vi själva vill i framtiden. Det ger oss också stora möjligheter att få kompetensutveckling/utbildning som är gångbar i hela Europa och inte bara i den egna närmiljön. Sid 5 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Här följer länkar till några exempel på utbildningssidor som kan vara bra att titta på: http://distans.wetpaint.com/ http://www.retailacademy.org/ http://www.sakeributik.se/ Sid 6 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Tänketank för framtidens kompetenser I Januari 2006 etablerade Nordiskt nätverk för vuxnas lärande en Tänketank med syfte att ta fram ett underlag som kan ge inspiration till de diskussioner som pågår inom Nordiska Ministerrådet kring framtidens kompetenser ur ett livslångt lärandeperspektiv. Tänketanken har bestått av personer från samtliga nordiska länder, med olika bakgrund och erfarenheter: Harry Bjerkeng (NO), Arne Carlsen (DK), Ingegerd Green (SE), Leena Jokinen (FI), Kristin Astgeirsdottir (IS) och Sigrún Kr. Magnúsdóttir, NVL koordinatör (IS). Arbetet har utgått från en handfull kritiska frågor: Hur ser ett framtida nordiskt arbetsliv och samhälle ut? Vilka kompetenser måste vuxna människor utveckla för att fungera? I vilka system och strukturer kan dessa kompetenser utvecklas? Hur kan den nordiska kulturen utgöra grund för en gemensamvinnarstrategi? Framtidsbilder Utifrån ett antal trender och tendenser som vi menar kommer att påverka oss under de kommande fem-tio åren har vi målat upp en rad framtidsbilder. Dessa skall inte ses var för sig, utan skapar tillsammans ett framtidsscenario som vi utgår ifrån. 1 Globaliseringen Förändrade produktionsvillkor och ökad rörlighet i en global marknadsdriven ekonomi ökar trycket på rationalisering, höjdproduktivitet och snabb utveckling av innovativa tjänster, produkter och processer. 2 Glokaliseringen I en globaliserad ekonomi är det kunskapsinnehållet i varor, tjänster och processer som skapar konkurrenskraft. Människans kompetens och kunskap har blivit den mest strategiska produktionsfaktorn. Kunskap och kompetens utvecklas i sociala och kulturella processer som i stor grad är bundna till en plats. 3 Teknikutvecklingen Den snabba teknikutvecklingen minskar snabbt konkurrensförsprånget för företag och regioners. Det som är avgörande för framgång är en stor del av medborgare och medarbetare kan utnyttja teknikens fulla potential. Först då kan produktiviteten höjas rejält och förutsättningar för ökad lönsamhet skapas. 4 Ett förändrat arbetsliv De nya länderna i den globala ekonomin konkurrerar inte bara med låga kostnader och okvalificerad produktion utan också med en högt utbildad arbetskraft som kan utföra kvalificerade arbetsuppgifter. Det pågår också en strukturell förändring i näringslivet i riktning mot ökat service- och tjänsteinnehåll i produktionen. Hårdare krav ställs på kontinuerlig utveckling av både gamla och helt nya kunskaper och kompetenser. Sid 7 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen 5 Hållbar utveckling förändrar våra livsstilar Den största utmaningen vårt samhälle står inför idag är hur vi ska säkra att också kommande generationer får möjligheter att leva ett gott liv i ekologisk och social balans. Vi kan skapa förutsättningar att leda utvecklingen av förnyelsebar energi och miljövänlig produktion. Oavsett utveckling av miljöteknik måste vi förändra vår livsstil så att vi inte konsumerar upp de effektivitetsvinster vi vinner med ny teknik. 6 Arbetskraftsbrist och en åldrande befolkning Norden måste utveckla samhälleliga strukturer som klarar av att tillfredsställa efterfrågan på vård, omsorg och annan service som en ökande äldre befolkning kommer att skapa. Parallellt måste vi finna former för att kompensera för den brist på arbetskraft som uppstår i takt med att de äldre utgör en allt större del av befolkningen. 7 Leva i mångfald Det nordiska samhället genomgår en kraftig etnisk, kulturell och social förändring. Arbetet med att skapa förutsättningar för att se och använda mångfald som en resurs måste breddas och intensifieras. För att Norden ska fortsätta att utveckla sina styrkepositioner krävs att de nordiska värdegrunderna omdefinieras utifrån ett mångfaldsperspektiv. 8 Ökad komplexitet i samhället Tillvaron tenderar att bli allt mer sammansatt och svåröverskådlig. Individer, organisationer, regioner och nationer som kan förstå sin egen plats i ett större och mer sammansatt sammanhang än tidigare kommet att ha bättre förutsättningar än andra att utveckla konkurrenskraft. 