Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Nationell rapport 2009
Sid 1 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Innehållsförteckning
Inledning
Sid 3
Lärarkompetens för yrkeslinjer
Sid 4-7
Yrkes- och yrkeslärarutbildning
Sid 8-11
Samverkan mellan skolor och företag
med fokus på yrkesutbildning
Sid 12-18
Sid 2 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Inledning
Sverige står idag inför en akut yrkeslärarbrist. På femton till tjugo år har antalet
årligen utexaminerade yrkeslärare mer än halverats.
Gruppen yrkeslärare består främst av lärare med inriktning mot industri och
hantverk, handel och administration, vård och omsorg samt naturbruk.
Prognos för 2020 är att det kommer att finnas ca 7000 verksamma yrkeslärare
jämfört med ca 19000, 1990.
Ca 800 yrkeslärare skulle behöva utbildas/år för att täcka behovet.
Av de som arbetar som yrkeslärare idag är drygt 75 %, 50 år eller äldre, vilket
innebär att kommunerna tvingas anställa obehöriga för att fylla ut vakanser.
Sid 3 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Lärarkompetens för yrkeslinjer
I Sverige är just nu utbildningen för yrkeslärare under utredning. Det följande är i stor
utsträckning ett refererat av 2 utredningar. En hållbar lärarutbildning och Yrkeskunnande –
en likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen.
Lärarrekrytering
Lärarens kunskaper och kompetenser anses allmänt som avgörande för kvaliteten i
läraruppdraget. Det anges i skollagen att lärare för anställning utan tidsbegränsning ska ha en
lärarutbildning. Idag finns en stor brist på yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen.
Inom vissa program, exempelvis Medieprogrammet och Fordonsprogrammet har cirka
hälften av lärarna ingen lärarexamen. Inom andra program är siffran något lägre men är ändå
i flera fall alarmerande.
Bristen på yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen är ingen ny företeelse. Detta har
varit ett faktum sedan tidigt 90-tal. Under 2000-talet har siffran ökat bl.a. som en konsekvens
av större elevkullar, ökad attraktivitet i yrkesutbildningarna och stor pensionsavgång av
verksamma lärare. Det har under de senaste åren utbildats cirka 300 yrkeslärare per år vilket
är mindre än hälften av det reella behovet. Skolverkets framtidsprognos visar att det behöver
utbildas i genomsnitt över 700 yrkeslärare per år fram till år 2012.
Bristen på yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen beror på flera orsaker, bl.a. sociala
och ekonomiska faktorer. Även brist på meriter för att antas till lärarutbildningen utifrån
dagens krav på högskolestudier är en faktor som är av stor betydelse. Det är framförallt
examenskraven på en relevant högskoleutbildning om 90 högskolepoäng eller motsvarande
utbildning som anses vara ett hinder för ett antal sökande till lärarutbildningen. För flera
program finns inga givna högskoleutbildningar med anknytning till den sökandes yrke. För
handeln finns relevanta högskoleutbildningar men endast för vissa delar.
Utredningen tar sin utgångspunkt i att bedöma om och i så fall hur även icke- formellt och
informellt lärande kan vara ett alternativ för att bli behörig till lärarutbildningen mot
yrkesämnen med bibehållen kvalitet.
Kompetenskrav för yrkeslärare
Flera analyser har visat på den stora bristen på behöriga yrkeslärare till gymnasieskolans
yrkesinriktade program. Bristen är generell, men gäller i synnerhet bygg-, fordon-, hantverksSid 4 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
och industriprogrammen och är en kombination av flera faktorer. Dels har själva programmen
länge haft svårt att fylla sina platser, vilket lett till en allmän arbetskraftsbrist i branscherna i
fråga, dels har yrkeslärarutbildningen av olika skäl inte lyckats attrahera tillräckligt många
studenter.
Att skolorna alls lyckas besätta lärartjänsterna på vissa yrkesprogram beror på en långt driven
pragmatik. Många som anställs är formellt obehöriga, vilket oftast innebär att de saknar
lärarexamen men i värsta fall också kan innebära att de saknar relevant yrkeserfarenhet. Ofta
anställs personer som går lärarutbildning parallellt, och det förekommer även att
”instruktörer” anställs utan lärarbefogenheter.