9 Individualism och samarbete Ett av de tydligaste värdeskiftena i samhället är den starka individualiseringen. Det får konsekvenser för hur vi kan bygga ett gemensamt samhälle. Individualister har andra drivkrafter än de som är vana att tillhöra ett kollektiv. Vi måste utveckla strukturer och incitament där individualistens handlingskraft tas tillvara och nya former för gemenskap och samarbete skapas. 10 Kreativitet, innovation och handlingskraft Företag, organisationer och samhällen måste utveckla förmågan till ständig förbättring och förnyelse. Det kräver att medarbetare och medborgare har förmågan att tänka och agera innovativt och handlingskraftigt. De strukturer som bygger näringsliv och utbildning måste förändras så att de ger individer, enskilt eller i samarbete med andra, bättre förutsättningar att förverkliga nyskapande idéer i olika värdeskapande verksamheter. Med sikte på kompetens I kompetenssamhället räcker det inte med att ”ha kunskap om” man måste i större utsträckning också ”ha förmåga att göra”. Personlig kompetens och förmågan att handla på ett sätt som skapar mervärde gör individen attraktiv på arbetsmarknaden. Detta kräver både insikt om nödvändigheten att ständigt lära och förutsättningar för att kunna göra det. Sid 8 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Det krävs en ökad förståelse för själva kompetensbegreppet och en ökad insikt om vad som skiljer utveckling av kompetens från att utveckla kunskap om något. Utifrån en definition av kompetens som säger att kompetens är förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa sina kunskaper och färdigheter måste kompetensutveckling vara mångfacetterad och ta sikte på samtliga beståndsdelar; förmåga, vilja, kunskap, färdighet. Så länge kompetensbegreppet är otydligt definierat och beskrivet blir det svårt att diskutera vilka kompetenser som behöver utvecklas och hur det ska gå till. Därför måste det tas initiativ till att både fördjupa insikten och förståelsen av kompetens, och att formulera en gemensam begreppsapparat. När kompetensbegreppet är väldefinierat och det finns en gemensam begreppsapparat att utgå från är det möjligt att beskriva olika kompetensområden som har särskild stor betydelse för en positiv framtida utveckling. Både företag och individer satsar tid och pengar på att utveckla kompetens. Därför är det viktigt att utfallet av en kompetensutveckling ger förväntade resultat. Hos både näringsliv och utbildningsanordnare krävs här en ökad förståelse för kompetensens olika dimensioner och vilka praktiska metoder som leder till ett lyckat utfall. Det krävs ett gränsöverskridande samarbete mellan arbetsplatser, utbildningsanordnare och myndigheter. Framtidens kompetenser För att identifiera framtidens kompetensområden anordnade Tänketanken i augusti 2006 en konferens i Selfoss på Island med ett 50-tal inbjudna representanter från olika områden i samhället. Till stora delar kan vi konstatera att det arbete som redan gjorts inom ramen för t ex EU:s och OECD:s arbete stämmer väl överens med det som framkom i Selfoss. Det handlar om att kunna använda sin läs-, skriv- och räkneförmåga i interaktiva handlingar. Om förmågan att kunna kommunicera och interagera i heterogena grupper och att använda tillgängliga verktyg såsom IT och annan teknik. Och det handlar om att vara innovativ, kreativ och handlingskraftig. Tänketankens komplement till det som redan formulerats om framtida kompetensområden är att peka på behovet av att i all vuxenutbildning systematiskt och genomgripande skapa sådana lärandeprocesser som leder till psykologisk utveckling av individen. Kontinuerlig personlig utveckling, där självkännedom och självkänsla står i fokus, är en grundförutsättning för att utveckling av andra kompetenser ska vara framgångsrik. TÄNKETANKEN har definierat tre möjliga huvudgrupper av kompetens: Yrkeskompetens består av den kompetens som krävs för att utföra en arbetsuppgift på ett värdeskapande sätt i relation till det arbete som ska utföras. Social kompetens omfattar förmågan att kunna kommunicera och interagera med människor i olika sammanhang genom t.ex. språk, konstnärliga uttryck, rörelse, matematik och tekniska redskap. Personlig kompetens utgör basen för utveckling av sociala kompetenser, där kärnan utgörs av självkännedom. Sid 9 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Under dessa huvudgrupper blir det enklare att särskilja olika typer av kompetens och det blir lättare att se hur kompetenser inom de tre huvudgrupperna förutsätter och bygger på varandra. Framtidens strukturer för vuxenutbildning För att forma en vuxenutbildning som stödjer och stimulerar vuxnas lärande utifrån de behov och möjligheter som Tänketanken har formulerat, krävs en diskussion om förändrade strukturer för vuxenutbildningen. Lagstiftningen måste möjliggöra att den formella strukturen för vuxenutbildning i framtiden erbjuder möjligheter till kompetensutveckling för samtliga vuxna, oavsett utbildningsbakgrund och om man har arbete eller är arbetslös. Finansieringsformerna måste förnyas i takt med att behovet av kompetensutveckling ökar hos alltfler vuxna. Det är naturligt att den enskilde individen, arbetsplatsen och det offentliga på olika sätt delar på kostnaden eftersom samtliga har ett stort intresse i att kompetensutvecklingen blir av och leder till förväntade resultat. Hur fördelningen av kostnaderna ska se ut återstår att utveckla goda system för, avgörande är att kostnaden måste kunna ses som en investering som betalar sig i framtiden. Pedagogiken och metodiken i framtidens vuxenutbildning ska ta tillvara på det icke-formella och informella lärandet som sker i individens liv utanför de traditionella skolformerna. Lika viktig som läraren blir vägledaren kompetenscoachen som i samverkan med den lokala arbetsmarknaden stöttar individen att ta ett personligt ansvar för att planera och genomföra sin kontinuerliga kompetensutveckling. För att skapa kunskap om nya pedagogiska arbetssätt som tillvaratar de vuxnas icke-formella och informella lärande behövs mer och specifik forskning på vuxenutbildning. Validerings- och certifieringssystem som bygger på revision och kontinuerlig uppdatering av individens kompetens måste utvecklas och tas i bruk. Genom att utveckla sådana system i ett nordiskt samarbete skulle vi ytterligare stärka vår konkurrenskraft, bl a genom att underlätta en gränsöverskridanderörlighet på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningssystemet kommer att möta ett allt ökat krav på individanpassat lärande både vad det gäller innehåll och distributionsformer. För att matcha de möjligheter som IKT innebär, måste vuxenutbildningssystemet utveckla en flexibel struktur som möjliggör ett individuellt och efterfrågestyrt utbud. Förutsatt att vuxenutbildningen klarar av att integrera former för icke-formellt och informellt lärande i sitt system ökar behovet av helt nya arenor för lärande. Gränsöverskridande mötesplatser för kompetensutveckling måste etableras i samarbete mellan många olika intressenter och aktörer. Ansvarsfrågan är en viktig del i ett fungerande utbildningssystem. Individen har ansvar för att själv utveckla och omvärdera sin kompetens, arbetsplatser och de offentliga strukturerna Sid 10 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen måste skapa förutsättningar som gör det möjligt för individen att omsätta sitt ansvar i handling. Norden som vinnarregion Den nordiska modellen för att säkra såväl social välfärd som hög produktivitet och konkurrenskraft är väldokumenterad och ett föredöme för andra regioner. De nordiska styrkepositionerna bygger på våra gemensamma kulturella värderingar. En viktig förutsättning för att våra kulturella värdegrunder ska fortsätta att vara starka och gemensamma är att vi lyckas utveckla en känsla av nordisk identitet. För att hänga med i framtiden måste vi därför strategiskt och målmedvetet samlas kring en nordisk vision som medborgare i samtliga länder kan identifiera sig med och med gemensamma krafter omsätta den i praktiken. Sid 11 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Ny gymnasieskola Den 31 mars 2008 presenterades Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Enligt utredaren finns tre viktiga utgångspunkter för utredningen. Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas. Det ska vara tydligt vad en utbildning innehåller, vart den leder och elevens rätt till undervisning ska förtydligas. Ansvar, struktur och regelverk behöver förtydligas. Utgångspunkten är en fortsatt målstyrd skola med ett decentraliserat ansvar för att genomföra utbildningen. Målen ska förtydligas i nya styrdokument och en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Begreppet kärnämne ska utgå och ersättas med gymnasiegemensamma ämnen som kan variera i omfattning och innehåll. Samverkan mellan skolhuvudmän och avnämare ska öka. En ny institutionell samverkan mellan avnämare och gymnasieskolan både när det gäller