Högskolans yrkeslärarutbildning är i dag en tre terminer lång påbyggnadsutbildning som ger
en lärarexamen om 180 högskolepoäng. Detta görs möjligt genom att examensordningen
ställer krav på ”omfattande relevant yrkeserfarenhet” och minst 90 högskolepoäng eller
”motsvarande utbildning”. Det ankommer på högskolorna att validera den tidigare
utbildningen som kan utgöras av akademiska studier eller av kunskap eller erfarenhet
validerad till akademiska poäng.
Förklaringen till dagens konstruktion av yrkeslärarutbildningen finns i de strävanden efter
jämlikhet mellan olika lärargrupper som mot slutet av 1990-talet ledde till att
förkunskapskrav på minst tre terminers akademiska studier infördes. Ungefär samtidigt
minskade antalet sökande till yrkeslärarutbildningen drastiskt. De höjda förkunskapskraven
ledde till rekryteringsproblem, men man valde ändå att hålla fast vid kraven, bland annat med
hänvisning till ett mer komplext yrkesliv med allmänt högre kompetenskrav.
Även om det i teorin är önskvärt att betrakta yrkeslärare som en lärarkategori bland andra, går
det inte att blunda för vissa faktorer som ställer denna grupp i en särskild situation.
Yrkeslärarbanan är definitionsmässigt ett nytt steg i yrkeslivet. Medelåldern (35–40år) är
betydligt högre än för lärarstuderande i allmänna ämnen, och personerna i fråga är oftast
etablerade på arbetsmarknaden med en helt annan socioekonomisk situation än unga
studenter. De har också – eller bör ha – en stark yrkesidentitet, som i vissa fall kan stå i en
sorts motsatsställning till en akademisk yrkesidentitet. För att locka skickliga yrkesutövare att
söka sig till yrkeslärarbanan krävs därför särskilda åtgärder.
En nyckelgrupp i rekryteringen kan vara handledarna på elevernas arbetsplatsförlagda
utbildning (APU). Dessa har redan vana, och förhoppningsvis intresse, av att arbeta med
elever och kan antingen själva utgöra ett lämpligt rekryteringsunderlag eller fungera som
förbindelselänk mellan skolan och det lokala arbetslivet. Det går utanför denna utrednings
mandat att föreslå förändringar i studiemedelssystemet, men utredningen ser gärna att
Sid 5 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för
yrkeslärarstuderande undersöks.
Granskning av tidigare yrkeserfarenhet
Även om samverkan mellan högskola och branscher förbättrats, är
det inte rimligt att högskolan ska granska och ”validera” yrkeserfarenhet på områden som
ligger helt utanför högskolans egna utbildningar.
Som tidigare konstaterats kan de yrkesinriktade programmen delas in i tre kategorier utifrån
nivån på lärarnas tidigare studier och erfarenheter:
- Medie-, naturbruks- och omvårdnadsprogrammen med etablerade högskoleutbildningar.
- Barn- och fritids-, estetiska, handels- och administrations- och hotell- och
restaurangprogrammen med högskoleutbildning på vissa områden.
- Bygg-, el-, energi-, fordon-, hantverks-, industri- och livsmedelsprogrammen utan
högskoleutbildningar.
Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa tre grupper inte återspeglar den faktiska
lärarkompetensen på programmen, och inte heller rekryteringssituationen. På det relativt sett
nya medieprogrammet undervisar exempelvis en brokig skara lärare med mycket varierande
utbildning. Det är dock inte svårt att rekrytera lärare till detta program, medan handels- och
administrationsprogrammet har stora svårigheter.
Kompetensanalys
Utredningens kompetensanalys har resulterat i förslag på tre nivåer:
övergripande perspektiv
generell kompetens
specifik kompetens
De två första nivåerna gäller alla blivande lärare. Det specifika kompetensbehovet är ett
uttryck för att olika åldersgrupper och skolformer ställer olika krav på sina lärares utbildning.
Övergripande perspektiv
Fyra övergripande perspektiv ska genomgående prägla och genomsyra all lärarutbildning:
vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt
historiskt perspektiv
internationellt perspektiv
informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs.
Sid 6 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Generell kompetens
Det generella kompetensbehovet uttrycks i en utbildningsvetenskaplig gemensam kärna med
ett antal områden, där alla lärare behöver grundläggande kunskaper:
Utbildningens historia, organisation och villkor, demokratins grunder
Läroplansteori och allmändidaktik
Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik
Utveckling och lärande
Specialpedagogik
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
Bedömning och betygsättning
Utvärdering och utvecklingsarbete
Den utbildningsvetenskapliga kärnan ersätter dagens allmänna utbildningsområde (AUO) och
ska omfatta ett års heltidsstudier. Innehållet kan med fördel anpassas till de olika
lärarkategoriernas behov.
Sid 7 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Yrkes- och yrkeslärarutbildning
Yrkesutbildning – en kort historik
Sverige har en lång tradition av yrkes- och yrkeslärarutbildning. Idén om yrkesutbildning i
skolform kan spåras tillbaka till bland annat Comenius, Locke och Pestalozzi, som menade
att man förutom bildning också behövde en praktisk utbildning. I Sverige så uppstod så
kallade verkstadsskolor i spåren av 1920 och 1930-talens arbetslöshet och verkstadsskolorna
skulle erbjuda den kunskap som arbetslivet inte längre kunde tillhandahålla. Yrkeskunnandet
blev dock inte som man tänkt sig, då utbildningarna kom att genomföras utifrån skolans
villkor och arbetslivets lärande och kunskap hamnade i skymundan. Många aktörer har sedan
dess deltagit i en livlig debatt om yrkesutbildningens innehåll och form, vilket även bidrog
till 1970-talets reform med centrala styrdokument som läroplaner och kursplaner, vilket
också förstärkte skoltraditionen.
Samhällslivet och arbetslivets krav har under åren påverkat yrkesutbildningen. Under 1990talet ställdes krav om mera generella kunskaper samt kunskaper av problemlösande och
analytisk karaktär. Det ställdes även krav på kunskaper i så kallade kärnämnen, det vill säga
språk, matematik, naturkunskap, samhällskunskap med mera. På arbetsmarknaden
efterfrågades även unika kombinationer av kunskaper och kompetenser och den
arbetsplatsförlagda utbildningens roll fick också ett reellt inflytande i den yrkesförberedande
utbildningen. 1994 års gymnasiereform innebar en kursutformning av gymnasieskolan, vilken
var ämnad att skapa en flexibilitet i utbildningen med tanke på arbetsmarknadens behov, men
även för att ge individen flexibla och öppna lösningar. Både de yrkesförberedande, såväl som
de studieförberedande programmen gav grundläggande högskolebehörighet i 1994 års
gymnasiereform (Lindberg V, 2003, yrkesutbildning i omvandling).
I dagsläget finns en proposition med förslag till en reformerad gymnasieskola, Högre krav
och kvalitet i den nya gymnasieskolan, 2008:09:199. Reformförslaget innebär 18 nationella
program, varav 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen,
som tidigare var yrkesförberedande, ska ha tydliga yrkesutgångar och efter avslutad
utbildning ska man vara direkt anställningsbar. Den tidigare grundläggande behörigheten för
högskolestudier tas i de flesta fall bort på yrkesprogrammen, för att öka utrymmet för
specifika yrkeskunskaper (det vill säga karaktärsämnen). Yrkesutbildningen ska kunna
genomföras traditionellt i skolan eller som lärlingsutbildning, dock med samma
utbildningsmål. För de högskoleförberedande programmen så är ambitionen att öka utrymmet
för förberedelse till högskolestudier. I reformen ligger även ett förslag om ökad samverkan
mellan skola och näringsliv både på nationell och på lokal nivå, vilket föreslås ske genom
såväl nationella som regionala/lokala programråd, de senare med en mera operativ funktion.