innehåll och resultat behöver skapas. Ett Nationellt råd för utbildning ska inrättas inom Skolverket. Varje program ska dessutom ha ett nationellt programråd knutet till Skolverket och lokala programråd ska vara obligatoriska. Gymnasieutbildningen ska ses som en strategisk del av kompetensförsörjningen nationellt och regionalt. Gymnasieutredningen föreslår att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan, varav 14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande. Yrkesprogrammen ska leda till anställningsbarhet och erbjudas som antingen skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning. Åtta gemensamma ämnen föreslås för samtliga program: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. Vidare föreslås att en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesförberedande examen eller högskoleförberedande examen. Dagens individuella program föreslås ersättas av ett preparand år, individuellt alternativ och en programintroduktion. Genom aktiva val kan eleven få grundläggande högskolebehörighet. En yrkesutbildning i gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. För skolförlagd yrkesutbildning gäller att det är obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Om en gymnasieskola inte kan erbjuda APL så kan inte heller programmet bedrivas. Utredaren föreslår att nuvarande kursutformade betyg behålls eftersom samverkan med gymnasial vuxenutbildning underlättas samtidigt som kursbetyg har vunnit stor acceptans inom gymnasieskolan. Det ska vara likvärdiga villkor för kommunala och fristående gymnasieskolor och en ökad tydlighet ska stärka den nationella likvärdigheten. Sid 12 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Utredaren föreslår ett nytt program, Programmet för Handel och Administrativ service. Programmet är ett yrkesprogram som leder till en yrkesexamen. Det ska vara två nationella inriktningar inom programmet: Handel och Administrativ service. Cirka 340 000 personer arbetar inom området handel. Ungefär hälften av dessa arbetar som säljare, inköpare, mäklare m.fl. och ungefär hälften som försäljare inom detaljhandel, demonstratörer m.fl. Ungefär lika många, cirka 315 000, arbetar inom området administration som administrativa assistenter, bokförings- och redovisningsassistenter, kontorssekreterare, kassapersonal m.fl. Antalet sysselsatta inom handel och administration på gymnasial kvalifikationsnivå är således betydande. På lång sikt bedöms det råda brist på personer med denna utbildningsbakgrund. Utredaren skriver: Under mina möten med branscherna har det framkommit att många branscher ställt högre kvalifikationskrav än vad som faktiskt krävs för många administrativa arbeten. Jag har också, med en ökande medvetenhet om kommande sjunkande ungdomskullar och därmed färre arbetssökande, erfarit att en omorientering håller på att ske till mer realistiska kvalifikationskrav. Jag bedömer således att det finns ett behov av gymnasial yrkesutbildning inom både handel och administration och att gymnasieutbildningen inom respektive område måste få en ökad tydlighet och ett fördjupat innehåll som motsvarar aktuella branschkrav och som leder till anställningsbarhet. Mitt förslag innebär även att den nationella inriktningen Turism och resor inte längre finns kvar i det nya Programmet för Handel och Administrativ service. Jag föreslår här ett nytt program: Programmet för Hotell och Turism, där bl.a. utbildning motsvarande dagens inriktning Turism och resor förläggs. Det nuvarande Handels- och administrationsprogrammet bland annat till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion. Programmet är det näst största yrkesförberedande programmet med knappt 17 000 elever. Unga kvinnor är i majoritet och utgör cirka 64 procent av eleverna. Inriktningen Handel och service är den största inriktningen med cirka 80 procent av eleverna. Tre år efter utbildningen arbetade cirka 40 procent av de unga kvinnorna och 38 procent av de unga männen inom programmets målyrkenTP Exempel på yrkesutgångar: Handel – Försäljare, Kundservice, Demonstratör, Varumottagare, Inköpsassistent, Inneutsäljare, Logistikassistent, Butikskommunikatör Administrativ service: Kontorsassistent, Ekonomiassistent, Personalassistent, Administrativ assistent, Kundservice. Utredaren föreslår också ett högskoleförberedande program med namnet Programmet för Ekonomi. Det är i första hand avsett att förbereda för högskoleutbildningar inom ekonomi, men är också väl lämpat som förberedelse för