Sid 8 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Lärarutbildningen anses som avgörande för kvalitén i utbildningarna och därför föreligger
även ett betänkande vad avser lärar- och yrkeslärarutbildning, En hållbar lärarutveckling,
2008:109. Ett särskilt delbetänkande fokuserar yrkeslärarutbildningen, Yrkeskunnande – en
likvärdig sökväg till lärarutbildning mot yrkesämnen, 2008:112.
Yrkeslärarutbildning genom åren
Förändringarna i gymnasieskolan under 1990-talet förändrade samtidigt kraven på
yrkeslärarutbildning. När alla gymnasieprogram blev treåriga så ställdes förutom krav på
yrkeslärarnas yrkeskunskaper, även krav om allmän pedagogisk utbildning. Yrkeslärarrollen
förändrades i samband med efterfrågan på kunskaper av mera generell, problemlösande och
analytisk karaktär och utbildningens längd som på 1950-talet omfattade 5 veckor, har idag
kommit att omfatta 180 högskolepoäng (hp). Yrkeslärarutbildningens innehåll fördelas
mellan 90 hp så kallat, Allmänt utbildningsområde (AUO) och 90 hp med avseende på yrkeseller yrkesteoretiska kunskaper. Några lärosäten i Sverige erbjuder hela programutbildningar
(180 hp), det vill säga både ”pedagogisk utbildning och ämnesutbildning”, medan övriga
lärosäten erbjuder utbildning endast inom det Allmänna utbildningsområdet och då förväntas
att den lärarstuderande redan har läst in yrkeskunskaper omfattande 90 hp, innan man
påbörjar sin utbildning inom AUO. För att få yrkeslärarexamen fordras 90 hp AUO samt 90
hp i yrkesämnet, det vill säga de ”yrkesteoretiska” kunskaperna.
Det har under många år varit brist på yrkeslärare, vilket bland annat beror på kraven om 90
högskolepoäng med avseende på de yrkesteoretiska kunskaperna. För att vara behörig till
utbildningen fordras även relevant yrkeserfarenhet omfattande i genomsnitt 3-4 års
erfarenhet, inom aktuellt yrkesområde. De som söker till yrkeslärarutbildning har ofta
gedigna yrkeskunskaper och erfarenheter som förvärvats inom yrket, men saknar formell
högskoleutbildning, de har alltså inte 90 högskolepoäng vad avser yrket. Inom flera
yrkesområden som till exempel florist- eller frisöryrket finns ingen högskoleutbildning att
tillgå, så här uppstår en paradox vad avser behörighetskrav. En diskussion om formell
giltighet och värdering av yrkeskunskaper genom bland annat validering, har därför väckts
och vilket uppmärksammats i betänkandet om en reformerad yrkeslärarutbildning.
För att lösa rådande brist på yrkeslärare och för att öka antalet verksamma lärare med
pedagogisk högskoleexamen, så har särskilda utbildningssatsningar genomförts. Särskild
lärarutbildning (SÄLIII) för yrkeslärare startade år 2005 och avslutas i december 2009.
Satsningen gäller 1000 platser, vilket också är den kvot som beräknas bli uppfylld. Från
hösten 2007 till och med våren 2010 pågår ytterligare en särskild satsning som riktas mot
lärare utan lärarexamen, Vidareutbildning av lärare (VAL). Denna vänder sig till lärare även
inom andra ämnen än yrkesämnen. Inom de särskilda utbildningssatsningarna så har det varit
möjligt att få validera och tillgodoräkna yrkeskunskaper och i viss mån även t ex
Sid 9 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
”pedagogiska kunskaper”. Förfarandet med validering har avsevärt öppnat och ökat
rekryteringsbasen för utbildning till yrkeslärare. Validering av yrkeskunskaper för att få
behörighet och tillträde till utbildningen, föreslås även därför i utredningen om utbildning till
yrkeslärare.
Betänkande om yrkeslärarutbildning
I förslaget till en reformerad yrkeslärarutbildning menar man att det ska öppnas flera vägar
som ger tillträde till yrkeslärarutbildning, där kunskapen står i fokus och inte var och när den
förvärvats. I utredningen föreslås därför tre ingångar för tillträde till yrkeslärarutbildningen:
Godkända resultat från en högskoleutbildning omfattande minst 90 högskolepoäng i
relevant ämnesområde, och
Kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, eller
Godkända resultat från annan eftergymnasial utbildning, omfattande minst 60 veckors
heltidsstudier i relevant ämnesområde, och
Kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet, alternativt
Intyg utfärdat av Skolverket på bekräftade kunskaper och kompetenser som motsvarar
kvalifikationskrav inom sökt ämne/inriktning eller yrkesutgång.
Avsikten är att man ska få flera sökande till utbildningen bland annat genom att använda
validering som möjlighet för att få icke-formellt och informellt lärande som grundval för
behörighet. Utredningen föreslår därmed validering som en åtgärd för att skapa tillträde till
yrkeslärarutbildningen, men menar att tillgodoräkning för examen dock inte är aktuellt. De
ingångar som föreslås i utredningen kan ge konsekvenser som leder till, till exempel
statusskillnader inom yrkeslärarkåren samt att kategorier av yrkeslärare utestängs från vidareoch forskningsutbildning inom universitet och högskola. Utredningsuppdraget fokus är dock
behörighetsregler för tillträde till utbildning som lärare i yrkesämnen på gymnasial nivå och
menar att det i första hand handlar om att lösa den akuta bristen på yrkeslärare.
Kompetensutveckling
Yrkeslärarnas kompetens kan delas in i två områden, som tillsammans bildar en helhet. Det
ena området handlar om den specifika yrkeskunskapen (ämneskunskapen) och det andra
handlar om den pedagogiska kompetensen. Förändringar sker olika snabbt inom olika
yrkesområden och därför råder delade meningar om yrkeslärarnas yrkeskompetens och behov
av kompetensutveckling. Med ökade krav om kvalitet i yrkesutbildningen så ökar dock
kraven på ”god” kompetens hos yrkeslärarna. Arbetsgivaren/skolhuvudmannen ansvarar för
Sid 10 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
undervisande personals kompetensutveckling samt att lärare i yrkesämnen hålls uppdaterade i
vad som händer i yrkeslivet. Den arbetsplatsförlagda delen av yrkesutbildningen, APU (i
reformförslaget APL, Arbetsplatsförlagt Lärande) omfattande minst 15 veckor, kräver också
utbildning av handledarna på den arbetsplats där de studerande genomför sin APU.
Yrkeslärarrollen har genom APU delvis också förändrats från att gå från en undervisande till
en mera strategisk roll. Den föreslagna lärlingsutbildningen som en väg till yrkesutbildning,
torde även få effekter vad avser lärar- och handledarroll.
En särskild satsning på lärarfortbildning av yrkesverksamma lärare har gjorts från
regeringens sida. Lärarna får här möjlighet att ta del av viktiga generella kompetenser, som
kan handla om till exempel aktuella styrdokument, bedömning och betygssättning, kunskaper
om genus, IKT och att möta elever med olika kulturell bakgrund. År 2008 studerade cirka
5700 lärare i lärarfortbildningen och under 2009 väntas ytterligare en ökning. Satsningen har
dock inte vänt sig specifikt till yrkeslärare, utan varit av mera allmän karaktär.
Sid 11 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
2. Samverkan mellan skolor och företag med fokus på
yrkesutbildning
2.1 Lärlingsutbildning
2.2 Handledning av lärande i arbetet
2.3 Modeller för yrkesutbildning
2.1 Försök med gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen har beslutat genomföra ett försök med gymnasial lärlingsutbildning, för att
utvärdera fördelarna, nackdelarna och förutsättningarna för att etablera denna
utbildningsform permanent. I försöket med lärlingsutbildning ska minst halva
utbildningstiden att vara arbetsplatsförlagd.
Förordning om försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning (2007:1349)
Syfte
Att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet
att under handledning (på en arbetsplats) få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet
Allmänt
Förordningen gäller för utbildning som påbörjas inom tiden 1 juli 2008-30 juni 2011 och
skapar möjligheter att:
- Förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i skolan
- I hög grad arbetsplatsförlägga utbildningen utan ett anställningsförhållande
Vägen in
Försöksverksamheten gäller elever som har antagits till ett nationellt eller specialutformat
program och ansökt om att övergå till lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen beslutar om
principer för övergång till försöksverksamheten. Gymnasiebehörighet krävs för att en elev
ska kunna ansöka om att delta i försöket.