i princip alla samhällsvetenskapliga högskoleutbildningar. Programmet har tre inriktningar, som innebär tre olika sorters Sid 13 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen fördjupningar inom det ekonomiska fältet. Programmet för Ekonomi är ett brett högskoleförberedande program, som ger särskilt god kompetens i ekonomi. Den gemensamma delen av programmet överensstämmer till stor del med Programmet för Estetik och Humaniora samt Programmet för Samhällsvetenskap och Media. Programmet för Ekonomi ger behörighet till nästan alla högskoleutbildningar utanför de naturvetenskapliga och de tekniska utbildningarna. Inriktningen Juridik ger en specialisering inom ämnet rättskunskap i kombination med kursen Organisation och ledarskap, vilket tillsammans innebär en fördjupning inom de juridiska aspekterna av ekonomi. Denna inriktning överensstämmer i huvudsak med de lokala inriktningar med samma namn, som i dag finns på ett antal skolor. Inriktningen Marknadsföring innehåller också kursen Organisation och ledarskap i kombination med kurserna Marknadsföring och Internationell ekonomi. Som inriktning innebär den en fördjupning inom framför allt handel. Inriktningen Redovisning innebär en fördjupning i frågor som rör finansiering och redovisningsprinciper. Dessutom ingår i denna inriktning som obligatorium kursen Matematik 3. Motivet för det är att de övriga två inriktningskurserna innehåller inslag av matematik och att de tre kurserna tillsammans förstärker varandra och ger en god kompetens inom inriktningens område. Lärling I gymnasieutredningen behandlas också lärlingsutbildning. Utredaren föreslår en alternativ väg till yrkesexamen. Det ska gälla samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen ska omfatta 2 500 poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. För lärlingsutbildning ska gälla samma gymnasiegemensamma ämnen och samma krav på examensuppgift. Uppläggningen föreslås styras av en nationell utbildningsplan och det ska finnas en lokal utbildningsplan som är framtagen i samarbete med lokala avnämare. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning kan vara anställd och ett avtal ska reglera ansvaret mellan arbetsplatsen och skolan. För eleven ska det finnas ett utbildningskontrakt. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning höstterminen 2008 I oktober 2007 fick Skolverket i uppdrag att utforma kursplaner som ska användas av elever inom försöksverksamheten inom lärlingsutbildningen som påbörjas hösten 2008 och sträcker sig fram till och med den 30 juni 2010. Kursplaner med betygskriterier som vardera omfattar 50 gymnasiepoäng fastställdes xxx inom ämnena historia, idrott och hälsa samt samhällskunskap. Som alternativ till nationella eller lokala kurser, utformades även en kursplan omfattande 1250 gymnasiepoäng för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. I samverkan med Myndigheten för skolutveckling har genomförts informationsinsatser kring försöksverksamheten och ansökningsförfarandet kring statsbidraget på 25 000 per utbildningsplats. Intresset för deltagande har varit stort och 5000 platser har beviljats. Sid 14 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Ny betygsskala Den 6 februari 2008 presenterades ett förslag till ny betygsskala. Förslaget innebär att dagens tre godkända betygssteg (godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt) kommer att ersättas av fem (A, B, C, D och E). Dagens icke godkänt ersätts av F, och i de fall där underlag för bedömning helt saknas sätts ett streck i betyg. Regeringen vill införa de nya betygen i gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och i grundskolan läsåret därpå. I sitt remissyttrande över utbildningsdepartementets promemoria En ny betygsskala, instämmer Skolverket i att godkända betyg bör ges i fem betygssteg. Fler betygssteg ger en ökad precisering i bedömningen av elevens kunskaper samt graden av måluppfyllelse och bidrar därmed till ökad rättvisa och till att trygga rättssäkerheten. Skolverket föreslår att två steg för icke godkänt betyg bör införas. Betyget F motsvarar en kunskapsnivå där eleven ännu inte uppnått ett fullständigt godkänt betyg. Betyget G innebär att det inte går att bedöma elevens kunskaper. Ett betyg som anger att eleven har "nästan godkänt" är betydligt mer motivationsskapande genom att belöna elevens ansträngning, än vad ett icke godkänt betyg är. Sid 15 (16) Nordisk kommitté för handelsundervisning Svenska avdelningen Sid 16 (16)