Lärlingsrådet
För varje program där försöksverksamheten inleds, ska det finnas ett lärlingsråd för samråd
mellan skolan och arbetsmarknadens parter (kan även inrättas gemensamt för flera program).
Sid 12 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Medlemmar i lärlingsrådet:
Företrädare för berörda arbetsgivare och arbetstagare
Företrädare för skolans lärare och elever
Övriga intressenter från skola och arbetsmarknad
Lärlingsrådet utser självt sin ordförande och bestämmer sina arbetsformer
Lärlingsrådets uppgifter
Rådet ska medverka till att utveckla samverkan mellan skola – arbetsliv och till ett lärande i
arbetslivet med hög kvalitet, samt bistå skolhuvudman och rektor med att:
- ordna praktikplatser
- utforma förslag till avtal
- säkerställa att arbetsplatser med god handledarkompetens
Dessutom ska lärlingsrådet bedöma om den arbetsplatsförlagda utbildningen motsvarar
nationella mål, kursplaner och övriga styrdokuments krav. Rådet ska även bedöma vilka
karaktärsämnen som bör studeras i skolan och medverka vid uppföljning och utvärdering av
utbildningen.
Statsbidrag och beslut
Skolhuvudmän som beviljas delta i försöksverksamheten erhåller ett statsbidrag på
25 000 kr per år och elev. Skolverket utbetalar statsbidraget.
Nationella lärlingskommittén
Regeringen har tillsatt en kommitté med representanter för arbetsmarknadens organisationer
inom branscher som tar emot lärlingar. Kommitténs uppdrag är att ge råd och stöd till
huvudmän, lärlingsråd och företag. Kommittén ska också främja den arbetsplatsförlagda
utbildningen inom försöksverksamheten och därmed bidra till att höja kvaliteten i den
yrkesinriktade utbildningen.
Kommittén ska vidare:
- följa utvecklingen inom den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för
försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och bedöma hur väl den svarar mot
arbetsmarknadens behov.
- främja den arbetsplatsförlagda utbildningen inom försöksverksamheten och därmed bidra
till att höja kvaliteten i den yrkesinriktade utbildningen samt
- ge råd och stöd till huvudmän, lärlingsråd och företag i anslutning till försöksverksamheten
Sid 13 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
2.2 Handledning av lärande i arbetet
Skolverkets handledarmaterial
Skolverket har tagit fram en handledarutbildning som finns på deras webb:
http://www.skolverket.se/sb/d/2530/a/14085. Tanken är att skolledare och lärare ska ge
handledarna deras utbildning, med hjälp av ett antal moduler som tagits fram för ändamålet.
Det finns också möjlighet för företagen att själva gå handledarutbildningen online.
Materialet består av instruktioner, information och arbetsuppgifter som ska ge handledaren
kunskap och förståelse för vad som krävs i handledaruppdraget. Syftet med utbildningen är
att utforska vilka utbildningsrelevanta innehåll och förutsättningar (tid, lokal, utrustning,
pedagogik) som företaget kan erbjuda, samt vilka förväntningar finns hos företag, skola och
elev. Syftet är också att stärka yrkesstoltheten hos de anställda genom att de intresserar sig
för pedagogiska uppdrag. Dessutom vill man skapa goda relationer mellan företag/handledare
och skola/samordnare/lärare.
Moduler
Modulerna nedan är till som ett stöd för skolledare och lärare inför en handledarutbildning.
De ger en struktur för att genomföra handledarutbildningar.
Modul Inventera och Motivera
Företagsinventering sker företrädesvis på arbetsplatsen tillsammans med samtliga berörda
parter
- Vilka utbildningsrelevanta innehåll kan företaget erbjuda?
- Vilka förutsättningar (tid, lokal, utrustning, pedagogik) finns på företaget?
- Finns redan i nuläget utbildade handledare?
- Vad förväntar sig företaget, skolan och eleven av den utbildningen/praktiken?
- Arbetsmiljö, lagar och regler
Motivera för handledaruppdraget.
- Stärka yrkesstoltheten hos de anställda genom att de intresserar sig för pedagogiska
uppdrag.
- Skapa goda relationer mellan företag/handledare och skola/samordnare/lärare
- Ansvars- och rollavstämning mellan lärare, handledare och samordnare
- Lämpliga kurser/delar av kurser som är genomförbara på arbetsplatsen.
Sid 14 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Modul Vad är Handledning?
Vad innebär handledning? Varför ska man bli handledare? Dessa frågor samt roller och
arbetsuppgifter går vi in på i denna modul.
- Praktikens betydelse och ställning
- De inblandade parternas roller och uppgifter
- Utbildningens upplägg: kurser, kärn- och karaktärsämnen
- Bemötande av eleven samt introduktion på företaget
- Dokumentation, exempelvis loggbok, dagbok etc.
- Ungdomskulturer
- Instruktionsmetodik/didaktik
Modul Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring, god bedömning och betygssättning är verktyg för att uppnå en bra kvalitet i
lärlingsutbildningen. Konkretisering av utbildningsmål.
- Tolkning av kurser och kursmoment
- Bedömning och betygsättning av elevens prestation och kunskaper med hjälp av
kursmoment i lämpliga kurser.
- Dokumentation
- Behöriga yrkeslärare
- Skolans betygssystem
Modul Arbetsmiljö, säkerhet, lagar & regler
Genomgång av aktuell dokumentation från Arbetsmiljöverket för respektive företag och
bransch.
- Avtal om utbildning/praktik
- Genomgång av "Arbetsmiljö och säkerhet" för respektive företag och bransch
- Försäkringsfrågor
- Glöm inte de "oskrivna lagarna" på respektive arbetsplats
Modul Känslor i Handledning
Hur man kan hantera de känslor som kan uppstå i olika situationer och på olika plan under
utbildningstiden. Lärande samtal, hur man ger feedback och kritik på ett konstruktivt sätt
diskuteras.
- Instruktionsmetodik
- Lärande samtal
- Elever med särskilda behov; specialpedagoger och speciella - utbildningsmaterial- och
hjälpmedel
- Lärarpraktik på företag - handledarpraktik på yrkesprogrammen
- Att våga...
Sid 15 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Modul Uppföljning
Handledarträffar 2-3 gånger per läsår rekommenderas där det ges tillfälle för information och
diskussion om aktuella frågor samt erfarenhetsutbyte. Skall ske kontinuerligt under hela
utbildningstiden.
- Kontinuerlig uppföljning sker genom besök och telefonsamtal
- Bjuda in handledare 2-3 gånger per läsår på frukost- eller kvällsmöte (ca 2 timmar)
- Handledare väljer själv frukost- eller kvällsmöte utifrån det som passar bäst
- Tillfälle för information och diskussion om aktuella frågor.
- Erfarenhetsutbyte
Svensk Handels elev- och handledarmaterial
Svensk Handel har tagit fram ett kombinerat elev- och handledarmaterial, som har
kvalitetssäkrats av arbetstagarorganisationen Handelsanställdas förbund. Materialet är
skräddarsytt för praktik i butik, framförallt genom att elevdelen innehåller ett stort antal
uppgifter kopplade till butiksarbete. Syftet är att avlasta och förenkla för handledarna att ta
emot och stötta elever/lärlingar, samt att stärka elevens lärande och trygghet under
praktikperioden. Innehållet är utformat efter branschens kompetenskrav för yrkesrollen
butikssäljare. Elevdelen har 72 sidor och handledardelen har 32 sidor.
Svensk Handel har också tagit fram en handledarutbildning, där fokus ligger på att ge
handledarna ett coachande förhållningssätt, förståelse för skolans kursmål, förtrogenhet med
branschens kompetensdefinitioner, samt träning i att bedöma och utveckla elevernas
kompetenser. Handledarutbildningen är två dagar lång och erbjuds av Svensk Handel. Lärare
och handledare går utbildningen tillsammans.
Mer information kan erhållas genom ett mejl till: [email protected].
2.3 Modeller för yrkesutbildning
Service College
Service College är en modell för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv, på regional
och lokal nivå. Syftet är att ge studerande rätt kompetens för en framtida karriär i
tjänstesektorn, såväl direkt efter gymnasiet som via högre utbildning. Ett annat syfte är att
stärka den regionala tjänstesektorns utvecklingskraft.
Utbildningar som uppfyller de kriterier med krav på relevans och kvalitet som
Sid 16 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
utformats av tjänstesektorns arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har möjlighet att
certifieras och verka under varumärket Service College.
Initiativet till Service College har tagits av Almega, Fastighetsanställdas förbund,
Handelsanställdas förbund, Svensk Handel och Svenska Kommunalarbetarförbundet. Dessa
organisationer har bildat en gemensam styrgrupp för Service College.
Nationella kriterier för Service College
De skolor som klarar att nå upp till styrgruppens kvalitetskriterier får använda varumärket
Service College, som signalerar att man jobbar framgångsrikt med att samverka med
näringslivet och med andra utbildningar på flera nivåer. Skolor som vill anta utmaningen och
få kvalitetsstämpeln Service College måste klara följande certifieringskrav:
- Att minst tre skolor samverkar
- Att varje region har en regional styrgrupp som ansvarar för att följa upp regionens
certifierade
utbildningar i en årlig verksamhetsrapport, med representation från den regionala
arbetsmarknaden.
- Att en gemensam kärna med deservicekompetenser och andra generella kompetenser
som krävs inom tjänstesektorn finns representerat i samtliga utbildningar som ingår i
Service College.
- Att samverkan sker mellan flera olika program (exempelvis Handels- och Administration,
Hotell- och Restaurang, Samhällsprogrammets ekonomiska inriktning m fl).
- Att samverkan sker mellan olika utbildningsnivåer (exempelvis, gymnasiet, yrkeshögskolan
och
högskole-/universitetsutbildningar).
- Att utbildningarna bedrivs i samverkan med näringslivet i regionen.
- Att de studerande erbjuds ett verklighetsbaserat lärande i arbetslivet som ger en god grund
för en karriär inom service.
- Att utbildningarna integrerar kärn- och karaktärsämnen så att de studerande i Service
College får ett effektivt och integrerat lärande.
Lärling i butik
Svensk Handel har utvecklat en modell för lärlingsutbildning i butik, kallad Lärling i butik.
Modellen syftar till att fungera som en plattform för samspelet mellan arbetsmarknadens
parter, skolor och företag. Plattformen förmedlar vår och fackets syn på lämpligt innehåll i
utbildningarna, samt våra kvalitetskrav och krav på relevant kompetens. Fokus ligger på
yrket butikssäljare, eftersom vi sedan tidigare har utvecklat en valideringsmetod och tagit
fram kompetensdefinitioner för detta yrke.
Sid 17 (18)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Målet med Lärling i butik är att göra det till en attraktiv utbildningsväg med högsta kvalitet
och relevans på utbildningarna. Det vill vi uppnå genom att ha branschens kompetensbehov
som ledstjärna, genom att påverka valet av kurser och pedagogik, samt genom att stötta det
arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utvecklat övningar för praktisk kompetensträning, samt
tagit fram elev och handledarmaterial.
Handledarstödet syftar till att ge handledaren trygghet i att ta emot lärlingar, ge kännedom
om kursmål och kompetensmål, och ge förmåga att möta elever på ett positivt sätt. Dessutom
har vi tagit fram ett elevstöd som syftar till att göra eleven motiverad och målinriktad,
ansvarstagande, reflekterande och självgående.
De kompetenser som Lärling i butik syftar till att träna upp är Sälj-, Service-,
Kommunikations-, Initiativ-, Samarbets-, Etik- och Strukturkompetens.
Lärling i butik finansieras till största delen av skolorna, som betalar en del av sitt statliga
bidrag (4500 kr av 25000 kr per elev) för att vara med. Deltagandet är frivilligt. Sedan starten
i början av 2009 har 45 gymnasieskolor anmält sig, med totalt 143 elever.
Sid 18 (18)
